Signifikans hos uppmätt uppvärmning och uppmätt hjärtdöd

Förra veckan tog jag upp kritik som riktats mot den debattartikel Wibjörn Karlén, Tore Scherstén och Sture Åström hade dagen före julafton i Expressn Holms och Lövins klimatpolitik destruktiv. Den ena huvudpunkten i kritiken var att de skriver att ingen uppvärmning uppmätts de senaste 18 åren. Lars Karlsson på bloggen Uppsalainitiativet menade att uppvärmning faktiskt uppmätts trots att de resultat som han själv beräknat inte var statistiskt signifikanta på standardnivå. Diskussionen kokade ner till om det då är rätt eller fel att uttrycka sig som författarna av debattartikeln. Här fortsätter jag diskussionen och tar som jämförelse in ett nyligen i dagspressen uppmärksammat fall där en liknande diskussion handlade om uppmätt hjärtdöd hos en grupp kvinnor på grund av deras farmödrars matvanor,

Karléns och medförfattares debattartikel tar upp mycket viktiga aspekter på hur klimatet utvecklat sig under de senaste 18 åren. Den uppvärmningspaus, som den minskade uppvärmningen jämfört med den föregående periodens kallas (enligt FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport, kapitel 9, skall den på engelska kallas ”hiatus” vilket betyder paus), har stor relevans både för klimatvetenskapen och klimatpolitiken.

Läs mer: Debatt i Expressen om uppvämningspausen: Karlén hade rätt igen! Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2015-01-09.

Att Karlén hade rätt igen, som det står i rubriken till artikeln, syftar på en välkänd meningsmotsättning inom det paleoklimatologiska forskarsamhället från år 2000 mellan Wibjörn Karlén och Michael E. Mann om den så kallade hockeyklubban. Karléns kritik av hockeyklubbans form har enligt senare forskning, redovisad i kapitel 5 i FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport, visat sig vara riktig:

Läs mer: Vem hade rätt, Karlén eller Mann? Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-11-21.

Läs mer: Hockeyklubban, igen och igen! Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-12-12.

Uppvärmningspausen tyder sannolikt på en långsammare global temperaturökning. Den framstår därför som verkligt viktig med tanke på att den kan tänkas påverka avvägningen av riskerna med global uppvärmning mot andra samhällsrisker, till exempel samhällsekonomiska, sociala och säkerhetsrisker.

Därför är det också av stort intresse att diskutera hur man kan bestämma hur stor uppvärmningen har varit under uppvärmningspausen. Har det skett någon global medeltemperaturökning under denna paus? Vad säger mätningarna? Är mätresultaten statistiskt signifikanta eller inte?

En bakgrund till en sådan diskussion, som jag kan rekommendera, är en lista med viktiga punkter enligt en artikel av statistikprofessorn Dan Hedlin (2014) i Qvintensen som ger tips till den som tolkar vetenskapliga studier. Här följer några av dessa punkter som jag finner särskilt relevanta i detta sammanhang.

Såväl verkliga skillnader som slump orsakar variation. En stor del av all naturvetenskaplig forskning går ut på att ta reda på vad som orsakar de mönster och trender vi kan se. Det finns vanligtvis många faktorer som spelar in så forskningens största utmaning är att skilja de viktiga orsakerna från de mindre viktiga och från slumpens spel.

Mätvärden är sällan exakta. Nästan alla mätningar har något slags fel i sig. Om mätningen av något upprepas kan man få ett delvis annorlunda resultat. Alla mätvärden och skattningar bör publiceras tillsammans med någon kvantifiering eller kvalificerad uppskattning av precisionen.

En punkt med fyra underpunkter handlar om systematiska fel. Särskilt intressant är är den fjärde underpunkten som jag återger här:

Det finns systematiska fel på många håll och kanter.

Även tränade forskare kan drabbas av ”confirmation bias”: fenomenet att man lägger särskilt märke till det som stödjer det man tror på, men bortser från det som talar emot.

Mänskliga aspekter får inte förglömmas:

Forskare är människor. Forskare kan övertolka eller fuska. Kollegial bedömning av kvaliteten av forskning är ett bra men inte 100% säkert system. Forskningsresultat som har studerats, diskuterats och upprepats av oberoende grupper av forskare är säkrare än resultat som kommer från bara en grupp av forskare.

Två i detta sammanhang särskilt intressanta punkter om signifikans är:

Statistisk signifikans är viktigt. Att tolka icke-signifikanta resultat som ”en tendens” är att övertolka.

Tro inte att icke-signifikanta resultat måste betyda att fenomenet eller effekten inte finns. Ett icke-signifikant resultat kan betyda det, men det kan också vara så att studien inte hade styrka att detektera fenomenet eller effekten.

Först en rekapitulation från föregående blogginlägg. Datorprofessorn Lars Karlsson har gjort beräkningar enligt följande:

UI-klipp

Eftersom alla fem konfidensintervallen innehåller noll och negativa värden har ingen statistiskt signifikant uppvärmning uppmätts. Men Lars Karlsson anser tydligen inte att statistisk signifikans är viktig i detta sammanhang, utan påstår till och med, på grund av dessa resultat, att Karlén och medförfattare ”hittar på”, vilket i ett sådant sammanhang är en allvarlig förolämpning av en klimatforskare. Min kritik av Lars Karlsson i blogginlägget är att det är emot normala vetenskapliga konventioner att utan vidare påstå att det finns en uppvärmning när mätresultaten inte är statistiskt signifikanta.

Lars Karlsson har i en uppdatering av sitt inlägg på bloggen Uppsalainitiativet klagat på att jag inte kommenterat sista meningen i citatet. Men jag kan inte se att denna mening på något sätt motsäger min kritik att Karlsson har gått emot ovannämnda vetenskapliga konvention, dessutom utan att ge någon som helst förklaring. (Karlsson har dessutom skrivit ett satiriskt blogginlägg om min näsa (sic!) men det tillför inget nytt i sakfrågan).

Efter mejlkontakt med författarna av debattartikeln i Expressen har jag vidare förstått att i en sådan debattartikel är kraven stora på att denna skall vara kort och att texten måste anpassas till Expressens läsare. I en sådan text kan man inte använda uttryck som ”statistiskt signifikant uppvärmning”, men för den vetenskapligt bildade läsaren bör det ändå vara uppenbart att det är detta som avses med uttrycket ”uppmätt uppvärmning”.

Nu till jämförelsen med den i dagspressen uppmärksammade diskussionen om hjärtdöd hos kvinnor på grund av farmors matvanor. Det som utmärker denna diskussion är att man fäster väldigt stor vikt vid den statistiska signifikansen medan i fallet global temperaturökning under uppvärmningspausen sägs det i stället av vissa debattörer vara orealistiskt att bry sig om statistisk signifikans.

Både bakgrund och diskussion kan man läsa om i Qvintensen under rubriken En studie i multipla test (Hedlin med flera, 2014). I en artikel av medicinprofessorn Lars Olov Bygren med flera (2014, se referenslistan i Hedlin med flera, 2014) har man dragit slutsatsen att det finns en ökad risk för hjärtdöd hos kvinnor vars farmödrar varit utsatta för svält. Studien blev uppmärksammad i dagspressen men blev därefter kritiserad i ett par blogginlägg av statistikprofessorn Olle Häggström (2014a,b). Diskussionen fortsatte sedan i Qvintensen med ett inledande inlägg av Dan Hedlin, en replik av Lars Olov Bygren, repliker av Hedlin och Karin Bojs samt en avslutsreplik av Bygren. Studiens resultat sammanfattas i följande tabell med konfidensintervall:

Bygren tabell 1

Tabellen visar riskmått (som kallas hazardkvoter). Ett värde på detta mått större än ett motsvarar ökad risk och mindre än ett betyder minskad risk (vilket för globala temperaturtrenden motsvarar att positivt värde innebär ökning och negativt sådant minskning av temperaturen). För kombinationen farmor och kvinnor är riskmåttet lika med 2,69 med ett konfidensintervall (95% konfidensgrad) 1,05-6,92. Eftersom detta konfidensintervall inte innehåller värden mindre än ett så presenteras det i artikeln som en signifikant ökad risk. De övriga sju resultaten i tabellen är inte signifikanta eftersom de innehåller värden mindre än ett. Alltså visar tabellen på en signifikant ökad risk för hjärtdöd för kvinnor vars farmödrar utsatts för svältepisoder.

