Är tomtens släde i fara?

Det har hittills i år varit en något varmare december än normalt. Om det här lågtrycksvädret fortsätter ser jag framför mig hur rubrikerna i tidningarna kommer att bli: ”Snart måste tomten byta ut medarna mot hjul”, ”I framtiden måste tomtens renar äta gräs istället för snö”, eller kanske ”Varmaste december på 12 månader”.

För att förekomma denna typ av artiklar ska vi titta på vad statistiken egentligen visar. Nedan visas medeltemperaturen för månaden december för Uppsala.

Decembertemperaturen för Uppsala. Temperaturen är justerad efter F16/Uppsala flygfält från 1953 och framåt.

Decembertemperaturen för Uppsala. Temperaturen är justerad efter F16/Uppsala flygfält från 1953 och framåt.

December-temperaturen varierar alltså kraftigt från år till år. De tidiga mätningarna har en större osäkerhet och därför ska man nog ta värdena före typ 1850 med en nypa salt. Här är 10-i-topp för kallaste och varmaste december från 1850 till 2013.

10-i-topp varmaste december i Uppsala (1850-2013):

 1   2006   3.49
 2   1972   2.85
 3   1929   2.44
 4   1924   2.09
 5   1936   2.01
 6   1934   1.94
 7   2013   1.86
 8   1948   1.82
 9   1914   1.78
10   1932   1.75

10-i-topp kallaste december i Uppsala (1850-2013):

 1   1915   -9.54
 2   1978   -9.37
 3   2010   -9.13
 4   1870   -9.09
 5   1867   -8.85
 6   1876   -8.55
 7   1995   -8.35
 8   1902   -7.18
 9   1927   -7.07
10   1981   -7.06

2000-talet är alltså inte på något sätt överrepresenterat i värmerekorden. Däremot var det varmt under 1920- och 1930-talen vilket återspeglar sig i värmerekorden. Kalla år verkar kunna inträffa när som helst.

För att det ska bli en vit jul krävs det, som bekant, både kyla och nederbörd. Tyvärr har jag ingen vettig statistik över nederbörden, men enligt SMHI har andelen vita jular inte minskat. Det skrev tex Ingemar om här vid förra årets något varma jul.

Om man tittar på trenden för de senaste 25 åren har det faktiskt blivit kallare i december i större delen av Sverige, se nedan.

Trenden för decembertemperaturen under de senaste 25-åren. (Data från ECMWF).

Trenden för decembertemperaturen under de senaste 25-åren. (Data från ECMWF).

Slutsatsen av allt detta är att det är enormt stora skillnader från år till år. Och att det skulle varit onormalt varmt under de senaste åren stämmer inte alls. Snarare har det blivit kallare än varmare under de senaste åren. Men detta kommer inte tidningarna att bry sig om. Man ska inte låta fakta få förstöra en bra historia.

Dela detta inlägg

70 reaktion på “Är tomtens släde i fara?

  1. 1
    Johan M

    Man måste vara öppen i sina sinnen – global-warming är ett mycket konstigt begrepp. Man förleds lätt att tro att det skulle bli varmare men det kan ofta vara tvärt om; det kan leda till att det snöar mera eller mindre, till vulkan utbrott eller helt enkelt att klimatet är ovanligt stabilt :-)

  2. 2
    Lennart Bengtsson

    Utmärkt Magnus att Du visar detta.

    Man kan bara hoppas att det åtminstone finns en liten grupp som bryr sig mer om verkligheten om Sveriges klimat än den rådande politiska och mediala föreställningen om Sveriges klimat. Kanska Sverige i stället kunde gå i spetsen för uppriktighet och sanning i stället för jaga upp oroliga människor med obestyrkta uppgifter enbart i syfte att driva politik.

  3. 3
    Pär Engström

    Är sanningen att vi (vilka vi?) inte har någon aning om vare sig väder eller klimat?
    Det låter skrämmande!

  4. 5
    Johan M

    #4 Lasse

    ”Fosfortillgången är inte så begränsad som tidigare meddelats”

    Med dagens utvinning av fosfor så räcker kända resurser i kanske 300 år, en uppskattning av totala resurser skulle ge oss 1500 år men det kanske inte är så att man börjar leta ihjäl sig idag om men redan vet att det finns så det räcker i 300 år.

    årsproduktion 2012: 210 miljoner ton
    kända resurser: 67 000 miljoner ton
    uppskattade resurser 300 000 miljoner ton

    http://minerals.usgs.gov/minerals/pubs/commodity/phosphate_rock/mcs-2013-phosp.pdf

  5. 6
    pekke

    Johan M:s länk från SMHI i gårdagens tråd om snötäcke i landet så redovisar de hela landets snitt från 1900-talets början, men när de går ner på landsdelar så är de första 60 åren borta trots att de skriver under graferna:
    ” En närmare titt på toppar och dalar i den längre statistiken visar att snöfattiga vintrar dominerade i södra Sverige under 1930-talet, första halvan av 1970-talet samt åren efter 1989. I Götaland har t ex sju av åren med absolut minst antal dagar med snötäcke inträffat efter 1974. Omvänt så utmärkte sig 1960- och 1980-talen för långa vintrar med stabilt snötäcke. För Norrlands del kan man däremot inte lika kategoriskt peka ut några speciella perioder med få respektive många dagar med snötäcke, men 1930-talet var, liksom i södra Sverige, även här ett snöfattigt decennium. ”

    http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/faktablad_snoklimat.pdf

    Var jularna kallare och vitare förr ?
    Nja, det var nog hipp som happ förr oxå även i början på 1800-talet.
    En bondes dagbok skriven 1809 – 1833 av Gustav Persson i Visnums Kil som ligger söder om Kristinehamn på Vänerns östra sida redovisar vädret året runt och Decembervädret kunde vara både blött och milt ena året och kallt och snörikt nästa.
    Har tyvärr inte hitta nån fullständig redogörelse från boken men väl en bloggsida som redovisar utdrag om julvädret från några år.

    http://varmlandssaby.blogspot.se/2013/12/julen-och-julvadret-har-forr-och-nu.html

    Ett litet utdrag ur bloggen: ” I december 1810 och januari 1811, dvs för 203 och 204 år sedan, skriver Gustav Persson (siffrorna betecknar datum) följande:

    ”Sedan blev slut på föret, så att det var ständigt len och regn ända till jul och nästan till nyåret” samt ”Nyårsdagen 1. Alla dessa dagar både före och efter nyåret bröt vi åker, ty här vart ingen köld eller frost 7.”

    Det var nog inte bättre förr.

