Solfläckar siktar framåt

Detta inlägg är en oberoende fortsättning på tidigare beskrivningar av solfäckarnas eventuella inverkan på jordens klimat (länk och länk ).

Jag väljer denna gång att koncentrera mig på en av de dryga 200 vetenskapliga artiklar som argumenterar för att solen har en betydelsefull roll när det gäller variationer i jordens klimat: Jan-Erik Solheim, Kjell Stordahl and Ole Humlum “Solar Activity and Svalbard Temperatures” Adv. in Meteorology Vol. 2011, doi:10.1155/2011/543146. Ole Humlum har sammanställt nedanstående diagram som visar samvariationen mellan antalet solfläckar och den globala medeltemperaturen.

Humlums figDet är aningen uppseendeväckande att, som i denna artikel, koppla klimatet just på Svalbard till en parameter som gäller hela vårt solsystem. En av Dialoguedeltagarna i 1:a länken, Mike Lockwood, varnade just för regionala samband när man bedömer solens inverkan. I den andra vågskålen finns det historiska argumentet att Svalbard har en av de äldre databaserna för temperaturer, sedan 1912, och samtidigt är förhållandevis oberört av urbanisering. Det senare i motsats till t ex London, Stockholm och Uppsala. Forskare som intresserat sig för solfläcksvariationer och klimat förefaller ha särskilt höga krav på tillgång till data från lång tid tillbaka. Det är uppenbart värdefullt, om det gäller en cyklisk variabel, att ha data som täcker många perioder. Just ifråga om solfläckar har dock akademisk oenighet om gamla observationers tolkning hämmat utvecklingen. Förmodligen har det också spelat en roll att de tre artikelförfattarna haft nära kontakt med, och medverkat i observationerna på Svalbard.

De inleder torrhumoristiskt med att konstatera att frågeställning huruvida det finns ett samband mellan solaktiviteten och jordens klimat har rönt avsevärd uppmärksamhet under de senaste 200 åren. Författarna har redan tidigare rapporterat att Svalbards temperatur visar starka cykliska variationer med perioderna 62-68, 26 och 15-17 år samt en svagare på 11-12 år. Förutom detta finns en uppåtgående trend på 0.023 oC/år. I detta arbete uppmärksammas betydelsen av solcykelns längd. De 11 år som ofta nämnes är som synes i figuren ovan ungefärliga. Man brukar hellre tala om 10-12 års periodtid. Det har tidigare noterats att periodlängden är omvänt relaterad till periodens intensitet: Hög aktivitet↔kort cykel, och låg aktivitet↔lång cykel. Med lite god vilja kan man även se detta i figuren ovan. Cykellängden är sin tur varierande med en periodlängd på 80-90 år, den s k Gleissbergcykeln.

Studiens huvudresultat är att man noterar en stark korrelation mellan medeltemperaturen på Svalbard under en solfläcksperiod med längden på föregående period. Effekten är starkast hos års- och vintertemperaturerna vilket framträder i nedanstående diagram. (Figuren är nr 4 i det anförda arbetet, men notera att det är bildtext nr 5 som gäller för denna figur.)

Fig 4Medeltemperatur under en solcykel som funktion av föregående solcykels längd, 1914–2008. Indiceringen av vinterkurvan är den överenskomna numreringen av solcyklerna.

Om detta slutgiltigt, och mer generellt, kan bekräftas, så är innebörden av detta att en solcykels längd har en framåtriktad effekt. Det kan förefalla som ett utmanande påstående, men för KU-läsare är det ingen nyhet. Observationen att solcykelns längd är betydelsefull finns med i ett arbete som E. Friis-Christensen och K. Lassen publicerade på 90-talet ( Science 1, 254, 698, Nov 1991; DOI: 10.1126/science.254.5032.698), och som redan Maggie refererade till. Arbetet är f ö ref 7 i dagens artikel. På ett annat plan så finns solcykellängden också med i den “Solmodell” som Evans presenterade i en serie inlägg på Jo Novas blogg under 2014 (länk ). Evans använde sin modell till en förutsägelse om en snar och dramatisk temperaturminskning . Detta gav upphov till en hetsig dispyt på nätet, som väsentligen handlade om de senaste årens TSI-värden. Inte det djärva påståendet om att en solcykel har något att säga om klimatet i framtiden.

