Utbildning, politik och den vetenskapliga grunden

                                                                       sol

Tema med variationer, med anledning av valet.

Ja, valet är över och politikerna har fått visa upp sina obefintliga insikter och starka åsikter i klimatfrågan. Är denna sorgliga uppvisning representativ för större delen av befolkningen? Troligen inte hos dem med rejäl livserfarenhet och med ett sunt ”bonnförstånd” i behåll, men hur är det med eleverna, de som nu får sin första svårutplånliga uppfattning i klimatfrågan?

Den 8:e april i år publicerades en intressant rapport från GWPF (The Global Warming Policy Foundation) ”CLIMATE CONTROL Brainwashing in schools” av Andrew Montford och John Shade.

Montford&Shave hade undersökt klimat(hots)undervisningen i England och Skottland genom att gå igenom läromedel, lärarhandledningar med rekommendationer till hur uppgifter bör bedömas, in/officiellt materiel samt elevprojekt. Resultatet kan kort beskrivas med deras egna ord ”Schools are brainwashing rather than educating … we have a problem”. De skriver vidare att borta är den tid då utbildningsväsendet satsade på att ge eleverna förutsättningar för att ifrågasätta och utvärdera information så att de sedan på egen hand har möjlighet att bilda sig en egen uppfattning i komplexa frågor.

Parallellen till vad som sker här i landet är uppenbar, se tex Rutger Staafs gästinlägg här på bloggen    Man kan naturligtvis fundera över om inte all den tid det tar för att bli gediget ”hållbar” från topp till tå och fotavtrycken därtill förklarar en del av varför våra elever tappar i PISA-mätningarna. Blir det tillräckligt med tid över för baskunskaper?

Den brittiska rapporten hänvisar till The Education Act, som borde motsvara vår skollag, och menar att den inte respekteras. Jag vet inte hur det är uttryckt i The Education Act , men i vår skollag 5§ står skrivet: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det var The Education Act som åberopades när högsta domstolen 2007 beslöt att Al Gores film inte fick visas utan diskussion om dess ensidighet och felaktigheter och det för att förhindra politisk indoktrinering. Här har jag inte hört talas om några likartade inskränkningar i propagandaapparaten.

Konsekvensen av Montfords & Shades undersökning blev att en talesman för utbildningsdepartementeti UK meddelade att de lärare, som inte förmedlar en balanserad syn på tvistefrågor som klimatförändringar(na), de bryter mot lagen.

Kan man tänka sig ett motsvarande uttalande från officiellt håll här i landet? Nej, knappast så länge nästan hela politikerskrået via SR och SVT hjärntvättar svenska folket. Hur i hela friden ska då lärare kunna stå emot denna kompakta konsensuspropaganda och – omöjliga tanke – våga tala samma klimatspråk som det utmobbade partiet?

arg gubbe

Utredningen efterlyser lämplig litteratur för elever, men den efterfrågan ger nog uselt resultat. Ian Plimer har visserligen skrivit en för skolbruk tillämpad och förkortad variant av sin omdiskuterade mastodontbok. Förordet är undertecknat av Vaclav Klaus. Den “lilla” bokens titel är “how to get expelled from school – A guide to climate change for pupils, parents & punters”. Tyvärr är även den alltför mastig för både normalläraren och normaleleven, men den borde vara lagom för vetgiriga gammeldags gymnasister i alla åldrar.

Hur som helst så vidgar Plimer perspektivet på flera sätt. Som geolog, dvs företrädare ”the missing science” i klimatfrågan, ägnar han mycket utrymme åt tidsperspektivet. Geologer har, skriver han, via sina ”lögndetektorer”, borrhålen i jordskorpan, kunskap om forntida klimat och klimatsvängningar vilket borde berika klimatvetenskapen, men insikter i geologi anses inte ens höra till klimathotsfrågan.

Han frågar, varför debatten enbart handlar om det senaste seklets klimatförändringar. Varför inte tex diskutera hur oceanerna svarade på atmosfärens koldioxidhalter på 3.000 ja, ända upp till 7.000 ppm under jordens forntid (paleozoicum). Då blomstrade livet i havet och organismerna ja de var till och med ofta försedda med kalkskal. En annan fråga att fundera över är varför de höga koldioxidhalterna då inte gav upphov en skenande uppvärmning.

Plimer för även en intressant och ofta roande diskussion om skillnaden mellan vetenskap och anti-vetenskap. Han har tidigare varit i hetluften via debatter med företrädare för kreationister och har till och med skrivit en hel del om det. Han drar fram många likheter mellan kreationismen och den moderna klimatvetenskapen och drar sig inte för att lite provokativt likna Paradisets Lustgård med tiden före industrialismen och Noaks Ark med hotet mot den biologiska mångfalden.

Boken innehåller många tankeväckande frågor och dessutom trevliga oneliners tex

  •  “Just because the data is cooked does not mean that the planet is cooking”.
  • “Science is married to evidence”.
  • Vetenskap produceras inte från hemliga data.
  • Har de naturliga processerna upphört för att vi haft en industriell revolution?
  • Om uppvärmningen med 0,8 grader sedan LIA är hotfull, menar man då att idealtemperaturen på jorden är den som rådde då?
  • Hur mycket koldioxid är för mycket?

Hur ska vi komma tillrätta med den här indoktrineringen? Rådet från Montford&Shade är Föräldrar Engagera Er! Det behövs initierade och engagerade föräldrar som syns och hörs. De kan få stor hjälp av Plimers bok men som sagt även den kan vara lite för mycket för normalföräldern och normaleleven. En kanske något mer återhållsam bok, men med likartat innehåll, skulle kunna bli värdefull. Tonårsföräldrar vore en lämplig grupp att vända sig till. Småbarnstiden är över, tonåringar är debattlystna, föräldrar och elever kan med behållning läsa samma böcker och klimathotsfrågan borde kunna engagera och väcka häftiga debatter över middagsbordet.

Åter till politikerna. Storbritanniens lärare begår lagbrott om de inte behandlar klimatfrågan objektivt och allsidig. Vilken dom bör då falla på det politiska etablissemanget här i landet, som står i radio och TV och blåljuger, alternativt visar på total okunnighet, inför hela svenska folket?

Politikerkåren har målat in sig i sitt konsensushörn, men om en så uppburen man som James Lovelock naket kunnat erkänna inför hela den globala miljörörelsen att han låtit sig luras, så borde väl våra naturvetenskapligt illitterata politiker kunna gå med på att även de blivit vilseförda av det toppstyrda konsensuskravet inom politiken – och av sina rådgivare.

Det kan inte sägas ofta nog, en frisk demokrati kräver en upplyst opinion! All officiell information och även politikernas budskap måste vila på en ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

greening

Dela detta inlägg

67 reaktion på “Utbildning, politik och den vetenskapliga grunden

  1. 2
    Lasse

    Utbildning är viktig för att förmedla kunskap. Men även för att förmedla hopp om framtiden.
    Många är bedrövade över vår planets tillstånd eftersom de följer media och ena dagen hör hur illa det blir om inget görs och andra om hur lite som görs.
    Klimatsans till föräldravrålet!

  2. 3
    Mats Jangdal

    @ #1
    Det går inte alls att kommentera. Även den mildaste av kritik mot Living Planet rapporten försvinner ut i cyberrymdens svart hål snabbare än ….