  6. 7
    Lasse

    #5 Johan M
    Jag undrar vem som gjort mig orolig?
    En sökning och svaret kommer:
    http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3345&grupp=7899&artikel=5967970
    Klotet!
    Fosforåtervinning från urin och slam från reningsverk har länge varit VA branschens mål.
    Visst finns det problem om den sprids till havsmiljön-men som resurs är den tydligen inte begränsande. Miljörörelsen får hitta på andra argument.
    En Parallell till fossilenergins olägenheter.

    På dagens tema: Svart snö-cherry picking: http://wattsupwiththat.com/2014/12/17/arctic-albedo-variations/

  7. 8
    Helge

    #4 Lasse

    Fosfor är ett av de tio vanligaste grundämnena som finns i jordskorpan. Det förbrukas inte heller utan cirkulerar i ett kretslopp. Så någon brist har aldrig funnits, det handlar bara om kostnaden för att få fram det. Återvinning av fosfor ur slam och avlopp är förmodligen något som skulle gynna naturen istället för att som nu tillföra mer och mer från gruvor och sediment.

  8. 9
    pekke

    Lite snödata från Östmark Lämbacken som ligger nordväst om Torsby mot norska gränsen.
    Första notering är 19560101: 16 cm
    Största snödjup vårvintern 56: 65 cm 22-01
    Sista snönotering våren 56: 3 cm 21-04
    Första snönotering hösten 56: 1 cm 25-11
    Julhelgen 56: 1 cm 24, 25, 26 – 12
    Januari 57 så pendlar snödjupet mellan 1 cm till 14 cm; 14 cm 05-01 och 1 cm 12-01
    December 57 verkar varit snöfattig, högsta notering är 2 cm i början på månaden och inga noteringar mellan 18 Dec. till 4 Jan. 58 då det var 4 cm.
    Under 60-talet verkar snödjupet öka på vårvintern då det finns år med över metern snö, men de 9 första åren 56 – 65 finns inte en notering över metern, de kommer först från -66.
    Från 70-talet och framåt verkar meterdjup snö vara sällsynt igen.

    Stationsnamn: Östmark-Lämbacken
    Klimatnr: 102190
    WMOnr: 2-400
    Driftsatt: 1956-01-01 00:00:00 1980-05-31 23:59:59 höjd: 177.0 lat: 60.3097 long: 12.6959
    Ändrad: 2000-12-01 00:00:00 2013-10-31 23:59:59 160.0 60.306 12.6977

    Lite körsbärplockning men det visar ju att det inte var mer snö före 60-talet och att 60-talet verkar snarare vara ovanligt snörik i den här stationens data från 1956 – 2013.
    Det finns mer att leta efter på SMHI, men de redovisar bara data efter 1950 !

    http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=6#

  9. 11
    pekke

    Malung, stationsdata från 1951.
    Dec. 1951 är det 0 cm snödjup från 17 dec. t.o.m. 28, bara några få cm ända fram till slutet av Jan. 52.
    Max snödjup vårvintern -52 är 30 cm 4 Feb.
    Ingen snö efter 8 April.
    Dec. -56 har man bara 8 cm på julafton.
    Jan. -57 varierar snötäcket från 0 cm till 5 cm.
    Likadant som med Östmark så ökar snötäcket upp mot metern från mitten av 60-talet.

    Malung
    klimatnr: 103410
    WMOnr: 2-410
    Driftsatt: 1951-01-01 00:00:00 1994-05-31 23:59:59 308.0 60.7041 13.6909
    ändrad: 1994-06-01 00:00:00 2011-08-31 23:59:59 308.0 60.6815 13.6997
    ändrad: 2011-10-01 00:00:00 2014-12-02 17:00:00 310.0 60.6717 13.7058
    Aktiv.

  10. 12
    Lennart Bengtsson

    ”Klimatforskning” i Sverige har ytterst litet med klimatologi eller meteorologi att göra då det mer eller mindre har blivit ett slag socialt begrepp som omhuldas av vår tids politiskt korrekta med sin märkliga och obehagliga värdegrundsföreställningar. Av denna anledning är det knappast troligt att dagens klimataktivister begriper van Magnus Cederlöf har visat, nämligen att så länge det gäller Uppsala eller mer eller mindre hela Sverige så är uppvärmningen även på en 100 års skala obetydlig och faktiskt svår att fastställa och för de senaste 25 åren en omöjlighet. Det som helt dominerar är den naturliga vädervariationen vilken på tidsskalor längre än några veckor är inprediktabel och kaotisk. De uppfattningar som systematiskt har spritts i media att extrema väderförhållanden har tilltagit är inget annat än ett hjärnspöke eller en ren lögn.
    Det är ytterst oroväckande att betrakta det intellektuella förfallet i detta sammanhang vilket även omfattar akademiska kretsar. här resonerar man ungefär så här: ”Eftersom människor är oroade så måste vi ju ta detta på allvar”. Säger man så då har även vetenskapen spårat ur.

  11. 14
    Mats G

    ”det intellektuella förfallet i detta sammanhang vilket även omfattar akademiska kretsar.”

    jag tycker man se ganska klart att när detta klimathotsdebaclet har ebbat ut så kommer de stora förlorarna vara den akademiska världen. Ord som forskare och professorer och annat kommer tappa sin särställning som auktoritära allvetare.

  12. 15
    Mats G

    forts 14

    De som skall bevaka vår intressen har istället använt sin auktoritet för att lura oss. Det är maktmissbruk som är förkastligt och ett enda stort självmål-

  13. 16
    Thomas P

    Lennart #12 ””Klimatforskning” i Sverige har ytterst litet med klimatologi eller meteorologi att göra ”

    Gäller det även MISU?

  14. 17
    pekke

    Fortsätter med Karlstads flygplats som fram till mitten av 90-talet låg söder om stan mellan 2 älvfåror sedan blev den flyttad knappt 20 km till nordväst om stan mitt ute i skogen.
    Orkar inte sammanställa en massa siffror, men man kan konstatera att snötäcket 1951fram till mitten av 60-talet är sporadiskt med några få dagar över 40 cm på vårvintern, från -66 och 60-talet ut är det desto vanligare med siffror över 40 cm, extremast är Februari -66 med siffror mellan 50 – 100 cm.
    Efter det så sjunker siffrorna igen fram till vårvintern -77 då det är uppåt 70 cm.

    Lite kuriosa, Dec. -77 fick jag körkortet vilket jag hade för mig var en vecka före jul då det var snöstorm första dagen och jag skulle upp till Deje norr om K-d, men enligt de snödata jag kollat nu så fanns inge snö veckan före jul eller under jul, men 2 veckor före jul så verkar det ha snöat nån decimeter.

    Där ser man hur minnet kan luras.