Men just signifikansen av detta resultat är det som ifrågasätts av kritikerna. Kritiken av Bygrens studie är att så kallad massignifikans gör att resultatet faktiskt inte är statistiskt signifikant, men i artikeln diskuterar författarna inte detta. När man som här bildar en hel serie konfidensintervall måste man ofta göra en korrigering för massignifikans vilket medför att konfidensintervallen blir längre och då blir resultatet i detta fall inte längre signifikant. Häggström är starkt kritisk och ifrågasätter forskargruppens motiv, Hedlin är mildare i sin bedömning men kritiserar att forskargruppen inte har varit tillräckligt självkritisk när den formulerat sina slutsatser. Karin Bojs säger i sin artikel i DN att falsk matematik har använts och i sin replik i Qvintensen anser hon att:

Extraordinära påståenden kräver extraordinära belägg. Några sådana belägg har inte Lars Olov Bygren levererat.

Men Lars Olov Bygren har ett skickligt försvar som bygger på det sistnämnda tipset ovan från Hedlin (2014), att man inte skall tro att avsaknad av statistisk signifikans betyder att effekten inte kan finnas där. Han menar att även om konfidensintervallet inte är statistiskt signifikant om man korrigerar för massignifikans, så skall resultatet ändå beaktas och bedömas tillsammans med biologisk teori och resultat av djurförsök. Tagna tillsammans så styrker biologisk teori och djurförsök mätresultatet och vice versa. Han framhåller att data är utförligt presenterade i artikeln och att biologiforskarna inom området förstår problematiken med massignifikans, även om denna inte har diskuterats i artikeln. Bygren framhåller också att det är viktigt att påvisa detta resultat för forskarsamhället även om konfidensintervallet inte visar en signifikant ökad risk efter korrigering för massignifikans.

Hur pass rätt har Lars Olov Bygren med sitt försvar? Jag har kommit till uppfattningen att endast den som är tillräckligt sakkunnig inom det biologiska forskningsområdet i fråga kan avgöra den saken. Jag själv hör inte dit.

I det här sammanhanget kan man undra om man inte borde korrigera för massignifikans även vid beräkningar av temperaturtrender. Till exempel beräknar man tre konfidensintervall för GISS, NOAA och HadCRUT4 och tittar på om de visar signifikant positiv temperaturtrend eller inte. Bör man då korrigera konfidensintervallen för massignifikans eller inte eftersom man har upprepat samma slags hypotestest tre gånger? Jag har ingen aning, men det vore intressant att höra vad en statistiker säger om detta.

Om vi nu tittar på Lars Karlssons resultat igen så stöder sig alltså också han i sin kritik av Karlén och medförfattare i Expressen på mätvärden som inte är statistiskt signifikanta. Det visar sig vidare att även Olle Häggström, som är särskilt kritisk mot Bygren, i detta fall stöder Karlssons användning av icke-signifikanta mätvärden. Detta framgår av en kommentar av Olle Häggström 8 januari 2015 15:41, där han länkar till en äldre utförlig kommentar om saken.

Häggström för i den gamla kommentaren ett resonemang av samma slag som Bygren. Hans ståndpunkt i fråga om den globala temperaturtrenden under uppvärmningspausen är att det är orealistiskt att bekymra sig om någon statistisk signifikans i mätvärdet. Klimatvetenskapen vet nämligen så mycket om jorden att det ändå är så att temperaturtrenden i grunden måste vara positiv. Men har han verkligen rätt? Det är ju temperaturtrenden under en specifik uppvärmningspaus som vi här är intresserade att ta reda på, inte trenden under längre tidsperioder på hundra år eller mer med flera långa uppvärmningspauser, vilket är en annan sak.

Detta innebär som jag förstår det att Lars Karlsson och Olle Häggström hävdar att det icke-signifikanta mätresultatet tillsammans med teorin för global uppvärmning skall bedömas som stöd för en positiv trend under uppvärmningspausen. Wibjörn Karlén och medförfattare har därför enligt dem fel när de säger att ingen uppvärmning har uppmätts, dvs. statistiskt signifikant uppvärmning. Häggström och Karlsson förefaller här att använda samma slags argument som Bygren, att det icke-signifikanta mätresultatet och andra evidens ömsesidigt styrker varandra, för att försvara att ett resultat utan statistisk signifikans stöder deras påstående.

Men är Karlssons och Häggströms resonemang verkligen hållbart? Vad säger egentligen klimatvetenskapen i detta fall? Stöder den samlade evidensen verkligen att en uppvärmningspaus måste ha en positiv temperaturtrend? Svaret är faktiskt nej! I FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport framhöll man vid diskussionen av uppvärmningspausen (hiatus på engelska) i kapitel 9 att även mycket långa sådana, historiskt sett, haft till och med negativ trend, se mitt blogginlägg förra veckan. Till detta kommer en mycket avgörande sak, nämligen att klimatpanelen i den prognos som man visar i kapitel 11, figur 11.25, har som fallet med lägst uppvärmning räknat med att uppvärmningspausen skulle kunna fortsätta fram till år 2035.

Ed Hawkins AR5 11.25 med titel

Det rödstreckade området i diagrammet anger prognosen för den globala temperaturen 2016-2035. Den lägsta temperaturen i prognosen för år 2035 är samma som under de senaste åren.

Evidensen enligt FNs klimatpanel säger att vi har en långsiktig global uppvärmning på grund av ökade växthusgashalter. Men det finns motverkande krafter som under långa perioder kan få temperaturen att stå stilla, så starka så att den prognos med minst uppvärmning som klimatpanelen ger i figur 11.25 innebär att temperaturen står stilla från 1998 till 2035. Ett sådant evidens kan knappast användas för att ge styrka till ett statistiskt icke-signifikant mätresultat på det sätt som de klimatvetenskapliga lekmännen Karlsson och Häggström hävdar.

Vi finner till slut att det evidens som Karlsson och Häggström förlitar sig på är något annat än vad de verkar tro. Det är ett evidens som inte ger någon som helst styrka åt Karlssons beräknade icke-signifikanta temperaturtrender. Jag kan inte se något annat än att herrarna i fråga har fel och att den erfarne klimatforskaren Wibjörn Karlén har rätt.

Uppdatering 2015-10-18

Lars Karlsson har i en uppdatering till sitt blogginlägg om min näsa krävt att jag skall tillbaka min kritik mot honom. Någon sådan förmån kan jag i nuläget inte bevilja eftersom han inte har gett några relevanta motargument. Kommer Lars Karlsson med några hållbara sådana skall jag givetvis erkänna att jag hade fel. Här följer en rekapitulation och ett förtydligande av min kritik.

Lars Karlsson har använt icke-signifikanta konfidensintervall som felaktig grund för vetenskapliga påståenden och för att förolämpa en klimatforskare. Jag anser att användning av konfidensintervall på detta sätt kan betecknas som användning av falsk matematik (en term som kommer från en artikel av Karin Bojs).

Att Lars Karlsson i sitt resonemang använder konfidensintervall och anmärker att felmarginalerna är stora och att ditt eller datt inte kan uteslutas gör inte saken bättre. Hans resonemang får därmed en skenbart vetenskaplig prägel som leder fel genom att det är felaktigt. Han ger sken av vetenskaplighet trots att han använder konfidensintervallen på ett sätt som inte är vedertaget.

