Klimatvetenskapen är inte avgjord

Forskare på Antarktis

På begäran kommer här ett försök till översättning av forskaren Steven Koonins artikel i Wall Street Journal den 19 september. I ett sådant här översättningsarbete kan man ibland sitta och grubbla över den mest korrekta översättningen. Jag har gjort mitt bästa men om någon har något förslag till förbättringar tas de tacksamt emot. I så fall kommer jag inte att stryka över den gamla och skriva dit den nya översättningen utan bara lägga in den nya. Detta för att det ska vara enkelt att visa fram vad han skriver på ett snyggt och rent vis om nu någon vill länka hit.
Jag tycker att det här är så långt ifrån budskapet från den rödgröna klimatmarschens deltagare som man kan komma. Det kan vara på sin plats att återvända en smula till jorden och verkligheten efter alla de märkliga uttalanden som har gjorts de senaste dagarna. Håll till godo och som sagt, tveka inte att komma med rättningsförslag.

Vi är mycket långt ifrån den kunskap som behövs för att kunna ha en bra klimatpolitik, skriver den ledande forskaren Steven E. Koonin.

Tanken att ”klimatvetenskapen är avgjord” löper genom dagens populära och politiska diskussioner. Tyvärr är detta påstående felaktigt. Det har inte bara förvrängts i våra offentliga och politiska debatter i frågor som rör energi, utsläpp av växthusgaser och miljö. Det har också hämmat de vetenskapliga och politiska diskussioner som vi måste ha om vår klimatframtid.

Min utbildning som beräkningsfysiker – tillsammans med en 40-årig ​​karriär av vetenskaplig forskning, rådgivning och förvaltning inom den akademiska världen, regeringen och den privata sektorn, har gett mig ett utvidgat perspektiv på nära håll på klimatforskningen. Detaljerade tekniska diskussioner under det senaste året med ledande klimatforskare har gett mig en ännu bättre känsla för vad vi vet och inte vet, om klimatet. Jag har kommit att uppskatta den svåra vetenskapliga utmaningen att besvara de frågor som beslutsfattare och allmänheten efterfrågar.

Den kritiska vetenskapliga frågan för politikerna är inte om klimatet förändras. Det är en avgjord fråga: Klimatet har alltid förändrats och kommer alltid att göra det Geologiska och historiska uppgifter visar förekomsten av stora klimatskiften, ibland över bara några få decennier. Vi vet till exempel att under 1900-talet steg jordens globala genomsnittliga yttemperaturen 0,8 grader Celsius.

Inte heller är det en central fråga om människan påverkar klimatet. Det är ingen bluff: Det råder föga tvivel i det vetenskapliga samfundet om att ständigt växande mängder växthusgaser i atmosfären, som till stor del beror på koldioxidutsläpp från den konventionella användningen av fossila bränslen, påverkar klimatet. Det finns också mycket lite tvivel på att koldioxiden kommer att finnas kvar i atmosfären i flera århundraden. Dagens effekt av mänsklig verksamhet tycks vara jämförbar med de inneboende, naturliga variationerna i klimatsystemet.

Snarare är den avgörande, olösta vetenskaplig frågan för politikerna, ”Hur kommer klimatet att ändras under nästa århundrade avseende både naturliga och mänskliga influenser?” Svaret på denna fråga, på global och regional nivå, liksom de lika komplicerade frågorna om hur ekosystem och mänsklig verksamhet kommer att påverkas, bör vägleda våra val inom energi- och infrastruktur.

Men-här är haken -dessa frågor är de svåraste att besvara. De utmanar, på ett grundläggande sätt, vad vetenskapen kan säga oss om det framtida klimatet.

Även om mänsklig påverkan skulle kunna få allvarliga konsekvenser för klimatet, är de fysiskt små i förhållande till klimatsystemet som helhet. Till exempel förväntas mänskliga bidrag till koldioxid i atmosfären mot mitten av 2000-talet direkt ändra atmosfärens naturliga växthuseffekt med endast 1% till 2%. Eftersom klimatsystemet varierar mycket på egen hand, sätter den litenheten en mycket hög ribba för att med tillförsikt kunna projicera konsekvenserna av mänsklig påverkan.

