Ännu en satellitmätning visar att 2014 inte var varmast

UAH_LT_1979_thru_December_2014_v5

Från UAH (University of Alabama in Huntsville) kommer så en rapport om december månads globala temperatur. Rubriken för Roy Spencers inlägg är: 2014 was Third Warmest Year Since 1979, but Just Barely.

Den bekräftar således den förra satellitmätningen där man heller inte kunde placera 2014 som det varmaste året sedan dessa mätningar började 1979.

UAH placerar 2014 på tredje plats, efter rekordåret 1998 och 2010, medan RSS placerar 2014 på blott på sjätte plats. Skillnaden mellan de båda databaserna beskrivs av Roy Spencer här.

Som påpekats tidigare så har satellitmätningar som dessa ett par klara fördelar jämfört med markbaserade (som exempelvis HadCRUT, NOAA och GISS), nämligen att de täcker hela jordklotet, inklusive de 70% av ytan som består av hav, samt att man undviker att behöva modelljustera för den uppvärmning som beror på att termometrar på marken hamnar i stadsbebyggelse och vid sidan av landningsbanor på flygfält.

Den globala icke-uppvärmningen fortsätter.

Ingemar Nordin

 

Dela detta inlägg

52 reaktion på “Ännu en satellitmätning visar att 2014 inte var varmast

  1. 1
    LBt

    Det är illa nog att vi sen 2000 tycks ha en svagt stigande period.

    Tänk att ett svagt cykliskt förlopp kan förvandla den kända globala temperaturkurvan till en kurva som helt följer CO2-koncentrationens tillväxt från mitten av 1800-talet och till nutid.

    Extrahera en svängning med perioden 60 år, amplituden 0,1 C samt med fall 1880-1910, 1940-1970 och 2000-nutid. Man får en prydligt stigande temperaturkurva, skönjbar från omkring 1920 och därefter accelererande för att nå styrkan 0,13-0,14 C per decennium i slutet.

    Det finns inget som antyder andra komponenter, 1850-1920 står temperaturen i stort sett still. Hela uppgången ca 0,8 C följer den del av växande CO2-koncentration som är signifikant. Av detta kan fortsättningsvis förvänta oss en ”plattå” eller svag uppgång i ytterligare 10-12 år, därefter måttlig tillväxt några år innan uppvärmningen åter skjuter fart med full styrka 20 år från nu. Och 2-gradersmålet ryker före 2100 om utvecklingen håller i sig.

    Kan vi påverka detta? Tveksamt och 2 grader på 200 år är dessutom extremt mycket för ett klimatsystem som naturligt bara varierar med ca 5 C sett över sin mer än 100000-årig cykel.

    Mot detta ställer skeptiker/förnekare fantasifulla tankegångar om 1500-års cykler som skall kunna driva upp temperaturen med ca 0,1 C per decennium, solfläcksaktiviteter, andra himlafenomen, moln, återhämtningar och nollhypoteser, för att slutligen samla upp resterna med hjälp av okända naturkrafter. Allt väsentligen utan fysikalisk grund samt i total avsaknad av kvantitativa uppgifter och korrelation med känd temperaturutveckling.

    Men jag ser gärna att någon ger oss en bättre förklaring till de senaste 150 åren än vad den 60-åriga cykeln gör förutsatt detta antyder en lugnare fortsatt utveckling.

  2. 2
    Brandingenjör

    Är det egentligen konstigt att satellitmätningarna skiljer sig lite från mätningarna marken? De mäter ju på olika ställen. Det är heller inte konstigt att de två satellitmätningarna ger lite olika resultat liksom att de olika markmätningrna skiljer lite.

    Gemensamt för alla mätningar som har lite längre mätserie är att medeltemperaturen för varje decennium har blivit varmare.

  3. 3
    Johan M

    #1 Brandingenjör

    ”Gemensamt för alla mätningar som har lite längre mätserie är att medeltemperaturen för varje decennium har blivit varmare.”

    Om man inte räkna med alla temperaturserier som visar på en nedgång på 40- och 50-talet. Eller alla temperatur serier som inte ens har 2000-talet som det varmaste. . ….. men om vi räknar bort alla serier som inte visar att varje decennium blivit varmare så har du ju naturligtvis helt rätt. Hujeda-mig, kometen kommer!

  4. 4
    BjörnT

    UAH tredje varmaste året sedan 1979 då satellitmätningarna började. De som kommer ”före” är 1998 och 2010, vilket var kraftiga El Nino år (liksom flera andra som 2014 nu är varmare än). Av någon anledning så tycks satellitbaserade temperaturdata påverkas mer av El Nino än markbaserade.