Referenser

Hedlin, D. (2014). Tjugo tips till dig som tolkar vetenskapliga studier. Qvintensen 2014-1.

Hedlin, D., Bygren, L. O., Bojs, K. (2014). Diskussion: ”En studie i multipla test” med repliker. Qvintensen 2014-3.

Häggström, O. (2014a). Om statistisk signifikans, epigenitik och de norrbottniska farmödrarna. Ur bloggen Häggström hävdar 2014/02. http://haggstrom.blogspot.se/2014/02/om-statistisk-signifikans-epigenetik.html

Häggström, O. (2014b). Om några av reaktionerna på Bygrenincidenten. Ur bloggen Häggström hävdar 2014/03. http://haggstrom.blogspot.se/2014/03/om-nagra-av-reaktionerna-pa.html

Dela detta inlägg

75 reaktion på “Signifikans hos uppmätt uppvärmning och uppmätt hjärtdöd

  1. 1
    Lars Cornell

    Det kan vara så att de 18 åren inte är någon ‘paus’ utan i stället en platå som förebådar en ny liten istid som 1600- och 1800-talen.
    Paus blir det endast om koldioxidens verkan är hög, och det verkar den ju inte vara.
    Dessutom underskattar IPCCs modeller det logaritmiska avtagandet. Många har kritiserat beräkningarna för att vara för raka och därför ge för hög beräknad uppvärmning vid höga koldioxidhalter.

    Jag anser, att med den koldioxidhalt vi nu har är koldioxidens växthusefekt så obetydlig (mättnad) att andra naturliga variationen dominerar. Allt tyder på att en längre kallperiod är förestående.

  2. 2
    Olle R

    Om man ska fastslå att trendbrott har skett, så måste man visa att trenden för den senaste perioden (exempelvis 2000-2015) skiljer sig signifikant från den tidigare trenden( exempelvis 1970-2000). Detta är inte fallet och har visats av Rahmstorf http://www.realclimate.org/index.php/archives/2014/12/recent-global-warming-trends-significant-or-paused-or-what/ och Tamino https://tamino.wordpress.com/2014/12/09/is-earths-temperature-about-to-soar/
    Personligen, eftersom jag anser att 60-årscykeln finns där och är inne i en kall fas just nu, förväntar jag mig att det skedde ett trendbrott vid år 2000, och att uppvärmningstrenden kan sjunka med upp 0,1 grader per decennium. Med åren, kanske år 2020 eller 2025, kommer trendbrottet att bli signifikant tror jag. Kanske kommer det också att visa sig att denna nya lägre trend skiljer sig signifikant från noll, men runt 2030 tar uppvärmningen riktig fart igen..

    När vi gick in i 2015 passerades ju ett halvdecennium, och jag fick för mig att räkna på om den globala temperaturen ökat under den senaste 10-årsperioden jämfört med den tidigare. Jag använde NOAAs land-oceandata och angav 2014 års temperatur till 0,67 grader. Medeltemperaturen (anomalin) 1995-2004 var 0,515 grader och 2005-2014 var den 0,597 grader. Skillnaden mellan dessa perioder är signifikant enligt tvåsvansat t-test (p=0,034).
    Slutsats Wibjörn Karlen har fel…..

    PS Jag har i tidigare tråd visat att den långsiktiga 60-åriga temperaturtrenden ligger strax innanför det 90-procentiga konfidensintervallet för klimatmodellernas prognoser. Slutsats: Klimatmodellerna kan inte sägas vara fel (även om den faktiska temperaturutvecklingen är lägre än medelscenariet), alltså har Wibjörn Karlen fel…

  3. 3
    John Silver

    Klimatskammen är ingenting annat än att upphöja linjär extrapolering till religion.

    För övrigt:
    Ordet ”paus” säger implicit att det kommer att bli varmare.
    Ordet ”topp” säger implicit att det kommer att bli kallare.
    Ordet ”platå” säger implicit ”vet ej”.
    Gissa vilket ords om är hederligast.

  4. 4
    Lasse

    #2 Jag tror oxå på cykler. Men även på felkällor.
    Nu senast övergången från kvicksilver till elektroniska instrument.
    http://notrickszone.com/2015/01/14/germanys-warming-happens-to-coincide-with-late-20th-century-implementation-of-digital-measurement/#sthash.rDicc1lP.dpbs
    Sen görs även mätningar på solinstrålningen som jag tycker bör få större uppmärksamhet.
    Strålning som ökat markant under hela mätförloppet. Kanske kopplat till nån 60 årscykel, kanske till utsläpp av föroreningar i luft. Något som modellerna inte klarade av att hantera och som visar på att de överskattar annan (CO2) påverkan. Kan det vara Svavelemissioner som minskat?
    http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1

  5. 5
    Rickard Berghorn

    NASA släpper idag sin rapport om 2014 års globala temperatur, med presskonferens sänd över nätet. Det blir antagligen rejäla mängder retorik för att skyla det faktum att också 2014 blev en ”uppvärmningspaus”. Här är pressmeddelandet:

    ”NASA, NOAA to Announce 2014 Global Temperature, Climate Conditions

    Climate experts from NASA and the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) will announce the release of new data on 2014 global temperatures during a media teleconference at 11 a.m. EST Friday, Jan. 16.

    The scientists also will discuss 2014’s most important weather and climate events. NASA and NOAA are two keepers of the world’s temperature data and independently produce a record of Earth’s surface temperatures, and changes based on historical observations over oceans and land.

    The 2014 global temperature analyses will be issued in a news release 30 minutes before the start of the teleconference.

    The teleconference panelists are:

    Michael Freilich, director of the Earth Science Division in NASA’s Science Mission Directorate, Headquarters, Washington
    Richard W. Spinrad, chief scientist with NOAA in Washington
    Gavin Schmidt, director of NASA’s Goddard Institute for Space Studies in New York
    Thomas R. Karl, director of NOAA’s National Climatic Data Center in Asheville, North Carolina, and chair of the Subcommittee on Global Change Research for the U.S. Global Change Research Program in Washington

    Media can participate in the teleconference by calling 800-593-7128 (toll-free in the United States and Canada) or 212-547-0144 (international) and use the passcode ”globe.”

    Audio of the briefing, as well as supporting graphics, will stream live at:

    http://www.nasa.gov/newsaudio

    For more information about NASA’s Earth science programs, visit:

    http://www.nasa.gov/earthrightnow

    -end-

    Steve Cole
    Headquarters, Washington

    Leslie McCarthy
    Goddard Institute for Space Studies, New York

    Brady Phillips
    NOAA Office of Communications, Washington

    Katy Vincent
    NOAA National Climatic Data Center, Asheville, NC

  6. 6
    C-G Ribbing

    Olle R #2
    ”Om man ska fastslå att trendbrott har skett, så måste man visa att trenden för den senaste perioden (exempelvis 2000-2015) skiljer sig signifikant från den tidigare trenden” – Den där tidigare trenden saknar vetenskaplig grund – den fanns aldrig. Om man envisades med att beräkna sådana blev de helt olika beroende på vilka år man valde.
    Du bollar alltså med linjära trender som inte är välgrundade. Betänk Keenans kritik av hur IPCC missbrukat dessa. Titta då gärna på de två figurerna i
    http://www.klimatupplysningen.se/2014/12/09/statistiken-ar-5-granskad/
    eller läs hela Keenans inlägg:
    http://www.informath.org/AR5stat.pdf
    /C-G

  7. 7
    Mats G

    ang massignifikans

    Min tolkning av Pehrs tolkning. massignifikans = summan av ett gäng ej statistiskt signifikanta resultat inom ett visst område som bedöms vara relevant för det aktuella problemet.