  3. 4
    Mats G

    #1

    Skulle vara intressant och jämföra välståndsligan med ekologiska avtrycket.

  4. 5
    Slabadang

    WWF kallar denna smörja för ”vetenskap”!

    ”Medan de ekologiska fotavtrycken växer, minskar den biologiska mångfalden. Bland annat på grund av förlust av livsmiljöer har populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler minskat med 52 procent sedan 1970. Sötvattenarter har minskat med hela 76 procent. Förlusterna är störst i tropiska regioner och allra störst i Latinamerika. Men rapporten visar också att effektivt förvaltade skyddade områden starkt bidrar till att hejda utarmningen. ”

  5. 6
    Peter Stilbs

    Utmärkt igen, Ann – tack. Kanske några reflektioner från universitetsstadiet, efter skolan: Som det alltid tycks ha varit fanns det när jag pensionerades på KTH en fraktion på kanske 5-10% extremt duktiga och självtänkande elever. De verkar helt opåverkade av sin tidigare historia. Vad som blev allt mer framträdande var (förutom rent ointresse för den utbildning man lyckats komma in på, som kanske 3e eller 4e-val) var insikten att man inte längre kunde klara sig på att lära saker utantill. Detta var för många en chock – särskilt för dem som lämnat gymnasiet med toppbetyg, och som första gången i sitt liv körde på en tenta…

    Du nämner även föräldrar – och en önskan att eleverna lär sig kritiskt tänkande. Kanske, jag tror inte det är så viktigt i dag – men när det just gäller ”klimatfrågan” är det så många vuxna som har allt med ”miljö” i ett samlat och icke-ifrågasättbart paket. Antingen via massiv medeindoktrinering eller via eget religiöst behov. Inget i paketet får ifrågasättas, inte ens uppenbara symbolhandlingar.

    Så det är meningslöst att ens ta upp konkreta vetenskapliga sammanhang med sådana personer.

  6. 7
    Lasse

    #3 Men här går den att kommentera ;-)
    Min blygsamma invändning är att vi flyttar personer med litet fotavtryck till ett land där de ger ett större fotavtryck.
    Därtill så misstänker jag att vår import medräknas utan att vår export är med!
    Men de har en poäng när de pekar på den allt mer befolkningspåverkade jorden.
    På 40 år har vi blivit dubbelt så många. Från 3,7 till 6,8 miljarder(1970-2010)

  7. 8
    Daniel Wiklund

    Tack för ett mycket bra inlägg. Passar bra när man ser nyheterna på TV, där Världsnaturfonden får stor plats, två inslag hinner reportern med. Om Living Planet rapporten. Man tar sig för pannan när man läser artikeln i DN. Vi svenskar äter för mycket kött, kör för mycket bil, konsumerar för mycket. Gäller naturligtvis inte dom som är med i Världsnaturfonden. Dom har verkligen drabbats av hybris, dom pratar om att vi skulle behöva nästan fyra jordar om alla levde som vi svenskar gör. Det kanske istället är så att jorden känns för liten för artikelförfattarna, dom blåser upp sin egen självbild så att det skulle krävas 3,7 jordar för att dom ska få plats.

  8. 10
    Ingemar Nordin

    Utmärkt Ann L-H!

    Den här problematiken ligger tydligen inte på riksnivå, för som du säger: ” i vår skollag 5§ står skrivet: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet””. Utan det måste ligga på den kommunala nivån, och bland lärarna själva. Inte skall vi väl frånkänna våra lärare förmågan att själva kritisk granska sitt läromaterial och sin egen undervisning.

    Kanske ett lärarupprop, med stöd i skollagen, kan förbättra situationen?

  9. 11
    Helge

    Att man hittat gigantiska olje och gasfyndigheter i snart sagt alla världsdelar och hav, nu även i Arktis, flyttar fram peak-oil väsentligt.
    http://deutsche-wirtschafts-nachrichten.de/2014/09/30/russen-finden-oel-in-der-arktis-us-konzern-muss-wegen-sanktionen-aussteigen/

    Är det den egentliga anledningen till att USA driver klimatfrågan så hårt fn? Blir ju ett helt nytt geopolitiskt läge.

    Det enda som egentligen kan motverka bilden är ett konkurrenskraftigt alternativ, typ Gen IV kärnkraft som producerar energi billigare än olja och gas i svår terräng. Men det har varit politiskt svårt att driva.

    Så mjölka skattemedel på den gröna energivågen, få in en avsky för fossilt i allmänna medvetandet. Öppna sen dörren för Gen IV som enda alternativet när den ”gröna energin” inte visar sig hålla måttet. Och balansen är i princip återställd till USAs fördel. Eller är jag konspiratorisk nu? :-)

    Ett problem med den tanken är möjligen att det är just BRIC länderna som satsar stort på Gen IV…

  10. 12
    Daniel Wiklund

    Det är märkligt att WNF inte tar upp dom krig som nu pågår och dom avtryck dom lämnar. Dom tar heller inte upp dom avtryck som drogerna gör. Men det verkar så att det är mycket viktigare att vi minskar på köttkonsumtionen än att vi minskar på alkohol och knark. Man får hoppas att det avtryck Living Planet rapporten lämnar efter sig blir 0%.

  11. 14
    Kevin Benn

    I min erfarenhet har många lärare, precis som många av mina ”bildade” vänner, svalt den rådande sanningen. I bästa fall, när jag framför mina synpunkter, säger de: ja, ja, men det är väl ändå bra att vi försöker spara på jordens resurser…
    Ja tror att det blir först när andra fakta och teorier på allvar presenteras och diskuteras i MSM, helst med stöd av tunga vetenskapsmän, som mina kollegor kan släppa in andra tankesätt.
    Och hur ska detta ske?

    Tack för inlägget, Ann!

  12. 15
    Sigard E

    Häromdagen hade jag tillfälle att middagskonversera en senior SVT-journalist. Vi kom in på Public service och dess höga förtroendesiffror i diverse mätningar. Journalisten i fråga som verkat inom SVT sedan 80-talet var stolt över detta. Jag prövade lite försiktigt med att uttrycka min skepsis mot denna trovärdighet, åtminstone vad gäller rapportering inom klimathotsfrågan. Journalisten verkade allmänt insatt i klimatrapporteringen men inte specialiserad på denna. Kände hen till Lennart Bengtsson och ”Bengtsson gate”? Svar: nej. Hade hen hört talas om att 97%-enigheten bland forskarna är en skröna sprungen ur en undermålig tendentiös undersökning? Svar: nej. Hade hen sett Bjerströms famösa Vietnamreportage? Svar: ja. Hade hen iakttagit något ifrågasättande av verklighetsförankringen av de uppgifter som där spreds? Svar: nej. Jag berättade bl a om min korrespondens med Eva Hamilton i den frågan och utvecklade min kritik av programmet. Hen lyssnade engagerat och menade att vår konversation varit intressant men skakande. Jag tror att hen tog mig på allvar och bar med sig en gnagande oro efter vår ”artiga” konversation.
    På min andra sida hade jag en högt bildad (språkvetenskap) dam som sa sig följa med i klimatrapporteringen. Hon visade sig helt immun mot allt vad skepsis heter. ”Nej du, mig övertygar du inte, ni är bara några få”. Ridå, det gällde ju att vara artig