En andra utmaning om att ”veta” framtida klimat handlar om dagens dålig förståelse av världshaven. Oceanerna, som ändras under årtionden och århundraden, håller de mesta av klimatets värme och påverkar starkt atmosfären. Olyckligtvis är precisa och omfattande observationer av haven endast tillgängliga för de senaste decennierna; tillförlitliga mätserier är fortfarande alldeles för korta för att på lämpligt sätt förstå hur oceanerna kommer att förändras och hur det kommer att påverka klimatet.

En tredje grundläggande utmaning beror på återkopplingar som dramatiskt kan förstärka eller dämpa klimatets svar på mänskliga och naturliga influenser. En viktig återkoppling, vilket är tänkt att ungefär fördubbla den direkta värmeeffekten av koldioxid, innefattar vattenånga, moln och temperatur.

Men återkopplingar är osäkra. De beror på detaljerna i processer som avdunstning och flödet av strålning genom molnen. De kan inte fastställas säkert från de grundläggande lagarna i fysik och kemi, så de måste verifieras av exakta, detaljerade iakttagelser som är, i många fall ännu inte tillgängliga.

Utöver dessa observationsutmaningar finns det de komplexa datormodellerna som används för att projicera framtida klimat. Dessa massiva program försöker att beskriva dynamiken och samspelet mellan de olika komponenterna i jordens system-atmosfären, haven, marken, isen och biosfären av levande varelser. Medan vissa delar av modellerna förlitar sig på väl beprövade fysiska lagar, rymmer andra delar tekniskt informerade uppskattningar. Datormodellering av komplexa system är lika mycket en konst som en vetenskap

Exempelvis beskriver de globala klimatmodeller jorden som ett rutnät som för närvarande begränsas av datorns funktioner till en upplösning på något finare än 10 mil. (Avståndet från New York till Washington, DC, omfattas således av endast fyra rutor) Men processer såsom molnbildning, turbulens och regn händer på mycket mindre skala. Dessa kritiska processer visas sedan i modellen endast genom justerbara antaganden som anger, till exempel hur det genomsnittliga molntäcket är beroende av rutnätets genomsnittliga temperatur och luftfuktighet. I en given modell måste dussintals sådana antaganden justeras (”trimmas”, på fackspråk för modellbyggare) för att återge både nuvarande observationer och bristfälligt kända historiska data.

Vi hör ofta att det finns en ”vetenskaplig konsensus” om klimatförändringar. Men så långt som datormodellerna går, finns det inte ett användbart samförstånd på den detaljnivå som är relevant för bedömningen av mänsklig påverkan. Sedan 1990 har FN: s mellanstatliga klimatpanel, eller IPCC, periodvis kartlagt tillståndet i klimatforskningen. Varje ny rapport med den strävan, har bidrag från tusentals forskare världen över och har kommit att ses som den slutgiltiga bedömningen av klimatvetenskapen vid tidpunkten för utfärdandet.

För den senaste IPCC-rapporten (September 2013), använde dess arbetsgrupp I, som fokuserar på den fysiska vetenskapen en samling av cirka 55 olika modeller. Även om de flesta av dessa modeller är inställda för att återge de grova inslagen i jordens klimat, finns det markanta skillnaderna i deras detaljer och projektioner vilket återspeglar alla de begränsningar som jag har beskrivit. Till exempel:

• Modellerna skiljer sig åt i sina beskrivningar av det senaste århundradets globala genomsnittliga yttemperaturen med mer än tre gånger för hela den uppvärmning som registrerats under den tiden. Ovanstående skillnader är också närvarande i många andra grundläggande klimatfaktorer, bland annat nederbörd, vilket är grundläggande för atmosfärens energibalans. Som ett resultat ger modellerna mycket varierande beskrivningar av klimatets inre funktion. Eftersom de är så markant oense, kan högst en av dem vara rätt.

• Trots att jordens genomsnittliga yttemperatur steg kraftigt med 0,6 grader Celsius under det sista kvartalet av 1900-talet har den ökat mycket långsammare under de senaste 16 åren, även om det mänskliga bidraget till atmosfärisk koldioxid har ökat med cirka 25%. Detta överraskande faktum visar direkt att naturliga influenser och variation är kraftfulla nog för att motverka den nuvarande uppvärmningen orsakad av mänsklig aktivitet.

