Påverkar solfläckarna klimatet?

Frågan är om solens fläckar har signifikant eller försumbar inverkan på vårt klimat. Det är ett problem som numera diskuteras med viss intensitet. Solens fläckar har observerats i hundratals år, och tidigare var det inte särskilt kontroversiellt att notera ett samband mellan solfläcksintensitet och klimat, även om båda dessa storheter haft avsevärda osäkerheter.  Figuren (blåa kurvan) visar en version av hur antalet observerade solfläckar varierat under 400 år.

Fig 1Figur 1: Solfläcksvariationen som funktion av tiden. Citerat från Wikipedia

Solfläcksintensiteten varierar ungefär i 11-årscykler, vilka i sin tur har olika styrka (svarta kurvan). Periodicitet och styrka hos den variationen är man inte enig om. Man vet numera också att två på varandra följande 11-års cykler karaktäriseras av olika magnetisk polaritet. Det finns sålunda en ungefärlig 22-årig magnetisk periodicitet, som inte framträder i detta diagram.

Ett skäl att misstänka att solfläckarnas intensitet påverkar klimatet, är att satellitmätningar numera med god noggrannhet kan mäta solens instrålning (TSI) vid toppen av jordatmosfären. Trots att fläckarna är ”mörkare” än den övriga solytan finner man att instrålningen ökar när det är flera solfläckar. Fläckarnas ”kanter” är intensivare än solskivan. Figur 2 visar samvariationen mellan solinstrålningen (gul och röd kurva) och solfläcksintensiteten (blå kurva) under satellitåldern när det förstnämnda kunnat mätas noggrant.Fig 2Figur 2 TSI och solfläcksintensiteten under de senaste decennierna.

Korrelationen mellan antalet solfläckar och TSI var uppenbarligen mycket hög under dessa tre decennier. Korrelation är som bekant inte ett bevis för orsakssamband, men likafullt en signal om att det kan vara fruktbart att undersöka om det finns en gemensam orsak.

IPCC har flera gånger tagit avstånd från tanken på ett orsakssammanhang. Argumentet finns på y-axeln i figuren ovan. Man säger helt enkelt att en TSI-variation på + 0.5 W/m2 , dvs < + 0.4 %, är för liten för att påverka jordens klimat. Siffervärdet är  klart lägre än den beräknade strålningsdrivningen från ökande CO2-halt till år 2011: 1.68 W/m2 ( IPCC, AR 5, fig SPM.5). Många skeptiker, inklusive jag själv, har redan invänt mot detta enkla avfärdande av en så tydlig korrelation. Den är mycket tydlig, och dess intensitet har, i motsats till koldioxiden, inte tilldelats någon förstärkningsfaktor via vattenånga. Många fler åberopar också förslaget från Svenmark m fl att  solfläckarna påverkar klimatet via den kosmiska strålningen och molnbildningen. Den senare faktorn påverkar inte TSI, men däremot solinstrålningen vid jordytan, som är avgörande för den globala temperaturen. IPCC har i rapport efter rapport avvisat betydelsen av Svensmarks resultat, men möjligen i något mjukare ordalag i AR 5. Jag återkommer till detta i slutet av inlägget.

Först vill jag nämna att detta inlägg inspirerats av den nederländska bloggen Climate Dialogue (länk) i mitten av oktober tog man där upp frågan om sambandet mellan solfläckar och klimat (länk). Det har rubriken ”Vad kommer att hända under ett nytt Maunder Minimum”, och består totalt av ett 50-tal sidor. Förutom den mycket pedagogiska inledningen från bloggredaktionen (Marcel Crok?), har man hela fem inlägg av inbjudna klimatforskare, som får svara på de sju frågor som avslutar inledningen. I min enkla översättning lyder dessa:

1) Vilken är den ”bästa” rekonstruktionen av TSI sedan 1600-talet?

2) Uppträdde ett stort Sol-Maximum (”Grand Solar Maximum”) under 1900-talet?

3) Vilken temperaturrekonstruktion skall väljas för samma tidperiod? Hur mycket kallare var Lilla Istiden än den nuvarande varma perioden?

4) Vilka är indikationerna på en korrelation mellan den globa temperaturen och solaktiviteten?

5)  Hur mycket av uppvärmningen sedan den förindustriella tiden beror på solen?

6)  Är det endast TSI som har betydelse för jordens klimat? Om inte vilka förstärkningseffekter är viktiga och vad är indikationen på att de spelar en roll?

7)  Vad kommer solen att göra inom de närmaste decennierna, och vilket inflytande kommer den att ha på klimatet? Finns det konsensus ifråga om förutsägbarheten av solvariationer?

Jag listar de fem forskare som författat ett inlägg, med en sammanfattande ståndpunkt om solfläckarna har betydande inverkan på klimatet:

Mike Lockwood                                                ”avvisar”

Nicola Scafetta                                                 ”accepterar”

Jan-Erik Solheim                                               ”accepterar”

Ilya Usoskin                                                       ”för tidigt att säga”

José Vaquero                                                     ”tvivlar på Sol-max och –min”

Det är omöjligt att referera alla fem inläggen, men jag vill gärna göra några kommentarer.I samtliga fall är respektive bedömning styrd av vilken version av observablerna man stöder sig på. Frågorna ställer höga krav på en lång observationstid – ”sedan 1600-talet”, dvs längre tillbaka än vi haft teleskop med god upplösning. Även om solfläckar har observerats sedan 1600-talet, så har de gjorts med varierande upplösning. Det finns  flera olika sammanställningar av solfläcksobservationer.

Det första diagrammet ovan är hämtat från Wikipedia och har både ett utpräglat Maunder minimum och ett modern maximum något senare än 1950. Nedanstående diagram för ungefär samma tidsperiod inbegriper två versioner ”Group” och ”Wolf”, som båda bekräftar existensen av ett Maundermin, men ger olika svar på om det funnits ett starkt modernt maximum. Wolf-versonen är den klassiska, under det att gruppklassificeringen är ett försök att korrigera för effekten av dålig upplösning hos de äldsta observationerna. Solfläckarna ”sammansmälte” då till grupper.Fig 3, MMFigur 3 Antalet solfläckar sedan 1600 enligt två olika klassifikationer.