    Det övergår mitt förstånd att en del, hur mycket de än försöker, får det mesta om bakfoten.

    Om du hittar en antal ej statistiskt signifikanta resultat så ökar inte säkerheten utan motsatsen. Allt mer tyder på att så inte är fallet.

    Jag vet inte hur man skall uttrycka sig när det gäller Pehrs inlägg.

    Strö salt i såren kanske eller grädde på moset i Lars och Olles förödmjukelse.

    men jag tycker Pehr har visat att det är så här opposition går till i den akademiska världen.

  8. 8
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Olle R #2,

    Den minskade uppvärmning som vi kallar uppvärmningspausen är ett aktivt och mycket aktuellt forskningsfält för klimatvetenskapen med många olösta frågor, detta framgår klart av FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport. Rapporten bekräftar huvudpunkten som vi diskuterar här att ingen statistiskt signifikant uppvärmning har uppmätts under uppvärmningspausen, vilket är anledningen till att man kallar den uppvärmningspaus (hiatus på engelska).

    Det är naturligtvis intressant att diskussionen här och nu handlar om en period på 18 år medan FNs klimatpanel diskuterar en period på 15 år. Detta beror på att klimatpanelen sammanfattar vetenskapliga studier fram till en viss tidpunkt något eller några år innan rapporten publiceras, men nu har uppvärmningspausen alltså ytterligare ett par på nacken.

    Här följer utdrag ur från klimatpanelens rapport.

    Om uppvärmningspausen i FNs klimatpanels vetenskapliga rapport

    Början på Box 9.2, sid 769:

    Box 9.2 | Climate Models and the Hiatus in Global Mean Surface Warming of the Past 15 Years

    The observed global mean surface temperature (GMST) has shown a much smaller increasing linear trend over the past 15 years than over the past 30 to 60 years (Section 2.4.3, Figure 2.20, Table 2.7; Figure 9.8; Box 9.2 Figure 1a, c). Depending on the observational data set, the GMST trend over 1998–2012 is estimated to be around one-third to one-half of the trend over 1951–2012 (Section 2.4.3, Table 2.7; Box 9.2 Figure 1a, c). For example, in HadCRUT4 the trend is 0.04ºC per decade over 1998–2012, compared to 0.11ºC per decade over 1951–2012. The reduction in observed GMST trend is most marked in Northern Hemisphere winter (Section 2.4.3; Cohen et al., 2012). Even with this “hiatus” in GMST trend, the decade of the 2000s has been the warmest in the instrumental record of GMST (Section 2.4.3, Figure 2.19). Nevertheless, the occurrence of the hiatus in GMST trend during the past 15 years raises the two related questions of what has caused it and whether climate models are able to reproduce it.

    Sista två styckena enligt avsnitt 2.3.4. Denna text ändrades betydligt från den preliminära version som publicerades i Stockholm till den slutliga versionen. Jag återger här båda.

    Publicerad preliminär version i Stockholm, september 2013, sid 2-39:

    ”Much interest has focussed on the period since 1998 and an apparent flattening (‘hiatus’) in trends, most marked in NH winter (Cohen et al., 2012). Various investigators have pointed out the limitations of such short-term trend analysis in the presence of auto-correlated series variability and that several other similar length phases of no warming exist in all the observational records and in climate model simulations (Easterling and Wehner, 2009; Peterson et al., 2009; Liebmann et al., 2010; Foster and Rahmstorf, 2011; Santer et al., 2011). This issue is discussed in the context of model behaviour, forcings and natural variability in Box 9.2 and Section 10.3.1. Regardless, all global combined land and sea surface temperature datasets exhibit a statistically nonsignificant warming trend over 1998–2012 (0.042°C ± 0.093°C per decade (HadCRUT4); 0.037°C ± 0.085°C per decade (NCDC MLOST); 0.069°C ± 0.082°C per decade (GISS)). An average of the trends from these three data sets yields an estimated change for the 1998–2012 period of 0.05°C [–0.05 to +0.15] per decade.

    In summary, it is certain that globally averaged near surface temperatures have increased since the late 19th century. Each of the past three decades has been warmer than all the previous decades in the instrumental record, and the decade of the 2000s has been the warmest. The global combined land and ocean temperature data show an increase of about 0.89°C (0.69°C–1.08°C) over the period 1901–2012 and about 0.72°C (0.49°C–0.89°C) over the period 1951–2012 when described by a linear trend. Despite the robust multidecadal timescale warming, there exists substantial multi-annual variability in the rate of warming withseveral periods exhibiting almost no linear trend (including the warming hiatus since 1998).”

    Slutligen publicerad version i början av 2014, sid 193-194:

    ”Much interest has focussed on the period since 1998 and an observed reduction in warming trend, most marked in NH winter (Cohen et al., 2012). Various investigators have pointed out the limitations of such short-term trend analysis in the presence of auto-correlated series variability and that several other similar length phases of no warming exist in all the observational records and in climate model simulations (Easterling and Wehner, 2009; Peterson et al., 2009; Liebmann et al., 2010; Foster and Rahmstorf, 2011; Santer et al., 2011). This issue is discussed in the context of model behaviour, forcings and natural variability in Box 9.2 and Section 10.3.1. Regardless, all global combined LSAT and SST data sets exhibit a statistically non-significant warming trend over 1998–2012 (0.042°C ± 0.093°C per decade (HadCRUT4); 0.037°C ± 0.085°C per decade (NCDC MLOST); 0.069°C ± 0.082°C per decade (GISS)). An average of the trends from these three data sets yields an estimated change for the 1998–2012 period of 0.05 [–0.05 to +0.15] °C per decade. Trends of this short length are very sensitive to the precise period selection with trends calculated in the same manner for the 15-year periods starting in 1995, 1996, and 1997 being 0.13 [0.02 to 0.24], 0.14 [0.03 to 0.24] and 0.07 [–0.02 to 0.18] (all °C per decade), respectively.

    In summary, it is certain that globally averaged near surface temperatures have increased since the late 19th century. Each of the past three decades has been warmer than all the previous decades in the instrumental record, and the decade of the 2000s has been the warmest. The globally averaged combined land and ocean surface temperature data as calculated by a linear trend, show a warming of 0.85 [0.65 to 1.06] °C, over the period 1880–2012, when multiple independently produced datasets exist, about 0.89°C [0.69 to 1.08] °C over the period 1901–2012, and about 0.72 [0.49° to 0.89] °C over the period 1951–2012. The total increase between the average of the 1850–1900 period and the 2003–2012 period is 0.78 [0.72 to 0.85] °C and the total increase between the average of the 1850–1900 period and the reference period for projections 1986−2005 is 0.61 [0.55 to 0.67] °C, based on the single longest dataset available. For the longest period when calculation of regional trends is sufficiently complete (1901–2012), almost the entire globe has experienced surface warming. In addition to robust multi-decadal warming, global mean surface temperature exhibits substantial decadal and interannual variability. Owing to natural variability, trends based on short records are very sensitive to the beginning and end dates and do not in general reflect long-term climate trends. As one example, the rate of warming over the past 15 years (1998–2012; 0.05 [–0.05 to +0.15] °C per decade), which begins with a strong El Niño, is smaller than the rate calculated since 1951 (1951–2012; 0.12 [0.08 to 0.14] °C per decade)Trends for 15-year periods starting in 1995, 1996, and 1997 are 0.13 [0.02 to 0.24], 0.14 [0.03 to 0.24] and 0.07 [–0.02 to 0.18], respectively..”