  13. 16
    Rutger

    Tack Ann för ett intressant inlägg. Ska med stort intresse läsa CLIMATE CONTROL Brainwashing in schools” som jag missat.
    Var själv på Bok o Bibliteksmässan i fredags. Hade tryckt ut ett antal ex av min artikel som var införd på KU. Trots en hes o sprucken röst lyckade jag förklara o lämmna detta till Gleerups förlag och Natur o Kultur. Liber fanns ej med men de har jag kontakt med sedan tidigare. De representanter som fanns på plats lovade att föra det vidare till de ansvariga. Lämnade även detta till Lärarförbundet o Lärarnas Riksförbund med tanke på deras läraratidningar. Skolverket och Skolinspektionen fanns också på plats men dessa två myndigheter hade representanter som var helt ointresserade av min frågeställning.
    Ska kanske skicka det till de högsta ansvariga med det som Ann skriver att undervisningen ska vila på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

  14. 17
    Pär Engström

    Det skolämne som behandlar hållberhetsfrågor är i huvudsak geografi.
    Här följer lgr 11.s betygskrietier för betyg A i årskurs 9 i skolämnet geografi.

    ” Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
    Eleven kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

    Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andre geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

    Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl ubnderbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.”

    Faller ovanstående betygskriterier under det som i artikeln benäms som ”brainwashing”?
    Finns det något faktafel i betygskriterierna som enligt Stockholmsinitiativet borde tas bort?

  15. 18
    Mats Jangdal

    Pär ”17
    Det där är ju mest samhällskunskap, i bästa fall! Att kunna läsa kartor och grafer med handelspolitisk information har mycket lite med geografi att göra. Men jag kanske är färgad av min uppväxt. Felprogrammerad förstås.

  16. 19
    Ann LH

    Rutger, Du kämpar verkligen och att åka till bokmässan och informera var en jättebra ide’. Jag hade tankar åt det hållet, men det blev inte någon mässa för mig i år, första gången på minst tio år. Nästa år tar vi med gemensamma kraften en tur dit! Kanske fler vill sluta upp? Träffpunkt Väst!

  17. 20
    Kevin Benn

    #17 Pär
    Kriterierna är klanderfria. Problemet är att varken läroböckerna eller många av NO lärare erbjuder flera teorier än AGW.

  18. 21
    Alienna

    #17
    Man kan ju undra hur eleverna skall kunna ha så goda kunskaper om klimatet, när ingen vet hur klimatet fungerar? Grundforskningen är ju ännu inte ens gjord…

  19. 22
    Michael

    Tips: ett smidigt sätt att läsa artiklar bakom betalväggar är att inleda URL:en med unvis.it/
    Exempel unvis.it/www.svd.se/nyheter/utrikes/stort-stod-for-global-skatt-pa-koldioxid_3947146.svd

  20. 23
    Pär Engström

    # 18

    Det bör påpekas att skolans kursplaner har inrättat syfte, centralt innehåll och betygskriterier för varje ämne. Betygskriterierna anser jag vara ett bra sätt på att få information vad som anses vara viktigt i ett ämne.

    Men som # 21 Alienna påpekar kan det finnas en spänning melan vad som anses vara viktigt/av värde och möjligheten att mäta denna kunskap.

    En sak till, hållbarhet nämns även inom biologiämnet men är, vad jag kan se, inte lika centralt där som i geografi.

    Om vi ser på vad våra statsmakter menar är centralt innehåll i biologi, geografi och samhällskunskap får vi följande förteckning.

    Biologi:
    Natur och samhälle (5 underområden i åk. 7-9)
    Kropp och hälsa (3 underområden i åk. 7-9)
    Biologin och världsbilden (3 underområden)
    Biologins metoder och arbetssätt (5 underområden)

    Geografi:
    Livsmiljöer (4 underområden i åk. 7-9)
    Geografins metoder, begerepp och arbetssätt (5 underområden i åk. 7-9)
    Miljö, människa och hållbarhetsfrågor (6 underområden i åk. 7-9, bl.a. om intressekonflikter)

    Samhällskunskap:
    Individer och gemenskaper (4 underområden i åk. 7-9)
    Information och kommunikation (3 underområden i åk. 7-9)
    Rättigheter och rättsskipning (6 underområden i åk. 7-9)
    Samhällsresurser och fördelning (4 underområden i åk. 7-9)
    Beslutsfattande och politiska idéer (6 underområden i åk. 7-9)

    Om vi ser på gymansiets kursplaner fööljer de samma mall men både mer differentierat och mer decentraliserat. Det förstnämnda innebär att ämnena splittras upp, t.ex. finns det kurser i Samhällskunskap som endast vissa läser som heter internationella relationer eller internationell ekonomi. och sociologi, företagsekonomi etc. har bildat egna ämnen. decentralisering inneböär här att det finns i gymnasiet en större frihet att ”välja fall”.

    Vad gäller universiteten är de som bekant uppdelade i en mängd olika discipliner.
    Och begreppet ”Hållbar utveckling” har blivit en del i många samhällsvetenskapliga discipliner, t.ex, inom sociologi. Vid en världskonferens i sociologi i Göteborg sommaren 2010, med ca. 5000 sociologer, fanns hållbar utveckling med som ett av fem undersökningsområden som behandlades.

    Men åter till huvudfrågan. Hur anser Stockholmsinitiativet att skolan ska förhålla sig till begreppet Hållbar utveckling? Denna fråga bygger dels på hur det ”borde” vara, men också på hur det ”är”. Hur är det? Hur förhåller sig skolan idag till ”Hållbar utveckling”.

  21. 24
    Ann LH

    Alienna # 21Det är väl det som är kunskap om klimatet dvs att visa på osäkerheten att ingen vet hur det fungerar men att diskutera kring de krafter som är inblandade och som man känner till.

  22. 26
    rutger

    #17 Pär Engström
    Följande saker stod i betygskriterierna enligt dig
    ”föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av………. klimatförändringar i olika delar av världen”.

    ”Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen”.
    Dessa delar av betygskriterierna är överambitiösa. ”välunderbyggda resonemang om orsaker till klimatförändringar” är ett exempel på detta. Skulle vara mycket intressant att träffa en elev som kan klara av detta utan de vanliga förenklade svaren som serveras av majoriteten av de svenska lärarna. Inte ens de som konstruerar nationella prov i geografi klara detta.

  23. 27
    Bim

    Bra som alltid Ann L-H
    Men det är nog Ditt fel att jag går här och undrar hur det kommer sig att på 1850 talet när jordens befolkning var 1,7 miljarder så var nästan alla fattiga. Nu är vi 7 miljarder men de flesta har fått det mycket bättre, eller ljuger Hans Rosling om det också? Han kan ju inte ljuga åt två håll om han skall vara rädd om sin trovärdighet.

  24. 28
    Pär Engström

    # 26 Det finns en kritik, bl.a. från lärare, om dessa betygskriterier (som infördes genom den nya läroplanen Lgr 11). Dock kanske detta är en annan debatt.

