Uppvärmningspausen omfattar nu även första halvåret av 2014

Från HadCRUT4 för hela 2013 och första halvan av 2014 kan vi konstatera att enligt denna temperaturserie fortsatte uppvärmningspausen även första halvan av 2014.  Här kommer en analys av HadCRUT4.

Den globala temperaturen enligt HadCRUT4 ses i följande diagram:

Metoffice global

Met Office skriver i ett blogginlägg The 2013 global mean temperaturer:

För HadCRUT4, är den preliminära uppskattningen för hela 2013 mellan 0,39 C och 0,59 C över det långsiktiga (1961-1990) medelvärdet 14,0 C, med en central uppskattning av 0,49 C.

Det innebär att 2013 är bland de tio varmaste åren i mätningarna och vi fortsätter att se en global temperatur nära rekordet som de som ledde till att 2000-2009 var det varmaste decenniet i de instrumentella mätningarna.

Följande stapeldiagram illustrerar var olika år, inklusive första halvåret 2014, hamnar om man rankar åren efter det uppmätta medelvärdet. Jag har lagt in en horisontell linje för år 2013:

Stapeldigram2

Man ser där att det finns sju hela år som är formellt numeriskt varmare än 2013 enligt HadCRUT4. Även första halvåret 2014 är formellt numeriskt varmare än 2013 (2014 kan bli formellt sett med högre temperatur än 2010, men inte statistiskt säkerställt, se nedan).

Jag irriterar mig för övrigt lite på att Met Office gör så stort nummer av att flera år nära varandra hör till de tio varmaste. Detta borde ju vara en självklar följd av att klimatet ändrar sig långsamt och säger därför i sig ingenting om i vilken riktning temperaturen kommer att ha ändrat sig om säg trettio år.

Ovanstående stapeldiagram har ingen information om osäkerhetsgränserna som är ungefär  ± 0,1 C. Ett bättre sätt att jämföra 2013 med de andra åren är det som jag tidigare använt att beräkna skillnaden i temperatur mellan dessa och 2013 som ett osäkerhetsintervall eller konfidensintervall.

 Konfidensintervall för temperaturskillnaden mellan andra år och 2013

I databasen HadCRUT4 för årsmedelvärden ges varje värde med sina osäkerhetsgränser med konfidensgraden 95%. Man kan därför enkelt beräkna skillnaden mellan två årsmedelvärden inklusive osäkerhetsgränserna för denna genom att använda en felfortplantningsekvation.

I följande stapeldiagram visas osäkerhetsintervallet för temperaturskillnaden mellan ett visst år, inklusive första halvan av 2014, och 2013 i grönt. Om intervallet skär nollinjen innehåller det alltså värdet noll och skillnaden är inte signifikant. Om intervallet däremot inte skär nollinjen så är skillnaden signifikant och den del av stapeln som inte ingår i osäkerhetsintervallet visas i blått.

Konfidensintervall2

Diagrammet visar att inget av åren 1997-2012, eller första halvåret 2014, signifikant skiljer sig från 2013 utom 1999 och 2000 som var år med La Niña och därför särskilt kalla. Däremot är alla år före från och med 1996 signifikant kallare än 2013. Inget år är signifikant varmare än 2013.

Sedan 1997 har alltså inte medeltemperaturen ökat signifikant, dvs. mätningarna med hänsyn tagen till osäkerhetsgränserna visar ingen ökning. Vi har en uppvärmningspaus sedan 1997 som alltså har fortsatt också under 2013, det finns ingen statistiskt säkerställd uppvärmning sedan 1997.

Det är naturligtvis så att eftersom osäkerhetsintervallen är så vida jämfört med de relativt små temperaturstegringar som vi vill ta reda på så kan även en sådan uppvärmningspaus innebära både en viss uppvärmning men lika gärna en viss avkylning. En långsamt ökande eller minskande temperatur på någon tiondels grad per decennium blir nämligen svår att upptäcka även om mätperioden är mer än tio år. Detta är en följd av svårigheterna att mäta temperaturerna tillräckligt noggrant.

Men oavsett detta är skillnaden mellan de två tidsperioderna i diagrammet, 18-årsperioden 1979-1996 och 17-årsperioden 1997-2013 mycket markant. I den första perioden blir det snabbt signifikanta skillnader jämfört med 2013 och dessa ökar också markant ju längre bak i tiden man går. I den andra perioden händer däremot nästan ingenting utom en viss variation uppåt och nedåt mellan åren. Klimatet har där tagit en paus.

Uppvärmningspausen och klimatmodellerna

Följande graf, där jag förstorat upp en del, är från Met Offices blogg The 2013 global mean temperature där även uppvärmningspausen diskuteras och jämförs med klimatmodellerna:

Temp och modeller enligt MetOffices blogg

Lägg märke till att modellerna stämmer särskilt bra med observationer under perioden 1980-2000 där uppvärmningen går i en jämn och konstant takt. Dessförinnan är överensstämmelsen sämre.

Men den mest anmärkningsvärda avvikelsen är att modellerna på 2000-talet fortsätter i samma uppvärmningstakt medan enligt observationerna saktar denna takt av och vi går in i uppvärmningspausen, det som MetOffice kallar ”the current pause in surface warming”.