Ändå misslyckas modellerna att fånga denna fördröjning i temperaturstegring. Flera dussin olika förklaringar till detta misslyckande har erbjudits, där havens variabilitet troligen spelar en viktig roll. Men hela episoden fortsätter att lyfta fram gränserna för vår modellering.

• Modellerna beskriver ungefär den krympande omfattningen av Arktis havsis som observerats under de senaste två decennierna, men de misslyckas med att beskriva den jämförbara tillväxten av Antarktis havsis, som nu är rekordhög.

• Modellerna förutspår att den lägre atmosfären i tropikerna ska absorbera mycket av värmen i uppvärmningen av atmosfären. Men denna ”hot spot” har inte säkert observerats, vilket kastar tvivel på vår förståelse av den avgörande återkopplingen av vattenånga på temperatur.

• Även om den mänskliga påverkan på klimatet var mycket mindre i det förflutna, tar modellerna inte hänsyn till det faktum att takten på den globala havsnivåhöjningen var lika stor för 70 år sedan som det vi ser idag, ungefär 30 centimeter per århundrade.

• Ett avgörande mått på vår kunskap om återkopplingar är klimatkänsligheten, det är, den uppvärmning som orsakas av en hypotetisk fördubbling av koldioxidkoncentrationen. Dagens bästa uppskattning av känsligheten (mellan 1,5 – 4,5 grader Celsius) är inte annorlunda, och inte mer säker än den var för 30 år sedan. Och detta trots en heroisk forskningsinsats som kostat miljarder dollar.

Dessa och många andra öppna frågor är i själva verket beskrivna i IPCC: s forskningsrapporter, även om en detaljerad och kunnig läsning ibland krävs för att urskilja dem. De är inte ”mindre” frågor som ska ”städas upp” av ytterligare forskning. Snarare är de brister som undergräver förtroendet för datorprojektioner. Arbetet med att lösa dessa brister i klimatmodellerna ska vara bland de främsta prioriteringarna för klimatforskning.

Men en offentlig tjänsteman som endast läser IPCC: s ”Sammanfattning för beslutsfattare” får bara en liten känsla av omfattningen eller konsekvenserna av dessa brister. Dessa är grundläggande utmaningar för vår förståelse av människans påverkan på klimatet, och de bör inte avfärdas med mantrat att ”klimatforskningen är avgjord.”

Medan de senaste två decennierna har sett framsteg inom klimatforskningen, är fältet ännu inte är moget nog för att besvara de svåra och viktiga frågor som ställs på ett användbart sätt. Detta klart olösta tillstånd belyser vad som borde vara självklart: Att förstå klimatet, på den detaljnivå som är relevant för mänsklig påverkan, är ett mycket, mycket svårt problem.

Vi kan och bör vidta åtgärder för att göra klimatprojektioner mer användbara med tiden. Ett internationellt engagemang för ett varaktigt globalt klimatobservationssystem skulle generera ständigt påbyggda mätningar av mer precisa observationer. Och mer och mer kraftfulla datorer kan ge en bättre förståelse av osäkerheterna i våra modeller, finare modellnät och mer sofistikerade beskrivningar av de processer som sker inom dem. Vetenskapen brådskar, eftersom vi kan stå där handfallna om vår förståelse inte förbättras snabbare än klimatet i sig förändras.

En transparent stringens skulle också vara en välkommen utveckling, särskilt med tanke på de betydelsefulla politiska och policybeslut som står på spel. Den skulle kunna få stöd av ett team, ”röda laget” bestående av vanliga oberoende granskare som skulle stresstesta och utmana projektionerna genom att fokusera på deras brister och osäkerheter vilket säkert skulle vara den bästa praxis av den vetenskapliga metoden. Men beroende på de naturliga klimatförändringar som sker över decennier, kommer det att ta många år att få de uppgifter som behövs för att med säkerhet kunna isolera och kvantifiera effekterna av mänsklig påverkan.

Politiska beslutsfattare och allmänheten kanske önskar sig lyxen av säkerhet från klimatvetenskapen. Men jag är rädd att stelbent utfärda idén om att klimatvetenskapen är ”avgjord” (eller är en ”bluff”) förminskar och kyler ner vetenskaplig företagsamhet och fördröjer dess framsteg i dessa viktiga frågor. Osäkerhet är en drivande kraft och inspiratör för vetenskap och måste konfronteras rakt på sak. Den bör inte begränsas till dämpade sidofältssamtal vid akademiska konferenser.