  9. 9
    LBt

    En märklig debatt, påvens skägg?
    Kräver inte påståendet att det inte finns någon uppmätt uppvärmning också signifikans som grund? Författarnas val av uttrycksform är naturligtvis en medveten vinkling som man nu försöker förklara med att Expressens läsare inte förstår bättre! Hur svårt kan det vara att tala om att uppmätta värden tyder på en svag uppvärmning men man kan inte vara säker.

    För övrigt borde det vara betydligt angelägnare att diskutera vilken uppvärmning knuten till ökad halt växthusgaser som faktiskt finns istället för den vi mäter och i vilken en 60-årig cyklisk tycks närvarande. Inläggsförfattaren har i en tidigare tråd refererat just till denna cykels fallande fas som förklaring till temperaturnedgången 1940-1970 men att samma fas nu också kan förklara 2000-nutid nämns inte.

    Extraherar man en 60-årig cykel från känd temperaturutveckling sen slutet av 1800-talet kvarlämnas en temperaturkurva med osannolik utvecklingsöverensstämmelse relativt känd tillväxt i CO-2 koncentration. Ingen temperaturuppgång förrän runt 1930, därefter en svagt stigande som sedan skjuter fart och vips är plattformen ersatt med en brant stigande temperatur, mer än 0,1 C per decennium. Från denna temperaturkurva kan vi bilda oss en uppfattning om den framtida utvecklingen. Nedgången 1880-1910, den 1940-1970 och utvecklingen 2000-nutid visar tydligt hur cykelns fallande fas får mindre och mindre betydelse, den andra komponenten växer i styrka.

  10. 10
    Jonas N

    LBt, kanske inte läge att anklaga andra för att formulera sig med ngn ‘medveten vinkling’

    I stort sett all klimathotspropaganda bygger ju främst på att ytterst skakiga och osäkra hypoteser om vad framtiden skall ge blåses upp till hysteriska nivåer, på vilket man sedan hänger allsköns annan alarmism om ytterligare tänkbara (=osannilika) ‘katastrofala följder’ ..

    Och från det lägret skall man behöva höra anklagelser om ‘medveten vinkling’!?

    Tillåt mig småle!

    (Men OK, om dom är så väck att de inte ens är medvetna om vad de faktiskt säger och vad det i sin tur bygger på, så kanske man inte skall hävda att de gör det medvetet. Men å andra sidan är det ju då föga mer än en fårskocks aningslösa bräkande)

  11. 11
    Mats G

    9
    LBt
    ”Hur svårt kan det vara att tala om att uppmätta värden tyder på en svag uppvärmning men man kan inte vara säker.”

    Egentligen är det här mer än viljeyttring än något annat.

    C02, 60 årscykeln eller vad det nu kan vara är symptom på samma sjuka. Man ser inte skogen för alla träden.

    Jag kan rekommendera alla och en var att studera 400t -serien. Enligt den är vi på väg mot kallare tider. Nästa värmeperiod av samma dignitet som nu kommer om ca 100 000 åren. Och förmodligen är våran civilisation den första att överleva denna period.

    Och till alla er med ev klimathotsångest så kan jag trösta med att vi kommer inte till den kallare perioden inom vår livstid.

  12. 12
    Jonas N

    Mats G, vår ‘civilisation’ är den första civilisationen. Full stop!

    Den kan sägas ha startat när människor böjrade organisera samhällen, dvs fasta boplatser, ungefär vid förra nedisningens slut.

  13. 14
    Allan Forsling

    Från ishotellets web
    Påverkas ICEHOTEL av global uppvärmning?
    För att kunna avgöra effekterna av global uppvärmning måste vetenskapliga mätningar och forskningar bedrivas under en längre period. Vi kan inte säga att vi har sett några påtagliga effekter av den globala uppvärmningen men vi är väl medvetna om att vi, precis som alla andra, måste anpassa oss till ett klimat i förändring.

  14. 15
    Guy

    OlleR #2
    RealClimate grundades i december 2004 av nedanstående team med Gavin Schmidt i spetsen och Connolley två gånger för säkerhets skull. Du vet han som en tid såg till att Wiki hölls på ‘rätt’ spår.
    Kanhända en något partisk blogg. Tillkomsten var för att försvara sig mot dom förfärliga skeptikerna.

    ”…In order to be a little bit more pro-active, a group of us (see below)
    have recently got together to build a new ‘climate blog’ website:
    RealClimate.org which will be launched over the next few days at:

    http://www.realclimate.org…..”

    on behalf of the RealClimate.org team:
    – Gavin Schmidt
    – Mike Mann
    – Eric Steig
    – William Connolley

    Din andra länk, Tamino, åtnjyter inte ett allmänt förtroende. Har själv inte läst speciellt mycket där men fick intrycket av rätt så grova överdrifter.
    – Stefan Rahmstorf
    – Ray Bradley
    – Amy Clement
    – Rasmus Benestad
    – William Connolley
    – Caspar Ammann

  15. 17
    Thomas P

    Mats #11 ”Jag kan rekommendera alla och en var att studera 400t -serien. Enligt den är vi på väg mot kallare tider.”

    Det är en historisk kurva, inte en projektion för framtiden. Som du ser i denna varierar tidigare interglacialer både i temperatur och längd, och du kan inte ur den kurvan säga något om längden för vår egen. Av Milankoviccyklerna att döma borde denna interglacial höra till den längre, och det redan innan vi började släppa ut en massa växthusgaser.

  16. 18
    Mats G

    17
    Thomas P
    ”interglacial höra till den längre”

    Nedkylningspaus?

  17. 19
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Lbt #9,

    Vad FNs klimatpanel har framhållit i sin rapport är bland annat att femtonårsperioderna 1998-2012 med temperaturtrenden = 0.05 [–0.05 to +0.15] °C per decade och 1997-2011 med 0.07 [–0.02 to 0.18] °C per decade inte visar statistiskt signifikanta temperaturtrender. Detta stämmer väl överens med vad som sagts i debattartikeln av Karlén med flera i Expressen. De har inte sagt något annat än vad FNs klimatpanel kommit fram till.

    FNs klimatpanel jämför sedan dessa temperaturtrender med 62-årsperioden 1951-2012 som har trenden 0.12 [0.08 to 0.14] °C per decade, dvs. en statistiskt signifikant trend.

    Det är säkert ingen tillfällighet att klimatpanelen jämför med en period på 62 år, utan man har samma tanke som vi så många gånger luftat här att det finns anledning att räkna med cykler med 60-65 års period. Sett mot en sådan bakgrund blir uppvärmningspausen begriplig. Även om de låga temperaturtrenderna inte är statistiskt signifikanta så kan de vara en följd av dessa cykler.

    Men i så fall så är ju trenden för perioden 1951-2012 på 0.12 [0.08 to 0.14] °C per decade en indikation på hur uppvärmningen fortskrider på längre tidsskalor. Det är ju denna uppvärmning på längre tidsskalor som är betydelsefull för vilka riskbedömningar man kan göra.

    Denna indikation på långsamt fortskridande uppvärmning tillsammans med klimatmodellernas tillkortakommanden som FNs klimatpanel har lyft fram i sin senaste rapport borde vara av vikt att diskutera. Hur man sedan skall göra riskbedömningen utifrån detta är en klimatpolitisk fråga.

    Karlén och medförfattare framhåller dessa fakta från klimatpanelens rapport och gör sedan en egen riskvärdering av vad detta bör innebära ur klimatpolitisk synpunkt vilket innebär att de kritiserar regeringens förslag. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi för en sådan debatt och speciellt att KVAs ledamöter engagerar sig i debatten.

  18. 22
    Slabadang

    Pehr B!

    Det verkar inte som alla uppfattar och uppskattar det faktum att du klär av UIs Lars Karlsson och Olle Häggströms dubbla måttstockar och hycklerier till allmän åskådan och med hjälp av klassisk bevisframställan. Det måste va jobbigt för gubbarna att käka upp sin egen gamla ost?