 Personligen kan jag tycka att ambitionen att ha med dessa äldsta data, och därmed tvingas välja mellan åtminstone två förlopp av solfläcksutveckling, ökar kanske svårigheterna i onödan. När det gäller CO2-halter i atmosfären har IPCC valt att acceptera värden för luft lagrad i inlandsis – en form av proxy – hellre än kemiska mätresultat från 1800-talet. Därefter har de ”skarvats” ihop med moderna IR-mätningar fr o m 1954. En tvistefråga är om vi just passerat utpräglat maximum (”Grand Solar Maximum”) på 1950-talet, och om detta i sin tur har orsakat temperaturökning(arna) på 1900-talet. En av skribenterna, Ilya Usoskin, har argumenterat för att vi verkligen haft ett starkt max, men är tveksam till om detta påverkat temperaturutveckingen.  Detta diskuterades på WUWT i höstas (länk).

När något så skenbart enkelt som att räkna antalet solfläckar har medfört motsättningar, så är det inte förvånande att den betydligt knepigare uppgiften att mäta TSI också har givit upphov till olika tolkningar. I detta fall handlar det både om samvariationen med solfläcksintensiteten, men kanske i första hand om huruvida TSI-värdena varierar mer än vad figur 2 visar. Detta illustrereras av figur 4 som jag citerar från Scafettas inlägg. De röda och gröna kurvorna visar två olika rekonstruktioner av TSI. Efter det att satellitmätningar inletts 1979 överensstämmer de väl med varandra, men de äldre proxybaserade kurvorna har mycket olika amplituder. I stora drag har de dock maxima och minima samtidigt. Hoyt och Schattens värden har en variation på upp till + 2 W/m2, vilket inte är försumbart jämfört med CO2:s beräknade strålningsdrivning. Den blåa kurvan är solfläcksantalet, och vi ser återigen att det korrelerar väl med TSI.

De olika mätvärden som finns i figurerna 1-4 förklarar varför frågorna 1-3 har ställts, och man kan också förstå att de är relevanta när det gäller fortsättningen om betydelsen för klimatet, eller helt enkelt den globala temperaturen.

Fig 4 MM

Figur 4 Två olika rekonstruktioner av TSI-värden och antalet solfläckar sedan år 1700.

 

Hoyt och Schattens kurva i figur 4 visar på en TSI-variation som är tillräckligt kraftig för att påverka jordens klimat. Större än den strålningsdrivning som haltökningen av CO2 beräknats ge. Å andra sidan är denna rekonstruktion omstridd. Lockwood argumenterar i sitt inlägg för avsevärt lägre TSI-variationer.

För mig som ny på området är det svårt att avgöra vems argumentation som är mest trovärdig. Lockwood är tydligt för IPCCs ståndpunkt att solvariationerna har haft en försumbar inverkan på jorden klimat. Han förklarar bl a att den motsatta uppfattningen kan ha uppkommit genom att observerade, regionala klimatvariationer felaktigt generaliserats till hela jorden.

Scafetta och Solheim argumenterar båda för att solens variation har haft, och kommer att få, betydande inverkan på jordens klimat. Klart större än växthusgasen CO2. För att få en fullständig temperaturkurva kopplar de också in påverkan från andra periodiska variationer av astronomiskt ursprung  till en sol-astronomisk semi-empirisk modell. Denna har bättre överensstämmelse med den uppmätta temperaturen än CMIP-modellerna fr o m år 2000.

Avslutningsvis återvänder jag till Svensmarks förklaring, som det redan skrivits om på KU. Jordens klimat påverkas av solfläckarna genom att dessa skickar ut ett magnetiskt flöde, som skärmar jorden från den kosmiska strålningen. Den kosmiska strålningen påverkar i sin tur eventuellt molnbildningen i jordatmosfären. Många solfläckar skulle därför minska molnbildningen, och få solfläckar öka molnbildningen. Detta senare i förlopp undersöks i modellexperiment i CERN. Beroende på vem som yttrar sig om dessa får man olika besked om huruvida Svensmarks förslag har bekräftats eller falsifierats. Figur 5 från visar hur nära tätheten för låga moln och den kosmiska strålningen samvarierade under dryga 20 år.Fig 5 CR-red, Clouds-correlation

Figur 5 Samvariationen hos anomalierna för låga moln (blå) och kosmisk strålning (röd). Citerat från N. D. Marsh och H. Svensmark, PRL 85: 23, 5005 (2000)

 

Låga moln är de som har störst svalkande inverkan på klimatet. Det är också klarlagt att den kosmiska strålningen varierar med solfläckarna. Notera att det är drygt 11 år mellan maxima i figuren.

I detta sammanhang är det är viktigt att förslaget är oberoende av styrkan på TSI-variationen, jmf fråga 6 ovan. Man kan se en mekanism för klimatpåverkan som inte kräver att TSI-variationen är den största föreslagna. Det framgår i Dialog-inläggen att det finns minst en till tänkbar indirekt mekanism. Den ultravioletta (UV) strålningen från solen ingår inte i de uppmätta TSI-värdena. Med separata mätningar har man emellertid konstaterat att UV-intensiteten också varierar med solfläckarna. Dessutom mycket kraftigare än TSI värdet – det kan handla om 10%! UV-strålningens ev betydelse för klimatet kan vara via ozon i stratosfären där UV-strålningen i huvudsak absorberas.

Jag avslutar med att rekommendera alla intresserade att läsa åtminstone inledningen till denna ”Klimatdialog”. Hela dialogen har f ö nyligen fått beröm av Judith Curry (länk). Idén med dialogen är inte att den skall leda till ett ställningstagande. Personligen tycker jag att den bevisar att IPCC inte har grund för påståendet om 95% säkerhet för koldioxiden, som orsak till klimatförändringen i modern tid.

Dela detta inlägg

70 reaktion på “Påverkar solfläckarna klimatet?

  1. 1
    Argus

    Det där tycker jag är en riktigt snygg skrivning.

    Nu önskar vi att budskapet i inlägget får ventileras i radio och TV :)

    Grattis Ribbing!

  2. 3
    Peter Stilbs

    Någon som har någon synpunkt på detta med Jordens varierande avstånd från Solen? Den ska ju dessutom kvadreras för att jämföras med den lilla variationen i ”TSI” — förändringen under året är ju mycket stor i jämförelse http://en.wikipedia.org/wiki/Earth's_orbit

  3. 4
    Kenneth Mikaelsson

    Det som jag märker när denna fråga kommer på tal är korrelationen mellan solens aktivitet och molnbildningen på jorden.
    minskad aktivitet-mera moln.. och vice versa..verkar som ingen vill erkänna att det inte bara är den direkta strålningen som styr temperaturen.. en får ursäckta mitt morgon bludder så här före en rejäl dos kaffe..