    Några av de markbaserade temperaturserierna kommer nog att visa att 2014 är det varmaste sedan instrumentell temperaturmätnings startades.

    Och givetvis kommer allt att skyllas på fusk eller Urban Heat Island-effekten. Av fossilkraftskramarna.

  5. 5
    Johan M

    ”Tänk att ett svagt cykliskt förlopp kan förvandla den kända globala temperaturkurvan till en kurva som helt följer CO2-koncentrationens tillväxt från mitten av 1800-talet och till nutid.”

    Tänk att jag kan få den ”kända globala temperaturserien” att likna en elefant om jag plockar bort valfria frekvenser.

  6. 6
    Stickan

    Jag tror skribenten råkade få in fem tecken för mycket i sin text (icke-).
    Allt snack om fusk med justeringar och UHI faller platt om man jämför t.ex. GISS och UAH från -84, sett över fem år har det aldrig varit varmare än nu (åtminstone inte på mycket länge), och UAH visar det aningen tydligare. Inte skulle väl Spencer fuska åt det hållet …
    http://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1984/mean:60/plot/uah/from:1984/mean:60/offset:0.4/plot/gistemp/from:1984/trend/plot/uah/from:1984/offset:0.4/trend

  7. 7
    Johan M

    Lite perspektiv på klimatförändringar

    Här är ett diagram över hur Mer de Glaces, Frankrikes längsta glaciär, har rört sig fram och tillbaks under nästan 500 år. Om man tycker att förändringen sedan 1950-talet, då mänsklig påverkan skulle kunna vara märkbar om koncentrationen av koldioxid hade någon inverkan, är alarmerande eller på något sätt avvikande så undrar jag hur man tänker. Att diagrammet mycket väl skulle kunna stödja rubriken ”Mer de Glace – kortast sedan mätningarna började” är visserligen sant men vad är det som är alarmerande?

    https://glacierchange.files.wordpress.com/2010/04/mer-de-glace-fluctuations.gif

    btw: den som vill kan börja leta efter 60-åriga cykler, men har det någon betydelse?

  8. 8
    LBt

    Johan M #5,
    nja elefant, blir nog svårt. Men jag talar inte om frekvenser utan om 1 med 1 amplitud och där dessutom frekvensen har erkänd motsvarighet i haven. Vad kan du erbjuda utöver omöjliga elefanter?

  9. 9
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Brandingenjör #2,

    ”Är det egentligen konstigt att satellitmätningarna skiljer sig lite från mätningarna marken? De mäter ju på olika ställen.”

    Jo, men det som står i fokus här är snarast anomalierna och jämförelsen över tid. För mätningar på marken finns det en systematisk bias genom att bebyggelsen sprider sig över åren och alltfler markstationer drabbas av en konstlad uppvärmningseffekt. Kanske kan det förklara varför de alltid påstår saker som inte stämmer när man väl kollar mot satelliterna?

  10. 10
    Sigge

    I den 36-åriga mätserien så är medeltemperaturen för de 12 senaste åren 0,38 grader varmare än för de 12 första åren. Det ger en medeltemperaturökning på 0,16 grader/decennium.

  11. 11
    BjörnT

    Ingemar Nordin. #8. Systematisk bias….. är du kvar i 2011?

    Abstract ( http://berkeleyearth.org/summary-of-findings (
    The effect of urban heating on estimates of global average
    land surface temperature is studied by applying an urban-rural
    classification based on MODIS satellite data to the Berkeley
    Earth temperature dataset compilation of 36,869 sites from 15
    different publicly available sources. We compare the distribution
    of linear temperature trends for these sites to the distribution for a
    rural subset of 15,594 sites chosen to be distant from all MODISidentified
    urban areas. While the trend distributions are broad,
    with one-third of the stations in the US and worldwide having a
    negative trend, both distributions show significant warming. Time
    series of the Earth’s average land temperature are estimated using
    the Berkeley Earth methodology applied to the full dataset and the
    rural subset; the difference of these is consistent with no urban
    heating effect over the period 1950 to 2010, with a slope of -0.10 ±
    0.24/100yr (95% confidence).

    No urban heating effect alltså.

    Som snuttefilt är den ganska sliten, din systematiska bias pga bebyggelse/Urban Heat Island effect. Dags att kasta den på skräphögen.

    Och Stickan visade väl just (med hälp av WoodsforTree) att tenden var densamma på GISSTEMP loti och UAH lowr troposphere? Vad är det du nte förstår av graferna han visade.