    Det är inte konstigt att de faller ut mot dig med ad hominem i sin förtvivlan över sina skendebatter om tolkningar av klyvna hårstrån inte funkar, när det tunga sanningstädet redan fallit och krossat hjälmen på dem och sågat ner deras flyttade målstolpar till rent sågspån att fylla i vad som läcker ut. Du är en pärla Pehr och vinner på din saklighet och ärlighet. Motståndarna förlorar på sina motsatta attribut!

  19. 23
    LBt

    Kan man säga att ingen uppvärmning skett när de uppmätta värden man har inte räcker för påståendet att det skett en uppvärmning? Naturligtvis inte, obegripligt att ni orkar bråka om detta när klimatet innehåller så mycket annat att bena ut.

    ”Men i så fall så är ju trenden för perioden 1951-2012 på 0.12 [0.08 to 0.14] °C per decade en indikation på hur uppvärmningen fortskrider på längre tidsskalor. Det är ju denna uppvärmning på längre tidsskalor som är betydelsefull för vilka riskbedömningar man kan göra.

    Denna indikation på långsamt fortskridande uppvärmning …….”.

    Första stycket har jag inga invändningar mot, tycker det landar nära där jag själv är med tillägget att alla uppgifter än så länge tyder på en accelererande utveckling. Detta är ju dessutom långt från 0,7 C per decennium som jag sett i andra sammanhang.

    0,12 C per decennium innebär att vi bryter 2-gradersgränsen runt 2100 och visst vore det ett lyft om vi kunde ha detta som utgångspunkt för fortsättningen här på KU.

    Vad andra stycket ovan beträffar kan jag omöjligt förstå hur du kan kalla 1,2 C per sekel i form av påtvingad uppvärmning för långsamt, nära 5 C på 400 år i ett klimatsystem som naturligt har detta utrymme sett över mer än 100000 år.

  20. 24
    AG

    #2 Nej, det måste man inte. Noll-hypotesen är ingen trend alls. ”Trendbrott” är ointressanta eftersom det kan röra sig om rena slumpen. Det är snarare den förmodat antropogena trenden som ska påvisas. Dvs att den skiljer sig signifikant från 0. Kan du det? Rahmsdorf kör ett fultrick som är ganska lätt genomskådat. Man har försökt tidigare att definiera det antropogena bidraget som ”nollhypotes”. Det är inte vedertaget ens bland de mest förhärdade alarmister som samtidigt kan en del om klimatforskning. Inget att se, gå vidare.

    #23 Påståendet ”accelererande” kan valideras mot olika observerbara klimatparametrar. Vilka av dessa är det exakt som ”accelererar” (dvs andraderivatan >0 för period om minst 30 år)?

  21. 26
    C-G Ribbing

    Rickard #25
    Ja, jag var just ute på nätet och såg detta. Har du hittat några detaljer som förklarar slutsatsen?
    Jag hittade ingen kommentar till att båda de satellitbaserade rapporterna tvärtom funnit att 2014 inte varit rekordvarmt.
    /C-G

  22. 27
    Kenneth Mikaelsson

    Finns en orsak på att NASA har en adress punkt GOV… de utför vad de blir tillsagda att utföra..

  23. 28
    Olle R

    Vilket avslut på året, både JMA, GISS och NOAA har rapporterat den varmaste decembermånaden någonsin, och självklart också det varmaste året sen mätningarnas början. Nu saknas bara HADCRUT4, där är det lite mindre marginal, året blir garanterat varmast även där med alla decimaler inräknade, fast avrundat till 2 decimaler kanske det stannar vid en ”tie” med 2010.

    Det här lär dock inte bita på #27 som lever i villfarelsen att SMHI, NASA, NOAA, Hadley center, CRU, JMA m.fl. är infiltrerade av kommunister som förvanskar klimatdata i syfte att ta över världen….:-)

    Själv tar jag enskilda år med ro, det är utvecklingen i ett längre perspektiv som är intressant..

  24. 29
    LBt

    AG #24,
    0,7 per sekel inte decennium men det förstår väl merparten.

    Extraherar man en 60-årscykgel från känd temperaturutveckling sen 1880 får man en temperaturkurva som vare sig är avtagande eller rät utan ökande. Man kan se denna tendens i 60-årscykelns fallande fas. 1880-1910 har denna fullt genomslag, 1940-70 är genomslaget negativt men betydligt mindre och 2000-nutid har den fallande fasen helt utplånats dvs den andra temperaturkomponenten är inte bara konstant växande utan tilltagande, accelererande.

  25. 31
    Lars Cornell

    14,53 till 14,57 grader Celsius = 0,04 grader på 10 år enligt Expressen.
    Oj så rädd jag blir.

  26. 32
    Rickard Berghorn

    Ribbing #26: Såvitt jag förstår kombinerar NASA och NOAA satellitmätningar (som är säkra) med landbaserade termometermätningar (som är nyckfulla och biaserade). Det som bl.a. Klimatupplysningen publicerat hittills om den globala medeltemperaturen 2014 har baserats på satellitmätningar. John Watts kommenterar dessutom ljummet NASAs presskonferens idag på detta sätt: ”The warmest years are within the margin of uncertainty for the data, making it impossible to determine which year was actually warmest.” http://wattsupwiththat.com/2015/01/16/does-the-uptick-in-global-surface-temperatures-in-2014-help-the-growing-difference-between-climate-models-and-reality/

  27. 33
    Thomas P

    Rickard m fl. Den som vill hävda att satellitmätningarna är mer pålitliga får allt ta och förklara hur de kan visa både det högsta och det lägsta värdet på temperaturtrenden medan de olika beräkningarna från markdata alla hamnar mitt emellan dessa ytterpunkter.

  28. 35
    Rickard Berghorn

    Thomas P: Den ”diskussionen” får du ta med klimatforskare som John Watts eller Roy Spencer, som är intresserade av seriös och saklig diskusion till skillnad från desinformation och trams likt det du och ditt kära Opportunistinitiativet (f’låt: Uppsalainitiativet) sysslar med.

  29. 36
    Ingemar Nordin

    Thomas P # 33,

    … och hur förklarar du då att NOAA använder sig av satellitmätningar för att hålla koll på de 70% hav som jordens yta består av? Nu när de är så opålitliga som du tycks mena.

    Nä, tacka vetja landbaserade gamla termometrar som är placerade i stadsbebyggelse och på flygfält, och där man dessutom kan masserat tidigare tempdata så att det blir en snygg uppvärmning enligt de troende önskedrömmar. NOAAs dataserie är ju idag bara ett stort skämt efter alla avslöjanden.

  30. 38
    Olle R

    #34, Jo de har ju statistik för enskilda månader också. December kom ut som oväntat varm efter en markant dipp neråt i november. Hos JMA vet jag att åtta av förra årets månader var de varmaste i mäthistorien.
    Den varmaste av alla månader i historien tycks hos vara Januari 2007. Februari 1998 ligger bra till också men då peakade den varmaste el Nino i närtid.

  31. 39
    Ingemar Nordin

    Att skapa en hype på tveksamma data om 2014 som nu NOAA och NASA GISS gör är ganska skämsigt ur vetenskaplig snvinkel. Där handlar det om hundradels graders skillnad. Men samtidigt försöker man gömma elefanten i rummet, nämligen att verkligheten skiljer sig alltmer från IPCCs datormodeller. Den globala temperaturplatån fortsätter oförtrutet.