  15. 18
    Lennart Bengtsson

    Det är skönt att se att allas vår Thomas P har dykt upp. Jag tycker det borde ha framgått ganska tydligt att den traditionella forskning som finns inom meteorologi inte på något sätt omfattas av den nya politiska eller semi-politiska definitionen av klimat. Såväl MISU som en del av de övriga universiteten kämpar för klimatforskningens frihet men har i stigande omfattning blivit alltmer beroende av den rådande politiska kontexten. Vi kan bara hoppas att de skall orka och våga stå emot.

  16. 19
    Lasse

    #14 Mats-Däremot har epitetet emeritus stigit i min aktning.
    Fria från behovet att finansieras kan äldre professorer vara mer fria i tanken.
    Vi ser detta i realpolitikens värld oxå!

  17. 20
    LBt

    När nya rekordnoteringar avseende globala medeltemperaturer kan vara på gång sprider sig oron och plötsligt framställs väder och lokala medelvärden som intellektuella bärare av betydelsefulla värderingar i klimatdebatten. Man må förundras.

  18. 21
    Roland Salomonsson

    Det verkar vara en utbredd uppfattning att vinter är speciellt knuten till snö som nederbörd. Enligt min uppfattning är vintern förknippad med KYLA, vilket sekundärt (OM det förekommer nederbörd) ger snö vid nederbörd.

    Det finns en annan detalj som borde förebyggas. Genom den till synes mildare vintern i avsaknad av snö, så kommer propagandan i media hävda att detta är bevis för ett fortsatt varmare globalt klimat. D v s läsarna ser ju själv utanför fönstret att det är varmare. Men läsare av denna blogg vet ju att bilden är mer komplicerad. Har vi inte haft haft omfattande köldperiod med rekordköld (och extremt med snö) i Ö halvan av Nordamerika hela hösten? Likaså kom kölden tidigt till Sibirien detta år, med ett antal köldrekord för någon månad sedan? Och kölden ligger kvar, dock inte på rekordnivåerna. Detta borde påtalas NU av dem som har goda kanaler till media!

    Jag påminner om att en istid underhålls inte av extrem kyla under vintrar, utan av extremt svala somrar. Och mest snö kommer när kylan under vinter ligger nära 0 grader, under förutsättning att det finns god tillgång av tillförd energi i närheten, typ en golfström.

  19. 23
    Helge

    #12 Lennart Bengtsson

    Det var en kort och bra sammanfattning, bland de bästa jag läst. Fångar verkligen verkligheten i några väl formulerade satser. Hoppas det är OK att jag sprider den ihop med länken till Magnus Cederlöfs välgjorda blogginlägg.

    Möjligen hade själva blogginlägget vunnit ytterligare på att tona ner ”raljerandet” runt medias rapportering. Även om det är högst befogat och korrekt så finns risken att en del slutar läsa eller sätter på sig andra glasögon.

  20. 24
    pekke

    Roland S. # 21
    Just nu har delar av Sibirien temperatur ner mot – 50 C.

    http://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-244.14,66.39,1188

    Klicka nånstans för att få temperatur, rulla med mushjulet för att zooma, ta tag i klotet för att vrida det, klicka på ” earth ” till vänster för att ändra inställningar av vilka data som skall visas samt ev. prognos några dygn framåt.
    OBS ! fungerar inte i vissa äldre versioner av webbläsare.

  21. 25
    Daniel Wiklund

    Man kan verkligen bli less på alla ”klimatexperter” som vill ha kontroll på oss medborgare. I dagens aftonblad så vill några artister att vi ska rädda planeten och miljön genom att bli vegetarianer. Dom vill att den vegetariska maten inom en snar framtid ska bli norm. En av dessa artister är Per Holmgren, misstänker att det är meteorologen Per H. Rubriken på debattinlägget är ”Vi önskar dig en god, klimatsmart, grön jul”. Annars trodde jag att det var en vit jul som önskades. Vit jul i dubbelbemärkelse, i många familjer är det missbruket av alkohol som gör att julen inte blir så god. Det är väl ingen överdrift att säga att bland artister så finns det problem med missbruk av droger och alkohol, den miljöfrågan borde vara intressant för artister. Bland dom som skrivit under inlägget finns Malena Ernman som ju också drivit en kampanj för att gilla olika, men tydligen så får vi inte vara hur olika som helst. Snart finns det inget område där man slipper dessa ”klimatexperter”, som samtidigt har ett extremt behov av att kontrollera andra.

  22. 27
    Thomas P

    Lennart #18 Så det var inte MISU du avsåg med ditt påhopp på svensk ”Klimatforskning”. Kan man kanske då också få höra vilka det var du egentligen avsåg? Jag tycker sådana där ospecificerade angrepp är rätt otrevliga. Skall man ge sig på någon får man i alla fall tala om vem man avser så inte oskyldiga behöver känna sig träffade.

  23. 29
    sibbe

    # Johan M,

    # Lasse

    Peak Fosfor. Också en av många myter kring råvarornas “sinande” tillgångar. Men idag är vi 7 miljarder, om 300 år kanske 70 miljarder människor på jorden.
    Om sen fosfor verkligen tar slut nån gång, kan vi återgå till att samla in urin som i det gamla romerska riket, där urin var en viktig råvara. Den romerska kejsaren Vespasian var mycket kreativ då det gällde att hitta på nya skatter, så beskattade han bl.a. urin. När han son, den senare kejsare Titus gnällde över den “luktande” urinskatten, så höll Vespasian några mynt under näsan på sin son och sade:
    pecunia non olet, pengar luktar inte.

  24. 31
    Daniel Wiklund

    Skulle vara intressant att höra din uppfattning Thomas P om debattinlägget i aftonbladet idag där bl a artisten och meteorologen Per H finns med som en av undertecknarna. Gissar att det är Per H som skrivit det.

  25. 34
    Daniel Wiklund

    Tror du Thomas P att klimatet påverkas till det bättre om vi blir vegetarianer?

  26. 35
    Gunnar Strandell

    Daniel Wiklund #25
    Du vädrar fördomar, men kanske ligger det något i dem.
    Citat från Artister för miljöns hemsida:
    ”MILJÖL – 12 nov – kl 17:00 – Scandic Grand Central
    …..
    Per Bolund intar scenen kl 18.00 men redan 17.00 börjar mingel i baren med uppträdande av Artister för Miljöns musiker och koldioxidbantare Staffan Lindberg.”

    Om att kontrollera andra, ett citat från programförklaringen:
    ”Värderingar
    Artister för Miljön lever som man lär. Artister för Miljön är en seriös, kreativ och inspirerande organisation där dialog och möten mellan människor skapar grunden för att åstadkomma kunskapsutveckling och beteendeförändringar. Föreningens arbete ska vila på vetenskaplig grund.”