I Solheims et al arbete, som detta inlägg egentligen handlar om, finns några slutsatser av sådan kaliber, men begränsade till Svalbard, som jag redigerat:

I temperaturserien för Svalbard finns en linjärt avtagande relation mellan längden av en solcykel och medeltemperaturen under nästa.

Omkring 60% of temperaturvariationen kan hänföras till solaktiviteten för års- och vintermedelvärdena.

När en solcykel är avslutad kan den utnyttjas till att förutsäga temperaturen under nästa solcykel.

 För Svalbard innebär detta en avkylning med 3C för den årliga medeltemperaturen från solcykel 23 till den nuvarande nr 24, som kommer att pågå åtminstone till 2020. Vinteravkylningen kommer att bli 6C.

Författarna avslutar dessa djärva slutsatser med den i sammanhanget försynta förhoppningen:

Dessa förutsägelser kan användas för att testa ett möjligt samband mellan sol och klimat.

Dela detta inlägg

32 reaktion på “Solfläckar siktar framåt

  1. 1
    Johan M

    ”Svalbard har en av de äldre databaserna för temperaturer, sedan 1912, och samtidigt är förhållandevis oberört av urbanisering.”

    Jag tror nog att långa temperaturserier från platser som varit oförändrade ger en bra mycket bättre bild av den globala förändringen än vad ihopkok av 39.000 mätstationer med stora felkällor någonsin kan ge.

  2. 2
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Johan M #1
    Jo, jag håller med. Samtidigt är det aningen speciellt att titta just på en enstaka plats, när det gäller inverkan av solfläckar.
    /C-G

  3. 4
    Johan M

    #2 C-G Ribbing

    Temperaturserien på Svalbard är kanske inte så obruten serie som man skulle vilja. Hittade denna rekonstruktion (artikeln hänvisar till en annan men hittar inte den). Även om området i stort har varit oförändrat så är det alltid svårt att sammanfoga olika serier utan att få in osäkerheter.

    Vad avser möjligheten att dra slutsatser om korrelation mellan solcykler och temperaturserier från en plats så är nog utsikterna goda för de längre cyklerna i.e 60 år, lite värre för de på 15 år och kanske inte helt tillförlitliga för de på 11 år. För att upptäcka cykler så korta som 11 år bör man ha temperaturserier med en upplösning på mindre än fem år – frågan är hur mycket en femårsperiod på Svalbard kan skilja sig från en femårsperiod globalt – kanske inte så mycket som man tror.

    http://www.google.se/url?url=http://apcz.pl/czasopisma/index.php/BOGPGS/article/download/2326/2308&rct=j&q=&esrc=s&sa=U&ei=gc20VIi8PMjXyQPwm4KgCw&ved=0CCcQFjAD&usg=AFQjCNGaGbnjoS5GMWkRROFUKJaL4cMgDw

  4. 5
    LBt

    Det är kanske möjligt att förbättra korrelationen mellan känd temperaturkurva och CO2-koncentrationen ytterligare sn smula om man utöver att extrahera 60-årscykeln även extraherar en svag cyklisk påverkan, ca 0,05 C i amplitud och med något varierande period. Men nu laborerar man med signaler så svaga att de kanske försvinner bland felmarginaler.

    Men om man ur ovanstående från solfläcksaktiviteter finner en bestående temperaturpåverkan som dessutom uppträder under en kommande period då har man bara livlig fantasi.

  5. 8
    Kenneth Mikaelsson

    Du LBt du har inte funderat på att språka med växter….. De kanske uppskattar ditt snack ..visserligen mest ditt utsläpp av CO2…

  6. 10
    Johan M

    ”Effekten är starkast hos års- och vintertemperaturerna vilket framträder i nedanstående diagram.”

    I diagrammet ser man att det är solfläckscykel 15 och 21 som ger korrelationen. Det tycker jag är ett rätt tunt indicium – en cykel på 1920 talet och en på åttiotalet. Man kanske vill veta lite mer om mekanismerna bakom och ha lite fler solcykler att gå på innan man drar några slutsatser.

