Tecken i tiden

gwpf

Jag lovade i morse eventuellt återkomma med en fortsättning på föregående inlägg. Eftersom vår trogne kommentator Jonas N redan tagit upp en av de trådar jag avsåg, kan jag ju fortsätta därifrån. Kolla gärna hans kommentarer och länkar som inledning (nr 10 och 11) 

Det gäller ett likartat skeende som det som låg bakom Climategate, men nu inom ovan illustrerade fält – en grupp vetenskapsmän talar sig samman om en publiceringskampanj mot en viss pesticidtyp, för att lägga skulden för problem med honungsbipopulationerna i stora delar av världen. Oavsett om de har delvis rätt eller helt fel är förfarandet djupt oetiskt ur ett vetenskapligt perspektiv.

Fusk och båg inom vetenskapssamhället tycks ha blivit allt vanligare, men samtidigt verkar det lättare att avslöja rena plagiat. De sistnämnda är väl oftast bara pinsamma, men andra kan bl.a. ha djupa politiska implikationer, som i fallet Climategate.

Jag tog upp ett antal andra exempel med bäring mot ”klimatområdet” och några andra områden för något år sedan i detta inlägg http://www.klimatupplysningen.se/2013/03/05/vetenskap-onsketankande-graddfiler-bondfornuft-och-brasklappar/

Ett var det mycket uppmärksammade fallet Jan Hendrik Schön, som var en ung komet för ca 10 år sedan inom halvledarfysiken. Han producerade lång serie av experimentella studier i extremt snabb takt – och de publicerades i de allra främsta tidskrifterna inom specialområdet plus de mycket prestigefyllda allmänna tidskrifterna Nature och Science. Givetvis var alla hans arbeten utsatta för s.k. anonym expertgranskning.

Efter flera år fann dock någon att vissa diagram var identiska, trots att det var helt olika mätningar. Skandalen nystades så upp. Schöns vetenskapliga genomslagskraft berodde på att en ny teori om halvledare just hade lanserats av andra. Hans experimentella undersökningar kunde bekräfta att teorin var rätt, vilket givetvis gav honom en gräddfil in i den vetenskapliga litteraturen – men ”mätningarna” var bara bluff och båg.

Men ”politiskt korrekt” bluffmakeri verkar hållas om ryggen av alla närmast inblandade – politiker, högskoleledningar och stora delar av den kollegiala sfären. Varför förfaller man till sådant?

Givetvis är den största delanledningen ”pengar” – högskolornas och universitetens direkta skattefinansiering för helt oberoende och förutsättningslös vetenskap är numera bara en rännil i jämförelse med för ca 40 år sedan, relativt sett.

Brytpunkten i Sverige inträffade väl ungefär när jag tillträdde min professur på KTH år 1986 – tidigare blev man utnämnd av Kungen, men jag fick nöja mig med en s.k. ”fullmaktsprofessur” underskriven av dåvarande utbildningsministern Lennart Bodström. I samband med detta tilldelades formellt KTH medel ur statskassan för min lön, verksamhet, lokaler och vissa anställda fram till pensionen.  Jag ansågs utvald att själv styra och välja inom det område jag fått tjänsten inom (i konkurrens med 19 andra).

Givetvis snodde man dessa medel (utan omförhandling) genom olika ”reformer”, och när jag pensionerades återstod inte ens löpande medel för egen lön – än mindre för verksamhet, lokaler eller personal. Det är den situation man i forskarsamhället i Sverige lever numera.

Pressen på forskarna i dag är ofta enorm att ”dra in pengar”, och man ser gärna mellan fingrarna med premisserna – verksamhet inom ”politiskt korrekta” områden premieras, eftersom pengaströmmarna är speciellt förutsägbara där. Klimatvetenskapen har troligen någon eller några storleksordningar större anslag globalt, än vad den skulle ha haft utan det politiska spelet runt ”global warming”. Och strömmen av media uppblåsta undersökningar av högst tvivelaktig natur inom området är lätt förklarlig, genom mekanismen ”publicera något som stödjer AGW, så får Du mer pengar”.

Inom naturvetenskapen i landet har man nu också fått en stor Gökunge i form av den s.k. ESS-anläggningen i Lund. Den har genomdrivits på politisk väg, med främsta inblandade Allan Larsson och Jan Björklund. Inte så många utomstående har ännu insett att ESS kommer att sluka så stora ekonomiska resurser att nuvarande experimentell verksamhet inom kemi och fysik kommer att dö ut pga medelsbrist.