    ;-)

  27. 36
    Thomas P

    Daniel #34 Man behöver inte bli vegetarian, men visst skulle många miljöproblem minska om vi höll nere köttkonsumtionen.

    Jimmy #33 Eemian var varmare med betydligt högre havsnivå. Samspelet mellan de olika variationerna i jordbanan gör att inte alla interglacialer är lika.

  28. 37
    Lennart Bengtsson

    Det viktigaste punkten i Magnus Cederlövs inlägg är den totalt dominerande roll som den naturliga variationen utgör i Sveriges klimat. Om man betraktar decembertemperaturen 2006 i Uppsala (+3.49°C) och fyra år SENARE 2010 med (-9.13°C) så hoppas jag att detta inses. Det är en temperaturskillnad som normalt råder mellan januari och maj. Att i detta fall bekymra sig om en sekulär trend på 0.8°C så borde väl detta även för den mest petrifierade att det knappast när det gäller Sverige är något AKUT problem. Att i sådan situation överväga att vända upp och ned på dagens samhälle och dess energiförsörjning är märkligt to say the least. Det verkar rent ut sagt helt förryckt.

  29. 38
    Ingvar

    #36
    En berömd utsaga är på sin plats.
    ”Don´t confuse me with facts, I have already made up my mind.”

  30. 40
    Daniel Wiklund

    Det jag frågade dig om Thomas P var om du tror att minskat köttätande påverkar klimatet till det bättre. Inte miljön i största allmänhet. Artister för miljön lever som dom lär. Dom är att gratulera, det är inte många som klarar av det (inte ens Åsa R). Vi människor är ju inga rationella varelser, vi gör ofta saker mot bättre vetande. Tror att alla varit med om det. Och när det gäller utsläpp av koldioxid kommer ingen undan, den finns ju överallt. Tycker man om att utöva kontroll över andra så passar koldioxid väldigt bra in. Hade det varit aktuellt när man skrev tio guds bud så hade det nog funnits med där, du ska icke släppa ut koldioxid.

  31. 41
    latoba

    Apropå artikeln i AB. Sorgligt när bra artister låter sig utnyttjas av Väder-Pär och andra klimathotsaktivister.

  32. 42
    Johan M

    #29 sibbe

    ”om 300 år kanske 70 miljarder människor på jorden.”

    Det låter väldigt mycket, vi kanske är 12 miljarder och i värsta fall färre.

  33. 43
    Gunnar Strandell

    Lennart Bengtsson #37
    Tack för det inlägget.
    Mot bakgrund av den stora variationen i vädret har jag svårt att ta till mig att biologer och ekologer kan vara så bergfast övertygade om att de i naturen huvudsakligen ser negativ påverkan av den globala uppvärmningen. En del ser skillnad efter bara ett par års studier.

    Något måste ha gått snett i forskarutbildningen.

  34. 44
    LBt

    Skulle man kunna bortse från en havsnivåhöjning om 0,8 meter bara därför att lokala våghöjdsförändringar om 13-14 meter är vanliga? Naturligtvis inte, tom Sverige skulle uppfatta detta som ett akut problem om det skulle bli aktuellt.

  35. 45
    tty

    #4, #5

    Alla som är någorlunda kunniga i geologi har alltid vetat att tillgångarna på fosforbergarter är oerhört stora. ”Peak Phosphor” har aldrig varit annat än en floskel. Här i Sverige har vi t ex mycket stora mängder apatit i de lappländska malmfälten, men den har hittills aldrig varit lönsam att utvinna.

    Därtill kommer att siffrorna i #5 inte alls inkluderar tillgångar på grunda havsbottnar i uppvällningsområden vilka är många gånger större än tillgångarna på land.

    Förresten så är nog tomtens renar i fara. Myndigheterna på Falklandsöarna har beslutat att skjuta ut renarna på Sydgeorgien som planterades ut av norska valfångare för ca 100 år sedan, p g a den skada de gör på vegetationen, som inte är anpassad till bete.
    Tomtens renar måste logiskt komma från Sydgeorgien, eftersom det är det enda ställe på Jorden där rentjurarna har horn i juletid. Möjligen kan dock just detta komma att rädda några av renarna. Ingen begriper egentligen hur renarna lyckades att på en enda generation skifta sin årscykel med sex månader och det har därför föreslagits att ett antal skall infångas och överföras till någon av Falklandsöarna (som har tåligare vegetation) för framtida forskning.

  36. 46
    tty

    ThomasP #36

    ”men visst skulle många miljöproblem minska om vi höll nere köttkonsumtionen”

    Samtidigt som vi som sysslar med miljöproblem i praktiken vet att bristen på betesdjur är ett av de värsta (om inte det värsta) hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige.

  37. 47
    Guy

    Thomas P #36

    ” Man behöver inte bli vegetarian, men visst skulle många miljöproblem minska om vi höll nere köttkonsumtionen. ”

    Jag vet att jag missat någonting. Kunde möjligen hitta nånsorts svar på nätet. Kunde du kort upplysa mig om varför minskad eller ingen köttkonsumtion vore bra för miljön eller något överhuvudtaget (kossorna och svinen etc undantagna). T.ex. gräsätande djur förvandlar för oss opasslig föda till för oss lämplig/användbar föda. Samtidigt håller dom igång en näringscykel. Dom gödlas själv den mark som frambringar den föda dom äter. Genialt eller vad?

  38. 48
    Thomas P

    tty #46 Jag tänkte just att den där sörgårdsidyllen skulle dyka upp. Att det är brist på betesdjur har att göra med ekonomi, att det är billigare och effektivare att föda upp djur på odlat kraftfoder, inte på att vi har färre djur nu än vi hade på den tiden vi hade som mest betesmark. Men för all del, ät mindre kött, men satsa på kött från naturbete som då visserligen kostar en hel del mer.

  39. 49
    tty

    Jimmy #33

    ”Varmt i arktis för 125 000 år sedan??”

    Jomenvisst. Det var 4-10 grader varmare i Arktis under den förra mellanistiden, Eem, för 117 000-127 000 år sedan. I Sibirien växte lärkskogen ända upp till ishavskusten och här i Skandinavien växte det hassel i Svappavaara och ekskog i Tornedalen.
    Det fanns flodhästar i norra England, vattenbufflar i Rhen, apor i Bayern, och capybaror och tapirer i Florida.

  40. 50
    tty

    ThomasP #48

    ”Jag tänkte just att den där sörgårdsidyllen skulle dyka upp. Att det är brist på betesdjur har att göra med ekonomi, att det är billigare och effektivare att föda upp djur på odlat kraftfoder, inte på att vi har färre djur nu än vi hade på den tiden vi hade som mest betesmark.”