  4. 5
    Lasse

    #3 Peter-det var just denna variation som togs upp i min ref ovan.
    22 W/m2-borde märkas!
    ”The only plausible explanation is that increases of cloud cover prevent most of that 22 W/m2 variation from ever reaching the surface. ”

  5. 6
    Mats G

    Jag har väldigt svårt för solfläckstanken. TSI är det avgörande och inte antal solfläckar. Hur vet vi vilka solfläckar som påverkar oss. Man utgår tydligen ifrån att alla gör det. Detta är ett slutfel anser jag. Är det korrekt att tro att lutningen på jorden och rotationen runt solen påverkar klimatet. Vädret ja men klimatet?

    TSI lär påverka klimatet. Men enl min tanke så finns krafter som balanserar variationerna i TSI. Nu kan det finnas tröghet dessa system så viss påverkan kan det ha kortsiktigt. Men det ärbra med trögheten för om TSI varierar så korta perioder som 60 år så skulle jag inte bli förvånad om det fanns ett system som hade en tröghet på just 60 år. Så finurligt brukar det vara.

    Solen är viktig för vårt klimat helt klart. För mig när jag funderar så är solen TSI så gott som konstant. Kosmisk strålning har jag inte grepp på än så jag har inte bakat in den än. Men den förefaller vara en konstant också.

    Det som börjar bli mer intressant för mig är att när man tittar på 400 t års serien så ser man långa perioder av istid. Det vore intressant och veta vilka starka krafter som gör att vi för det mesta har istid på denna planet. Åtminstone de senaste 400 t åren. Det är nåt att fundera på det. 60 års cykler känns litet i jämförelse.

  6. 7
    Björn

    Oavsett vad man tror om solens påverkan på jordens klimat, så finns det en intellektuell dimension i det hela som säger oss, att varje faktor som på något sätt begränsar flödet av energi mot jorden från solen, får konsekvenser. Vad är det då som kan begränsa eller stänga av inflödet? Dessa är många som natt, sommar- och vintersol, moln, luftföroreningar som vulkanaska etc, andra över tiden geometriska avståndsförändringar till solen, solens 11-årscykler, solens varierande SSI (Solar Spectral Irradiance), variabelt TSI (Total Solar Irradiance). Vissa av dessa faktorer samvarierar på ett ännu okänt sätt, vilket visar sig som temperaturvariationer på kortare och längre sikt (cykler). Visst ingår UV i TSI, men denna variation kan bara mätas och verifieras med SSI.

    I princip står vi och faller med solen. Den som inte tror att det finns ett samband på något sätt mellan solen och Maunder minimum, har i det närmsta en omöjlig uppgift att förklara denna kallaste tidpunkten under lilla istiden. Under denna tid var praktiskt taget solen en enda lysande slät apelsin utan solfläckar under ca 70 år. Under det senaste solfläcksminimum 2008, hade vi nästan ett helt år utan solfläckar. Solens optiskt synliga aktivitet (solfläckar) minskar inte bara under dess minimum, utan dess solfläcksamplitud vid maximum, minskar också jämfört med 1900-talets Grand Solar Maximum. Det är denna stadiga minskning som många solforskare idag tolkar som att vi kan gå mot ett nytt Maunder minimum eller närmast som ett Dalton minimum. Vi får inte heller glömma bort solvindens variabla partikelflöde vid sidan om den elektromagnetiska strålningen. Detta är också ett energiflöde vars inverkan är långt ifrån utrett. Man kan fråga sig: hur kan IPCC och AGW-förespråkande klimatforskare bortse ifrån dessa ännu i grunden okända solfaktorer?

  7. 8
    Lasse Forss

    ”Korrelation är som bekant inte ett bevis för orsakssamband, men likafullt en signal om att det kan vara fruktbart att undersöka om det finns en gemensam orsak.”
    Och hur många prognoser från IPCC et al har stämt med verkligheten? Är det en eller 2 procent om man räknar snällt? Och när det gäller korrelation mellan koldioxidhalten som uppmätts i Mauna Loa sedan 1958 och temperaturen enligt HadCRUT4, så visar 25,5 år positiv korrelation och 33 år negativ. Inte är det mycket att komma med. Ändå anser man sig ha rätt till 95 procent. Det tyder på ett enormt självförtroende. Ehuru obefogat.

  8. 9
    Greger

    Varför är typsnittet på artikel och kommentarer ändrat? Vad svårläst det har blivit.

  9. 10
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Björn 12:05
    Enligt Scafetta och/eller Solheim så ingår inte UV-området i TSI-mätningen.
    Det var en överraskning för mig, men jag har inte kollat påståendet från en oberoende källa.
    En naturlig förklaring skulle vara att de detektorer som mäter inte är känsliga för UV.
    Det kan räcka med att den har ett vanligt glasfönster, så klipps UV bort.
    /C-G

  10. 11
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Mats G 11:36
    Som framgår av figurerna så är varken antalet solfläckar, TSI eller kosmiska strålningen konstanta, och jag hoppades ha förklarat detta. Antalet solfläckar och den kosmiska strålningsintensiteten varierar dramatiskt på ett decennium. För TSI är det en variation på 0.5 – 4 W/m2, VAR i detta intervall är den omstridda frågan. I runda slängar är det antalet solfläckar som styr ändringen i TSI, men de många rekonstruktioner som finns på detta antal, visar att det inte var oproblematiskt innan teleskop med god upplösning fanns. Googla på Leif Svalgaard och ”Revisiting the Sunspot Number, A 400-year perspective on the solar cycle” så får du en rejäl dos.
    Istiderna styrs, såvitt jag har förstått, i huvudsak av jordbanans vinkel och ellipticitet runt solen.
    Du förvånar mig när du skriver ”60 års cykler känns litet i jämförelse”. Hela den hittillsvarande AGW/IPCC-cirkusföreställningen har ju pågått kortare tid än så!
    /C-G

  11. 12
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Peter 10:35
    Tjaa, inte mer än att det borde ge en årlig variation i motsats till ungefär 11-årig.
    Sen ha jag ett dunkelt minne av att det ger de båda halvkloten en skillnad när det gäller kontrasten mellan sommar och vinter?
    /C-G

  12. 13
    Mats G

    ”Istiderna styrs, såvitt jag har förstått, i huvudsak av jordbanans vinkel och ellipticitet runt solen.”

    Då är det inte mycket att be för. I slutändan kommer en istid. Om det är som du skriver borde det vara väldigt förutsägbara.