    Intressant tycker jag är vad som förväntas av en samhällsinstitution som skolan som alla medborgare planeras att gå i. (De flesta förväntas också att gå i gymnasieskolan.) Redan i 1918/1919 års skolreform omnämns t.ex. vikten av miljöfrågor i skolans undervisning. Den senaste ändringen kom så knappa hundra år senare i och med Lgr 11 och Lgy 11. Intressant är här att tidigare hade hållbarhet en given plats i samhällskunskap. I föregående läroplan för gymnasiet och dess medföljande kursplaner skulle eleverna i samhällskunskap kunna diskutera ekonomi i relation till hållbarhet. Denna punkt har dock tonats ned i gymnasiets kursplaner i samhällskunskap. På motsvarande sätt har hållbarhetsfrågor stärkts inom geografiämnet i Lgr 11 och Lgy 11.

    Vad gäller lärarutbildningarna kan nämnas att statsmakterna i den gamla lärarutbildningen från 2001 bedömde att alla lärare, förskollärare upp till gymnaiselärare, skulle ha kunskaper om hållbar utveckling. Exempelvis fastslogs att hållbar utveckling är ett centralt innehåll i allmänt utbildningsområde (AUO) . Detta togs bort i 2011 års lärarutbildningsreform och det som ersatte AUO, den utbildningsvetenskapliga kärnan. Dock finns det ett märkligt examensmål där studenterna i sin undervisning ska beakta mänskliga rättigheter, särskilt barns rättigheter etc. samt hållbar utveckling.
    (Ett av 23 examensmål.)

    Notera att lärarutbildningen är betydligt mer styrd av statsmakterna än t.ex. socionomutbildningen, sjuksköterskeutbilndingen etc.

    Vad gäller läroböcker finns det numera som bekant ingen kontrollmyndighet utan där förväntas lärarna själva kritiskt kunna värdera det som står där.

  25. 30
    Pär Engström

    Apropå Hans Rosling. Tidigare har han kritiserats av miljöorganisationer, fredsforskare, vänsterfolk etc. för att han så ensidigt har hyllat industrialismen, t.ex. i sin monolog om tvättmaskinen. Nu kritiseras han från annat håll för att han även tar upp miljömässiga avigsidor med industrialismen.

    Hans Rosling har blivit en världskändis för sitt pedagogiska sätt att redovisa förändringar över tid och rum vad gäller befolkning och olika välfärdsindikatorer. Men hittills har han inte på ett pedagogiskt sätt kunna visa på hur ett samhälle kan behålla sin välfärd och samtidigt anpassa sig till en domierande hållbarhetsdoktirn.

    Där har andra lyckats bättre.

  26. 31
    Christopher E

    #29 Alienna

    Det börjar nu bli riktigt ont om näringsidkare att besöka/handla av när man nu vill bojkotta alla dem som aningslöst bidrar till klimatdravelhysterin.

    Där rök Borås djurpark också… ;-

    Men ett bra exempel på hjärntvätten i skolorna hittade du.

  27. 32
    Lars Kamél

    Hållbar utveckling förefaller vara ett flumuttryck utan någon egentlig definition. Många debattörer slänger det omkring sig utan att ge någon riktig förklaring till vad de menar.

    Ekologiskt fotavtryck och ”vi behöver egentligen mer än ett jordklot för att leva som vi gör” är verkligen flum. En ordentlig granskning skulle antagligen hitta åtskilliga konstigheter och rena fel. Själv har jag bara gjort en liten granskning och hittat några märkligheter. Som att det ekologiska fotavtrycket numera helt domineras av koldioxidutsläpp. Där har flummarna bakom beräkningen antagit att alla koldioxidutsläpp behöver tas upp av skogar och räknat ut hur mycket skog som behövs för det. Varför nu alla koldioxidutsläpp skulle behöva tas upp och varför de skulle behöva tas upp av just skog?

  28. 33
    Alienna

    #31
    Denna hjärntvätt av barnen är nog det äckligaste i hela denna propagandasoppa. Jag blir fullkomligt rasande varje gång jag läser om vad som försiggår i våra skolor.

    Det är fullständigt DISGUSTING!

  29. 35
    AG

    #23
    Genom att påskina att ”hållbart” bygger på beprövad vetenskap och erfarenhet smiter begreppet förbi reflexen att kritiskt granska. Det viktiga för KU är att plocka isär begreppet och visa vad det egentligen är: ett politiskt verktyg för att styra utan inblandning på samma sätt som man försökte på 70-talet med ”solidaritet”. Till syvende och sist handlar det om vem som blir sist kvar på Jorden till slut. Den har vunnit ”hållbarhets”-tävlingen. Kanske inte så mycket att sträva efter?

  30. 36
    Evert Andersson

    Jag ”roade” mej med att läsa AR5’s kommunikations- och informationsstrategi förra året vid IPCC- mötet i Stockholm. Där framgår utan krusiduller att ”brain washing” är en medveten taktik. Inklusive skolorna.

  31. 37
    Pär Engström

    # 32 och 35

    Ni har helt rätt, ”hållbarhet” är att besvärligt begrepp.

    Ännu besvärligare är begreppet ”hållbar samhällsutveckling” eftersom dert syftar på framtiden.
    Och om framtiden har vi ju ingen beprövad erfarenhet.

    Men likväl planerar människor för framtiden, t.ex. genom pensionsfonder eller genom politiska val.

    Vad gäller begreppet ”hållbar utveckling” skulle man kunna anamma Krister Sannes synsätt. Han menar att begreppet bör bestå av tre dimensioner.

    Den innersta dimensionen anger målet med utvecklingen. Och det är en social dimension. den svarar på frågan: Vad vill människorna med sina liv?

    Den andra dimensionen anger medlet för denna utveckling. Det är en ekonomisk dimension. Den svarar på frågan hur vi ekonomiskt ska organisera samhället för att människorna i möjligaste mån kan nå sina mål.

    Den tredje dimensionen anger de miljömässiga villkoren för samhällets ekonomi. Den svarar på frågan vad som är ekonomiskt möjligt för ett samhälles utveckling.

  32. 39
    Peter F

    #33 Alienna

    Jag får ta mig tusan klimatångest snart av all hotpropaganda …………….

  33. 40
    Daniel Wiklund

    WNF har verkligen sympatisörer på TV-nyheterna. Lyssnade just på chefen för WNF, vi äter för mycket kött, kör för mycket bil, energislukande bostäder och vi tvingar inte bankerna på att tänka på klimatet när dom investerar våra pengar. Och vi konsumerar på tok för mycket. Och inte en enda kritisk fråga från reportern, vilken bedrövlig journalistik. Att det just nu pågår krig på flera ställen på vår planet verkar inte WNF bekymra sig över. Det enda krig dom bryr sig om ,det är kriget mot koldioxid, och där är alla medel tillåtna(brukar ju vara det i krig).

  34. 41
    Bim

    Lisa Syrén i lördagens morgonprogram i radion.

    – Hej! Vad skall du göra idag då?
    – Jag skall gå på en hållbarhetsfestival.
    – Va trevligt….

    Man håller ju på att smälla av. :D

  35. 42
    Håkan Bergman

    WWF skulle kanske räkna på hur mycket betong, stål och andra metaller det går åt för att bygga tiotusentals vindkraftverk i ett land där dom inte ens behövs och höghastighetsbanor i ett land som saknar resandeunderlag för såna. Nu finns det några enstaka miljöpartister som vill kunna åka höghastighetståg till Bryssel, det är bara ett problem, man måste få med danskarna, dom vill nog inte ha ny järnväg genom sin Guldkust vid Öresund.