Enligt MetOffice kan uppvärmningspausen delvis bero på ökad avkylning från havet:

Det finns också allt fler vetenskapliga belägg för att den aktuella pausen i jordytans uppvärmning är förknippad med naturliga variationer i världshaven, eftersom de absorberar värme från atmosfären. Förändringar i utbytet av värme mellan ythav och djuphav verkar ha orsakat åtminstone en del av uppvärmningspausen, och observationer antyder att Stilla havet kan spela en nyckelroll.

I en annan bloggpost från Met Office The recent pause in warming nämner man att en annan del kan bero på att jorden faktiskt tagit emot mindre värmeeffekt från solen än före uppvärmningspausen.

Skillnaden mellan klimatmodellerna och observationerna kan också illustreras i diagrammet med osäkerhetsintervallen för skillnaderna mellan tidigare år och 2013. Från diagrammet närmast ovan ser vi att CMIP5-modellerna prognostiserar ett värde för 2012 som är 0,1 C större än för 2010. I följande diagram har därför det sista gröna intervallet för 2013 ersatts med intervallet för 2010 som förskjutits uppåt med 0,1 C:

Konfidensintervall modifierat

Den av CMIP5-modellerna prognostiserade medeltemperaturen visar sig då bli signifikant varmare än den observerade temperaturen för 2013. Detta illustrerar den av IPCC använda definitionen av uppvärmningspausen som att den observerade uppvärmningen är signifikant mindre än den av klimatmodellerna beräknade.

Läs mer: Uppvärmningspausen och IPCC

Läs mer: Uppvärmningspausens orsak och verkan enligt IPCC

Medeltemperaturens utveckling för normala klimatperioder

World Meteorological Organisation (WMO) föreslår trettio år som en lämplig normalperiod för att beräkna medelvärdet på temperaturen. Perioden blir då enligt WMO tillräckligt lång så att variationer mellan åren filtreras bort samtidigt som den inte är längre än att den kan visa mer långsiktiga trender i klimatets utveckling.

Därför borde det vara av intresse att se på en kurva över trettioårsmedelvärden för temperaturen. Jag har faktiskt inte stött på sådana kurvor men har nu beräknat en sådan själv. Men jag har egentlligen beräknat löpande 31-årsmedelvärden eftersom värdet då enkelt kan förknippas med mittenåret i tidsperioden (men det är naturligtvis oväsentligt om vi tittar på 30 eller 31 år i detta sammanhang).

Följande kurva visar resultatet av mina beräkningar av löpande 31-årsmedelvärden för HadCRUT4:

HadCRUT4 31 år löpande medelvärde

Värdet som vi till exempel avläser för år 1960 är då medelvärdet för HadCRUT4 över tidsperioden 1945-1975 där alltså 1960 är mittenåret. Eftersom HadCRUT4 går från 1850 till 2013 så blir första tidpunkten på kurvan 1865, mittenåret i perioden 1850-1880, och den sista blir 1998, mitten i intervallet 1983-2013.

På kurvan syns den pågående uppvärmningspausen endast som en svag avböjning på slutet av kurvan. Detta beror på att en platå av matematiska skäl kan bildas först när temperaturen legat stilla i mer än trettio år. Jämför hur det ser ut år 1940 i kurvan ovan och enligt MetOffices HadCRUT4-kurva, det första diagrammet ovan.

Temperaturen gick genom ett maximum strax före 1940 enligt HadCRUT4-kurvan men 31-årsmedelvärdena fortsätter däremot att stiga i flera år och maximum kommer där först efter år 1950.

Om uppvärmningspausen skulle sluta nu så skulle vi inte få någon platå i 31-årskurvan men kurvan skulle minska sin lutning under flera kommande år innan lutningen skulle börja öka igen. Uppvärmningspausen omkring år 1950 i 31-årskurvan är drygt tio år lång men motsvarar en 40 år lång uppvärmningspaus i HadCRUT4-kurvan.

Det är intressant att se hur snabbt 31-årsmedelvärdet kan ändras. Strax före 1900 ser vi en minskad temperatur i nästan lika snabb takt som den sedan ökar strax efter 1920. En ungefär lika snabb ökningstakt som på 1920-talet ser vi när uppvärmningen är som snabbast omkring 1990. Men detta borde innebära att även av rent naturliga orsaker utan antropogen inverkan så kan ändringstakten i temperaturen bli lika stor som vi sett i slutet av nittonhundratalet.

Uppvärmningens storlek mellan början och slutet av kurvan är 0,6 C. Av särskilt intresse är att titta på hela perioder av 60 år då det ju ofta talas om möjliga sextioårscykler i klimatet. Sextioårsperioden 1900-1960 visar en uppvärmning av cirka 0,4 C. För perioden 1938-1998 ser vi också en temperaturökning på ungefär 0,4 C. Men i den första sextioårsperioden borde uppvärmningen främst vara naturlig eftersom den stora ökningen i strålningseffekten (forcingen) av växthusgaser kommer i den senare perioden.