    ”60 års cykler känns litet i jämförelse”
    Jag menade så här. Påverkan av 60 års cykeln är en liten kraft i jämförelse med den kraften som orsakar långa perioder av istid. Jag kan acceptera att det kan ha påverkat så att lilla istiden och medeltidens varmperiod har påverkats. Men i jämförelse kan de inte rå på att långa tider av istider kommer som täcker halva nordeuropa med is. Vad säger detta oss? Ganska mycket. Det säger oss hur mycket tsi kan påverka. Vad är max och min i påverkan. Dvs inget att oroa sig för. Ett par extra långkalsonger kanske. Att det är varm här uppe gör väl inte så mycket. Fortfarande är vi inom ramen för anpassning. 1km tjock is är en annan sak.. då får man snällt flytta på sig.

    Summering. Vi behöver inte oroa oss varken för TSI, CO2 eller nåt annat. Det innebär inte att klimatet kommer vara 100% konstant men det är inom intervallet för våran anpassningsförmåga. Inga larm i den ena eller andra riktningen är nödvändigt. mer onödigt. Dessutom är ledtiderna så långa för förändringar så vi har god tid att anpassa oss. Det sker naturligt så att säga.

  13. 15
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Mats 13:09
    Ja visst, håller jag med om att vi inte behöver oroa oss för de uppmätta TSI-variationerna eller CO2-ökningen i atmosfären. Det är ett huvudskäl för att skriva eller läsa på KU!
    Istider är däremot otrevligt att tänka på – det håller jag också med om. Det finns någon som tror att kärnkraftvärme skulle hålla kylan stången, men det tvivlar jag på. IPCC skulle också ställa till stort elände om de fick framgång, och detta betydligt snarare än en ev istid! Ytterligare ett skäl för KU.
    /C-G

  14. 17
    Björn

    Mats G [6]; Solfläckar är optisk synlig magnetisk aktivitet och ingenting annat. Denna aktivitet var inte synlig under Maunder minimum. Det finns en samvariation mellan denna aktivitet och TSI. Med hjälp av satellitmätningar sammanställs total utstrålad energi (TSI) inom solens hela spektrala bredd, vilken anges i W/m2. TSI är alltså sammanfogad (Composite) av energi från olika uppmätta spektrala band.

  15. 18
    Mats G

    ”Det finns en samvariation mellan denna aktivitet och TSI”

    Så är det förstås.Kom på det efter det jag skrev vad jag skrev tidigare. Och då faller mitt argument. Jag provar med nya.

    ”energi från olika uppmätta spektrala band.”
    och det är här problemen börjar. Eftersom man inte har koll på hur de olika frekvenserna påverkar olika saker. samt samverkan, förändringar och andra fysiska, kemiska förändringar och begränsningar. Att då entydigt säga att TSI gör att saker går upp eller ned skall man vara försiktig med. Jag tror inte på endimensionella tankar när det gäller klimatet. Jag får uppfattningen av att en del vill ersätta CO2 med TSI. Jag tror inte det är en bra idé.

  16. 20
    Svend Ferdinandsen

    Det er mærkligt at TSI ikke også kobles med forstærkning fra vanddamp. Ikke fordi jeg har særlig tillid til denne forstærkning, men når den bruges for opvarmning fra CO2, bør den også gælde for enhver type opvarmining uanset årsagen.
    Om man gjorde det, så blev de 0,5W jo til 1,5W, og dermed af betydning.

  17. 21
    Ingemar Nordin

    Förändringar i solfläckar, eller snarare förändringar i solens magnetfält, kan påverka förhållandena på olika sätt. Enligt Svensmarks teori så påverkas molnigheten genom att magnetfälten modulerar flödet av de inkommande kosmiska partiklarna. Detta sker ganska så omedelbart, se t.ex om Forbush-händelser http://www.klimatupplysningen.se/2011/10/15/svensmarks-teori-provas-i/.

    Men effekterna av en förändrad grad av molnighet, särskilt låga moln över ekvatorn, har rimligtvis endast en mycket långsiktig effekt på klimatet, till skillnad från väder och säsongsvariationer. Det direkta solljusets har nämligen egenskapen att det kan nå ned flera meter i vatten och därmed värma upp haven runt ekvatorn där solen är som starkast. En ökad solinstrålning på endast ett par procent kan på sikt – över flera flera solcykler – åstadkomma en permanent höjning av den globala temperaturen. Om det stämmer att vi har haft ovanligt många och kraftiga solcykler under 1900-talet jämfört med århundradena före dess så bör det, enligt teorin, ha påverkat den globala temperaturen. Jag ser detta som den troligaste förklaringen till varför temperaturen har gått upp, överlagrat av 60-årscykler och annat, under 1900-talet.

  18. 22
    Gunnar Kjelldahl (C)

    När man tittar på fig. 2, och på NASA:s statistik över de globala medeltemperaturerna över tid, så tycks det sammanfalla en viss temperaturhöjning de år som fig. 2 visar som toppår. Finns det möjligen statistik över längre tid än fig. 2? Jag tänker då på de senaste 10 åren, men också tiden före -75.

  19. 23
    Gunnar Strandell

    C-G Ribbing #10 och Björn #14

    Meningarna tycks gå isär om SORCE verkligen mäter TSI där T ska stå för ”Total”.

    Här en länk som menar att T bör stå för ”Transformed”, för att satelliten befinner sig för nära jorden.
    https://tallbloke.wordpress.com/2012/11/22/tim-cullen-the-problem-with-tsi-total-solar-irradiance

    Hans data om satelliten bekräftas av SORCE i den här länken:
    http://lasp.colorado.edu/home/sorce/

    Björns länk i #14 innehåller detta citat:
    ”The primary objective of the SORCE Total Irradiance Monitor (TIM) instrument is to make precise and accurate measurements of Total Solar Irradiance (TSI), adding to previous TSI measurements in order to continue the long-term climate record.”

    Eftersom man började mäta på låg höjd har man fortsatt med det för att få en lång mätserie som kan relateras till klimatförändringar. Det liknar mannen som söker efter sina nycklar under gatlyktan, och i det här fallet vill man kanske inte hitta någon koppling till klimatet som gör att CO2 hypotesen ifrågasätts? ;-)

  20. 24
    Björn

    Gunnar Kjelldahl (C) [22]; Tyvärr är det så att fig 2 speglar i huvudsak TSI som bygger på satellitmätningar sedan 1978 och i övrigt före detta år finns bara rekonstruktioner att tillgå.