Pressen på individuella forskare att dra in medel är ibland enorm, och det verkar som om det är ännu värre här och var utomlands – jag läste nyligen om ett mycket tragiskt och upprörande fall vid medicinska fakulteten vid Imperial College i London.

Det är också mycket viktigt för aktiva forskare att till varje pris hålla sig till det politiskt korrekta, och inte beblanda sig med ”avfällingar” och ”hädare” (nutida benämning = ”förnekare”). Risken är annars mycket stor att råka illa ut och fortsatt se alla sökta anslag obeviljade i en jämn ström.

Det räcker i sammanhanget tydligen inte ens att vara pensionär, eller Nobelpristagare för en av förra århundradets viktigaste naturvetenskapliga upptäckter – DNA-strukturen och dess implikationer för arvsmassan. Ett förfluget ord kan räcka – och det anses sen inte ens relevant om man har rätt eller fel ur vetenskaplig synvinkel. Det värmde hjärtat att läsa denna spalt i SvD för några dagar sedan.

watson

Nej – man nämner inte ”varför” Watson hamnade i denna situation – det var nog för känsligt för SvD. Men den som är intresserad kan ju Googla.

Dela detta inlägg

21 reaktion på “Tecken i tiden

  1. 1
    Thomas P

    ”Nej – man nämner inte ”varför” Watson hamnade i denna situation ”

    I vilken situation? Watson planerar enligt egen uppgift ge bort större delen av inkomsten vilket är generöst.

  2. 2
    Peter Stilbs Inläggsförfattare

    Situationen var att bli utstött – det ekonomiska var en bieffekt. Nej inte behöver han >30 miljoner kronor vid 86 års ålder.

  3. 3
    Ingemar Nordin

    Tack Peter,

    Jodå forskningsmedlen idag styrs mest till satsningar på olika politiska projekt medan grundforskningen tar stryk. Vilket i sin tur innebär att kompetensen och kvalitén på forskningen sjunker så sakta. Alla pengar gläder naturligtvis rektor och fakultetsledningar, ingen verkar ställa den besvärande frågan om det vetenskapliga värdet.

  4. 5
    Ann LH

    Undrar hur det politiskt korrekta etablissemanget hade hanterat Astrid Lindgren om hon skrivit sina Pippiböcker om pappa och Söderhavet idag? Watson har för övrigt haft lätt för att trampa i olika klaver. I en bok om B. McClintoc beskrivs vissa kontroverser mellan henne och den gode Watson eftersom han klev omkring i hennes försöksodlingar och hans fantastiska bok The Dubble Helix visar upp en självsvåldig, arrogant, säkerligen odräglig men charmig gosse.

  5. 7
    Lasse

    Det är väl bra om det forskas inom olika områden.
    Det är när denna forsknings resultat styrs som problem uppkommer.
    Tex så riskerar man hamna fel om man inte fokuserar på det som ger problemen och i stället hänger upp sig på annat.
    Återvänder till sot och stoft samt sol: Summering av Arktis smältsäsong:
    http://polarportal.dk/fileadmin/user_upload/PolarPortal/season_report_2014/PolarPortal2014-EN.pdf
    En rimlig utvärderingsparameter utöver albedo bör väl vara soltimmar?

  6. 8
    Peter Stilbs Inläggsförfattare

    Ann #5 – jag undrar också om saker som Fawlty Towers (Pang i Bygget – speciellt ”Manuel”) eller delar av de 45 Monty Python-avsnitten tillåtits skapas i dag, trots att man – på vissa plan, men absolut inte alla – tillåter mer grovkorniga skämt än förr.

    Men innan MP-eran var det verkligt lågt i tak

  7. 9
    Ingemar Nordin

    Lasse #6,

    Jo, felen uppstår framförallt därför att så mycket inom den här forskningen bygger på en felaktig premiss som aldrig ifrågasätts, nämligen att koldioxiden är den enda orsaken till den globala uppvärmningen. Varför skulle man annars lägga ned exempelvis 80 miljoner på att forska på den olönsamma biogasen? Miljon efter miljon plöjs ned inom en massa områden utan att premissen överhuvudtaget diskuteras. Den tas bara för given.

    Liknande felaktiga premisser återfinner du inom andra politiska modeområden som genusforskningen.

    Och därför håller jag inte med dig om att det är bra ”om det forskas på olika områden”. för det dränerar landet både på kompetens, utbildning och pengar. Hur kul kan det exempelvis vara att utbildas till ingenjör på ett område som fallit i total glömska om några år?

  8. 10
    Thomas P

    Peter #2 ”Situationen var att bli utstött – det ekonomiska var en bieffekt. ”

    Utstött, OK han sa några dumma saker och vart inte så populär, men vad menar du med ”det ekonomiska”? Det går inte direkt någon nöd på honom, försäljning av medaljer eller inte.