  12. 13
    Johan M

    #8 LBt

    Förutom en elefant kan ge dig en giraff eller delfin eller med lätthet konsumtionen av glass i USA de senast hundra åren – vilket inte bevisar någonting.

    http://future.aae.wisc.edu/annual_values_graph.php?pid=2348&area=US&period=complete

    Det finns med säkerhet periodicitet i klimatförändringar men med de bristfälliga data som vi har kan vi bara gissa oss till vilka de är eller vilken betydelse de har inom de närmaste hundra åren. Antag att det var 1814 och man hade temperaturserien sedan 1650, vem skulle då förutsäga att lilla istiden skulle sluta och vi skulle återvända till ett mer behagligt klimat? Är det mer realistiskt att med sporadisk data från de senaste hundra åren göra några förutsägelser om nästkommande hundra år – eller att ur dessa data veta vad som är naturliga förändringar och vad som möjligtvis skulle kunna bero på koldioxid? Hur lång tillbaks i tiden sträcker sig vår kunskap om koldioxidkoncentrationen – 50-talet, hösten 2014 eller skall vi plock på oss den data som passar in i vår teori?

  13. 14
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Sigge #10,

    I själva verket så räcker det med två punkter för att åstadkomma en statistisk trend. Naturliga trender är något helt annat. Men det kanske du redan vet?

  14. 15
    Johan M

    #11 BjörnT

    Och om man läser artikeln:

    ”The HadCRU group does not specifically model or adjust for
    urban warming (although some sites suspected to be influenced
    by urbanization are excluded from their analysis [11,12]). Instead,
    they include an estimate for the UHI effect when they give their
    uncertainty statement. In a recent analysis, they add a one-sided one
    sigma uncertainty starting in 1900 and increasing linearly by 0.055°C
    per century [13].”

    Så det finns nog lite att arbeta på vad gäller felkällor bland väderstationer.

  15. 17
    BjörnT

    Johan M. 0,055 per century………. alltså 7 procent av 0,8

    Citat ur studien:

    Our results are in line with previous results on global averages despite
    differences in methodology. Parker [30] concluded that the effect of
    urban heating on the global trends is minor, HadCRU use a bias error
    of 0.05°C per century, and NOAA estimate residual urban heating
    of 0.06°C per century for the USA and GISS applies a correction to
    their data of 0.01°C per century. All are small on the scale of global
    warming.

  16. 18
    LBt

    Johan M # 13,
    nej 1814 hade man säkert hamnat helt fel, då hade vi inte ens påbörjat den fossila eran och något globalt underlag fanns inte. Och du kommer inte i närheten av dina vilda djur med något som har verklig förankring.

    Nu känner vi den globala temperaturutvecklingen för den fossila eran, CO2s fysikaliska egenskaper och mycket av klimatsystemets beteende, Den 60-åriga cykeln ger ihop med känd temperaturutveckling en osannolik korrelation mot känd tillväxt i CO2-koncentration. Lätt att visa.

    Har du något bättre att erbjuda bortsett från okända naturkrafter eller vilda djur? Jag är idel öra, vill inget hellre än att höra och ta emot. Men struntprat räcker inte.

  17. 19
    Börje S.

    Det är väldigt BRA att/om jordens medeltemperatur har stigit lite grann (0,8º är inte mycket).

    Temperaturskillnaderna har blivit utjämnade vilket minskat väderrelaterade katastrofer.

    De som skriker i högan sky om hur förfärligt det är att klimatet förändrats till det bättre måste ha en skruv lös. Speciellt om man tänker på att det är människor i den kalla Nord som skriker högst.

    Det är klart: de som skriker att de har lösningarna (alla helt verkningslösa) på klimatförändrings”problemen” bara vi andra ger dem allt vi äger och har, de tjänar ju bra. De har skapat en gemen lögn med avsikten att profitera på den i evigheter. De är mycket smarta.

    Och de som har något att säga däremot i vårt land finner snart att klimathoteriet är en viktig del av den likaledes påhittade värdegrunden. Den ska man passa sig jävlit noga för att kritisera om man vill kunna försörja sig och i framtiden kanske också om man vill behålla livet. Det är nämligen inga snälla lurendrejare som har iscensatt världshistoriens utan konkurrens magnifikaste bedrägeri.

  18. 20
    Johan M

    #18 LBt

    ”Nu känner vi den globala temperaturutvecklingen för den fossila eran”

    – med mycket stor osäkerhet.