Till sist

Uppvärmningspausen har fortsatt under 2013 och första halvåret 2014. Den intressanta frågeställningen är hur länge den kommer att fortsätta. Vi borde snart få en ny El Niño vilket kan leda till en tillfälligt ökad temperatur 2014 och/eller 2015 (som det ser ut nu skulle 2014 kunna bli signifikant varmare än 1997, men det vet vi inte ännu). Ofta följs El Niño av La Niña med tillfälligt minskad temperatur så en uppgång i temperaturen 2014-2015 behöver inte betyda att uppvärmningspausen har tagit slut.

Vad HadCRUT4 framförallt visar är att en antropogent orsakad uppvärmning hittills har fortskridit långsamt. Antropogen uppvärmningstakt verkar inte ha varit snabbare än rent naturliga klimatförändringar och inte heller verkar graden av antropogen uppvärmning skilja sig från huvudsakligen naturlig sådan när man jämför 1900-1960 och 1938-1998 i diagrammet för 31-årsmedelvärden.

Dela detta inlägg

64 reaktion på “Uppvärmningspausen omfattar nu även första halvåret av 2014

  1. 1
    Stickan no1

    ”The HadCRUT4 near surface temperature data set is produced by blending data from the CRUTEM4 surface air temperature dataset and the HadSST3 sea-surface temperature dataset.”
    ”CRUTEM4 is a gridded dataset of global historical near-surface air temperature anomalies over land.”
    ”The gridded data are based on an archive of monthly mean temperatures provided by more than 5500 weather stations distributed around the world. Each station temperature is converted to an anomaly from the 1961-90 average temperature for that station, and each grid-box value is the mean of all the station anomalies within that grid box.”

    Hur kan då anomalin vara negativ för perioden 1961-1990 som är den period deras egna medelvärden beräknas från?

  2. 2
    pekke

    Jag skulle tippa att den här ” pausen ” snart övergår till en nedkylning precis som det var från 30-talet till 70-talet.
    Undrar vad den perioden kommer att kallas ?

  3. 3
    Stickan no1

    RSS också, med kommentarer från en AGW-troende:
    http://www.remss.com/blog/recent-slowing-rise-global-temperatures
    ”My view is that the subduction of heat into the ocean is very likely a significant part of the explanation for the model/observation discrepancies. ”
    Det kan bli jobbigt för den ståndpunkten att förklara hur djuphavens ca 3 grader skall värma atmosfären ovanför .

  4. 4
    Slabadang

    Stickan ang : http://www.remss.com/blog/recent-slowing-rise-global-temperatures

    Den enkla sanningen om modellerna är att de är helt styrda av länkningen till CO2 nivåerna plus förstärkningseffekter som inte existerar i verkligheten. Vägran att ta till sig vad som så uppenbart framgår av observationerna visar att det verkligen existerar ”klimatförnekare”.
    Carl Mears är ju en riktig ”tungviktare” för CAGW men har tydligen också omfattats av förnekelsen intill klockren dumhet.
    Det är bara patetiskt att upptäcka vilken fundamentalt rutten skit hela klimatmaffian utgör. Fega korrupta intellektuellt antingen helt oförmögna eller ohederliga.

  5. 5
    Lasse

    Pehr-tack för bra text.
    Speciellt 30 års kurvan bör kunna locka till reflexioner-och mer önskningar.
    Varför inte lägga in derivatan som en indikation på förändringsriktningen!

    Sen kunde det vara intressant med en periodiceringsdiskusion ;-)

  6. 7
    Slabadang

    Stickan 01 :)

    De gör curvfittingen med hjälp av en spagetti nedhållen till hälften i kokande vatten tills den är al dente och lägger den slingrande över instrumentdata pepprad oljad och saltad med lite aerosoler i böjarna men alltid med den okokta delen pekandes rakt upp i CO2 tjottahejti som en hotfullt rest kobra.

  7. 8
    Janne

    Romson som klimat och miljöminister, hej och hå!

    Det är väl första gången som vi har en klimatminister, tidigare har de väl endast benämnts som miljöministrar.

    Med Baylan som energiminister så är det bäddat för konflikt. Jag undrar om de känner till vågmästarpartiets uppfattning om klimatpolitiken.

  8. 10
    Lars Cornell

    #8 Janne
    Ja nu blir det spännande. Förr har alla bara jamsat med i trianguleringen. Nu ställs motsättningarna mot varandra bättre och då kan det bli litet mer krut i oppositionen.
    Nu känner sig småpartierna mer fria att profilera sig.
    Vem blir månne först av partiledarna (eller talespersonerna) med att möta Romson med blicken och fråga – ”Vilka klimatförändringar?”

  9. 12
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Stickan no 1,

    “Hur kan då anomalin vara negativ för perioden 1961-1990 som är den period deras egna medelvärden beräknas från?”

    Att de baseras på denna period skall innebära att medelvärdet av anomalierna för perioden 1961-1990 är lika med noll. Jag gissar att du reagerar på att detta inte tycks stämma för den blå kurvan med utjämnade värden i HadCRUTs eget diagram, det första i blogginlägget. Jo, det är något märkligt men det kan vara en effekt av den numeriska utjämningsmetoden som de har använt. Förmodligen är anomalierna beräknade relativt medelvärdet av månadsmedelvärden för 1961-1990.