    Du tror alltså inte att det har någon betydelse att antalet nötkreatur halverats sedan 1930-talet och hela tiden fortsätter att sjunka? För övrigt så är det så länge sedan som före 1850 som ”vi hade som mest betesmark”.
    Den där gliringen om ”sörgårdsidyll” var för övrigt ovanligt korkad t o m för att komma från dig.

  41. 51
    LBt

    tty #49,
    resten av vår jord då för 117-127000 år sen, vad vet man om det?

  42. 52
    tty

    LBt #51

    Varmare än nu praktiskt taget överallt, inklusive Antarktis. I tropiska områden oftast ca 1 grad, i tempererade områden oftast 1-4 grader, i Antarktis mindre än i Arktis, 1-5 grader (minst i Västantarktis, mest på Östantarktis högplatå). Yttemperaturen i Södra Östersjön sommartid gick upp mot 27-28 grader.

    Mera nederbörd än nu praktiskt taget överallt, Sahara var i stort sett helt en savann med floder och grunda sjöar, liksom Arabien.

    Enstaka undantag finns: delar av Medelhavsområdet, delar av Norska Havet, delar av Norra Australien och Nya Kaledonien hade ungefär samma temperatur som nu, och den andinska högplatån och delar av Chile var torrare än nu.

    Jag är litet förvånad att ingen har försökt sig på en kvantitativ beräkning av den globsla temperaturhöjningen, numera finns det så pass mycket data att man skulle få riktigt hyfsad global täckning om man använde t ex samma interpolationsalgoritm som GISS. Täckningen skulle definitivt vara betydligt bättre än den GISS och HADCRUT har t ex 1880.

  43. 53
    Roland Salomonsson

    Såg något om att brist på betesdjur stör den biologiska mångfalden.

    Tyvärr långt, men jag beskriver ett scenario, en hypotes (för enkelhetens skull). Jag orkar inte plocka fram alla indicier etc för det jag beskriver, så se det som en hypotes. Ursäkta också att jag avlägsnar mig från kärnämnet.

    Problemet med den starkt hotade biologiska mångfalden i Norden har 2 (eller 3) grunder. Lövskog i övervägande ek motsvarar våra breddgraders regnskogar vad gäller relativ artrikedom. Likaså är artrikedomen i Tallskog högre än i övriga typer av barrträdsvegetationer norr om ekskogarna. Granskog är i det närmaste ”STERIL”. I Norden, så tillkommer att vi har björkskog som övergångar till kalfjäll, vilket inte är fallet i någon annan region, vad jag minns. Fram till för ca 5000 år sedan växte det Ek/hassel upp till Pite Älvdal (idag Skåne/Halland med flytande övergångar norrut, samt div reliktområden). Vildvin växte samtidigt i Mälarområdet (idag Rehndalen). Det finns t ex fortfarande kvar relikter av dessa växligheter, t ex förökande ek-(skog) i södra jämtlandsfjällens sluttningar in i Härjedalen. Rätt nytt. När lilla istiden började anläggas, så viker eken söderut och tall ersätter (det blir även gran här och där). Människans påverkan hjälper sannolikt till, och de ville gynna artrikedom (mer mat).

    När människan som jägar-samlare nådde Nordens olika kustområden 9-10000 f kr, så levde de enligt en teknik, jag skulle vilja kalla ”eldbruket”. D v s jägar-samlarna gick inte bara ut i skogar och längs vattendrag på måfå och hoppades hitta något att äta. Ursprungligen levde de dessutom i familjegrupper om 10-30 par inkl unga, gamla, men med teknikutvecklingar, som eldbruk, havsbruk (fisk, säl, val), jordbruk, svedjebruk, boskapsskötsel, kunde grupptätheten med tiden ökas men grupperna samtidigt hållas mindre. Man måste NÄRA samarbeta för att överleva och andra grupper fanns i begynnelsen så långt borta att de nämndes i sagovärldarna, då ingen levande i gruppen mött någon individ ur en annan grupp. Glöm mannen och kvinnan som söker nya marker etc i djärv landnam, de hade inte överlevt en vinter, eller i varje fall barnen. Man lärde sig att planera för sin framtid genom att bl a bränna av de växande skogarna, vilket gynnade sly och vegetationstyper för det vilt de bl a levde av. Både stor- resp småvilt, men även för dem nyttiga växter. Ingen idag är väl omedveten om slyproblemen i vårt skogsbruk, men då var det av godo. Detta eldbruk skedda under så många tusen år att vegetation, insekter, svampar, mikroorganismer och allt, anpassade sig till regelbundet återkommande anlagda (och naturliga) svedningar/bränder. När klimatet långsamt blev kallare, så vek ekskogarna söderut och tallskog utvecklades istället. Granen dog oftast av bränderna p g a sitt rotsystem. Tall är brandhärdigare (hjärtrot). Man kan faktiskt också säga att vi i Norden knappast har någon verklig naturskog, då all skog idag eller sedan istidens slut varit utsatt för människans nyttjanden/bruk.

    När det av människan framtagna jordbruket nådde borealskogarnas sydgräns expanderade detta bruk synnerligen långsamt, då det är sällsynt med öppna fält i borealskogar och de behöver dessutom hittas, samt är synnerligen mödosamt, även om det inte är omöjligt, att röja med jordbrukarnas verktyg. Då utvecklade man under 1000-1500 år en ny blandteknik, där jordbruk och eldbruk gick i symbios, alltså svedjebruket. Sedan fanns det på nytt förutsättningar för tätare befolkningar baserat på svedjebruk långt norrut. Svedjar man en region tillräckligt ofta och dessutom låter beta de igenväxande svedjorna, så uppstår så småningom mängder av öppnare områden som med tiden kan omvandlas till det vi kallar fullåkersbyggd.

    Men inne i skogarna hölls svedjebruket vid liv, då det faktiskt under 1-3 år ger 30-40 ggr kornet i skörd (praktiska försök), vilket är lika med eller MER än dagen bästa skördar med moderna metoder. Det innebär att granen hölls i tukt fram till ca 1750, då myndigheterna ville att skogen skulle nyttjas för annat än eldbruk/svedje. Man förbjöd svedning och motarbetade alla som försökte kringgå. Det var ett helt paket av åtgärder, vilka jag lämnar därhän. I mitten av 1800-talet hade myndigheterna någorlunda koll på läget. Det är alltså från ca 1750, som granen med blixtens hastighet (relativt) utbreder sig i landet och det fick vetenskapsmännen att tro att granen invandrade från öster. Inte så att det var granfritt tidigare, men tillväxten hölls tidigare tuktad. Äldsta granfyndet är f n en (daterad) stam från 22000 f kr i NV Norge under en myr, men äldre kan komma att hittas. Granen invandrade alltså inte, möjligen finns det även invandrad gran österifrån, men denna granart hade få möjligheter att expandera till omfattande skogar, liksom den inhemska, innan eldbruken upphörde, jämfört med brandhärdiga trädslag.