    ”CO2s fysikaliska egenskaper ”

    – men inte dess påverkan i stort

    ”och mycket av klimatsystemets beteende,”

    – som vi egentligen har mycket vaga kunskaper om

    ”Den 60-åriga cykeln”

    – som är en favorithypotes

    ”ger ihop med känd temperaturutveckling”

    – som kanske inte var så känd

    ”en osannolik korrelation”

    – som glasskonsumtionen

    ”mot känd tillväxt i CO2-koncentration”

    – som vid närmare granskning inte är så känd

    ”Lätt att visa.”

    – Ja, fattas bara det. De data som vi har är så bristfälliga att man kan spekulera om vad som helst. Att det skulle leda till någon bättre förutsägelse än den som du skulle ha gjort 1814 har jag svårt att se.

    Runt hörnet kanske vi har en återgång till medeltidens eller romartidens värmeperioder eller en återgång till lilla istiden.

  19. 21
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Börje #19,

    ”Det är väldigt BRA att/om jordens medeltemperatur har stigit lite grann (0,8º är inte mycket).”

    Javisst är det bra. Men har du lagt märke till hur de troende här inne är så frustrerade över att 2014 inte blev varmare att de stampar med sin lilla fot och öser galla över alla som påpekar att året inte blev allra varmast? Men som realister kan vi inte hänge oss åt önskedrömmar om värme utan vi måste acceptera fakta som de är. Hur det blir 2015 kan vi bara spekulera om.

    Men de närmaste två månaderna, jan-feb, blir nog tyvärr kallare än december (+ 0,32 över normalen enligt UAH). Så det är väl bara att bita ihop och dra på sig vinterrocken :-)

  20. 22
    Sigge

    #14 Ingemar Nordin

    Jag vet att bara välja ut två punkter för att påvisa en statistisk trend är oseriöst.

    Nu valde jag att jämföra medeltalet av den första tredjedelen med den sista tredjedelen i mätserien. Det är nog det bland det bästa som kan göras i den mätserien. När mätserien inte är längre och temperaturökningen inte varit större än den varit under mätperioden ska man nog inte dra för stora slutsatser om det är enbart denna mätserie som är underlaget. Ett alternativ jag övervägde var att jämföra första halvan av mätperioden med andra halvan.

    Enl UAH så är trenden 0,14 grader/decennium men de påpekar också att mätningarna inte pågått tillräckligt länge för dra några långtgående slutsatser.

  21. 23
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Sigge #22,

    Statistik är i bästa fall bara ett sätt att presentera en rad mätpunkter. Ur en mängd mätpunkter kan vi alltid välja sådana värden att man kan konstruera olika statistiska trender. Vad sägs exempelvis om trenden mellan topp-åren 1998: 0,42, 2010: 0,40, samt 2014: 0,27? Klart nedåtgående, eller vad säger du?

    Så, då kanske vi kan vara överens om att statistiska trender inte är detsamma som naturliga trender? Utplaningen under de senaste 16-18 åren säger oss att den naturliga trenden förmodligen ändrades i början av 2000-talet. Och den kan ändras uppåt eller nedåt närsomhelst i framtiden. Statistik enbart räcker inte för förutsägelser. Vi måste veta något om mekanismerna bakom.

  22. 25
    Ulf L

    LBt
    ”Den 60-åriga cykeln ger ihop med känd temperaturutveckling en osannolik korrelation mot känd tillväxt i CO2-koncentration. Lätt att visa.”
    Men gör det då! Redovisa de mått du använt för för att få fram en ”osannolik korrelation”. Med den berusades envishet framhärdar du den goda samstämmigheten men du visar aldrig vad du räknat fram.

  23. 26
    LBt

    Ulf L,
    det har jag gjort och i detalj.
    GISS-data från 1880, medelvärden DEC-NOV.
    sinusfunktion med 60-årig period, amplituden 0,1 C och max 1880, 1940 och 2000.
    Kan säkert trimmas till än bättre anpassning.
    Räkna får du göra själv.

  24. 27
    LBt

    Pehr B,
    ja med 0,7 C per sekel klarar vi 2 grader 2100.

    Extraherar man en 60 årig cykel får man emellertid (enligt mig) en accelererande trend som redan nu överstiger 0,1 C per decennium. Håller denna i sig klarar vi inte 2 grader 2100.

    Hur det blir återstår att se, mättnadsegenskaper kan tex förändra tillväxten eller hypotesen kan visa sig helt felaktig. Om 20 år bör de veta som då är med, kanske tidigare.

  25. 28
    Johan M

    #17 BjörnT

    ”Johan M. 0,055 per century………. alltså 7 procent av 0,8″

    Vilket är förvånansvärt lite.