  36. 43
    rutger

    #28 Pär E. Kul att du som sysslar med lärarutbildning har hittat hit. Du skriver ”Vad gäller läroböcker finns det numera som bekant ingen kontrollmyndighet utan där förväntas lärarna själva kritiskt kunna värdera det som står där”. Läroboken är fortfarande en mycket stor auktoritet i skolan. Hur många nyutbildade lärare vågar kritisera en lärobok? En nyutbildad kollega i NO sa till mig att ”jag har fått en sådan dålig utbildning att jag aldrig skulle våga ifrågasätta en lärobok”. Det är ganska fritt fram för läroboksförfattare att låta sin syn på kontroversiella frågor slå igenom. En mer gedigen lärarutbildning som i Finland skulle verkligen behövas.
    Det värsta jag har sett är läroböcker i religionskunskap för högstadiet där läroboksförfattare ljuger våra barn rakt upp i ansiktet för att putsa fasaden på en viss religion som vill framstå fredligare än vad den är.
    Ett förslag är att skolverket/skolinspektionen eller kanske rent av en lärarhögskola upplåter en sida där lärare kan klicka in sig på olika läroböcker som används idag (utgivna tillbaka till 1995 i alla fall). Där skulle man kunna kritisera läroboken och läroboksförfattarna skulle kunna svara på kritiken och det skulle vara öppet för alla. Men kanske inte bara kritisera utan även komma med positiva förslag. Har själv börjat granska en ny lärobok med en ny författare i Nk1a1. Min första uppfattning av denna bok är att den aldrig skulle ha lämnat tryckpressarna.

    Angående ”Hållbar utveckling” så har många försökt definiera detta begrepp. Över 70 mer eller mindre seriösa försök har gjorts. ”By the early 1990s, it was suggested that there were more than 70 definitions of sustainable development in circulation” http://190.11.224.74:8080/jspui/bitstream/123456789/1061/2/An_Introduction_to_Sustainable_Development__3rd_edition__Routledge_Perspectives_on_Development_.pdf Som du även skrev ett besvärligt begrepp.
    Någon konsensus har inte nåtts vad jag vet. Vad som idag kan betraktas som ”Hållbar utveckling” kanske inte betraktas så om 50 -100 år.
    Återkommer gärna om detta men nu måste jag vara bollplank år min dotter som i morgondagens prov i SO fått i uppgift att beskriva sin drömskola ur ett ideologiskt perspektiv, ett socialistiskt eller liberalt perspektiv.

  37. 44
    Michael

    Håkan Bergman #42
    We shall not grow wiser before we learn that much that we have done was very foolish.
    F. A. Hayek

  38. 45
    pekke

    Rutger #43
    Håller med vad du säger om hållbar, det är svårt att definiera vad som är hållbart i ett samhälle speciellt som ett samhälle även måste vara ekonomiskt hållbart.
    Det cirkulära samhället som är senaste drömmen kommer aldrig fungera eftersom återvinning inte funkar till 100 % vilket gör att man måste tillföra nya resurser, speciellt om befolkningen växer annars så kommer kakan minska efter varje återvinningsrunda.

    Undrar hur många solceller å vindkraftverk de klarar av att återvinna i ett cirkulärt samhälle innan de tagit slut ?

  39. 46
    Ann LH

    I förra veckan fick jag in en debattartikel i Norrtälje tidning där jag ställde frågan varför vi för krig mot koldioxid. Den fick positivt bemötande av flera kommentatorer. Gunnar Kj. har idag fått in en typisk Gunnar Kjelldahlsk motartikel i tidningen. Den finns även på hans blogg för dem som ids debattera.
    Jag ska samla mig till motattack med en debattartikel vilket verkligen behövs.

  40. 47
    Alienna

    #46
    Jag läste blogginlägget. Och som vanligt har han inte ett endaste sakligt argument för sin ståndpunkt – mer än att han tror så, för att media hävdar att de flesta forskare anser att det är så – och då är det så – och Ann LH är dum.

  41. 48
    Olav Gjelten

    Svenska folkets förhållningssätt till klimatfrågan tror jag lite grovt kan indelas i nedan nämnda kategorier.

    1) En livrädd grupp, främst ungdomar som fått lära sig att jorden har feber som snabbt förvärras och nu gälder det själva överlevnaden. Denna grupp är samhällsfarlig, som fundamentalister flest. Att de är väldigt många gör saken ännu värre.
    2) En grupp som vill synas och är mån om att inta ett politiskt korrekt förhållningssätt. Bakom denna grupp står media, politiker, företag och organisationer som vill visa upp sig – övertygade om att alla står bakom konsensustänket i klimatfrågan.
    3) En grupp som inte bryr sig särskilt och som säkert tycker klimathotet är överdrivit. Dessa människor uppfattar sig själva som mindre vetande och håller låg profil.
    4) En högutbildad grupp som är självständiga nog att tänka själva och som står i oppossition till samhällets lögner och tragiska felinvesteringar grundad på myten om om ett klimathot vi själva skapat. Hur stor eller liten denna gruppen kan vara, är lika svårt att veta som vilken oppossition det finns i diktaturer där bara en åsikt är tillåten. Någon jag talat med menar att SD:s framgångar i valet är en fingervisning om att detta är en betydande och växande grupp i samhället.

  42. 49
    Ingemar Nordin

    Olav #48,

    Tyvärr får nog grupp 4 se upp med grupp 1. Många ur grupp 1 vill se oss tystade, fängslade och dömda för brott mot mänskligheten. Ja, de vill helt enkelt se oss döda, som här:

    http://www.warwickhughes.com/blog/?p=3291

    där en lokal teatergrupp får kommunens stöd (nästan 19 000 aus dollar) för att sätta upp pjäsen ”Kill Climate Deniers”. Undrar om den kommer att dra mycket folk …

  43. 50
    Lars Kamél

    Inte nog med att SVT:s och TV4:s nyhetssändningar helt okritiskt vidarebefordrar WWF:s falska påståenden. Dessutom får någon naturfotograf helt oemotsagd stå där och hävda att 45000 arter utrotas varje år. Vilket är ett rent påhitt. Säg 45 stycken arter per år och det kanske stämmer.

    45000 utrotade arter per år ligger väldigt nära de 50000 som Lomborg försökte hitta orsaken till och slutligen fann att den kom från ett rent tankeexperiment i en vetenskaplig artikel. Med tiden hade ett helt påhittat antal om utrotning fått status som fakta. De där 45000 har säkerligen kommit till på ett liknande sätt.

    De som hävdar att så många arter dör ut varje år, borde få frågan ”Var är kadavren?”. Den fråga som Willis Eschenbach har ställt på Watts Up With That. Om massor av arter dör ut varje år, borde det då och då dyka upp lämningar av tidigare okända och nyligen utdöda arter. Men några sådana dyker aldrig upp. Hur skulle 45-50000 arter kunna försvinna varje år utan att en enda av dem lämnar minsta spår efter sig?