    I min kurva i det sista diagrammet i blogginlägget, med 31-årsmedelvärden, där jag har beräknat löpande medelvärden, så verkar medelvärdet för 1961-1990 faktiskt var ungefär lika med noll enligt vad jag kan bedöma med blotta ögat (dvs. värdet av integralen för kurvan är lika med noll).

  10. 14
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    pekke,

    ”Jag skulle tippa att den här ” pausen ” snart övergår till en nedkylning precis som det var från 30-talet till 70-talet.
    Undrar vad den perioden kommer att kallas ?”

    Det är till och med så att en sådan nedkylning redan skulle ha kunnat börja enligt RSS:
    http://woodfortrees.org/plot/rss/plot/rss/from:2001/trend

    Problemet med att studera klimatförändringar är att de går så sakta. Den nedkylning som RSS visar på sedan 2001 går inte att statistiskt säkerställa därför att förändringarna går så sakta jämfört med osäkerheten i mätvärdena. Det behövs säg minst tio år till för att statistiskt säkerställa en sådan långsam avkylning om den fortsätter.

    I själva verket är denna situation i klimatvetenskapen utmärkt för alla de som vill använda klimatförändringarna för att gynna sina agendor av olika slag, politiska, ekonomiska, religiösa eller vad du vill.

  11. 15
    Kenneth Mikaelsson

    #2 pekke

    Skulle tippa på armageddon……. fast det är jag det… några fler förslag?

  12. 18
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Stickan no 1 #3, Slabadang #4,

    Det är väldigt intressant att Carl Mears faktiskt ser sig tvungen att uttala sig om detta. Lägg märke till hur han har valt skalan på sitt diagram så att temperaturförändringarna på lite längre sikt inte syns så bra, speciellt inte avkylningen efter 2001. I och för sig har han där en bra vetenskaplig poäng, med de stora osäkerheterna i temperaturdata är en mer utdragen y-axel inte motiverad.

    Jag tror inte man som själv varande vetenskaplig forskare kan avundas Carl Mears. Han är tvungen att redovisa de vetenskapliga resultat han får fram på ett objektivt sätt, men detta kan uppenbarligen reta vissa kretsar med särskilda intressen av olika slag. Han blir därför tvungen att uttala sig, men saken är så känslig så att det för honom blir som att trampa omkring i ett minfält.

    Å andra sidan har väl Mears, om jag inte helt misstar mig, faktiskt bidragit till ett sämre klimat i klimatdebatten genom vissa uttalanden av tveksam karaktär där han angripit John Christy och Roy Spencer när de fick svårigheter med att UAH-data också retade vissa kretsar. Så om Mears kommer i svårigheter nu så är det i viss mån självförvållat.

  13. 21
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Stickan no 1 #17,

    Anomalierna kan beräknas på något olika sätt men eftersom man kan beräkna jordens medeltemperatur dag för dag så kan man också beräkna medeltemperaturen för ett visst år genom att ta medelvärdet över hela året för jordens medeltemperatur dag för dag.

    Man kan därefter beräkna medeltemperaturen Tm(61-90) för perioden 1961-1990 genom att ta medelvärdet av jordens medeltemperatur år från år.

    Temperaturanomalin för ett visst år blir då T(t)-Tm(61-90) och det är detta som är plottat i HadCRUT4-diagrammet, de röda staplarna.

    Man kan se vissa saker från de röda staplarna. Före 1910 är alla anomalier mindre än de anomalier som förekommer 1961-1990 med ett ytterst märkligt undantag på 1880-talet då man hade ett par anomalier som var i samma intervall som 1961-1990. På 2000-talet är alla anomalier större än anomalierna 1961-1990.

  14. 22
    pekke

    När det gäller Sverige och varma somrar så finns det en studie/uppsats om antal högsommardagar i Sverige, ” Högsommardagar i Sverige 1917 – 2003 ” som visar hur städers tillväxt och mätstationernas placering påverkar temperaturen.

    ” Sammanfattning
    Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om Sverige har fått fler högsommardagar per år under perioden 1917 till 2003. Även att se variationer i antal högsommardagar och vilken påverkan breddgrad, höjd över havet, kust och inland har på högsommartemperaturen. Från tolv utvalda stationer, spridda över Sverige, har tillförlitlig statistik från 1917-2003 analyserats och sammanställts. En högsommardag i Sverige definieras som ett dygn med en maximitemperatur på 25°C eller mer någon gång under dygnet från kl 19 till kl 19. För att det skall bli högsommarvärme krävs en varm luftmassa, klart väder och inte för mycket vind.
    Resultaten visar främst att det är stor variation av antal högsommardagar från år till år. Stationerna i södra Sverige har flest varma dagar per år och har haft en ökning av antalet högsommardagar. Norra Sverige har färre antal dagar per år och en minskning under perioden. Stationerna vid kusten eller nära stora vatten har inte lika många högsommardagar som inlandsstationerna. Höjden över havet sänker temperaturen och påverkar antalet dagar. Trots att Växjö ligger 172,5 m ö h ger inlandsklimatet flest högsommardagar av stationerna. Visby har 6 dagar per år i snitt det är ungefär lika många dagar som stationerna i norra Sverige. Falun som ligger vid 60: e breddgraden visar mest likheter med södra Sverige och har över 14 dagar i snitt per år. Stationerna följer de svalare perioderna under början av 1900-talet och 1980-talet som förekommit i Europa. Tidsintervaller på drygt 30 år finns både för de södra och norra stationerna. En ökning av antalet högsommardagar följer i en del storstäder, befolkningstillväxten. Det kan finnas ett samband mellan stadens ökande värmeö och ökningen av antalet högsommardagar. ”