    Berkeley arbetar med temperatur serier från nästan 37.000 mätstationer som de kompilerat från andra organisationer. Nästan hälften (16.000) av dessa är klassade som urbana enligt deras metod där de jämför stationernas placering med satellit bilder som fångar ljus från bebyggelse. De påpekar själva att om det finns en urban effekt så på verkar de säkerligen den bild vi har eftersom jorden yta endast till en bråkdel består av tätbebyggda om råden.

    De får fram att den urbana effekten påverkar resultaten 0.05 grader/sekel ( och de andra instituten har som du påpekar liknande siffror). Hur bra stämmer det med verkligheten? De ger själva ett exempel där de anger att Tokyo har en UHI på 2 grader/sekel, i Uppsala temperaturserie använda 0.54 grader. Kan det verkligen vara så att UHI är så liten som 0.05 grader/sekel?

    Här är två bilder på Falterbo fyr, bakom fyren står mätstationen för Falsterbo.

    https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRr_czqPMJ4M6vG1iHlp1mVHay1EEeONLoYwpCi1ffB2q6SqlqN5ZBI1Lw

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Falsterbo_fyr#mediaviewer/File:Falsterbo_lighthouse.jpg

    Hur har den mätstationens värden förändrats de senaste hundra åren? Är det här en urban station? Jag tror nog att det finns bra mycket större effekt av förändringar i stationernas närområden än vad Berkeley lyckas hitta genom att dela in stationerna i urbana eller icke urbana.

    Det finns nog lite att arbeta på vad gäller felkällor bland väderstationer.

  26. 29
    Johan M

    #26 LBt

    ”Extraherar man en 60 årig cykel får man emellertid (enligt mig) en accelererande trend som redan nu överstiger 0,1 C per decennium. ”

    Tänk om du just nu har en skattning på UHI :-0

  27. 30
    Brandingenjör

    #3 Johan M

    Eftersom den redovisade mätningen började 1979 så menade jag att det var därifrån som jämförelsen skulle göras. Du har rätt i att går man till mätningar som började innan den som redovisas här så har inte alla årtionden blivit varmre med tiden.

  28. 31
    Brandingenjör

    #30 Johan M

    Många väderstationer är just vid fyrar i kustbandet. Det som hänt där är att fyrarna tidigare var eldade med gas eller fotogen. Numera är det nästan bara elktriska fyrar över världen. De första väderstationerna var också i placerade på fyren eller precis intill fyren. Förr kunde värme från fyren påverka temperaturen lite.

    När det gäller temperaturserien BEST så var det Richard Muller som ledde den sammanställningen. Han var kritisk till de övriga forskningsinstituten för att de inte tydligt redovisade hur UHI påverkade. Muller och hans medarbetare gjorde en egen beräkningsmodell där de satte in värden från mätstationer världen över och fick ungefär samma resultat som övriga institut som beräknat jordens medeltemperatur.

    Att BEST-beräkningen av temperaturen fick så stort genomslag berodde på att Richard Muller var en känd ”klimatskeptiker” och han från början verkade han ganska övertygad på att han skulle få ett annat resultat än NOAA, GISS, HadCRUT och övriga institut som sammanställer temperaturmätningar globalt. Det var många som blev förvånade, i synnerhet klimatskeptiker, när BEST hade liknande resultat som övriga institut som sammanställer globala temperaturen.

  29. 32
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Brandingenjör #31,

    Att Richard Muller skulle vara skeptiker är en myt som han själv skapat:

    http://www.populartechnology.net/2012/06/truth-about-richard-muller.html

    Det är onödigt att sprida denna myt vidare här. För övrigt är BEST-analysen naturligtvis inte okontroversiell:

    ”The basic notion that greenhouse gases causes global warming is hardly newsworthy, and the study has been by and large treated as such within the climate community. But some are once again questioning the way Muller and his team have gone about their work as well as the conclusions they are drawing. University of Georgia climatologist Judith Curry, who was a co-author on the prior studies but declined to sign her name to the latest, offered a lengthy criticism on her blog (which also features an independent analysis of the BEST paper).”

    http://blogs.nature.com/news/2012/07/amid-criticism-berkeley-earth-extends-record-upholds-findings.html

  30. 33
    Johan M

    #31 Brandingenjör

    ”Förr kunde värme från fyren påverka temperaturen lite.”

    Ok, för att sätta saker i perspektiv. ta en titt på den skog som vuxit upp runt fyren i Falsterbo. Är det trovärdigt att en oljelåga (Falsterbo elektrifierades 1935) i toppen på en 20 m hög fyr skulle ha större inverkan?