  7. 11
    Björn

    Solen är motorn i klimatsystemet och då är det naturligt att finna samvariation mellan solaspekter och regional temperatur någon stans i världen. Summan av alla regionala temperaturer är grunden för den matematiskt framräknade globala temperaturen. Antalet solfläckar är bara en aspekt på solaktiviteten, men dessas optiska synbarhet är ett bevis på stor magnetisk aktivitet som medför ökad solvind, ökad TSI och därmed minskad molnighet etc. Som framgår av den utmärkta grafen, så ser man tydligt hur solaktiviteten bygger upp en ackumulerad värme i haven, som i och med den långdragna solcykel 23, medför en utplanad temperatur. En långdragen solcykel 24 kommer att medföra en global temperaturedgång.

  8. 12
    Johan M

    Då gäller det bara att förutsäga framtida solcykler … vilket är betydligt lättare gjort i efterhand. Snubblade på denna artikel från UCAR 2006. De förutspådde att solcykel 24 skulle bli 20-30% starkare och var väldigt säkra på sin sak eftersom deras modell hade visat överensstämmelse till 98% med tidigare cykler. Nu visade det sig att cykel 24 blev den svagaste i mannaminne så de har säkert uppdaterats sin modell – förutsägelserna för nr 25 är nog väldigt säkra :-)

    http://www.ucar.edu/news/releases/2006/sunspot.shtml

    Ett praktexempel på hur man med historiska data hittar samband som när verkligheten knackar på måste revideras – jämför med koldioxidhypotesen.

  9. 14
    Thorsten Bergqvist

    #11/
    Synd att vädret inverkar på klimatet intermittent!
    Vädret är beroende på en mängd olika orsaker (fjärilens vingslag ;-)
    Klimatet är inte så om ”omväxlande” men mätdata inverkas av vädret.
    Den stora frågan är hur insikten av om människogenererat CO2 har någon som helt inverkan på klimatet?
    Naturen är så oändligt mycket kraftigare än vi människors aktiviteter.
    Så frågan är om människogenererat CO2 inverkar på vädret och i vilken utsträckning?

  10. 15
    Lasse

    #13 Hoppas det inte är allvarligt!
    Fast här är det inte cykeln som är problemet-vi talar om temperaturen och nederbörden, möjligen klimatcykeln ;-)
    #6 Intressant om vår sol. Dessa magnetiska stormar måste ju påverka oss mer än vi tror!

  11. 16
    tolou

    Om man studerar grafen lite mer i detalj så kan man skönja ett mönster:
    http://i273.photobucket.com/albums/jj237/tolou1/Solar%20SSN/SunspotsMonthlySIDCandHadCRUT4GlobalMonthlyTemp_Forecast_zpsb68ca81d.gif

    Det verkar som om starkare El-nino´s genereras från föregående sol-max som ev. ”lagrar” värme i haven i flera år. Under perioder med avtagande medeltemperatur är detta in synkat riktigt på samma sätt och de starka El-nino´s utblir (som på 1940-70 talen).

    Nu ser det då ut som att vi inte lyckades lagra speciellt mycket av värmen denna solcykel till nästa gång (2020-21) så prognosen får bli avtagande temputveckling, kanske i stil med 1940-70 dvs. 25 år till…

    http://www.klimatupplysningen.se/2015/01/03/oppen-trad-67/#comment-392688

  12. 17
    Sören G

    OT Fick just en inbetalningsavi med extra fordonsskatt för 2015.
    På transsportsyrelsens mesida står att Läsa: ”Regeringen utreder alternativ och åtgärder för att få en ”fossiloberoende fordonsflotta”. Enligt DI.se kommer utredningen att peka på radikala förslag och förslag på ett nytt system för bilskatt som liknar det som Frankrike införde 2008. Det skattesystemet innebär att små/lätta bilar (1370 kg) samt snåla (120 g/km) får tillgodoräkna skatt från dom tyngre/törstigare bilarna. Rent praktiskt innebär det att dom tyngre/törstigare bilarna får betala 375 kr för varje gram som överstiger 120 g/km.”

  13. 18
    Sören G

    OT
    Enligt whatsuppwiththat påstår nu några forskare från Stanford att de ”sociala kostnaderna för koldioxidutsläpp” är $220 per ton.
    Att koldioxiden har gjort att det växer betydligt bättre tycks de inte ha en aning om.
    I stället borde man få betalt för koldioxiden som man släpper ut.