  21. 25
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Gunnar Kjelldahl # 22
    Javisst, det finns massor av solfläcksdata. Jag föreslår att du betraktar fig 1, den går från 1625 till 2010.
    Det som inlägget handlar om är huruvida flera solfläckar höjer jordens medeltemperatur, så du har uppfattat ämnet.
    Ett litet tips bara: Dina meningsfränder hittill har förnekat detta, så vakta din tunga mot hädelser.
    /C-G

  22. 29
    Thomas P

    ” Man säger helt enkelt att en TSI-variation på + 0.5 W/m2 , dvs < + 0.4 %, är för liten för att påverka jordens klimat. Siffervärdet är klart lägre än den beräknade strålningsdrivningen från ökande CO2-halt till år 2011: 1.68 W/m2 ( IPCC, AR 5, fig SPM.5)."

    Ribbing jämför här äpplen och päron. För att konvertera från TSI till forcing måste man först dividera med fyra för att ta hänsyn till att solen inte står i zenit på större delen av jorden och sen räkna bort 30% pga den solstrålning som reflekteras. Detta har tagits upp åtskilliga gånger på denna blogg.

    "Den är mycket tydlig, och dess intensitet har, i motsats till koldioxiden, inte tilldelats någon förstärkningsfaktor via vattenånga. "

    Och vad har Ribbing fått detta ifrån? Vattenångan ligger inbaka i klimatkänsligheten, inte i forcing och finns därför med vad än forcing beror på, solintensitet, CO2, albedoförändringar etc.

    Längre än så orkade jag inte läsa, men troligen är resten av inlägget av samma kvalitet. Jag noterar i alla fall att ingen av "skeptikerna" här lyckats notera dessa två elementära fel.

  23. 30
    Sören G

    Jag har minne av alla kalla vintrar sedan 50-talet och ser ett samband med solfläcksminima. Men fördelningen av kalluften kan variera mellan Nordamerika och Nordeuropa, så att vi kan ha kallt här och milt där och tvärtom, men i alla fall någon kall vinter nära solfläcksminimum.
    Men som Ingemar Nordin #21 säger så dröjer ett antal solfläckscykler innan temperaturen globalt på jorden påverkas.

  24. 31
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Thomas P 20:11
    ”För att konvertera från TSI till forcing måste man först dividera med fyra” – gör en kall avrivning, Thomas?? Det handlar om att jämföra max och min på TSI, och det är inte jag, utan IPCC som påstår att den är för liten.Om man dessutom räknar i %, så spelar det som bekant ingen roll om det är ett helt eller ett kvarts äpple man räknar % på.
    Strålningsdrivningen för CO2 räknas upp med feedback från vattenånga mm i klimatmodellerna till det värde jag citerade från det där famösa stapeldiagrammet i IPCC-rapporten. TSI-värdets variation i samma stapeldiagram har däremot sitt oförändrade mätvärde. Det är något du bör klanka på IPCC för.
    /C-G

  25. 32
    Slabadang

    Thomas P!

    ”Vattenångan ligger inbakad i klimatkänsligheten” en IPCC- kaka gjord av trolldeg eller slafsig kladdkaka. Att du inte skäms att låtsas som om molnen inte är totalt misshandlade i IPCC och dessa förb … de klimatmodeller, Kristallkulo och astrologi ter sig seriöst vid jämförelse.

  26. 33
    Slabadang

    Angående oljepriset!

    Många olika teorier är i omlopp om vad som styr och ligger bakom prisraset. Med ett ökat utbud och fler producenter på marknaden så får nya effekter sin plats och den gamla politiken klarar inte av att hantera den nya situationen. Det uppstår alltid vinnare och förlorare när villkor för marknader förändras. D betyder inte att vinnarna eller förlorarna har makt och kontroll över vad som sker. Saudi och Ryssland Venezuela har bara att bta i det sura äpplet och jag ser frackingen som den stora faktorn som förändrat hela marknaden. Den och de som tog fram tekniken hade knappast några geopolitiska ambitioner eller intentioner eller förstod vilken ny rikedom de tillförde världen. Good things just happens ?

  27. 34
    Thomas P

    Ribbing #31 Om du gör den korrigering jag beskriver blir solens inverkan ännu mindre, så det är klart IPCC har rätt när de säger att den är för liten, ännu mycket mindre än du tror. Är geometri för komplicerad för dig? Jorden tar emot solenergi motsvarande ytan på en cirkel pi*R^2 men den har en yta 4*pi*R^2, därav faktorn fyra som man måste dela med för att få genomsnittet av solenergi som träffar jorden.

    ”Strålningsdrivningen för CO2 räknas upp med feedback från vattenånga mm i klimamodellerna till det värde jag citerade från det där famösa stapeldiagrammet i IPCC-rapporten. TSI-värdets variation i samma stapeldiagram har däremot sitt oförändrade mätvärde. Det är något du bör klanka på IPCC för.”

    Du citerade ingenting, du bara hävdar helt utan grund och det är något jag bör klanka på dig för. Var inte du någon sorts professor också så du borde faktiskt kunna lära dig sådant här efter alla år på bloggen.

  28. 35
    tolou

    ”The cause appears not to be raw solar power output (TSI) which varies too little but instead, the precise mix of particles and wavelengths from the sun which varies more greatly and affects ozone amounts above the tropopause.

    That allows latitudinal sliding of the jets and climate zones below the tropopause leading to changes in global cloudiness and albedo which alters the amount of energy getting into the oceans.”

    http://www.newclimatemodel.com/new-climate-model/

  29. 36
    tolou

    ‘missing driver in the Sun-Earth climate connection’ via ozone production in the middle atmosphere. According to the authors, solar energetic electron precipitation (EEP)
    ”events strongly affect ozone at 60–80 km, leading to extremely large (up to 90%) short-term ozone depletion.

    On solar cycle timescales, we find that EEP causes ozone variations of up to 34% at 70–80 km. With such a magnitude, it is reasonable to suspect that EEP could be an important part of solar influence on the atmosphere and climate system.”

    http://hockeyschtick.blogspot.se/2014/10/new-paper-finds-significant-missing.html

  30. 37
    Daniel Wiklund

    För Thomas P är ingenting för komplicerat, om han får säga det själv. Det finns nästan inte nån som inte läxat upp, inte ens Galilei går fri. Du kanske har prisskåpet fullt av vetenskapliga priser.