    Om en fyrlåga kan påverka temperaturen hur mycket kan då inte en stad bidra med …. hmmm 0.05 grader/sekel?

    Jag tycker det är rätt uppenbart att det finns ett stort mätfel i de data som finns. Problemet är nog att när man tycker att de mätdata man har stödjer sin hypotes så slutar man leta efter fel – klassisk fallgrop som alla trillar i.

  31. 34
    Johan M

    #31 Brandingenjör

    ”Förr kunde värme från fyren påverka temperaturen lite.”

    Sen kan man ju undra hur mycket det eldades i fyren under dagtid, men det finns det säkert någon gammal seglare som runda näset på trettiotalet som kan hjälpa oss med en frågan.

  32. 35
    Johan M

    #31 Brandingenjör

    Såg kust att fyren har varit släckt sedan 1990 ……. vilket stämmer bra med att den mätbara uppvärmningen avstannat :- 0 Det vi ser i temperaturmätningarna är helt enkelt att världens fyrar börjar ersättas med GPS:er …. eller :-)

  33. 36
    Brandingenjör

    #34 Johan M

    Det jag svarar om gäller väderstationer vid fyrar generellt, inte bara Falsterbo fyr.

    Det var under 1990-talet som den mätbara temperaturökningen var väldigt hög.

  34. 37
    Brandingenjör

    #32 Ingemar Nordin

    Richard Muller är för det första ingen klimatforskare. Det enda han gjort i klimatforkningssammanhang BEST-sammanställningen. Den håller inte samma kvalitet som övriga kända sammanställningar av globala temperaturer. Innan han gjorde BEST-sammanställningen så hade han inte sysslat med klimtforskning alls, bara kritiserat klimatforskare.

  35. 38
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Brandingenjör #37,

    Läste du länken?
    http://www.populartechnology.net/2012/06/truth-about-richard-muller.html

    ”Let me be clear. My own reading of the literature and study of paleoclimate suggests strongly that carbon dioxide from burning of fossil fuels will prove to be the greatest pollutant of human history. It is likely to have severe and detrimental effects on global climate.” – Richard Muller, 2003

    ”There is a consensus that global warming is real. …it’s going to get much, much worse.” – Richard Muller, 2008

    och så stödjer han klimathycklare och att det är OK att ljuga inför skolbarn och vanliga medborgare:

    ”If Al Gore reaches more people and convinces the world that global warming is real, even if he does it through exaggeration and distortion – which he does, but he’s very effective at it – then let him fly any plane he wants.” – Richard Muller, 2008

    Men när han själv blev lurad av IPCCs Hockyteam så var det visst inte så kul.

  36. 39
    Johan M

    #36 Brandingenjör
    #17 BjörnT

    Mest för skojs skull laddade jag ner data från BEST för Svenska Högarna och Stockholm Bromma (som kanske inte finns i verkligheten men i BEST är det en station med data från 1880 och framåt) . Klimatet skiljer sig ju rätt mycket mellan Stockholm Bromma och Svenska Högarna men frågan är om skillnaden har ökat eller minskat med åren. Jag tog enklast möjliga och tog skillnaden mellan de angivna månadstemperaturerna från 1880 och framåt och tog sen ett löpande medel på de senast 10 åren.

    Under 1880 talet ligger skillnaden på ca 0.13 grader (varmare i Stockholm), vi har en uppgång kring sekelskiftet till ca 0.4 grader (max 0.5) men går sedan snabbt ner och första decenniet slutar på 0.11. Det fortsätta att krypa nära 0 (även negativa värden) och stannar där tills 1935 där vi åter igen är uppe på 0.13. Sen har vi följande decenniesiffror:

    30-talet +0.38
    40-talet +0.74
    50-talet +0.50
    60-talet +0.75
    70-talet +0.90
    80-talet +0.96
    90-talet +0.85
    00-talet +0.92

    Nu kan man ju spekulera i varför Stockholm har haft en betydligt högre temperaturökning, det kan ju beror på att Svenska Högarna har haft en onaturlig nedkylning. Vi vet ju att man hade en gaslåga i fyren under 1800-talet och när den ersattes med elektricitet så är det ju klart att det blev kallare på klippan. En annan förklaring är ju att Stockholm har växt så det knakar sedan 30-talet.