  14. 19
    Björn

    tolou [16]; Jag citerar här Anders Persson (SMHI 2004, se artikel i länk nedan): ”Samtidigt som ett jättelikt vattenberg sakta skrider österut hålls det alltså ihop av corioliskraften i en så kallad ekvatoriell Kelvinvåg. Vattnet når ofta motsatta sidan av Stilla havet vid jultid, vilket givit fenomenet dess namn El Niño (”Barnet”)”. Detta fenomen var grunden för den globala temperaturhöjningen 1998. Kan inte beskrivas bättre än Anders Persson gör i artikeln. Stora mängder varmt vatten (”vattenberget”) frigörs som även påverkar lufttemperaturen över delar av världen. Här ser vi hur solvärmt vatten förhindras att sprida sig, utan går ner på djupet och som plötsligt ger sig iväg utmed ekvatorområdet mot Sydamerikas kust. Detta fenomen som alltså är El Nino, förekommer med en periodicitet om 4-8 år.

    http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/artikelserier/s10_maj04.pdf

  15. 20
    Daniel Wiklund

    OT. Läser i dagens nummer av Norrbottenskuriren om en häftig temperaturstegring. Temperaturen runtom i länet steg från 30-43 minusgrader till 4-10, en stegring på 25-30 grader på ett par timmar. Det var varma sydvästliga vindar som blåste in från Atlanten. Tala om extremväder, vet inte om det ordet var uppfunnit för 50 år sedan.

  16. 21
    Lasse

    #17 Rent fiskal skatt utan hänsyn till föroreningen! Hur kan man motivera en fast skatt på en rörlig förorening? Var bensinskatten för kontroversiell?

    #19 Ett berg av vatten. Målande beskrivning!
    Vi har fått ett annat inflöde som är extremt: Det största på 60 år! Bra för torskarna och Östersjöns syrefria bottnar: http://idw-online.de/de/news619601

  17. 22
    Håkan Bergman

    Sören G. #17
    Suck, fransmännen inför en skatt, inte för att rädda klimatet, det är deras bilindustri som ska skyddas till varje pris. Och svenska politiker går på det och inför en skatt som i värsta fall knäcker vår bilindustri, det lilla som finns kvar av den.

  18. 23
    Guy

    Sören #17, kan dom berätta hur skatten inverkar på klimatet. Dvs hur pengarna dom får in används för att bättra klimatet (vad som nu kan menas med det)? Dom kan väl inte tänka så att med att få bort några gram koldioxid så räddar dom världen?

  19. 24
    tty

    SörenG #18

    Det finns en annan liten hake med beräkningen. De har förtutsatt att åtgärder för att minska CO2-utsläppen inte kostar något.

  20. 25
    tty

    Björn #19

    Vi har faktiskt haft två Kelvinvågor, varav en kraftig, under 2014. För att få en ”fullvuxen” El Nino krävs dock även att passadvindarna spelar med och hjälper till att driva ytvattnet österut längs ekvatorn i Stilla Havet. Det hände inte 2014, och det blev därför bara en svag el Nino, med temperaturer strax över den ”magiska gränsen” 0,5 grader i maj-juni och oktober-december. Nu har temperaturanomalin just sjunkit under 0,5 grader igen.

  21. 27
    Björn

    Ingemar Nordin [26]; Detta fenomen med uppdämt varmt vatten ca 30 grader, som kan liknas åka kälkbacke mot Sydamerikas kust utmed ekvatorn, är ett fenomen som det inte har talats så mycket om. Kan det bero på att det uppdämda varmvattnet är ett resultat av lagrad sekundär solenergi? Av naturliga skäl är detta fenomen en motsägelse mot AGW, där allting sägs bero på antropogen CO2. Ytterligare info i nedanstående länk:

    http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2002/05mar_kelvinwave/

  22. 28
    tty

    Björn #27

    Givetvis är det fråga om solenergi. Den har lagrats i ”the Warm Pool” i västra Stilla Havet som avger en del av värmen till atmosfären under en el Nino. Det är därför som varma el Nino-år regelmässigt följs av kalla la Nina-år medan värmemängden i ”The Warm Pool” byggs upp igen.
    Det här mönstret har av allt att döma gått igen i åtskilliga miljoner år.

Kommentarer inaktiverade.