    ” 2.8.2 Stadsklimat
    En stad är ofta varmare än omgivande landsbygd. Ju fler som bor där desto större är skillnaden och differensen är störst under natten. Energianvändning och avdunstning är viktiga för bildandet av denna sk värmeö. Tät byggnadsstruktur gör att värme ackumuleras och strålningsbalansen påverkas av den förorenade stadsluften och remission av långvågig strålning. Värmeön ökar med stadens storlek. Det är temperaturskillnad mellan stad och omgivande landsbygd exempelvis i jämförelse mellan Göteborgs stad och Säve flygplats där Bogren et al. (1999 s 215) har utifrån ett månadsmedel av temperaturen under normalperioden 1961-1990 räknat ut en värmeöintensitet. För maj är det 0,6°, juni 0,7°, juli 0,8°, augusti 0,6° och för september 0,4°C mer i Göteborgs stad än vid Säve flygplats. Motsvarande har gjorts för Stockholm och Arlanda flygplats. Skillnaden är för maj 0,4° juni 0,6° juli 0,7° augusti 0,9° och september 1,1°C, Stockholm är varmare även under sommarmånaderna. ”

    http://www.gu.se/digitalAssets/1347/1347881_b398.pdf

    Den visar enligt mig hur vanskligt det är att mäta temperaturen på en plats och sedan tro att dess värden går att överföra till en plats i grannkommunen, det behövs ett extremt finmaskigt nät av stationer för få fram en hyfsat riktig medeltemperatur bara i Sverige.
    Hur är det då Globalt ?
    Temperaturvariationen/uppskattning mellan 2 stationer har nog en noggrannhet som ligger mellan tummen och pekfingret skulle jag säga.

  15. 23
    tty

    Stickan No1 #3

    ”Det kan bli jobbigt för den ståndpunkten att förklara hur djuphavens ca 3 grader skall värma atmosfären ovanför.”

    Inte värma upp precis, men när djupvattnet väller upp till ytan igen kommer det att kyla luften ovanför något mindre.
    Den som lever får inte se. Det tar 1000-1500 år att omsätta vattnet i djuphavet. Det perfekta gömstället för den borttappade värmen med andra ord.

  16. 24
    Stickan no1

    Pehr #21

    jag kanske uttryckte mig lite fort och oklart.

    Vad jag undrade var hur perioden avvek från andra 30 års perioder. Är 1961-1990 en period som sticker ut från andra perioder? Hur stor är skillnaden mellan olika 30 års perioder? Vad är normalfördelningen i anomalier mellan 30 års perioder? Är det så att 1 grad skillnad är helt normalt? Om det är fallet kan vi då hävda uppvärmning?

  17. 25
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Stickan no 1 #24,

    För svar på flera av dessa frågor så hänvisar jag till mitt diagram med 31-årsmedelvärden, den sista figuren ovan.

    Jag har också resonerat om vad som är normalt och inte normalt enligt detta diagram. Jag skrev bland annat:

    ”Det är intressant att se hur snabbt 31-årsmedelvärdet kan ändras. Strax före 1900 ser vi en minskad temperatur i nästan lika snabb takt som den sedan ökar strax efter 1920. En ungefär lika snabb ökningstakt som på 1920-talet ser vi när uppvärmningen är som snabbast omkring 1990. Men detta borde innebära att även av rent naturliga orsaker utan antropogen inverkan så kan ändringstakten i temperaturen bli lika stor som vi sett i slutet av nittonhundratalet.

    Uppvärmningens storlek mellan början och slutet av kurvan är 0,6 C. Av särskilt intresse är att titta på hela perioder av 60 år då det ju ofta talas om möjliga sextioårscykler i klimatet. Sextioårsperioden 1900-1960 visar en uppvärmning av cirka 0,4 C. För perioden 1938-1998 ser vi också en temperaturökning på ungefär 0,4 C. Men i den första sextioårsperioden borde uppvärmningen främst vara naturlig eftersom den stora ökningen i strålningseffekten (forcingen) av växthusgaser kommer i den senare perioden.”

    Hur det är med normalfördelningarna för 30-årsperioder vet jag inte. Allt sådant är ovanligt komplicerat när det gäller tidsserier på grund av så kallad autokorrelation.

  18. 26
    Alienna

    Pehr #25, ” …den stora ökningen i strålningseffekten (forcingen) av växthusgaser kommer i den senare perioden.”