  37. 40
    Brandingenjör

    #39 Johan M

    Eftersom din fråga var hyptetisk så svarar jag hypotetiskt om att det finns måtstationer på båda platserna.
    Mätstationen Svenska Högarna, som ligger på en ö långt ut i havet räknas över ett Jättestort havsområde jämfört med Stockholm Bromma som bara räknas för det område som är urbant. Svenska Högarna viktas kanske 100 ggr mer än Stockholm Bromma.
    Det är just viktningen mellan urbana områden och glesbygdsområden som diskuteras.

  38. 41
    tty

    BjörnT #11

    ”No urban heating effect alltså.”

    Tyvärr lider BEST:s beräkningar av UHI av samma svaghet som GISS ”korrektion”, nämligen att koordinaterna i GHCN inte är tillräckligt exakta för att det skall gå att avgöra om stationerna ligger på landsbygd eller ej. Jag har kollat med de svenska stationerna i GHCN (som knappast har de sämsta koordinaterna) och mer än hälften av koordinaterna är rejält felaktiga. Det som först fick mig att reagera var att GISS hade klassat Jokkmokk som ”zero lights”. Alltså helt utan bebyggelse, trots att jag vet att den ligger på flygfältet, som ju knappast saknar all belysning. Det visade sig att GHCN-koordinatena placerade stationen mitt i en sjö mer än en mil från flygfältet. Inte att undra på att det var mörkt i närheten!
    Några andra stationer: Karesuandostationen ligger enligt GHCN i Finland, Luleå-Kallax har placerats mitt i Luleå Centrum (och mitt i Luleälven), Observatoriekullen i Stockholm på Kungsholmen, stationen i Härnösand mitt i skogen ute på Härnön utan vare sig bebyggelse eller vägar i närheten och stationen i Halmstad (som också ligger på flygfältet) placeras i mitten av ett gärde fler kilometer öster om staden.

  39. 42
    Johan M

    #40 Brandingenjör

    ”Mätstationen Svenska Högarna, som ligger på en ö långt ut i havet räknas över ett Jättestort havsområde jämfört med Stockholm Bromma som bara räknas för det område som är urbant. ”

    Nu arbetar ju BEST först och främst med temperaturen över land även om de även försöker para ihop sina data med havsbaserade serier. Om vi håller oss till land så har de bland annat kommit fram till

    ”The analysis shows that the rise in average world land temperature globe is approximately 1.5 degrees C in the past 250 years, and about 0.9 degrees in the past 50 years.”

    Så när de kom fram till dessa siffror, var i processen drog man av 0.9 grader från Stockholm Bromma? Jag kan inte hitta någonstans i deras analys av data där de tar hänsyn till om området runt stationen har förändrats under åren. De gör flera tester för att automatiskt upptäcka om stationer uppenbarligen flyttats eller liknande men vad jag ser inga korrigeringar för långsiktiga förändringar). I de papper där de visar att UHI endast bidrar med 0.05 C/sekel har de helt enkelt klassat stationer som urbana eller inte och konstaterar att det inte är så stor skillnad (vilket Falsterbo visar att det kanske inte räcker som test).

    När de räknar ut temperaturen i Sverige så använder de data från kanske 100 stationer men det är bara ca 25 som har serier som sträcker sig längre tillbaks än 60-talet. Hur många av dessa är lantliga – inte många. Så hur kompenserar BEST för UHI som kan vara så mycket som 0.9 grader/sekel?

  40. 44
    Sigge

    Ingemar Nordin #23

    2014 verkar ju inte vara någon avvikande topp som 1988, 1991, 1998 och 2010 var. 2014 var ju bara något varmare än vad 2013 var.

    Det du gjorde var ett typexempel på det som kallas för cherry-picking. Du valde 2 extraordinära år och det sista som verkar vara ett normalt år när du väljer åren 1998, 2010 och 2014. Du låter bli att använda resultaten från åren 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2011, 2012 och 2013 därför att då blir inte resultatet som du vill. Använder man mätvärdena från alla år så blir resultatet att temperaturen ökar.

    Att redovisa som bara åren 1998. 2010 och 2014 är att vilseleda. Det är vad man kan kalla för hyckleri.

    Om man utnyttjar nästan alla åren i perioden 1998-2014 så ser man att medeltalet för perioden 2008-2014 är 0,07 grader varmare än för perioden 1998-2004.

  41. 45
    Johan M

    #40 Brandingenjör

    BEST är ju en guldgruva.