  31. 38
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    tty 20:09
    Jag är inte helt klar över om din kommentar är en invändning eller ett instämmande. Ett ev ”Grand Maximum” förväntas inträffa samtidigt med mycket låg kosmisk strålning på jorden. Å andra sidan bör då ”Maunder Minimum” 1650-1700 vara samtidigt med ett max i kosmisk strålning. Stämmer det med din PNAS-referens?
    /C-G

  32. 39
    pekke

    OT
    Vår energichef har uttalat sig i NyTeknik.
    ” – Min och regeringens ingång i dessa samtal är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering, och att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. ”

    http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3862915.ece

    Samtidigt i Energiewendens land.

    Energiewende 18 Nov. 20:00

    I landet med ” Energiewende ” så är elproduktionen för kl. 20:00.
    Sol: nada
    Vind: 5,9 GW
    Konventionell: 63 GW

    http://www.transparency.eex.com/en/

    Samtidigt som vi tycker att det är varmt i Europa så fryser de bakdelen av sig västerut.

    http://wattsupwiththat.com/2014/11/18/all-50-states-have-below-freezing-temperatures/

  33. 40
    tty

    #38

    Jo, litet beryllium-10 implicerar svag kosmisk strålning och alltså hög solaktivitet. Motsatsen gäller för t ex Maunder-minimat.

  34. 41
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Thomas P 21:18
    Du upprepar samma ovidkommande invändning om relationen mellan TIS och strålningsdrivning. För mitt resonemang är det helt ointressant om man dividerar med 4!
    Du var nog trött redan när du började läsa?
    Om du hade orkat med att läsa det hela, hade du förmodligen insett att det handlade just om huruvida den obetydliga variationen i TSI trots detta tyder på ett orsakssammanhang via en annan mekanism. Frågan måste ställas eftersom korrelation är så hög. Du skriver ”det är klart IPCC har rätt när de säger att den är för liten” vilket visar hur fördomsfullt du läser. Poängen med att ställa frågan blir nästan större ju mindre TSI-variationen är. Likväl ville jag citera fallet med den mycket större variationen som framgår i dialogen och visa att det finns oenighet i litteraturen. Om Hoyt och Schatten har ”rätt” version behöver man nästan inte ställa frågan.
    Beträffande ”citera” så gav jag en precis referens: IPCC, AR 5, fig SPM.5,
    det kallas ofta för att citera – eller hur?
    C-G

  35. 43
    Thomas P

    Ribbing #41 Min invändning är inte på något sätt ovidkommande. Längre ned skriver du t ex ”Hoyt och Schattens kurva i figur 4 visar på en TSI-variation som är tillräckligt kraftig för att påverka jordens klimat. Större än den strålningsdrivning som haltökningen av CO2 beräknats ge.” Detta stämmer alltså inte om du räknar på ett korrekt sätt, För att gå från variationer i TSI till forcing får du dividera med en faktor 6.

    ”Beträffande ”citera” så gav jag en precis referens: IPCC, AR 5, fig SPM.5,”

    Du gav en referens, inte ett citat, och problemet är att i referensen inte står det du hävdar.

  36. 44
    Thomas P

    Det tycks som mitt svar till Ribbing försvann. Nytt försök.

    Min invändning om att TSI måste divideras med ~6 för att konverteras till forcing är på intet sätt ovidkommande. Du skriver t ex ”Hoyt och Schattens kurva i figur 4 visar på en TSI-variation som är tillräckligt kraftig för att påverka jordens klimat. Större än den strålningsdrivning som haltökningen av CO2 beräknats ge”. Ett påstående som blir fel om man gör denna omvandling.

    ”Beträffande ”citera” så gav jag en precis referens: IPCC, AR 5, fig SPM.5,”

    Du gav en referens, problemet är bara att den inte säger vad du påstår. Kan jag därför få ett exakt citat av de ord du anser stödjer din anklagelse.

  37. 47
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #25 Ribbing
    Fig 1. är tyvärr lite för lågt upplöst i tid för att se de kortsiktiga förändringarna jämfört med de årsdata över jordens medeltemp som finns.
    Att ”vakta min tunga” är kanske inte en av mina starkare sidor! Jag har också hört seriösa föreläsare (bl.a. från SMHI) som framfört att solfläckar och annan solaktivitet troligen har vissa kortsiktiga effekter på klimatet, men som i övrigt stöder de slutsatser som IPCC drar, så det att mina ”meningsfränder” skulle vara generellt mot de teorierna vill jag nog dementera.

  38. 48
    Ann LH

    Vill bara upplysa om att en ny debattartikel riktad till bl a Gunnar Kj. nu finns att kommentera på N-e tidning.

  39. 49
    Thomas P

    Ribbing #46 Var din kommentar månne tänkt som ”svar” på mina invändningar? I så fall är det inget svar.

  40. 51
    Daniel Wiklund

    Donna Laframboise skriver intressanta saker på sin blogg. Bl a vad IPCC-s ordförande Pachauri sa 2007. ”If there is no action before 2012, that is too late. What we do in the next two or three years will determine our future. This is the defining moment”. 2012 kom och gick. Domedagspredikanterna håller fortfarande på, men jorden finns ännu kvar och lär göra det några år till. Vore bra om nån på public service kunde berätta om alla domedagspredikningar som förekommit under dom senaste 50 åren och hur många ggr som det blivit som dom förutspått.

  41. 52
    Lasse

    Lugnt på bloggen idag.
    Får väl elda på med mitt huvudintresse sen ett tag. Havsvattenståndet nu och i framtiden.
    SMHI skrämmer upp kommunerna så de tvingas till åtgärder.
    Vad har SMHI för underlag för detta?
    IPCCs prognoser-visst.
    Syns det en förändring i de mätningar av medelvattenståndet som görs-visst.
    Är dessa så stora som de vill hävda och är de entydiga-knappast. Skriver på detta-återkommer!
    NOAA har en sida med trender som kan intressera.
    Problemet med de trender som där redovisas är att de utgör ett medelvärde av 50 år vilket ger oss senaste uppdateringen för år 1983 baserad på data från 1953 till 2008.
    Om man i stället bygger upp serien från 2013 så ser det annorlunda ut.
    Hade det varit en trend så spelar metodiken ingen roll!
    Trender ser vi här:
    http://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/global_50yr.htm?stnid=050-141
    Kolla gärna på andra städer-syns det en global förändring?
    Sidney är intressant för en periodare!