    Här är ännu en vetenskaplig artikel som visar hur fel IPCCs datormodeller visar:

    http://wattsupwiththat.com/2015/01/16/peer-reviewed-pocket-calculator-climate-model-exposes-serious-errors-in-complex-computer-models-and-reveals-that-mans-influence-on-the-climate-is-negligible/

    Det allvarliga i hela den här absurda situationen är att många av västvärldens regeringar (inklusive Sverige) baserar sin politik, med miljardtals kronor rätt ut i sjön och förstörda landskap, på dessa felaktiga klimatmodeller. Och som om inte det är illa nog, man väljer att basera klimat- och energipolitiken på de allra mest alarmistiska värdena. Tvärs emot allt vad all seriös vetenskap säger.

  32. 40
    Jonas N

    Rickard B, möjligen tänker du John Christy. Anthony Watts driver bloggen du länkade till tidigare. Och även om kvalitetströskeln generellt är låg skulle iaf jag inte kalla honom ‘klimatforskare’ trots att han nog både är mer forskare och generellt kunnigare än många som vill räknas dit.

  33. 41
    Rickard Berghorn

    Jonas N: Jag menade förstås Anthony Watts, som man gott kan kalla klimatforskare. Hans meriter är så goda att t.o.m. engelska Wiki är oväntat respektfulla i sin presentation:

    ”Willard Anthony Watts (born 1958) is an American meteorologist (AMS seal holder, certification retired by AMS), president of IntelliWeather Inc., editor of the blog, Watts Up With That?, and founder of the Surface Stations Project, a volunteer initiative to document the set up and maintenance of weather stations across the United States.” http://en.wikipedia.org/wiki/Anthony_Watts_%28blogger%29

  34. 42
    Thomas P

    Rickard #35 ”Den ”diskussionen” får du ta med klimatforskare som John Watts eller Roy Spencer, som är intresserade av seriös och saklig diskusion till skillnad från desinformation och trams likt det du och ditt kära Opportunistinitiativet (f’låt: Uppsalainitiativet) sysslar med.”

    Det där var en lustig logisk kullerbytta. Om det är jag som är desinformatör spelar det väl ingen roll vem jag diskuterar med för att få en ”seriös och saklig diskussion”. Du säger snarare att det är du som inte är intresserad av en sådan debatt.

  35. 44
    tolou

    What went wrong?

    elementary but serious errors in the general-circulation models relied on by the UN’s climate panel, the IPCC. The errors were the reason for concern about Man’s effect on climate. Without them, there is no climate crisis.

    wmbriggs.com/public/Monckton.et.al.pdf

  36. 45
    L

    TT har gått ut med att 2014 varit varmare än någonsin, med förklaringen; ca 0,7 grader varmare än genomsnittet av 1900-talet! Hur var ramsan; dikt, förbannad lögn och statistik…

    Men både tidningar och TV hakade på och förmedlade sensationen!

  37. 48
    Olle R

    Även BEST har annonserat ut 2014 som varmaste år för land och ocean kombinerat. De har ju en lite annan approach, de använder betydligt fler mätstationer, ojusterade temperaturdata, och rensar bort stationer med urban påverkan (om jag förstått rätt). Havstemperaturdata lånar de från
    HadSST.

  38. 49
    Olle R

    Vet ni vad, jag tror inte 2014 har en chans att slå 2010 enligt Cowtan & Way’s kriging v2-serie och dito hybridserie. Å andra sidan har dessa serier den starkaste uppåttrenden av alla efter 1998. De bygger på HADCRUTs data så vi får vänta nån vecka till på slutresultatet.

  39. 50
    Daniel Wiklund

    Inte nog med att jorden blivit varmare. Nu har forskare upptäckt att fyra av nio planetära gränser (inte för att jag vet vad det är) har överskridits. Gränserna styr jordens stabilitet. Orsaken till att de överskrids är vi människor och vår påverkan på miljön. (Science) Och det känns säkert bra för forskarna att kunna fastslå att det är vi människor som orsakar det. Vi måste rädda oss från oss själva blir nästa stora avslöjande från dessa forskare.

  40. 51
    Ingemar Nordin

    Olle R #48,

    Menar du det här uttalandet från Berkeley Earth?:

    The global surface temperature average for 2014 was nominally the warmest since the global instrumental record began in 1850; however, within the margin of’error, it’s tied with 2005 and 2010 and so we can’t be certain it set a new record.

    Jag kan inte se att de säger att 2014 var det varmaste året enligt deras beräkningar. Men du kanske har något annat citat?

  41. 53
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Angående varmaste året:

    Det beror på hur man mäter.

    GISS, NOAA och HadCRUT4 mäter samma kombination av havsyttemperaturer och lufttemperaturer 2 m över landytan. Därför kan man förvänta sig samma resultat och att alla får 2014 till det varmaste året är logiskt. Att det ändå finns skillnader mellan deras temperaturserier måste bero på att de skiljer sig i fråga om exakt hur de väljer ut data och hur de sedan behandlar dem för att beräkna slutresultaten.

    RSS och UAH mäter med satelliter lufttemperaturen i den nedre delen av troposfären. De mäter alltså i princip en annan global medeltemperatur än de tre ovannämnda institutionerna även om den är korrelerad med den andra sortens global medeltemperatur. Det är alltså inte givet att denna globala medeltemperatur från satelliter skall ha sitt högsta värde samtidigt som den andra globala medeltemperaturen. RSS och UAH använder i princip samma data men behandlar dem på tydligen rätt så olika sätt så att det blir rätt stora skillnader. RSS visar ju ingen uppvärmning alls sedan många år tillbaka.

    Jag anser också att man kan ta det med ro att ett visst år blivit varmare än de övriga. Det är utvecklingen i ett längre perspektiv som är intressant.

  42. 54
    Olle R

    Ingemar, nu ska du inte vara sån :-) Inget av förra årets rekord ligger nog utanför felmarginalen men lik förbannat går de med sitt centrala estimat in som hittills varmaste år i statistiken och ingår i punktsvärmar som man sen kan räkna ytterligare statistik på (minst 60 år för långsiktiga trender rekommenderar jag).

  43. 57
    Ingemar Nordin

    Olle R #54,

    Jo, lite ”sån” måste jag ändå vara när du påstår saker om ditt kära BEST som de inte säger. I citatet så talar de bara om landbaserade mätningar. Och de säger mycket tydligt ifrån att åren 2005 och 2010 befinner sig inom samma felmarginal som 2014, och att vi alltså inte kan veta om de landbaserade mätningarna var varmast.

    Du har förresten inte svarat på min fråga om du håller på BEST (som inte uppvisar något tydligt mönster med 60-årscykler) eller om du tror mer på existensen av 60-årscykler.

  44. 58
    Jonas N

    Yes Pehr,

    Jag hade uppmärksammat samma sak i rätt tråd tidigare idag.

    WUWT posten och kommentarerna är verkligen läsvärda och underhållande, trots att det hela eg. ju är en bklämmande trend mot fullt utvecklad pseudovetenskap. Och det från en som ånjuter regeringens högsta ‘förtroende’.

    Jaglänkade också hur samma, enligt känt mönster, sak sedan framställs i MSM-tidningar, där varje det extrekaste skruvas ytterligare ett varv, när det framställs som ‘senaste forskningen säger’ …

  45. 59
    LBt

    Det är naturligtvis fullständigt likgiltigt om 2014 är något varmare än alla andra år eller möjligen inte liksom det är likgiltigt om vi har en ”plattå” eller en svag uppgång. Att ödsla kraft på dessa icke-frågor är meningslöst tidsfördriv. Vad som betyder något är vad vi är på väg, vilka konsekvenserna kan bli och vad vi kan göra regionalt och globalt.

    Att vi med den utveckling vi känner är på väg mot 2-gradersgränsen runt 2100 är uppenbart och erkänt från många håll. Det är också tämligen likgiltigt om detta inträffar före eller något/några årtionden efter 2100. Vad som är väsentligt är vad 2 C innebär.

    Tänj om KU med all den kunskap som på olika sätt här finns kunde släppa allt struntprat och fokusera på verkligheten, vi är på väg mot 2-gradersgränsen inom 100 år vad innebär det och vad bör vi göra?