    Denna svedda mark är alltså grunden för överlevnaden av i princip alla rödmärkta arter i Norden. Genom s k hyggesbränningar inom skogsbruket fick f ö de rödlistade arterna en nådatid. Branden i Bergslagen är också en sådan nådagåva. Bränderna måste ske inom STORA områden (10-tals kvkm) varje ca 25:e år vilket bör vara i fas med jägar-samlarnas generationsväxlingar (nybildade familjer behövde mest, bäst livsmedel). Så klimatförändringar har mindre effekter på rödlistade arters överlevnad (de går relativt långsamt) jämfört med skogsbrukets metoder av idag (påverkar momentant). Jag anser att de olika, ofta små, reservaten hit och dit inte gör annat än uppskjuter det f n oundvikliga någon generations tid.

    Redan detta inlägg är ju för långt, men det finns ytterligare en faktor, som ursprungligen var bundet till svedjebruket, nämnligen betande djur i SKOGARNA. Förbjöds f ö även detta (tror ca 1750). Detta var så frekvent att mängder med örter, insekter etc med tiden anpassade sig och blev beroende av dessa skogsbetande djur. Ängshållningen kom relativt sent, men utgjorde samtidigt en nådatid för alla de arter och insekter etc som hunnit anpassa sig till skogsbetande djur i brända områden. Är det någon som tror att vi har fler boskapsdjur idag, jämfört med forna tider, när älgar, hjortar, vicenter, vidsvin strövade nästan ojagade i markerna? Vi koncentrerar boskapen mer idag, men de är knappast i större antal än de naturliga vilda djurstammarna en gång var.

    Betande djur på inhägnad mark, kan man ha eller inte. Det spelar enligt min mening inte så stor roll jämfört med vad jag beskrivit för bibehållen biologisk mångfald ovan.

    Skogsbruket har nu infört mängder med moderna metoder som är djupt skadlig för den biologiska mångfalden. De hävdar att det forskas och bruket bygger på sådan. Men med ett omlopp på 100 år för växande träd, så borde sådan seriös forskning behöva ca 300 år för att få fram användbara resultat! Annars är det snarast gissningar, om än möjligen kvalificerade dylika. Att köra ut tunga maskiner typ stridsvagnar (vikten) i terrängen skadar stammen av bakterier, mikrodjur, svampmycel etc i hög grad och varje trädslag har sina partners, med vilka de är i ömsesidigt beroende. Nu gör man etter värre genom att dessutom skära sönder markytan genom att likt en åker plöja, vilket dessutom sannolikt släpper lös mängder av alla skadliga kemiska ämnen vilka tidigare under årtusenden naturligt bundits i marken. Nu inför man trädslag från helt andra världsdelar, vilka egentligen kräver sin egen symbiospartners. Vet man hur denna nya symbiospartners agerar ihop med den inhemska? Dödar den ene den andre eller har de korsats och bildat nytt? Det skogsbruk, som bedrivs med blädning, samt framkörning med häst eller lättare traktor har i andra länder varit minst lika lönsamt för skogsbrukarna/markägarna, som dagens industriella bruk (i varje fall för ca 20 år sedan). Så kan man gå vidare.

    Den moderna människan gör själv mer fysisk skada på den biologiska mångfalden än långsamma klimatförändringar, om det nu är någon ökad förändringstakt orsakad av människan, vilket jag inte ser tecken på.

  44. 54
    Thomas P

    tty #50 ”Du tror alltså inte att det har någon betydelse att antalet nötkreatur halverats sedan 1930-talet och hela tiden fortsätter att sjunka? För övrigt så är det så länge sedan som före 1850 som ”vi hade som mest betesmark”.”

    Så om det vore antalet nötkreatur som styrde borde du snarare jämföra med 1850. I och för sig slår historiska jämförelser fel efter som större delen av våra nötkreatur idag är större, växer snabbare och producerar oerhört mycket mer mjölk, dvs kräver mycket mer foder. Visst, bete har betydelse, men det har även importen av foder.

    Därtill väljer du att enbart tala om nötkreatur, inte om grisar eller höns. Speciellt så här i jultid känns det fel att glömma bort grisköttet.

  45. 55
    Mats G

    52
    tty
    ”för 125 000 år sedan”

    Den här typen av information anser jag vara väldigt viktig i sammanhangen och det hjälper oss att förstå en hel del.

    Ex att ett varmare klimat gör att Sahara blir beboeligt.
    Att nuvarande värmenivå knappast är ‘unprecedented’.

    Den här info är tillgänglig för alla och det är väldigt förvånande att detta inte verkar intressant. Speciellt i klimathotskretsar där det skulle kunna göra en insats.

  46. 56
    Olle R

    Lennart Bengtsson må ha en poäng i att vädrets variationer är så stora att vanligt folk inte märker om den globala medeltemperaturen stiger med 0,1-0,4 grader per decennium.
    Å andra sidan har klimatprognoser för den globala medeltemperaturen kommande år en precision som är ca två tiopotenser bättre än en väderprognos för temperaturen på julafton i Stockholm (om 5 dagar).
    Enligt Met Office kommer den globala medeltemperaturen 2015 att hamna 0,64 grader över referensvärdet, och blir därmed det varmaste året någonsin. Motsvarande prognos för 2014 var 0,57 grader, och slutresultatet lär inte avvika mer än 0,01 grader från detta när året summeras. http://www.metoffice.gov.uk/news/releases/archive/2014/2015-global-temp-forecast

    Den antropogena uppvärmningen av jorden tickar på, med en energi som motsvarar fyra Hiroshima-bomber i sekunden, men vår personliga upplevelse av detta dränks i det kaos som kallas väder…

  47. 57
    Jimmy

    # 52 tty

    Jag har blivit mer och mer imponerad av dina kunskaper under de åren jag följt KU.
    Tack för att du delar med dig av dom!