  42. 53
    Lasse

    Finn fel!
    1985 mellan 1960 och 2010 skall det vara.
    Vill även påpeka att satellitmätningarna kommit in med en global höjning på 3,2 mm/år.
    Medelhavet ligger lungt -Se Genua och Marseille. Kanske därför kajerna var låga i Grekland.

  43. 54
    Christopher E

    Lasse #53

    Du får gärna skriva om havsnivåer, det är ett av mina favoritlarm att debunka också.

    Satellitmätningarna visar bara 2,8 mm/år i höjd havsyta. 3,2 har man fått genom att addera 0,4 i isostatisk korrigering (det vill säga, det förmodas att havsbottnar varje år världen över i genomsnitt sjunker 0,4 mm).

    Och de 2,8 millimetrarna består till stor del av en puckel i västra Stilla havet. Det är inte vid kusterna det är så mycket.

  44. 55
    Slabadang

    Hur vet vi att IPCC ljuger?

    Argumenten växer i antal i takt med att bevisen lagras på hög och kan uttryckas på många olika sätt. Jag har förkärlek för de argument och bevis som vem som helst utan några speciella kunskaper kan ta till sig.

    Så sent som 2007 hävdade IPCC att den globala uppvärmningen accelererade. Nu i kraft av de sex ledande mätserierna av den globala temperaturen så kan vi tvärtom avläsa ett trendlöst tillstånd för GMT sedan 18 år. Hur går det ihop?
    Hur kan det ske en accelererad uppvärmning 2007 samtidigt som vi genom observationer kan konstatera en 18 år och två månader långt stillestånd med sin början åtta år innan 2007! Den av IPCC proklamerade temperaturaccelerationen var alltså en lögn! Att det trendlösa tillståndet för världstemperaturen sker under samma period som vi ”släppt ut” en tredjedel av all mänsklig CO2 sedan 1750 talar sitt eget språk.

    Enligt den Hockeyklubba som hamnade på framsidan av IPCC rapporten så kapades den delen av trädringsproxi bort från 1960. Hade hela trädringsserien redovisats så hade vi med ledning av dessa proxi avläst en avkylning sedan 1960. Hela hockeyklubban var alltså en medvetet konstruerad lögn baserad på förfalskad klimathistorisk bevisföring.

    Vi förfogar idag över tre dominerande mätserier av havsnivåerna. De utgörs av tre helt olika mätmetoder i form av tidvattenmäningar med fasta peglar och utgör den längsta mätserien med över 2000 mätstationer världen över som mäter den relativa havsnivån i förhållande till den landyta mätstationen är placerad på. Den andra metoden är satellitmätningar där man försöker mäta havens massa och därifrån beräkna den havsnivå som då skall återspeglas i tidvattenmätningarna. Den tredje metoden är flytande bojar runt världshaven (ARGO) som sänder till satellit när den når ytan.

    Ingen av dessa metoder var för sig har uppmätt någon acceleration av havsnivåerna. De två dominerande påvisar 3.2mm/år för satelliterna medan tidvattenmätningarna visar upp 1.5 mm/år. IPCCs dominerande utredning av havsnivåerna kommer ifrån artiklar författade av Church $ White. De tog sig friheten att genom att blanda satellitmätningarna med tidvattenmätningarna UTAN att uppmärksamma diskrepansen mätserierna emellan så skapade de en illusion av acceleration..
    IPCCs påstående om accelererande havsnivåer är därför också en uppenbar lögn konstruerad genom förfalskning av data. En lögn som framför allt Sten Bergström och nu senast med hjälp av Deliang Chang för vidare för egen vinnings skull. Yttermera värre är det faktum att såväl satelliter i samklang med tidvattenmätningarna påvisar en DEACCELERATION sedan 2004 utan att det universitet (Boulder Colorado) som IPCC använder justerat sina grafer efter dessa data, utan fortsatt framhåller att havshöjningen ligger på 3,2mm/år helt i strid med mätdata från både peglar och även den kortare ARGO-serien.

    Tre uppenbara enkla lögner räcker för att vägra finna sig i nya från SMHI och IPCC.

  45. 56
    Slabadang

    Proxidatadetektiven McIntyre jobbar vidare!

    http://climateaudit.org/2014/11/11/gergis2k-and-the-oroko-disturbance-corrected-blade/#more-20209

    Den IPCCska förfalskningen av klimathistoriken och även modern instrumentdata har ju en inom den klimatalarmistiska pseudovetenskapen satt i system att klistra ihop olika mätmetoder eller proxiserier efter eget lust och behag. Att klistra instrumentdata i slutet på extremt grumliga hopkok av proxiserier utan några som helst ”signaler” eller bekräftade förmågor att mäta temperatur är ju poppis inom den grenen. Efter fulländat peudovetenskapligt konstruerade grafer så går de sedan ut med gormande alarmistiska påståenden och försöker lkura både allmänhet och politiker att det skulle handla om ”vetenskap”.

    Vi har ett helt gäng som måste in på kåken eller minst få avsked på grått papper.

  46. 57
    Lasse

    #55 Dina texter är alltid läsvärda-men något väl polemiska.
    Jag funderar på hur man kan komma framåt i frågan. Dvs få SMHI erkänna att det finns en osäkerhet och att deras attityd i frågan ställer till problem idag.
    #54 Jag har märkt att du oxå är engagerad och kan frågan.
    Funderar på ett öppet brev till SMHI-där deras olika utsagor kan ifrågasättas.
    Noterar att den utredning som alla Länsstyrelser beställer av SGI som sen beställer delar av SMHI är avsedd att förnyas vid varje mandatperiod. Dax igen snart-då slipper vi väl metern?

  47. 58
    Slabadang

    Kan det va så här??

    Olle Häggström kanske är lärare för IPCCfolket och undervisar i postmodern statistisk mattemagi?

  48. 59
    Slabadang

    Solfläckar = förändring av magnetfält!

    Det här va inte anskit till anomali (Hockeyschtick) :

    ”The number of lightning strikes across the UK has been significantly affected by solar activity, according to new research.” ”Scientists say the Sun’s magnetic field is bending the Earth’s own field, increasing our exposure to cosmic rays.”
    ”These rays are believed to increase the number of thunderclouds and trigger lightning bolts in some locations. Over five years, the UK experienced 50% more strikes when the Earth’s magnetic field was affected by the Sun.”
    ”The researchers believe the field is like a bar magnet, so as our star spins around sometimes the field points towards the Earth and sometimes away.”
    ”What we found was there is significantly more lightning in the UK when the field is pointing towards the Sun than when its pointing away which was surprising,” ”What we think is happening is that the Sun’s magnetic field is pulling or pushing on the Earth’s field and that’s letting energetic charged particles down into the atmosphere at different locations and the idea is that these actually trigger lightning.”