  44. 51
    István

    #48
    Hög utbildning i sig inte är en förutsättning för förmågan att kunna tänka självständigt. Tvärt om folk med högre utbildning än intelligens kan vara värre en medelsvenne. Dessa människor faller ofta lättare offer för fördummnings propaganda. Man tror sig förstå mera än vad man gör och är inte vana att tänka självständigt. Bara man känner igen vissa signalord ifrån någon fin teori som man läst dock aldrig förstått.
    Hen har ju papper på att hen är klok!
    För att inte nämna hur ofta sk. intellektuella faller för de vidrigaste politiska ideologierna. Ett sorgligt kapitel!

  45. 52
    Ann L-H

    Tack alla för många intressanta och utvecklingsbara tankar!
    Evert Anderssons upplysning: ”Jag ”roade” mej med att läsa AR5′s kommunikations- och informationsstrategi förra året vid IPCC- mötet i Stockholm. Där framgår utan krusiduller att ”brain washing” är en medveten taktik. Inklusive skolorna.”
    Det ska bli intressant att titta närmare på det.
    Vad hållbar utveckling beträffar finns det mycket att säga om det tex även:
    http://www.klimatupplysningen.se/2014/06/11/talar-asa-romson-och-stefan-lofven-samma-sprak/
    Sedan finns det faktiskt en underbart kort och klar liten skrift som sammanfattar det mesta i klimathotsfrågan. Jag hade tänkt skriva lite mer om den inför kvällen, men fastnade i bekymmer med länkarna till mitt inlägg.
    För den som är intresserad av att läsa en njutbar och gedigen kortversion av klimatfrågan så heter den
    Global Warming facts versus faith one astronaut´s views
    By Walter Cunningham Apollo 7 astronaut.
    Och naturligtvis en bild från rymden på jorden.

  46. 53
    Börje S.

    Ibland blir jag alldeles matt av alla dessa anklagelser, alla dessa attacker på medborgarnas samveten som öses över oss. WWF, organistationen startad av nazistsympatisörer och med utrotning av 9 tiondelar av mänskligheten på sin önskelista hoppar på oss igen med svepande uttalanden om 50% utrotning av djur och växter på grund av oss och ännu mer förståndshandikappade dillerier om hur många jordklot vi gör av med pr person och dygn. För att inte tala om detta envetna tjatande om hur katastrofalt varmt det kommer att bli på grund av vårt leverne.

    Och den där demokratihatande organisationen + en hel del andra likadana, fyllda med vettvillingar som vill att packet ska anta ett mer ”naturligt levnadssätt” erhåller statsbidrag för att kunna anlitas som experter på millö av våra dumma politiker och för ytterligare kunna bedra medborgarna med sitt sketna klimatdravel.

    Vad innebär ett mer baturligt och hållbart levnadssätt? Jo, t ex att vi ska säga adjö till den elaka skolmedicinen och ersätta den med gamla hederliga metoder som att dra den blindtarmsinflammerade under en tallrot eller tratta i honom en dekokt på häxsvampsägg och grodsekret i stället för att låta honom genomgå en onaturlig blindtarmsoperation.
    Vi ska betvinga vädrets makter genom att bygga tiotusentals skyhöga totempålar kallade vindkraftverk precis överallt och genom att skövla återstående regnskog för att med monokulturer av oljepalm och sockerrör och majs producera etanol vars produktion kräver lika mycket energi som den senare kan ge till våra transporter.

    Våra presidenter och statsministrar ska rädda mänskligheten från havsnivåhöjningar och temperaturhöjningar genom att plocka medborgarna på än mer av deras lilla skärv, som i sin tur ska hällas ner i klimathotsmånglarnas fickors svarta hål.
    ”Att rädda jorden på detta sätt kan bara genomföras om vi kan belasta medborgarnas samveten med än fler beskyllningar över deras oansvarslösa och miljöfientliga levnadssätt”. Och eftersom riksdagsmännen och EUparlamentarikerna är såå överens om detta så kan de i sin belåtenhet över att ha nått en så osannolik åsiktsöverensstämmelse över partigränserna belöna sig själva genom beslut att höja sina löner och pensionsavgångsvederlag, på det att de inte själva ska drabbas av den fattigdom de beslutat om för sina väljares del. ”Visst har vi förtjänat det, ty vi har ju lagt ner allt vi har(skattebetalarnas pengar) för att rädda världen från en värmekatastrof som absolut skulle leda till mänsklighetens död”, som en av de där statsministrarna sade år 2020 när hans förr så trinda men nu så svältanda folk klagade sin nöd.

    Det är något alldeles oerhört detta att folkvalda tackar sina väljare genom att arbeta allt vad de förmår (=babbla) för att göra dessa väljarnes tillvaro sämre (men sin egen desto bättre)!

    Vindkraftsindustrin har nästlat sig in hos fondförvaltarna för våra pensionsfonder och det med riksdagens välsignelse.
    Vindkraftsindustrins förluster måste täckas…ahh pensionfonderna!
    Det komer att kosta att gräva ner koldioxiden…ahh…pensionsfonderna!

    Solpanelfabrikanten: ”Jag vill också vara med hos… ahh…pensionsfondförvaltarna, för jag har en j-a bra idé om att bygga solpaneler i lappland så dom kan få energi att värma sin kåtor på vintern. Du vet väl att lapplänningarna fryser häcken av sig på vintrarna, där är fn svinkallt och j-it mörkt precis hela dan.”
    ”Men… då blir det mindre pension för våra gamlingar tror du pensionärerna tycker det är en så himla bra idé?”
    ”Men för h-e,, dom där pensionärerna ska ju ändå dö vilken dag som helst…ju fortare dess bättre, blir mindre pengar till äldrevård och sån skit…”
    ”…Hörrudu, inte så dumt tänkt. Etikrådet kommer att älska det…hmm…OK in med dig! Ta andra APfonden dom har 256 milliarder! Men DU!! Ta för fanken inte allt, vi ska bygga minst 10.000 vindkraftverk som aldrig kommer att gå ihop så vi tänkte ta pengarna därifrån, vi också.”

    WWF är också MYCKET intresserade av pensionsfonderna!
    1 billion sammanlagt, tro tusan att WWF och alla andra inom klimathoteribranschen är VANSINNIGT intresserade av pensioner och pensionsfonder!
    Alla dessa miljövänner i sina stora villor omgivna av en uppsjö av prylar och grejor gjorda på oljebaserade material, millö”vänner” som flyger kors och tvärs över hela världen, en del i egna jetplan, kör i suvar och bor i lyxvillor som du bara kan drömma om, naturligtvis är just de väldigt väldigt intresserade av att pensionsfonderna används på ett riktigt, riktigt miljöhållbart sätt. *)

    Konstigt nog så fullkomligt HATAR dessa rika miljövänner den där oljan som är deras överdådiga levnadssätts oundgängliga förutsättning.
    Nu är det så att de HATAR bara den olja DU använder. Och nu har dessa oljehatare kommit underfund med att pensionsfonderna investerar alldeles för mycket i oljebolag. Då blir det vinst och för det första är det fult och för det andra så gör oljan att det blir himla varmt och att havet stiger så att det kommer att översvämma Kinnekulle om 100 år.
    WWF och de andra millöorganisationerna menar att nu ska pensionärerna satsa sina pensioner på hållbar energi som t ex vindkraftsparker precis överallt, utom i Stockholm förstås, och på oljepalmsetanoletanol, för då går fonderna med förlust och det är väldigt bra för då sjunker pensionerna och då kan dom gamla inte äta så mycket kött och när de inte kan det blir det kallare i världen och det är vad alla sanna millövänner önskar mest av allt förstår du.