  48. 58
    Roland Salomonsson

    Jag har en annan bild om Sahara

    Sahara verkar vara savann/delvis regnskog under tider när det i norr är istid. Man kan säga att Arabien är Saharas förlängning åt öster. (fram till ca 1500 f kr fanns omfattande ”civilisationer” i Arabiens inre och man kan träffa på deras ruinstäder idag, men ca år 0 hade torkan drivit bort bebyggarna). Områden, som centralasien med Tarim var samtidigt fullständigt beväxta. Det fanns ett sjösystem, som förband Svarta Havet via Kaspiska Havet med en stor sjö inne i nuvarande ökenområde runt Aralsjön. Man kan följa via grekiska ”sagamaterial” (ca 700 f kr) hur argonauterna färdades längs en urgammal led fram till vad vi kallar Afghanistan. De städer, som nämns, kan faktiskt identifieras med god säkerhet. Ruinområdena är ENORMA. Även Australien var avsevärt ”grönare” än idag vid denna tid.

    Satelitmätningar av olika typer visar hur det under de marker där Amazonas regnskogar idag växer, finns motsvarande sandlager, som idag byggs upp i stora delar av Sahara. Det är bara smala stripar i anslutning till de större floderna som har annan markbeskaffenhet. Man gjorde f ö en hel del liknande fynd genom dessa satelitmätningar under Saharas sand (Saharas dolda floder gav eko i media, den som minns), med analyserna koncentrerade till Egypten och möjligen Libyen. Analytikerna bedömer att om mängden regn i Amazonas skulle minska med bara 10%, så skulle risken för att området snabbt återgå till att vara stora delar öken vara överhängande. Sammantaget verkar det som att när det är istid OCH Sahara är beväxt, så är samtidigt Amazonas i stort öken. Nu är inte hela klotet analyserat med denna mätmetod, men tanken faller in att det finns någon slags balansering på klotet, där gröna områden förhåller sig till ökenområden etc.

    Observera att det idag är tydligt arkeologiskt att det så sent som 1400-talet bodde 10-40 miljoner människor inne väster om Sydamerikas kustberg fram mot Anderna, vilka sedan massdog av européiskt överförda epidemier (mässling, kikhosta, röda hund m fl), så att när européerna från ca 1600 avancerade längre västerut bara hittade bebyggelselämningar (som de inte brydde sig om) och enstaka förvirrade ”förrymda” afrikanska slavar. Vår digerdöd var en skitsak jämfört med sådant. Och Amazonas omfattande regnskogar (framför allt randområdena och in i stäppområdena) är faktisk till stora delar bara 400-500 år gamla. Hade det inte varit för att miljöhysteriker pläderat för energiskogshållning och kapitalisterna pläderat för jätte boskapsfarmar, innebärande att stora skogsområden tjuvröjdes, så hade man aldrig hittat arkeologin från alla dessa bebyggelser, synliga bara från luften. T o m inne i själva regnskogen har man lyckats bygga upp för odling, något som nuvarande befolkning av urinvånare dock i stort glömt tekniken för. Tala om att arbeta MED naturen, och inte som dagens människa systematiskt MOT naturen.

    Frågan är hur balanseringen? för klotets grönhet uppstår, för detta måste vi lära oss utnyttja (på rätt sätt).

  49. 59
    tty

    Roland Salomonsson #58

    Tyvärr är i stort sett allt du påstår sakligt felaktigt (dock inte att stora delar av varzea-zonen i Amazonas var uppodlade så sent som på 1500-talet, det är riktigt).
    Sahar är extremt torrt under istider och Amazonas är betydligt torrare, dock inte öken, utan campos eller cerrado.

  50. 61
    tty

    ”Därtill väljer du att enbart tala om nötkreatur, inte om grisar eller höns. Speciellt så här i jultid känns det fel att glömma bort grisköttet.”

    Jag talade om miljöeffekterna av det minskade betet och även om dina insikter i jordbruk är begränsade är du troligen medveten om att höns inte är idisslare (eller caecalider heller för den delen). Gris-”bete” har vi inte haft på bra många hundra år i Sverige. Nu har vi det dock igen tack vare kriminella jägare, och det är långtifrån problemfritt.

  51. 62
    Thomas P

    tty #61 ”Jag talade om miljöeffekterna av det minskade betet och även om dina insikter i jordbruk är begränsade är du troligen medveten om att höns inte är idisslare”

    Nu var dock ämnet effekten av köttkonsumtion, det var du som försökte inskränka det till bete, dvs nötkreatur. Ditt försök till att vara besserwisser slog här alltså helt fel.

    ”Gris-”bete” har vi inte haft på bra många hundra år i Sverige. ”

    Som kuriosa hade man på 1800-talet ibland grisar bland fåren för att skrämma bort vargar. Tamgrisarna var tuffare på den tiden.

  52. 63
    Lennart Bengtsson

    Kanske det viktigaste bidraget till sist, nämligen ett försök att besvara Magnus’ fråga om tomten och hans släde. Vädret över Sverige ingår i en ny fas och det ser för tillfället ut som om åtminstone Svealand och Norrland kommer att få slädväder under julveckan och därefter. December 2014 kommer därför inte att slå något värmerekord och inte heller något köldrekord. Jag kan därför inte utlova något ”global change” utan endast vanligt svenskt decemberväder som det har varit de senaste 250 åren.

    Om jag nu har alldeles fel i min julprognos får Ni skylla på meteorologens oförmåga, på kaoset i vädret, på aerosolerna, växthusgaserna eller solfläckarna.

    ÖNSKAR HÄRMED ALLA EN GOD JUL MED ÄKTA SLÄDFÖRE
    LB

  53. 64
    LBt

    Lokalt väder är naturligtvis intressant för dem som bor där eller i närheten. Globalt klimat och medelvärden är något annat och långt ifrån kaotiskt till sin natur.

    God Jul önskar jag också alla, jag ser också fram mot ännu ett år där tankar kan mötas och brytas.

  54. 65
    tty

    OlleR #56
    ”Enligt Met Office kommer den globala medeltemperaturen 2015 att hamna 0,64 grader över referensvärdet”
    Det är en ren gissning från Met Office sida. Deras årsprognoser har alltid haft usel precision även om de sväljs av en del enkla själar. Jag kollade dem en gång mot persistensprognosen, d v s att temperaturen blir samma som föregående år, Presistenprognosen vann stort.

    ”Den antropogena uppvärmningen av jorden tickar på, med en energi som motsvarar fyra Hiroshima-bomber i sekunden”
    Det vet ingen, för en så extremt liten energimängd är helt omöjlig att mäta. Fyra Hirshimabomber per sekund låter häftigt men är pyttelitet. Det blir ca 120 000 000 Hiroshimabomber á 13 kiloton att fördela på 1 300 000 000 kubikilometer havsvatten, eller ca 1,1 gram trotyl per ton havsvatten och år, eller ca 4500 J, vilket räcker att höja temperaturen 0,004 grader. Med den takten är effekten kanske rentav mätbar någon gång fram emot 2100.