Samhällets val under de kommande åren kommer med nödvändighet att baseras på osäkra kunskaper om framtida klimat. Denna osäkerhet behöver inte vara en ursäkt för passivitet. Det finns en väl motiverad klokhet i att påskynda utvecklingen av teknik med låga utsläpp och kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder.

Men klimatstrategier utöver sådana ”inget att ångra” ansträngningar har kostnader, risker och frågor om effektivitet, vilket gör att icke vetenskapliga faktorer oundvikligen vägs in i beslutet. Dessa inkluderar vår tolerans för risk och de prioriteringar som vi ger till ekonomisk utveckling, fattigdomsminskning, miljökvalitet, och mellan generationerna och geografisk rättvisa.

Individer och länder kan vara legitimt oense om dessa frågor, så diskussionen bör inte handla om ”tro” eller att ”förneka” vetenskapen. Trots uttalanden av många vetenskapliga sällskap, kan det vetenskapliga samfundet inte hävda någon särskild kompetens att ta itu med frågor som rör mänsklighetens djupaste mål och värderingar. Den politiska och diplomatiska sfären är bäst lämpade att debattera och lösa sådana frågor, och att förvränga det aktuella läget för klimatforskningen gör ingenting för att främja detta arbete.

Varje seriös diskussion om det förändrade klimatet måste börja med att erkänna inte bara vetenskapliga säkerheter utan också osäkerheter särskilt i vad gäller att föreställa sig framtiden. Att erkänna dessa gränser, snarare än att ignorera dem, kommer att leda till en mer nykter och i slutändan mer produktiv diskussion om klimatförändringen och klimatpolitiken. Att göra något annat är en stor otjänst för klimatforskning i sig.

Dela detta inlägg

70 reaktion på “Klimatvetenskapen är inte avgjord

  1. 1
    Lasse

    Lång och sansad artikel med bra svensk översättning-Tack Lena.
    Studsade bara på en mening och gick till orginalspråket:
    ”Yet the models famously fail to capture this slowing in the temperature rise.”
    Google translate får det till
    ”Men modellerna misslyckas (ökänt för) att fånga denna Fördröjningen i temperaturstegring”
    Du skrev ”Ändå misslyckas modellerna att fånga denna fördröjning i temperaturstegring.
    Jag föreslår att Ändå stryks och ersätts av Men ..

  2. 2
    Mikael W.

    Mycket snack och lite verkstad. Efter 18 år med ingen uppvärmning trots massiva ökningar av C02 borde folk börja inse att C02 INTE är en växthusgas. Det finns nämligen inget växthus och sålunda inga växthusgaser. Precis som att inte troll eller häxor fanns, ej heller dessa magiska växthusgaser finns. It is all in your brainwashed heads! Att dessutom snacka om politiker när de påstås syssla med vetenskap säger också mycket. Klimatkänslighet är dessutom en annan orimlighet. Förstärkning är inte möjlig då det leder till ett instabilt system. IPCC och andra sprider bara av politiker betalda lögner.

  3. 4
    C-G Ribbing

    Mikael #2
    Växthusgaser finns förvisso och det skall vi uppskatta, ty annars vore inte jorden beboelig.
    Sedan är det en annan sak att växthus för växter i huvudsak ”håller värmen” genom att de hindrar konvektionsförluster av den uppvärmda luften.
    Klimatkänslighet är ett mycket enkelt begrepp, men måttlig förstärkning behöver inte leda till instabilitet.
    Se tråden om detta tidigare i veckan.
    /C-G

  4. 5
    Per Welander

    Förvanskningen av vetenskapen sker i flera steg. IPCC:s huvuddokument AR5 innehåller mycket bra men är också en selektion där mycket av kritiken mot CAGW tas bort. Sen ”förvanskas” huvuddokumentet till ett politisk SPM. I ett tredje steg förvanskar media detta och i fjärde steget tar politiker SPM och media som sanningar. Vi har nu kommit långt från vetenskapen och osäkerheterna/felaktigheterna har trollats bort. De flesta av våra politker förstår inte förvanskningen eller vill inte förstå. Det finns säkert några få politiker i Sverige som fattar ”klimatbluffen” men nöjet att få utöka sin makt och beskatta oss passar dem bra. Därför spelar de med.