    Jag slog ett öga på dess serie från Uppsala för jag undrade vilka data de använder. Som man ser i deras redovisning så har stationen inte flyttats och den har inga korrigeringar för andra förändringar.

    http://berkeleyearth.lbl.gov/stations/175676

    Om man jämför siffrorna med den Uppsala temperaturserie som sammanställts av Hans Bergström (finns att ladda ner från SMHI) så ser man att de har använt hans rådata rakt av. Bergström har dock noggrant försökt korrigera siffrorna eftersom mätstationen flyttats och för att försöka kompensera för UHI. Den största förändringen sker 1998 då stationen flyttas till SGU från Observatorilunden vilket ger en stor förändring. Inget av detta fångas av BEST.

    BEST är ett databasprojekt där man leker med stora datamängder och försöker massera informationen för att automatiskt plocka bort felkällor. Det ser väldigt bra ut på ytan men så fort man går ner stationer som man faktiskt vet någonting om så krackelerar allt.

  42. 46
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Sigge #44,

    Javisst är det ett urval av data som jag använde för mitt pedagogiska exempel. Det var ju det som var poängen. Och det gör du med när du av någon anledning väljer medeltemperatur från 12-årsperioder.

    Det du påvisar är ju inget nytt precis. Så vad var din poäng?

  43. 47
    Sigge

    #44 Ingemar Nordin.

    Min poäng är att Du utlämnar fakta som inte passar dina åsikter. Du väljer att bara redovisa 3 av åren av de 36 det finns mätdata ifrån. Du utlämnar 33 år för att då blir inte resultatet inte som vill.

    Eftersom mätserien är begränsad till 36 år så är det lite för kort tid för att dra allt för stora slutsatser. Har man inte längre mätperiod så får man göra det bästa av det. Temperaturen kan ju variera ganska mycket från ett enstaka år till ett annat så får man ta medelvärdet från en tidsperiod på några år och jämföra med en likadan tidsperiod. 36 år går enkelt att dela i 2×18 år, 3×12 år, 4×9 år eller 6×6 år. Ju kortare tidsperider som väljs, desto större blir felmarginalen.

    Att påstå att den globala uppvärmningen avstannat är vilseledande. För att använda dina uttryck så är det hyckleri.

    Om man jämför medeltalet de första 4 åren på det här decenniet med medeltalet för förra decenniet 2001-2010 så är de här åren varmare. Inte mycket men lite. Vi måste vänta i 6 år till innan vi vet om det här decenniet blir varmare än det förra. Det vi vet är att 2001-2010 var betydligt varmare än 1991-2000 som i sin tur var något varmare än 1981-1990.

  44. 48
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Sigge #47,

    Suck! Varför inte hålla sig till UAHs eget 0,14? De använder ju alla sina data. Eller vill du bara göra en räkneövning?

    Ingetdera tar bort det faktum att temperaturen har planat ut under 2000-talet. Förmodligen beroende på en förändrad klimatregim vid förra sekelskiftet.

  45. 49
    Sigge

    #48 Ingemar Nordin

    UAH:s beräkning på 0,14 grader uppvärmning per decennium är inget som jag säger emot. Det är ungefär det jag kommer fram till också och det verkar fullt rimligt bara genom en snabb titt på grafen. Att uppvärmningen verkar gå långsammare nu än under 90-talet ska man nog inte dra några större slutsatser av. Det gör inte UAH heller när de konstaterar att i spannet 2002-2014 så är uppvärmningen 0,05 grader per decennium och skriver att det inte är signifikant att globala uppvärmningen minskat till det. Under 80-talet så verkade temperaturen t o m minska något. Sedan kom 90-talet då det var en kraftig temperaturökning.

    Det jag egentligen menar är att den här temperaturmätningen är för kort för att dra några större slutsatser. När UAH kommer fram till en temperaturökning på 0,14 grader/decennium så är det med en stor felmarginal. Använder man sedan bara en del av tabellen som Du gör när du bara tittar på åren efter 2000 så är felmarginalen ännu större. Därför tycker jag att det är vilseledande att säga att den globala uppvärmningen har avstannat.

  46. 50
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    #49,

    Vad som sägs är att den har avstannat under 18 år. Vilket alla kan se. Inget konstigt eller kontroversiellt med det. Att däremot påstå att den globala uppvärmningen fortsätter med 0,14 grader även under 2000-talet, fast ingen ser det, är nog att leva i en fantasivärld.

  47. 51
    Sigge

    #50 Ingemar Nordin

    Det går inte att se att globala uppvärmningen avstannat de senaste 18 åren om man inte fifflar med mätdata. Det verkar däremot som att uppvärmningen gått långsammare efter år 2002 men det är väldigt osäkert.

  48. Pingback: Mer polaris än normalt under 2014 - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen

Kommentarer inaktiverade.