    ”Det blir nämligen alldeles för varmt här i världen om packet äter kött,” tänkte självaste prins Charles på väg till WWF:s nästa hållbarhetskonferens medan han sköljde ner ripan med några glas Dom Perignon White Gold Jeroboam för bara $40.000 flaskan, åkandes alldeles alena i sitt alldeles egna tågsätt på sin alldeles egna järnväg.
    Ja, allena och allena, betjänterna var ju där förstås kockarna och kökspigorna i hans alldeles egna restaurangvagn, men sånt räknas liksom inte, så nog var han ensam den stackaren.

    Han funderade en hel del på millöproblemen här i världen där han satt i sin ensamhet, medan kyparen korkade upp ännu en butelj:
    ”Packet ska inte åka bil”, tänkte han, ”dom ska åka buss, så blir det inte så varmt här i världen.”
    ”Men”, tänkte han vidare, ”bussar släpper ju också ut en massa koloxid…hmm… dom kan väl för fasiken GÅ, det gjorde dom ju förr i tiden…fast då sliter dom ju upp en massa skor… dom kan väl för höge farao gå på händer…inget skoslitage, inga fotavtryck‚…
    …jösses, kom jag på det alldeles själv?” tänkte prins Charles glatt förvånat. ”Måste ta upp det på den där hållbarhetskonferensen”.

    WWF:s kärna är en samling stenrika idealister som, precis som de stenrika idealisterna hos FN, tycker att packet i väst ska sluta äta kött. De stenrika idealistbyråkraterna i FN menade härförleden, som vanligt stödda av en resultatbeställd undersökning, att ”dom kan väl för h-e äta insekter och fluglarver dom bortskämda dj-na”.

    http://www.wwf.se/source.php/1564779/140305%20WWF%20faktablad%20-%20Fossilbubblan%20och%20de%20svenska%20pensionsfonderna.pdf

    Som ni nog förstår, håller jag på att bli tokig över alla dessa attacker mot mina rätt enkla levnadsvillkor från stenrika världsförbättrare och alla deras hangarounds i form av miljöpartier och Jordens (O)vänner och ljugande greenpeaceare med sina korkade idealister till medlemmar som fått för sig att deras korkade insatser ska rädda världen på något sätt. Och de säger alla att VI, men menar NI DÄR, måste anpassa oss (ER) till ett mer naturnära och ”hållbart” levnadssätt, så som de gjorde t ex på Sörgårdens tid.

    Vilken lycka i eländet att det finns någon som beskriver vad det är för tillvaro våra rika världsförbättrare förespråkar för våran del (men inte för deras):

    http://thepointman.wordpress.com/2011/11/04/green-myths-we-have-to-get-back-to-a-natural-life/

    …ja, vilken lättnad att mitt i bluddret om ohållbart och jordklotsförbrukning och katastrofal uppvärmning som inte finns, få läsa något verklighetsförankrat. Tack Pointman.

    *) Om jag inte minns fel så kräver ”Miljö”partiet att få kontrollera pensionsfonderna. Om Löfvén går på den minan är det förmodligen kört för oss pensionärer. Och, med tanke på att sossarna redan snott 258.000.000.000kr från fonderna vilket resulterat i avsevärt sämre pensioner (vilket inte besvärat socialdemokraterna det minsta, riksdagsmännens överdådiga pensioner betalas ju av staten), så är det väl sannolikt att de låter MP ha klimatlekstuga med det som finns kvar.

  47. 54
    Rosenhane

    Den norska författaren och ekonomen Elin Örjasaeter frågar sig på dagens Brännpunkt vad det är för fel på svensk forskning och svarar själv att de inom ekonomi saknar integritet och mod eftersom man inte redovisar statistiska fakta om invandringen för allmänheten.
    En solklar parallell till klimathotshysterin som via fega fega forskare och korrupta politiker och journalister mörkar fakta för allmänheten.
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/debatten-om-kostnad-for-invandring_3965596.svd?sidan=5

  48. 55
    Michael

    Olav #48,
    Apropå grupp 1. Hur kunde Olof Palme redan på sin tid förutspå att klimatfrågan skulle ta fart och rota sig i mitten av 00-talet? Enkelt min käre Watson, det är den tid det tar att indoktrinera en uppväxande generation.

  49. 56
    Lasse

    #54 Ja det verkar som om vi har blivit lite mer enkelspåriga i flera ämnen-av hänsyn till någon eller något.
    Tackar vet jag sporten där får man skälla på varje snedsparkare utan att få PKbannor!

  50. 58
    Pär Engström

    För mig är det en gåta att huvudfåran inom ekonomisk vetenskap fortfarande är att ekonomisk tillväxt är nödvändig för att nuvarande standard ska kunna reproduceras. Ekonomisk tillväxt innebär ju en förändring, en ökning av något, men reproduktion innebär att något är detsamma.

    Resultatet blir således att utan tillväxt blir det inte en reproduktion utan en tillbakagång.

    Denna teori tas för given, som en naturlag eller som en religion.

    Men eftersom det är människor som uppfunnit denna ekonomiska teori så borde den väl gå att ifrågasätta, eller?

  51. 59
    Rutger

    #58 Pär
    Angående eknomisk tillväxt. Någon har sagt att ”uppfinningarna är utvecklingens moder”.
    Nya upppfinningar skapar nya behov som vi inte visste att de fanns ibland. Uppfinningar skapar nyproduktion och ekonomisk tillväxt. Allt det gamla faller inte bort för att det kommer nya uppfinningar. Vem visste för 30 år sedan att att tonåringar har ett stort behov av att ständigt ha musik i sina öron vilket kommer från mobilen. Nu kan man dessutom ta selfies och skicka medsamma. Kan jag få ta en selfie med dig säger ibland eleverna till mig. Det gjorde aldrig jag med mina lärare för 50 år sedan. Nya spännande prylar och möjligheter att för en relativt billig penning åka till exempelvis Thailand som alltfler har fått möjlighet till. Sedan ska ju fritiden fyllas med aktivitet, fallskärmshoppning eller bungy jump på exotiska platser och så måste man bo bekvämt med duschmöjligheter osv osv.
    Ekonomisk tillväxt blir det av bara farten och låna pengar från banker som fixar fram elektroniska pengar hur lätt som helst.Befolkningen ökar, standarden ökar. Kan man undvika ekonomisk tillväxt? Ja om vi startar tillräckligt många krig men vem vill ha det?

  52. 60
    Olav Gjelten

    Rosenhane # 54
    Väldigt intressant läsning från Elin Örjasaeter. Hoppas så många som möjligt läser denna artickel, som visseligen snävt handlar om invandring, men som lika gärna kunnat gälla forskarnas ovilja (rädsla?) att säga vad de vet i exempelvis klimatfrågan.
    Som Elin Örjasaeter säger, så är en upplyst allmänhet själva förutsättningen för demokratin i ett land. Att som forskare bara publisera det som är politiskt korrekt för tiden och hålla inne med resten är förödande och ledde senast till en världskatastrof på 1930- och 1940 talen.