    Vilket instrument används för att mäta denna forcing? Och VAR utförs dessa mätningar?

  19. 27
    Bim

    tty # 33

    Som jag skrev förut en gång. Hur kunde värmen veta att troposfären var ett dåligt gömställe och att djuphavet var bättre. Och hur kunde värmen veta var det var tillräckligt djupt.
    Värmen verkar vara i maskopi med klimathotargänget.

  20. 28
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Alienna #26,

    Man använder mätningar av infraröd strålning, dels hur sådan absorberas av olika gaser, dels hur sådan emitteras. För att få fram den så kallade ”forcingen” måste man sedan använda numerisk-matematiska datormodeller för hur strålningseffekten påverkar jordens atmosfär.

  21. 31
    Alienna

    Jag formulerade mig inte så klart, ser jag…

    Vilket instrument används för att mäta atmosfärens sammansättning, som sedan ligger till grund för beräkning av en ‘forcing’? Är 100% av komponenterna då inräknade?
    Atmosfärens sammansättning varierar med tid och rum. Den är olika på olika platser, och är ständigt skiftande. Så… VAR görs dessa ‘mätningar’?

  22. 32
    Slabadang

    Igen!

    http://hockeyschtick.blogspot.se/2014/09/new-paper-finds-global-dimming.html

    Två stora kommunicerande kärl. Haven och det som skymmer solen är framför allt moln. CAGW-kyrkan har total nollkoll på de historiska sambanden dem emellan. Allt talar för att mängden vattenyta och dess pga av molnen varierande temperaturer utgör en perfekt och alltid fungerande något trög värme termostat. Lite mindre moln – varmare hav- varmare hav- lite varmare atmosför – lite mera moln – lite mindre sol -lite svalare hav – lite mindre moln … osv osv osv

    Globala molntäcket kontra GMT sitter som en smäck! : ”Hiatusen” såväl som tempkurvan sedan 1983 förklarad!

    http://isccp.giss.nasa.gov/zD2BASICS/B8glbp.anomdevs.jpg

  23. 34
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Alienna #31,

    Dagens kemivetenskap kan mäta atmosfärens sammansättning med en mängd olika metoder och instrument. Det frågan gällde var växthusgaser som är betydelsefulla för den så kallade forcingen. De viktigaste är koldioxid, metan och dikväveoxid. I den del av atmosfären där dessa är av betydelse för forcingen har de ett konstant blandningsförhållande räknat som mängd växthusgas per mängd torr luft (såsom ppm och ppb). Det finns pålitliga kemiska analysmetoder för alla dessa gaser.

    Vad som däremot är desto svårare att få grepp om är det som kallas aerosoler, dvs. mikroskopiska fasta eller flytande partiklar som svävar i luften. Den stora osäkerheten om halten av dessa aerosolers i luften och hur de påverkar den så kallade forcingen anses av klimatforskarna själva vara en av de viktigaste orsakerna till att klimatmodellerna ger opålitliga resultat.

  24. 36
    Fredrik

    Måste man inte tillverka två nya bilar i ministerns fall om man räknar på 1 in 1 ut principen?

  25. 37
    Carl

    En fundering, den lägsta nivån av energi är som vi vet värme. Mänskligheten bränner av 104 424 TWh 2012 (oräknat atombombsproven). hur påverkar det jordens temperaturbalans? strålar den här delen ut i rymden utan påverkan eller ingår delen i de 0.8 C som hittills påstås ha ökar jordens temperatur. Eller är delen så liten att den inte syns?

  26. 38
    Alienna

    Pehr #34,
    Nej. Ditt konstanta blandningsförhållande är inte något som existerar i verkligheten. Ta ett prov nånstans kring Afrika, och jämför det med prov från Kiruna – det kommer inte att visa på något konstant blandningsförhållande. Ett tredje prov från Kina ger ett tredje ”resultat”.
    Och minst koldioxid i atmosfären är det i områdena för de industrialiserade länderna.

    ‘Viktighet’ o. ‘betydelse’ är värderingar…

  27. 39
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Carl #37,

    Om människan utvecklar 104427 Twh/år så blir det 12000 miljarder W om jag räknat rätt. Jordens yta är 510 miljoner km2 så människan effektutveckling per m2 blir alltså 12000e9/(510e6*1e6)=0,02 W/m2.

    Jorden får mer än 300 W/m2 från solen och avger ungefär lika mycket till rymden. Jordens inre avger, mest genom radioaktivt sönderfall, ungefär 0,1 W/m2 till mark och hav. Så människans bidrag är alltså relativt försumbart, dvs. inte mer än 20% av vad jordens inre avger (om jag nu till slut räknat rätt), det är ju mycket lite jämfört med in- och utgående strålning till atmosfären.

    Jag har korrigerat tidigare räknefel i denna kommentar.

  28. 40
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Alienna #38,

    Man har mätt hur växthusgaserna varierar över jorden men i den större delen av atmosfären är variationen inte så stor beroende på att atmosfären är relativt väl omblandad på de tidsskalor det gäller. Nära marken kan variationerna däremot bli stora men detta har inte så stor betydelse för beräkningen av ”forcingen”.

