Dyrt med förnyelsebart

vindkraft hav

Bild: Mail Online

Att s.k. förnyelsebar energi är en jämförelsevis dyr energikälla är väl inte direkt någon nyhet på den här bloggen. Det är förvånansvärt hur villiga politikerna i framför allt EU och USA är att pytsa ut miljarder av skattebetalarnas och elkonsumenternas pengar på denna lyxproduktion.

Här är det den brittiska energiministern Ed Davey som ger grönt ljus åt en jättelik havsbaserad vindkraftspark ute på Doggers bankar, nästan 13 svenska mil från land. Den byggs av ett internationellt vindkonsortium, Forewind, och beräknas kosta £6-8 miljarder. Men konsortiet räknar med att få in £10.5 miljarder över 15 år bara på garanterade subventioner. Det skall bli 400 turbiner, 183 meter höga. Hur anslutningen skall göras (och vem som skall betala) till denna vindkraftspark är oklart. Sedan 2010 har den brittiska regeringen redan pådyvlat sina skattebetalare och elkonsumenter subventionskostnader på £14.5 miljarder.

BBC rapporterar entusiastiskt om denna nya vindkraftsplan. Men inte alla tycker att public service-företaget talat om hela sanningen. Känns det igen?

solcellstillverkning

Bild: GWPF

En annan industri som lever på stora subventioner är solkraften. Skattebetalarnas förening i USA har räknat ut att solindustrin kostar skattebetalarna i genomsnitt $39 miljarder per år. Men trots utbyggnaden så producerar den bara 0,6 % av elproduktionen i landet.

”Efter decennier av massiva ’investeringar’ och nedslående resultat är det dags att amerikaner gör en kritisk utvärdering av huruvida våra vacklande federala solsatsningar förtjänar ett fortsatt stöd”, säger föreningen i sin rapport.

”Solenergins dag i solen kan fortfarande komma, men skattebetalare bör inte tvingas att stå för kostnaderna för att få industrin att gå runt … Solenergin måste kunna stå på egna ben och drivas framåt enbart genom privata investeringar och initiativ.”

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

10 reaktion på “Dyrt med förnyelsebart

  1. 1
    Rider

    Ursäkta en OT så här i början av tråden, men…
    Channel 4 i UK har gjort en ”fiktiv dokumentär” om vad som kommer att hända om UKIP vinner valet i år.
    http://www.channel4.com/programmes/ukip-the-first-100-days
    ”A ground-braking and provocative fictional documentary, set in a fabricated future where UKIP have won the 2015 general election and Nigel Farage is Prime Minister”

    Eftersom UKIP är mycket skeptiska till klimathotsprofetior kanske vindkraften blir ännu dyrare i denna fiktiva framtid, i UK i vart fall?
    Och man kan undra vilka klimat-farsoter som kommer att drabba dom i denna framtid?

  2. 2
    Sten Kaijser

    Heja Ingemar,
    inga invändningar :)

    Alla instämmer!

    Tänk om vi kan få alla våra trogna läsare och kommentatorer att gemensamt stödja ett upprop för att alla subventioner av olönsam elproduktion avskaffas!

  3. 3
    Slabadang

    Den journalistiska politbyrån analyserar den digitala omvärlden!

    Hur medvetet förfalskad kan omvärldsanalysen bli ? SVT talar om ”hjärntvätt” och att folk lever i ”mediasbubblor” och att fler människor får sin information från nätet är ett ”Hot mot demokratin”. SVT konstaterar att allt fler flyr ifrån etablerad media vilket är det enda korrekta i hela inslaget. Visst är det fullständigt barockt när etablerad media sitter och beskyller allmänheten just för de egenskaper de istället äger själva och vad som samtidigt utgör det viktigaste skälet till varför allmänheten flyr etablerad media. Naturligtvis så är det en vänsterextrem journalist på Aftonbladet som får spela rollen som ”analytiker” av läget.

    SVT lever i sin vänster och miljöextrema extremistiska lilla bubbla och försöker hjärntvätta folk genom att sprida desinformation, förfalskade och förvanskade analyser. SVT är därför det bevisat stora hotet mot demokratin. Ett public service som är kapat av gatekeepers och vänsterextremister och skapar program i form av små ideologiska tältmöten för likasinnade. Ett public service som tappat greppet om hjärntvätten och har inte längre makten och kontrollen över folkopinionen.

    När man behandlar tittare läsare och lyssnare som rena idioter och helt till ett hundra procent utesluter allmänheten från inflytande och utvärdering av public service så gick det som det gick ! Karma … Karma … stalinistiska tankefigurer och strategier från SVTs politbyrå funkar liksom inte längre! Journalistkåren har begått sitt legitimitetens självmord genom systematiska övergrepp på sin egen roll och funktion. De lägsta tittarsiffrorna i SVTs historia på sin sändningstid fick ”Runda bordet” ”Blå ögon” samt ”Fosterland”. Folket visar smak och omdöme och är inte intresserade av uppenbar indoktrinering och propaganda.
    Vem är det de tror att de lurar? Agda 82 utan internet och smartphone? Public service är redan avslöjat!
    Svensk MSM är ren skiiiiit !

    http://www.svt.se/nyheter/sverige/alltfler-befinner-sig-i-mediebubbla

  4. 4
    Claes-Erik Simonsbacka

    Känner svenska publika medier igen sig? Inte heller första gången våra svenska publika medier vilseleder läsarna/tittarna genom att citera/uppge hur många bostäder som kommer att försörjas av vindkraftens elleveranser som helt ignorerar det faktum, att vindkraftens elproduktion under minst 90% av årets timmar endast är ca. 3 % av vindkraftens totalt installerade effekt.