  55. 66
    tty

    ”Som kuriosa hade man på 1800-talet ibland grisar bland fåren för att skrämma bort vargar. Tamgrisarna var tuffare på den tiden.”

    Jag vet. Min farmors far som hade en liten gård i gränstrakterna mellan Östergötland och Södermanland hade en sådan ”skogsgris”. Enligt farmor fungerade det i och för sig, men den myckna motionen gjorde att fläsket blev magert vilket inte alls uppskattades på den tiden.

  56. 67
    Roland Salomonsson

    tty

    Hur förklarar du då alla klippmålningar inne i Saharas centrumområden, såväl som randområden i norr? Där visas elefanter, antiloper, krokodiler mm. Och fiskar. Det finns dateringar på upp mot 25-30000 f kr för bilderna.
    https://www.dropbox.com/s/88l3z8q142b8tbf/Study%20Confirms%20Ancient%20River%20Systems%20in%20Sahara%20100000%20Years%20Ago.doc?dl=0

    Ang Amazonas och befolkningarna väster om kustbergen
    De portugisiska munkarnas resp prästernas anteckningar och teckningar är hittade.

    https://www.dropbox.com/s/34hiljjjfuhl53q/Lost%20Civilizations%20Found%20in%20the%20Jungle.doc?dl=0
    ”University of Wisconsin geographer emeritus Bill Denevan estimates that up to 9 million people may have lived in the 15th-century Amazon.” Detta är dock senare reviderat av andra forskare till 10-40 milj, särskilt när det nu står klart att befolkningarna byggde upp 100000-tals djungelåkrar inne i Amazonas regnskogar, förutom då fynden ute i de något ”torrare”, men skövlade regnskogarna.

    https://www.dropbox.com/s/23jr0fe7fyeutls/Achaeologists%20Say%20Ancient%20South%20American%20Farmers%20Provide%20Example%20of%20Sustainability.doc?dl=0
    https://www.dropbox.com/s/r10svqth6qbqgd0/Brazil%20s%20forest%20floor%20reveals%20stunning%20designs.doc?dl=0
    https://www.dropbox.com/s/gjwgm5oey6k45qd/The%20Lost%20Cities%20of%20the%20Amazon.doc?dl=0
    https://www.dropbox.com/s/yw0ykh9ogtaulsv/Scientists%20Reconstruct%20PreColumbian%20Human%20Effects%20On%20the%20Amazon%20Basin.doc?dl=0

    Nu hittar jag inte allt jag sparat, d v s jag orkar inte leta igenom. Dokumentet med bilden på analys av amazonas skulle suttit bra. Likaså dokumentet med beskrivning över de framblåsta boplatsfynden i anslutning till det dåvande innanhavet Tschadsjöns högsta stränder skulle också suttit. När denna sjö har sin högsta utbredning och mängder med floder rinner fram till sjön, så bör knappast denna region varit extremt torr.
    Det finns, slår det mig, en hel del TV-program på Youtube, som visar Saharas klippmålningar och fynden runt Tschadsjön. Jag har dock inga länkar.

  57. 68
    Stickan no1

    #67

    Länk till bra sida om Sahara megalakes

    http://www.kcl.ac.uk/sspp/departments/geography/people/academic/drake/Research/The-Sahara-Megalakes-Project/The-Sahara-Megalakes-Project.aspx

    ”indicating a lake highstand around 6,000 years BP”

    ”The Sahara Desert is presently the most extensive desert on Earth, but during the Pleistocene and Holocene it was also home to some of the world’s largest freshwater lakes. Four lakes were very large, each with estimated surface areas greater than 30,000 km2 (approximately the size of Belgium). ”

  58. 69
    Christopher E

    #29 Sibbe

    ”Men idag är vi 7 miljarder, om 300 år kanske 70 miljarder människor på jorden.”

    Nu är detta långt efter vår tid, men det finner jag extremt osannolikt. Om jag skulle gissa på något, är vi nog rejält mycket färre antal än idag i framtiden. För att befolkningen ska öka alls måste födelsetalet (antalet barn/kvinna) vara över 2. Men det är i en teoretisk situation med noll dödlighet, i praktiken måste födelsetalet vara 2,33 globalt för att upprätthålla befolkningen. Det globala födelsetalet antas nu vara ca 2,36 och snabbt minskande. Trots minskande dödlighet kommer födelsetalet att sjunka under nivån för upprätthållande. I utvecklade länder minskar befolkningen redan om det inte vore för invandring.

    Att befolkningen fortfarande ökar globalt nu beror nästan bara eftersläpningseffekter av många unga i befolkningspyramiden och minskad dödlighet bland äldre. Prognosen är att jordens befolkning kommer att stabiliseras inom årtionden och sedan långsamt börja minska. Det enda som skulle kunna ändra på det är en plötslig framtida vurm för stora barnfamiljer, men det går emot all erfarenhet hittills av vad ökande välstånd inneburit världen över (för all del finns det som vi alla vet krafter som drömmer om minskat välstånd, inte minst bland klimatalarmister, men inte låter vi väl dem vinna?)

    Ovanstående är förstås elegant empiriskt visat i föreläsningar av Hans Rosling.

    Jag tillhör inte de särskilt oroade för resursbrist, men ser heller inget särskilt självändamål med en mänsklighet på flera extra miljarder. En period framöver med en ökande andel äldre är en utmaning, men på sikt kan färre individer än idag vara en fördel. Man slipper trängas om inte annat.

  59. 70
    tty

    Roland Salomonsson #67

    Det har varit tre perioder med fuktigare klimat under de senaste 125 000 åren i Sahara.
    Den senaste var under det ”postglaciala klimatoptimat” för ca 12 000 till 5 500 år sedan, och klimatet fortsatte sedan att vara något fuktigare än nu till ”the 4.2 KA Event” ca 2200 f kr, då klimatet ganska abrupt blev extremt torrt, vilket det sedan har förblivit. Denna period är även känd som AHP ”African Humid Period”. Huvuddelen av klippmålningarna är från denna period.

    Den föregående var under den mildare MIS 3-interstadialen under mellersta delen av den senaste istiden (då även Skandinavien var nästan helt isfritt under en kortare period). Det globalt mildare klimatet i samverkan med maximal precession gjorde att monsunen blev något starkare och nådde något längre norrut än nu. Denna ”halv-interglacial” var dock betydligt svagare än de ”riktiga” men är fullt märkbar, framförallt i södra Sahara.
    Den absolut kraftigaste fuktiga perioden var för 117-127 000 år sedan, under den förra mellanistiden, då det sannolikt inte fanns någon öken alls i västra Sahara, och bara smärre områden i Östra Sahara.

Kommentarer inaktiverade.