    Utomlands börjar mer och mer av vetenskapliga förvanskningen sippra ut (även i en del gammelmedia). Men i Sverige hörs nästan ingenting av kritiken. Gammelmedia är helt ensidig i Sverige med Svt i täten. De fåtal i Sverige som intresserar sig för klimatfrågan läser utländsk press och på nätet. Då framgår en bild av klimatfrågan som helt skiljer sig från gammelmedias och politikers syn. Det blir en Kafkavärld där politiker och media ljuger hejdlöst. T.ex. att ”vetenskapen är avgjord och det finns konsensus bland forskarna”.

  5. 6
    Michael

    Snyggt jobbat Lena!
    Förslag på översättning: ”an extended, up-close perspective” -> ”ett brett och detaljerat perspektiv”

  6. 7
    ceebee

    Stort tack till Lena för översättningen. Ett hästjobb kan jag tänka.

    #2 Michael W.

    Begreppet ”växthusgas” förvillar mer än det förklarar.
    Om jorden skulle vara ett växthus skulle halva växthuset ligga i ständig skugga, den resterande delen till
    60% vara belagd med ett glas som inte släpper in hela soljuset.
    Växthuseffekt må vara tillämplig för att illustrera vattenångan och molnbildningens funktion. Var och en av oss kan känna skillnaden i temperatur mellan en molnig respektive stjärnklar höstkväll.
    Den egenskap som tillerkänns CO2 som ”växthuseffekt” handlar om en ofullständig transparens för värmestrålning där utgående, avkylande, strålning hindras mer än instrålande, värmande, strålning.
    Luften i det vanliga växthuset värms på grund av att luften är innesluten och har ingenstans att ta vägen för avkylning.
    CO2 hindrar ju även inkommande, värmande strålning, men det talas det tyst om.

  7. 9
    bom

    Mycket välskrivet Ann LH men de fyra första kommentatorerna visar sig vara varmt CAGW-troende vars religion Du förtrampar och bespottar – och ändå har inte centrifugalpartisten Kjelldahl hunnit dit ännu. Vetenskapen i Roslagen är ännu i sin linda.

  8. 10
    JohanT

    Tack Lena – får jag föreslå denna justering av din text:
    ”En andra utmaning om att ”veta” framtida klimat handlar om dagens dålig förståelse av världshaven.”

    Huruvida en förståelse är ”dålig” eller ”bra” är en värderingsfråga, dvs. en moralisk åsikt. Sådana utsagor hör hemma i politiken. Här avses väl snarast omfattningen av vetande inom vetenskapen och därför passar det bättre med ”ringa”, ”knapphändiga”, ”ofullständiga” eller möjligtvis ”otillräckliga”.
    Alltså exempelvis: ”En andra utmaning om att ”veta” framtida klimat handlar om dagens knapphändiga förståelse av världshaven.”

  9. 11
    LBr

    Tack Lena, Steven Koonins artikel är värd uppmärksamhet, den pekar ut många sanningar avseende det aktuella kunskapsläget. Jag har saxat några:

    ”Den kritiska vetenskapliga frågan för politikerna är inte om klimatet förändras. Det är en avgjord fråga: ”
    ”Vi vet till exempel att under 1900-talet steg jordens globala genomsnittliga yttemperaturen 0,8 grader Celsius.”
    ”Det råder föga tvivel i det vetenskapliga samfundet om att ständigt växande mängder växthusgaser i atmosfären, som till stor del beror på koldioxidutsläpp från den konventionella användningen av fossila bränslen, påverkar klimatet. ”
    ”Det finns också mycket lite tvivel på att koldioxiden kommer att finnas kvar i atmosfären i flera århundraden. ”
    ”den avgörande, olösta vetenskaplig frågan för politikerna, ”Hur kommer klimatet att ändras under nästa århundrade ”

    Och jag instämmer naturligtvis till fullo i:
    ”Det finns en väl motiverad klokhet i att påskynda utvecklingen av teknik med låga utsläpp och kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder.”

    Saknar dock: Vårt fossila bruk utgör än så länge den bästa förklaringen till temperaturuppgången de senaste 100 åren.

  10. 12
    Björn F.