    NOTERA, att effekt- eller leveranssäkerhetsvärdet från vindkraft endast kunde påräknas för ca 134 MW år 2013, dvs. 3,0 % av totalt installerat 4477 MW.

    Effekt- eller leveranssäkerhetsvärdet: Det garanterade värdet som uppnåtts under minst 90 procent av årets timmar.

  5. 5
    Ulrik

    Jag råkade se en snutt av How do they do it på TV10. Det handlade om vindkraftverk i Kalifornien. Nästan allt var som vanligt positivt i sådana reportage. En sak som jag inte visste tidigare är att man har problem med insekter som slås ihjäl på propellern och bildar en gegga i framkanten och som negativt påverkar luftström och därmed effekten. Därför sprutar man en gång i veckan en vätska på propellern från en tank inne i tornet och som renar propellerytan. När jag vet hur hårt döda insekter sitter fast i fronten på bilen efter en varm sommardag så antar jag att det måste vara en kraftfull vätska som man använder. Någon som vet om den inte är miljöovänlig? För det måste bli stora mängder i dessa enorma vindkraftparker.

  6. 6
    Björn

    Claes-Erik Simonsbacka [4]; Vi har här vid ett tidigare tillfälle kommit fram till att vindkraftens tillgänglighet var under år 2013, endast 22%.

  7. 7
    Claes-Erik Simonsbacka

    Björn, #6, ta inte illa upp om jag i all välmening förtydligar några begrepp.

    Verkningsgrad: Vindkraftverk har enligt Betz lag en teoretisk verkningsgrad på 59 %, av vindens energiinnehåll. De flesta vindkraftverk når en verkningsgrad av 35 till 40 %, men det förekommer ända upp till ca. 45 %.

    Utnyttjandegrad (effektivitet/kapacitetsfaktor): Förhållandet till vindkraftverkets maximala teoretiska produktion. Vindkraftverk på land har en reell utnyttjandegrad på säg ca 16–30 %. Dvs. vindkraftverkets elkraftsproduktion är ca. 16-30 % av dess maximala teoretiska produktion. För vindkraftverk i kallt klimat är utnyttjandegraden/elkraftsproduktionen vanligtvis något lägre.

    Notera dock, att man bör undvika att använda utnyttjandegraden/kapacitetsfaktorn som ett jämförelsetal mellan olika elkraftproducerande enheter då man lätt kan lura sig själv och andra. Kapacitetsfaktorn för ett givet vindkraftverk kan lätt höjas genom att vindkraftverkets maximala uteffekt t.ex. begränsas under vissa låglasttider. Men vad innebär då detta, jo då minskas naturligtvis elproduktionen till kraftnätet vilket naturligtvis inte är eftersträvansvärt, även om produktionen under den reducerade tiden kan vara marginell. Notera, att det är vindkraftverkens ägare som lämnar uppgift på beräknad elproduktion till Vindstats driftuppföljning av vindkraft och det kan vara i verksamhetsutövarnas intresse, t.ex. under låglasttider, att kunna påvisa högre kapacitetsfaktorer.

  8. 8
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    C-E S #7,

    Jag har lite svårt att förstå ditt resonemang. Först ”vindkraftverkets elkraftsproduktion är ca. 16-30 % av dess maximala teoretiska produktion. För vindkraftverk i kallt klimat är utnyttjandegraden/elkraftsproduktionen vanligtvis något lägre.”, dvs under 16 %?

    ”Kapacitetsfaktorn för ett givet vindkraftverk kan lätt höjas genom att vindkraftverkets maximala uteffekt t.ex. begränsas under vissa låglasttider.” Men detta gäller väl all elproduktion; du drar ned på leveransen av el när den inte behövs?

    Problemet med vind- och solkraft är ju att de har en oförutsägbar variabel produktion som inte kan kontrolleras. Om man, som exempelvis i Tyskland, har en lag på att vind & sol alltid skall ha ett företräde i nätet, så innebär ju det att alla andra produktionssätt ofta får köras mindre optimalt än vad de har kapacitet för. Således får du ett genomsnittligt högre energipris än vad du skulle ha utan dessa variabla energikällor. Det är en loose-loose situation som enkom är skapad genom politiska beslut.

  9. 9
    Claes-Erik Simonsbacka

    Ingemar Nordin #8.

    Har aldrig påstått att utnyttjandegraden/elkraftsproduktionen för vindkraftverk i kallt klimat är under 16 %!

    Vad jag menar är att vindkraftverk i drift i kallt/isigt klimat pga. nedisning får problem med driften som yttrar sig i reducerad elproduktion. Vintern 2012/2013 levererade vindkraftverken ca 6 procent mindre än vinter innan trots, att drygt 850 MW vindkraftskapacitet tillkom under år 2012.

  10. 10
    Björn

    Claes Simonsbacka [9]; Citerar dig: ”Vad jag menar är att vindkraftverk i drift i kallt/isigt klimat pga. nedisning får problem med driften som yttrar sig i reducerad elproduktion”. Det du beskriver är ju en bidragande delfaktor till den reducerade elproduktionen. Ett annat exempel är när det inte blåser, vilket reducerar tillgängligheten ytterligare. Under 2013 var tillgängligheten 22% av den installerade vindkraftseffekten. Det är just det här med tillgänglighet som politiker och andra aktörer som påverkar vindkraftsutbyggnaden, måste börja förstå. Ett vindkraftsverk med effekten exempelvis 3 MW levererar under ett år med 100% tillgänglighet, 26.28 GWh. Men med en tillgänglighet om 22%, reduceras årsproduktionen till 5.8 GWh. När det gäller vindkraften liksom solkraften, handlar det om skeneffekter. Förstår man inte det, då blir kalkylerna också skenbara.

Kommentarer inaktiverade.