  53. 61
    Göran Å

    Intressant diskussion.
    Geografi är nog inte avgörande. Det handlar om så mycket, så klimat kan bara bli en liten del av det. Istället tror jag att det är gymnasiets kurs naturkunskap A, som sedan den instiftades på 90-talet av Göran Persson, fungerat som en miljöreferensram som alla får med sig, eftersom det idag är mycket få ungdomar som inte går i gymnasiet. Att den utökats till det dubbla (Naturkunskap 1) har inte förändrat detta, utan bara gett ytterligare möjligheter att lägga till lämpliga åsikter i paketet (anti-GMO, pro-HBTQ osv). Det är mycket angeläget att nyansera bilden och ge unga människor verkliga möjligheter att själva väga saker och bilda sig en egen uppfattning. Med dagens läromedel är det oftast inte möjligt.
    Jag citerar direkt ur den bok (Frank gul) som jag själv tvingas använda i tre klasser:
    ”… men nu blir det snabbt varmare:
    Redan i slutet av 1800-talet började forskare diskutera om det inte var så att jordens klimat höll på att bli varmare. Diskussionen satte fart när man sedan såg att många glaciärer hade minskat i storlek. Senare under 1900-talet ökade inte temperaturen i jämn takt, men sedan cirka 1990 verkar det ha blivit påtagligt varmare över hela jorden. Vi har fått en global uppvärmning.
    Anledningen till den globala uppvärmningen är (med största sannolikhet) att koncentrationen av växthusgaser har ökat i atmosfären. Det gäller främst koldioxid, men även metan och lustgas. …. Det här beror mest på den omfattande användningen av fossila bränslen… Med ett varmare klimat tinar permafrosten i en del tundraområden och då frisätts mer och mer av den metangas som finns lagrad där, bland annat som infrusna bubblor i isen…”

    Felen här är ju massiva: I slutet av 1700-talet diskuterade man att det blivit varmare, med smältande glaciärer och 1840 lades glaciationsteorin fram av Aggasiz m.fl. Under 1900-talet förbyttes uppvärmningen 1945-75 i nedkylning, Den tog fart igen från ca 1975 och efter 1990 övergick det istället tillslut i ett upphörande. Enda anförda stödet för AGW-hypotesen är ett hänvisande till en hög sannolikhet, utan att berätta vad det baseras på. Förstärkning av växthuseffekten verkar inte komma från vattenånga, utan från smältande tundror, där isen i marken tydligen innehåller bubblor av ren metangas (i realiteten är det ju fråga om metanhydrater). I en tabell under stycket redovisas växthusgasernas ”relativa effektivitet” på känt maner (koldioxid=1, metan=23, lustgas= 296), utan hänsyn till skärmingseffekter.
    Sedan behandlas den globala uppvärmningens effekter. Stigande havsnivåer förstås, men också att vattenförsörjningen kan äventyras i Asien, då glaciärerna smälter bort. Att vattnet i floder och som grundvatten kommer från monsunregnens nederbörd verkar man inte känna till. Sen får organismer också svårt att ”vandra norrut” i takt med temperaturökningen. Att det skett snabbt och utan svårighet både under vår nuvarande mellanistid och i anslutning till tidigare istider verkar inte vara känt heller.
    Ja, det behövs verkligen alternativ till det vi har att tillgå nu.

  54. 62
    Michael

    Pär Engström #58
    Ekonomiskt tillväxt är inget annat än summan av människors ansträngningar att förbättra sina liv. Det finns inget egenvärde i att försöka bromsa detta. Om vi å andra sidan tänker oss en värld utan tillväxt blir ekonomin till ett nollsummespel vilket skulle ge upphov till enorma konflikter. Jag ryser vid blotta tanken på alla politiska utspel för att hantera konjuntursvängningar i en sådan värld.

  55. 63
    Ingemar Nordin

    Pär E #58,

    BNP indikerar såvitt jag förstår bara hur stor den ekonomiskt mätbara aktiviteten är i ett land. Om man är emot en ökande befolkning, fler kvinnor i arbete, färre invandrare, etc så skall man vara emot en ökande BNP. Om du vill åstadkomma en nolltillväxt, vilket är den gröna ekonomins målsättning, så kan man göra det genom större arbetslöshet, fösa tillbaka kvinnorna bakom spisen och stoppa invandringen.

  56. 64
    Ann LH

    Läste just igenom samtliga kommentarer. Många utvecklingsbara tankar. Än en gång tack till alla men ett särskilt stort tack till Pär Engström, som gav värdefullt nytt stoff till bloggen och just den här tråden.
    Skolvärldens kursplaner, innehåll och betygskriterier kan läsas som rättesnöre. På sitt sätt en stor framgång jämfört med tidigare läroplaner. MEN! För att vara ett rättesnöre måste alla vara överens om vad ord och begrepp står för.
    Mina allra första lärarår styrdes av den gamla goda tiden när det var solklart vilket innehåll jag skulle förmedla. Rättesnöret fungerade. Det var tryggt och bra. Men! Då bestod rättesnöret av ord som tex njurens funktion och några viktiga begrepp som eleverna i det sammanhanget skulle kunna använda.
    Nu är det andra viktiga begrepp tex hållbart utveckling som ska förmedlas, enligt min mening indoktrineringens flumbegrepp framför andra, det stora förvillar- eller bedrägeribegreppet.
    Palme visste vad han gjorde när han tidigt, tidigt var inne på klimathotet. Agendan om Global Governance och nedmontering av det skamliga västerländska industrisamhället var redan spikad. Ett annat sätt att uttrycka denna agenda var Hållbar utveckling ett ord med obehagligt djup. Medlet, fördelning av jordens ”begränsade resurser” och evig skam för dem som först åt av kunskapens träd. Hjälpmedlet miljö- och klimathotspolitiken.
    Resultatet ser vi idag här i vårt välindoktrinerade land med MP som får styra och ställa samtidigt som tillväxtländerna leder sin egen utveckling långt från både Malthus, vår hållbara utveckling och Global Governance. Tillväxtländerna blir fler och fler medan vi alltmer på efterkälken trampar på i M. Strongs hållbara fotspår och nu med Fridolin och Romson som härförare.

  57. 65
    ThomasJ

    Utengemärkt bra inlägg Ann L-H! Tack för detta. :-D
    Och tack för alla intressanta kommentarer, ett flertal med riktigt skrämmande innehåll… oxo!

    Kommande fyra års utveckling (eg. fel ord byt ‘ut-‘ mot ‘av-‘), och såvida ngt omval ej sker, av svenska samhället i stort/smått ser allt annat än positiv ut. Tror, tyvärr, att ‘it has to get worse, before it gets better’…

    Arma Land!

    Mvh/TJ

  58. 67
    Bim

    Ann L-H # 64
    Hållbar utveckling illustreras perfekt om man kollar på Hollywoodfruar på TV.
    Plastfruar, konserverade med botox, som i sin tur perfekt illustrerar deras totalt talanglösa plastik- kirurgs män som verkar behöva en synundersökning. :D

Kommentarer inaktiverade.