  9. 11
    Björn2

    Watson är ett bra exempel på hur det kan gå om man som forskare är totalt ärlig om sina uppfattningar och vägrar vara politiskt korrekt.

  10. 13
    Flopzon

    Hur f-n har ni tid??? Skriver och skriver ochskriver.

    Snicksnack. Öser man insekticider i miljön får det konsekvenser. Förr eller senare. Grabbar, allvarligt, utan bin (o humlor) kan vi inte överleva. Vad tänker ni med?? Watson var biolog (heder åt det) men en glappkäft på ren svenska. Klarar man inte det sociala så får man liksom inte vara med. (Det faktum att få araber o afrikaner har utmärkt sig på forskningens fält kan ett barn konstatera… o möjligen dra slutsatser av….)

  11. 14
    Peter Stilbs Inläggsförfattare

    Flopzon #13 Tack för Dina insiktsfulla kommentarer och råd. Men falsk vetenskap om insekticider är fortfarande falsk vetenskap – som leder fel. Watson var närmast molekylärbiolog, och själva bedriften ligger inom området strukturkemi.

  12. 15
    Thomas P

    Peter #14 ”Falsk vetenskap” är en stark anklagelse. Var har du bevisen? Allt jag ser är att några forskare utarbetade en strategi för att få så stor spridning som möjligt för resultat de redan hade. Ur dokumentet kan man läsa att en artikel redan passerat peer review, en annan höll på att skrivas etc. Man kan för all del ha åsikter om att forskare håller på med sådan strategi, men det är knappast något nytt eller unikt för det här fältet.

  13. 16
    Peter Stilbs Inläggsförfattare

    TP #15 – Vetenskap med ett uttalat syfte (dvs för att få fram ”önskade” resultat) är mycket tvivelaktig när det gäller komplicerade system i naturen, med många hopkopplade mekanismer. Det är annorlunda om utfallet är kristallklart. Vad jag kan utläsa av länkarna gjordes studierna i laboratoriemiljö, med ifrågasatt relevans.

  14. 17
    Gunnar Strandell

    Thomas P #15
    Det smärtar mig att behöva konstatera att du har och har haft rätt.

    Du har framhållit att mailen i ”Climategate” speglade normal konversation i forskarvärlden och att vi andra inte ska försöka förstå vad de menade med att stödja ”the cause”, diskutera vilka artiklar som skulle få passera Peer Review eller vilka tidskrifter som skulle bojkottas.

    Nu visar det sig att ett likande förfarande har gjorts och där rapporten i likhet med IPCC:s är en sammanställning och använder ordet ”likely” tillsammans med försiktighetsprincipen för att driva en agenda. Och du menar återigen att det är inget nytt, eller unikt för det fältet.

    Min smärta kommer av att du uppenbarligen inte ser eller har något emot att man i båda dessa fall använder forskning som förklädnad. Och att man saknar evidens för det man hävdar.

    Jag hoppas dock att det ska gå att ändra.

  15. 19
    Thomas P

    Gunnar #17 Även i ditt fall vore det klädsamt om du kom med några bevis och inte bara anklagelser. Du får gärna försöka förstå, det är nog snarast viljan som saknas.

  16. 20
    Thomas P

    Peter #16 ”Vetenskap med ett uttalat syfte (dvs för att få fram ”önskade” resultat) är mycket tvivelaktig när det gäller komplicerade system i naturen, ”

    I och för sig sant, även om det knappast är ovanligt att forskare har en favorithypotes de gärna vill bevisa (och som då istället deras konkurrenter gör sitt bästa för att slå hål på). I det här fallet, om du läser referatet som tycks vara grunden för alla anklagelserna, var forskningen redan klar när mötet hölls. Att sen somliga skribenter på bloggar och i MSM övertolkat det är en annan sak, man skall akta sig för andrahandsuppgifter.

    ”Vad jag kan utläsa av länkarna gjordes studierna i laboratoriemiljö, med ifrågasatt relevans.”

    Vilket sätt som är bäst att studera sådana här problem på kan i och för sig diskuteras (med fördel av folk som är bättre insatta i fältet), men det är inte detsamma som att det skulle handla om någon ”falsk vetenskap”. I labb kan du kontrollera förhållandena bättre, till priset av att de kanske inte helt motsvarar fältförhållanden. I fältstudier har man å andra sidan svårt att kontrollera alla involverade faktorer. Svårt att säga vad som är bäst. Gladast blir man naturligtvis om båda ger samma resultat.

Kommentarer inaktiverade.