    Så här står det i Murry Salbys lärobok som skrevs när koldioxidhalten var omkring 350 ppm.

    ”Beyond its primary constituents, air contains a variety of trace species. Although they exist in relatively minor abundances, several of these play key roles in radiative and chemical processes in the atmosphere. Perhaps the simplest such trace species is CO2 because it is chemically inert away from the surface and therefore well mixed throughout the homosphere. Like N2 and O2, carbon dioxide has a nearly uniform mixing ratio, rCO2 = 350 ppmv.”

    Murry L. Salby. Fundamentals of Atmospheric Physics, Volume 61 (International Geophysics) (Kindle Locations 356-358). Kindle Edition.

    Även metan och dikväveoxid är väl omblandade inom den så kallade ”homosfären”, den del av atmosfären under 100 km höjd där blandningsförhållandet mellan gaserna inte varierar, och till exempel syre konstant är cirka 21% och kväve cirka 78%.

  29. 41
    Jonas N

    Pehr & Alienna(*)

    Men den viktigaste växthusgasen är ju ‘diväteoxid’ och dess halt varierar ganska starkt över klotet och även över tiden, inte bara på korta tidsskalor utan även över längre …

    Och i den gängse ‘förståelsen’ anses den inte ge ngn forcing alls.

    Och inte nog med det, denna (icke-) forcing anses vara styrd helt och hållet av den andra ‘forcings’ man menar är på riktigt …

    (*) Du har rätt att CO2-halten inte alls är högst i de (industrialiserade) områden där fossilförbränningen sker främst, och kan ha höga värden långt bort från befolkningscentra, se tex här. Dock är dessa skillnader ganska små (några ppm]

  30. 42
    Guy

    Pehr B

    ”Även metan och dikväveoxid är väl omblandade inom den så kallade ”homosfären”, den del av atmosfären under 100 km höjd där blandningsförhållandet mellan gaserna inte varierar, och till exempel syre konstant är cirka 21% och kväve cirka 78%.”

    Syre är väl inte konstant 21% på olika höjder? Redan på 3000m börjar syrebristen bli märkbar för människan. Så hur menar du?

  31. 43
    Johan M

    #42 Guy

    ”Redan på 3000m börjar syrebristen bli märkbar för människan.”

    Lufttrycket är lägre på 3000m och en viss volym luft innehåller därför mindre av allt. På 20.000m skulle man nog inte överleva även om det var 100% syre i luften.

  32. 44
    Pelle L

    Guy #42

    Du kanske skulle fundera över hur det lägre lufttrycket på 3000 m höjd påverkar mängden syre.
    ”Tunnare luft” du vet. Det är alltså färre molekyler av alla gaser, inte bara syret ;)

  33. 46
    Alienna

    #43, Kan man inte överleva i 100% syre…? (Ids inte tänka själv.) :)

  34. 47
    Michael

    Alienna #46
    Medicinsk oxygen är 100% syrgas. Överdosering kan påverka andningsfunktionen och i undantagsfall ge upphov till kolsyrenarkos/medvetslöshet. Långvarig användning av för mycket medicinsk oxygen kan ge smärta, torrhosta och även andfåddhet.

  35. 48
    Guy

    Johan M Pelle L

    Kan tänkas att jag uttrycker mig illa och inte kan förmedla det jag tänker.

    Om man talar om en kbm ”luft” vid havsnivå så anses den innehålla bland annat 21% syre och ca 78% kväve. Om vi då har en kbm ”luft” på tex. 10kilometers höjd över havet så innehåller kubikmetern inte längre 21% syre. Sinsemellan förhållandet mellan dom olika gaserna kan vara kongruenta, men kvantiteten har minskat, så som jag förstår det.

  36. 49
    Johan M

    #46 Alienna

    På 20.000 m höjd är lufttrycket så lågt att du i varje andetag bara får in en bråkdel av den mängd luft du får in vid havsytan. Om du klättrar upp på Mt Everest så måste du ta tre andetag istället för ett för att få in samma mängd syre. På 20.000 m skulle du behöva ta tjugo andetag, och det enbart för att få in samma mängd syre i lungorna – jag låter det vara osagt om det skulle tas upp i blodet. Om koncentrationen syre i luften ökar från 21% till 100% så förbättrar det visserligen ekvationen men jag skulle inte vilja vara den som provade :-)

    #48 Guy

    ”….så innehåller kubikmetern inte längre 21% syre.”

    Jo, det är det den gör, 21% av volymen är syrgas. Det är inte så att det är 10% syre, 39% kväve och 50% tomrum.

  37. 50
    Guy

    Johan M #69

    ”….så innehåller kubikmetern inte längre 21% syre.”

    Jo, det är det den gör, 21% av volymen är syrgas. Det är inte så att det är 10% syre, 39% kväve och 50% tomrum.

    Nu hänger jag inte med. 1kbm luft är 1000 liter. Vid havshöjd finns alltså 210 l syre i en kbm luft och på 10km höjd finns också 210 l syre i en kbm luft. Med andra ord så kan jag andas riktigt bra på 10 km:s höjd?!
    Kan du förklara hur du tänker.