  46. 60
    Jonas N

    Lbt, du har rätt i den första delen, iaf delvis. Men angående den andra delen, den om ‘vart vi är på väg’ så kommer du se att för dem som så innerligt hoppas att vi är på väg mot ‘thermageddon’ kommer att klänga fast vid att nån av temperaturserierna med lite kreativ bokföring kan sägas visa ‘varmaste året hittills’, iaf kanske.

    Och du verkar ha fått det där om ‘verkligheten’ helt fel faktiskt. Folk här pratar om den värld och verklighet vi faktiskt känner til, vad som finns och gäller därl. Och man är väldigt tveksam till att göra tvärsäkra utsagor om exakt hur framtiden kommer att falla ut. Och häckla sådana som tex gissar och lovar ‘2 grader inom 100 år’. Baserat på modeller som har haft fel i nästan alla sina profetior. Faktum är att de som gissar och hoppas och vad de så gärna vill tro på har blivit lite av ett stående skämt …

    Varför skulle vi ‘fokusera på dem’ och vilka futiliteter de hoppas på i deras senaste försök?

  47. 61
    Olle R

    Ingemar #57, BEST uppvisar lika tydlig 60-års cykel som de andra. Jag använder land-oceandata och helst inte äldre än 1880 för osäkerheterna blir större då (även om det ser hyfsat ut bak till 1850).
    Jämför själv på http://www.ysbl.york.ac.uk/~cowtan/applets/trend/trend.html
    där är dock BESTs land/oceanserie inte uppdaterad för 2014 än, vilket är ett minus

  48. 62
    Pelle L

    LBt #59

    Hahaha!

    Visserligen kan jag inte uttrycka mig lika elegant som Jonas N, men vad har du fått det här med
    ”2-gradersgränsen ” ifrån.

    Vad menar du skall hända när vi passerat denna gräns?
    Är det som när Columbus seglade över horisonten :)

    Nej du LBt

  49. 63
    Lars Cornell

    Struntprat #59 LBt

    Vi är inte alls på väg mot 2° till 2100. Endast i SMHIs datorer finns den möjligheten. Men de har för högt värde på klimatkänsligheten för högre värden på CO2. Det är allmänt omvittnat.

    Se kapitlet ‘Tänk själv’ sid 25 i
    http://www.tjust.com/vit/2015/JO-SMHI.pdf

  50. 64
    Lars Cornell

    Lars Karlsson #37 mfl
    Arktis is ligger nu något under det normala.
    Antarktis har emellertid det högst uppmätta någonsin (sedan 1978).
    Den globala ismassan tangerar sitt högsta uppmätta värde.
    https://sunshinehours.wordpress.com/
    Isläget på just Svalbard har då inte så stor betydelse.

  51. 65
    Guy

    LBt ”Vad som är väsentligt är vad 2 C innebär.”

    Nå, vad innebär 2C? Du har inte ännu svarat på frågan som ställts upprepade gånger. Bara forskning, tack, inget svammel om extremer.

  52. 66
    Slabadang

    Pehr B!

    NOAA ger dig helt rätt! De gör bara samma intellektuellt ohederliga påstående som LK och OH först, men i den kompletterande informationen framgår att resultatet 2014 som varmaste året vara är inom osäkerhetsområdet alltså utan signifikans. De har bara formulerat sig på ett medvetet manipulativt sätt i inledningen … den där inledningen som den röda plastmasken på kroken våra rubrikhungriga journalister med hull och hår likt hungriga pirajor omedelbart nappar på.

    http://wattsupwiththat.com/2015/01/17/on-the-biases-caused-by-omissions-in-the-2014-noaa-state-of-the-climate-report/

  53. 67
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Slabadang #66,

    Frågan är vad som är viktigast för dem, att informera om temperaturen eller att marknadsföra sig. Det skulle inte förvåna mig om det finns en reklambyrå eller marknadföringskonsult i bakgrunden som hjälpt dem med hur budskapet skall paketeras på bästa sätt för att gynna finansieringen av framtida verksamhet.

  54. 68
    LBt

    Visst är vi på väg mot 2-gradersdrännsen, de som inte förstått det lever i sin egen fantasivärld. Sannolikt någon gång 2090-2130 med nuvarande känd utveckling. Med det kan ändra sig, genomtänkta åtgärder nu kan säkert påverka utvecklingen efter 2050 och mättnadsegenskaper kan förändra bilden.

    Att förneka detta är bara kontraproduktivt, motverkar sitt eget syfte. Bättre vore att se verkligheten som den är och verka för en sansad hantering. Som tex att medvetet söka de utsläppsbegränsande åtgärder som inte riskerar tillväxt och utveckling. För Sveriges del skulle ett sådant agerande tex kunna bereda väg för fortsatt kärnkraft.

  55. 69
    Slabadang

    Pehr B!

    Nu har politikerna missbrukat förtroendet även för vetenskapen när vetenskapen/myndigheterna ställer sig på propagandans sida. Vi ser slutstationen för hur man kör förtroendet i botten för politik media och nu som sist även vetenskapen. Att utnyttja ”vetenskapens” förtroende blev ett måste och sista utväg för den media och det politiska etablissemanget som spelat bort sitt eget. Att spegla sig med lånta fjädrar från en samhällsfunktion som fortfarande besatt ett allmänt förtroende gör att nu inga alternativa utvägar finns kvar för dess hycklare och manipulatörer.
    SMHI är ju tillsammans med Naturvårdsverket bra exempel på hur demokratins femtekolonnare kan och får agera.

  56. 70
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Slabadang #69,

    Väldigt vad du tar i! ;)

    Jag tycker SMHI gör ett bra jobb med väderprognoser och Naturvårdsverket gör säkert utmärkta saker med. Sedan finns det säkert missförhållanden på dessa ställen som överallt i samhället och vi har anledning att vara vaksamma särskilt i samband med klimatfrågan. Men att de skulle vara ett något slags hot mot demokratin finner jag absurt.

  57. 73
    Kurt Persson

    #Pehr
    Hittade följande principella information på http://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/faq.htm#q4
    What are the differences between historical and new sea Level trends and confidence intervals?

    As more data are collected at water level stations, the linear mean sea level trends can be recalculated each year. The figure compares linear mean sea level trends and 95% confidence intervals calculated with data beginning from a common year and ending in each year since 2006. The values do not indicate the trend in each year, but the trend of the entire data period up to that year. Although the mean trend may change from year to year, there is no statistically significant difference between the calculated trends if their 95% confidence intervals overlap. Therefore, the most recent calculated trend is not necessarily more accurate than the previous trends; it is merely a little more precise. If several recent years have anomalously high or low water levels, the values may actually move slightly away from the true long-term linear trend. The main effect of including a few more years of data is to narrow the 95% confidence intervals. The figure below (from Sea Level Variations of the United States 1854-2006, NOAA Technical Report NOS CO-OPS 53) shows estimated widths of the 95% confidence intervals derived from all the calculated trends at long-term CO-OPS water level stations. A 30-year data set should provide a trend with a +/- 1.5 mm/yr confidence interval; a 60-year data set should provide a trend with a +/- 0.5 mm/yr confidence interval.
    Detta kan väl tillämpas på den globala temperaturen också.
    Om du är intresserad av att reda ut om trenden är bruten, varför inte lägga till några år?

  58. 74
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Kurt #73,

    Tack för tipset! Det slumpar sig så att jag kommer att diskutera linjära temperaturtrender i mitt blogginlägg nu på fredag. Kanske detta inlägg kan svara på någon fråga som du har.

  59. Pingback: Skeptisk analys av uppvärmningspausens linjära temperaturtrender - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen

Kommentarer inaktiverade.