    En intressant artikel, som leder till eftertanke. Jorden har ju under årmilljarderna genomgått åtskilliga stora och små klimatförändringar med ibland ödesdigra följder för de varelser som levde på vår planet då. ” Försiktighetsprincipen” vid vårt utnyttjande av jordens resurser kan inte vara fel. S.E. Koonin kräver i artikeln med all rätt att inte minst politikerna håller sig inom sitt kompetensområde dvs att här formulera ”mänsklighetens djupaste mål och värderingar”. Han vill att vetenskapsmännen skall bli vid sin läst.

    Bra

  11. 13
    Jonas N

    Mycket bra, Ann LH!

    Kul kommentarer också, och man måste verkligen undra var nivån på alarmisttroende ligger numera. Man skäms tom å deras vägnar numera …

    Och appropå Norrtelje Tidning, var det inte vår c-märkte alarmistvän som tidigare här (närmast) lovade att med en ny El Niño i år skulle äntligen 1998 års temperaturrekord falla? Detta ‘framtidssiande’ var hans starkaste argument för både varför ‘vi’ hade fel, och varför klimathots- ‘forskarna’ och -propagandister hade rätt. Som vanligt utan att kunna argumentera ngt i sak. Bara rabblandes den sortens talking-points vi har hört så ofta …

  12. 14
    Michael

    Nytt papper från Lewis och Curry om klimatkänslighet: judithcurry.com/2014/09/24/lewis-and-curry-climate-sensitivity-uncertainty

  13. 15
    Börje S.

    #9 bom

    Nu läste du fel. Bara de två första inläggen visar typisk klimathoterimentalitet med enbart personangrepp och sårande insuniationer som vapen i argumentationstekniken.

    Övriga är klart positiva.

  14. 16
    bom

    #14 Du kan ha rätt där. ##3,4 var vaga och dubbeltydiga. Angreppet på 2,3 för rutten härskarteknik var ju väl underbyggt.

  15. 17
    Björn

    Man ser med vilken tvekan och återhållsamhet denna beräkningsfysiker försöker framföra sin syn på klimatforskningen. Han är en i raden som försöker säga någonting mer vid sidan av det politiskt korrekta. Men det landar ändå med att antropogen CO2 är den betydande faktorn för uppvärmningen. Men hur mycket? Det naturliga bidraget är ingen företeelse som har en egen inbyggd orsak vilket man kan få föreställningen om. När skall tunghäftan släppa så att vi kan få en verklig självkritisk avbön hos de som ändå förstår att den nuvarande klimatforskningen har nått vägs ände?

  16. 18
    tty

    Lasse #1

    ”slowing” betyder inte ”fördröjning” utan ”inbromsning”.

  17. 19
    Kenneth Mikaelsson

    Björn..

    Glöm det med den antropogena CO2 är betydande… och beviset kommer nu under de följande åren..
    värmen korrelerar bäst med solen och kommer så förbli..
    att den antropogena komponenten har en större påverkan på klimatet är bara hybris..

  18. 22
    Jonas N

    LBt

    Varifrån har du fått föreställningen att:

    Vårt fossila bruk utgör än så länge den bästa förklaringen till temperaturuppgången de senaste 100 åren.

    IPCC hävdar att de är ‘ganska säkra’ på att iaf hälften av vad som skett under halva förra århundradet är vållat männiksor. Du antyder här hela temperaturuppgången, och hela århundradets.

    Jag har påpekat mång ggr förut att du inte (hederligt) kan blåsa upp saker till närmare det fyrdubbla, dessutom för den tidigare temperaturstegringen som föregick nämnvärt fossilelande.

    Ändå försöker du om och om igen med just den fulingen. Varför är det så? Är hederlig argumentation ngt som känns mest i vägen för ‘budskapet’? Eller begriper du bara inte vad du säger och då kanske heller inte vad du läst?

    (Båda ‘metoderna’ är extremt vanliga bland klimathotstroende har jag noterat)

  19. 23
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ur Judith och Nicks studie
    ”There is thus now solid peer-reviewed evidence showing that the underlying forcing and heat uptake estimates in AR5 support narrower ‘likely’ ranges for ECS and TCR with far lower upper limits than per the AR5 observationally-based ‘likely’ ranges of: 2.45°C vs 4.5°C for ECS and 1.8°C vs 2.5°C for TCR.”
    Mycket bra!
    Den övre gränsen för klimatets känslighet vad gäller CO2 har därmed ett intervall på 1,5 – 2,45 grader.