  38. 52
    Pelle L

    Peter Stilbs #51
    Får jag försöka med ytterligare en liknelse?

    Guy, om du tar och fyller en ballong med en kubikmeter av den vanliga luften vid havsytenivå.
    Då har du naturligtvis 21% syre i ballongen.

    Ta sedan med ballongen 10.000 meter upp.
    Trycket är lägre, så ballongen ökar i storlek till kanske 5 kbm.
    Det är fortfarande 21 % syre i ballongen, men trycket är lägre och det är ”glesare” mellan syremolekylerna.
    Men när du andas kan du fortfarande bara dra in 5 liter luft i lungorna av denna ”utspädda” gasblandning.
    Du får bara en femtedel så många syrgasmolekyler som kan syrsätta ditt blod för varje andetag.
    Men fortfarande 21% syre.

    Procentsatsen anger ju inte en absolut mängd, kg eller liter, utan bara proportionen mellan de ingående gaserna.

  39. 55
    Pelle L

    Tack Pehr #53, nu spricker jag nästan av stolthet :)

    Hade visserligen a i fysik i studenten -64 men har sedan förstört livet med en massa beteendevetenskap och annat tjafs.

  40. 56
    Guy

    Pelle L ”52
    Jag tror att den ena av oss pratar om kyrkogården och den andra om gärdgården?

    ”Trycket är lägre, så ballongen ökar i storlek till kanske 5 kbm.”
    Jag talar om 1 kbm inte 5! Jag tror att man kan mäta upp en kbm luft på 10km höjd lika väl som vid havsnivå. enheten 1kbm försvinner inte med tilltagande höjd.
    ”Jo, det är det den gör, 21% av volymen är syrgas. Det är inte så att det är 10% syre, 39% kväve och 50% tomrum.”
    Om procentsatserna i en kbm luft är lika oberoende av höjd så motsäger du dig själv. Din ovanstående utsaga är kanske mer rätt än du tror.

    I ditt exempel med ballongen. Hur mycket syre finns det i en femtedel av ballongen? Förhållandena mellan gaserna är säkert lika inom ”homosfären”, men mängden är knappeligen densamma.
    Om jag har fel, upplys mig på ett vänligt sätt.

  41. 57
    Jonas N

    Guy ,,, på högre höjd har du svårare att få i dig tillräckligt med syre in dina andetag trots at syrehalten forfrande är dryga 20%. Pga av de skäl som förklarats för dig.

    Vid andra tillfällen har du störts av att enkla sammanhang förklarats för dem som inte förstått eller velat förstå dem. Ibland i väldigt fördömande ordalag.

    Tycker du att folk nu skall sluta försöka hjälpa dig att förstå?

  42. 58
    Alienna

    :D Jag börjar bli förvirrad . . .

    20% syre vid markytan – är mycket mer syre än 20% syre på hög höjd.

  43. 59
    Pelle L

    Guy #56
    Vad är gärdgården?
    Och var kommer kyrkogården in i sammanhanget?

    Du skriver ”Jag talar om 1 kbm inte 5! Jag tror att man kan mäta upp en kbm luft på 10km höjd lika väl som vid havsnivå. enheten 1kbm försvinner inte med tilltagande höjd.”

    Javisst! Men en kbm luft på 10.000 meters höjd innehåller bara 1/4 så många syremolekyler som en kbm luft vid havsytan.
    Har du inte förstått att gaser är formbara, och kan komprimeras och expanderas.
    De är inte som legobitar, som alltid har samma form och storlek.

    Är det inte dags att lämna den här leken nu?

  44. 60
    Alienna

    . . . eller . . . 20% syre är inte alltid lika mycket syre som 20% syre.

  45. Pingback: 18 år utan global uppvärmning - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen

  46. 61
    Guy

    Pelle L
    Kyrkogård – gärdesgård (blev felskrivet tidigare). Det är ett uttryck för att tala förbi varandra. Tydligen är uttrycket mera lokalt än jag har vetat.

    Du har helt rätt i vad du säger om gasers utvidgning. Det är klart att förhållandet mellan olika gasmassor/volymer är någotsånär konstant så länge dom är välblandade.
    ”Procentsatsen anger ju inte en absolut mängd, kg eller liter, utan bara proportionen mellan de ingående gaserna.”
    Sinsemellan förhållandet mellan dom olika gaserna kan vara kongruenta, men kvantiteten har minskat, så som jag förstår det. Sade jag redan i #48. Här talade vi ju om precis samma sak.

    Min poäng var att tomrummet inte beaktas. Kanske en onödig ryggmärgsreflex, speciellt med tanke på vilket ståhej det blev av det. Att förmågan att andas tunnare luft togs upp var mitt fel. Jag använde ett uselt exempel och så fastnade allting kring den frågan.
    Du har helt rätt i det att det är dags att lämna leken, som du säger.

    I #56 sade jag : ”Om jag har fel, upplys mig på ett vänligt sätt.” Jonas N glömde ä-prickarna i vänligt, ser jag.

Kommentarer inaktiverade.