  49. 60
    Mats G

    58
    Slabadang
    För att inte tala om Bayesiansk statistik. Jag finner det totalt motbjudande och skulle verkligen ta det mesta med en nypa salt. En hint, en rekommendation på sin höjd. Definitivt inte beslutsunderlag.

    Wiki
    ”Metod
    Den bayesianska inferensen utgår från ett subjektivt, erfarenhetsbaserat, sannolikhetsmått där sannolikheten för en händelse representerar en grad av tilltro till att händelsen inträffar.”

  50. 61
    Slabadang

    Det här är nåt för våra professorer på KU att både läsa och kommentera!

    Vad styr temperatuen på Uranus ?

    http://hockeyschtick.blogspot.se/2014/11/how-can-uranus-have-storms-hot-enough.html

    ”This is amazing considering that Uranus only receives a trifling 3.71 W/m2 energy from the Sun, which per the Stefan-Boltzmann Law is equivalent to a blackbody radiating at a temperature of -183°C, 90°K, or -298°F.

    How do greenhouse gases violate the 1st law of thermodynamics to amplify 3.71 W/m2 incoming radiation from the Sun to 610,143 W/m2 radiated by a blackbody at 1,538C with peak emission at 1.6 microns, an amplification of outgoing radiation to space over incoming radiation from the Sun by a factor of 83,596 times?

    Furthermore, how do greenhouse gases raise the outgoing radiating temperature by 1811°K – 90°K = 1721°K, a temperature increase of more than 20 times? [90°K is the Uranus equilibrium temperature with the Sun]

    It’s clearly impossible, unless you program a GIGO climate model to say so.

    The real and very simple explanation for this phenomenon is the ideal gas law, not radiative forcing from greenhouse gases, which as the great physicist Maxwell noted, results in a temperature gradient of an atmosphere within a gravity field.

    As explained in the basic physics quiz for climate alarmists,
    ”the base of the troposphere on the planet Uranus is 320K, considerably hotter than on Earth [288K], despite being nearly 30 times further from the Sun. The base of the troposphere on Uranus is 320K at 100 bars pressure, despite the planet only receiving 3.71 W/m2 energy from the Sun. By the Stefan-Boltzmann Law, a 320K blackbody radiates 584.6 W/m2. This is 157.5 times the energy received from the Sun, due to the atmospheric temperature gradient produced within a planetary gravity field. The temperature at the base of the troposphere is determined by the ideal gas law PV=nRT, where pressure from gravity and atmospheric mass raise the temperature at the base of the troposphere from the equilibrium temperature with the Sun of Uranus of 89.94K to 320K, REGARDLESS OF THE ATMOSPHERIC MIXTURE OF GREENHOUSE GASES.”

    Är det ett korrekt resonemang och jämförelse? I så fall så kan ju klimatkyrkan packa ihop och gå hem direkt!!

  51. 63
    Björn

    Refererar till en liten vettig artikel 2011, som är en intervju med astrofysikern Carl-Gustav Källman. Som rubriken på den här tråden frågar sig: ”Påverkar solfläckarna klimatet?”, så menar han att de gör det. Naturligtvis är det inte fläckarna i sig som påverkar klimatet här på jorden, men de hänger samman med den synbara magnetiska aktiviteten som cykliskt varierar med solens 11-årsperioder. Så med färre fläckar tyder det på en mindre magnetisk aktivitet och då blir det kallare enligt Anders, ”Bristen på solfläckar inverkar på temperaturen och molnbildningen”.

    http://folkvet.nu/2011/02/astrofysiker-bristen-pa-solflackar-gor-vintrarna-kalla/h

  52. 64
    Björn

    Av någon anledning har innehållet i länken i min kommentar [63] bytts ut. Slå in datum, 2011/02, i sökrutan så dyker artikeln upp, den tredje artikeln på den sidan.

  53. 65
    Lasse

    #58 Så kan det vara!
    Fö är det svårt att bolla med siffror så att resultatet blir vettigt och odiskutabelt.

    USA upplever nu en extrem situation-50 stater fångade i en kall polarvind som för ner arktisk kyla.
    http://notrickszone.com/

    Ändå kan 2014 ännu bli varmaste året hittills.

  54. 66
    Björn

    Lasse [65]; Har sett på nyheterna nu senast om snön och kylan över Nordamerika. När solenergin konstant minskar så påverkas naturligtvis atmosfärens cirkulation. Detta faktum är ju vad solforskarna har konstaterat länge nu. Tanken är orimlig att 100 ppm mera CO2 skulle kunna börja driva väder och vind på det sätt som vi har upplevt de senaste åren. Att den nordliga jetströmmen flyttar på sig så att nordliga delar av norra halvklotet får extrema kallperioder, kan bara ha att göra med minskad solenergi. Krasst kan vi säga att det är solens 11-årscykler som modulerar jordens albedo, med vilket skall förstås att molnigheten är en del av detta albedo. Det är inte bara TSI som förändras, utan även solvinden, vilken också minskar med minskande magnetisk solaktivitet. Härav mer inträngande kosmisk strålning och därmed också mer molnbildning som förändrar albedot. Därmed blir också följdverkan att jordytan får en minskad del av TSI. Spiralen nedåt är igång, vilket knappast en liten ökning av CO2 kan förhindra.

  55. 67
    t0pe

    Hej lite off topic kanske men ni kan väl hjälpa en lekman
    Solenergin som strålar in på jorden mäts i W/m2 men omräknat i Joule har jag sett en siffra på 3850 ZJ / år
    Stämmer det eller finns det någon annan siffra?

  56. 68
    Gunnar Strandell

    t0pe #67
    Det här får jag:
    TSI: 1366 W/m2
    Jordradie: 6371200 m
    Sekunder per år: 365dag/år * 24tim/dag * 3600s/tim = 31536000 s/år
    Energi: 1366 W/m^2 * Pi(6371200)^2 m^2 * 31536000 s/år = 5494*10^21 Ws/år = 5494 ZJ/år

    Räknar vi sedan bort de 30% som reflekteras och inte når jorden, som Thomas P påpekat i #20,
    landar vi på 3845 ZJ/år, dvs nästan precis det du angivit.

  57. Pingback: Förklaringar (modeller) jag inte förstår - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen

Kommentarer inaktiverade.