    Det är ju nästan hälften i det övre delen mot IPCCs 4,5 (om jag nu fattar rätt).

    Nu blir det braskande rubriker och intervjuer om saken i Aktuellt och Rapport. Nästa Klotetsänding kommer att lägga mycket tid och armviftandet i Vetenskapens värld kommer att få papper att flyga omkring i studion. :-D

  20. 24
    Lasse

    #23 Med omsorg om det uppväxande släktets hälsa så vore det motiverat med den uppmärksamheten!

    Fast det finns mer att göra: ”Further, there was ‘something else’ going on in the latter 19th and early-mid 20th century that was causing warming, that does not seem to relate directly to external forcing.” Vidare så påpekar de att det finns periodicitet som förbryllar.

    #18 fördröjd eller inbromsad stegring-den som lever får se! Goggle och författaren tog fram fördröjd!

  21. 25
    bom

    #21 Tomas Martinez verkar vara ett nog så vanligt namn. Fotbollsspelare, chiropraktorer och läkare i en salig röra.
    Den eventuella inblandningen med Norbert Kröcher i Anna-Greta Leijonaffären är ju en tungt inkriminerande sak.

    Svensk-Kubanska Vänskapsförbundet borde kunna skvallra? Var inte Ohly pamp där något senare? Här är vi väl ända tillbaka till CH Hermanssons och Lars Werners tid?

    Hemligstämplingen av Stasidokumenten skedde tydligen på väldigt goda grunder kan man då förmoda?

  22. 26
    Alienna

    [# fördröjd eller inbromsad stegring-den som lever får se! Goggle och författaren tog fram fördröjd!]

    inbromsning = minskning av fart (ofta till stillastående)

    fördröjning = det att ngt tar längre tid och resultatet inträffar senare än beräknat

  23. 27
    Mikael W.

    Michael Mann and James Hansen (who started the greenhouse hoax) do not understand thermodynamics. Neither does Robert G Brown whose very weak attempt to refute the gravito-thermal effect completely overlooked the fact that the gradient is the state of thermodynamic equilibrium. If you add a wire between the top and bottom of a cylinder of gas, you merely make a different composite system which then has a new state of thermodynamic equilibrium, and certainly no perpetual cycle of thermal energy. As Loschmidt explained, the temperature gradient has a propensity to form in solids, liquids and gases, but it is reduced in magnitude by intermolecular radiation, and probably obliterated altogether with all the radiation in liquid water. It is also over-ridden by excessive absorption of new energy such as in the stratosphere and the ocean thermocline.
    These are the facts (based on correct physics and empirical evidence) which smash the greenhouse radiative forcing conjecture …
    (1) Gravity forms a temperature gradient (and a density gradient) in the tropospheres of all planets with significant atmospheres, including gas giants. This is a direct corollary of the process described in statements of the Second Law of Thermodynamics.
    (2) Back radiation can only slow radiative cooling back to the atmosphere. The thin surface layer of the oceans in non-polar regions also cools by non-radiative processes both into the atmosphere and, as usually overlooked, also by downward diffusion and convection which are both towards the colder regions found at the base of the ocean thermocline. That energy only gets back to the surface in polar regions, and so it does not affect the temperature of the ocean surfaces in non-polar regions – probably about half of Earth’s surface.
    (3) Solar radiation cannot possibly raise the temperature of that thin surface layer of the ocean to the observed temperatures, because over 90% of the radiative flux is warming layers below that, and you can’t double count it. You must only enter into Stefan-Boltzmann calculations less than 10% of the solar flux reaching the surface, which is about 10% of 161W/m^2 on average. In fact, that mean flux of 161W/m^2 would only support a temperature of about 235K even if the Earth were paved in black asphalt for which emissivity is 0.93. Check it with an on-line Stefan Boltzmann calculator. Back radiation cannot be added to solar flux when determining the surface temperature and, in fact, it does not penetrate warmer water by more than a few nanometres. Its electro-magnetic energy is pseudo scattered and is never converted to thermal energy in the warmer water.
    (4) Empirical evidence proves the existence of the gravito-thermal effect, and it would warm the Earth’s surface to a mean of about 295K to 300K but for the fact that water vapour reduces the magnitude of the gradient (aka dry/wet adiabatic lapse rate) and leads to supported temperatures about 10 to 12 degrees cooler. These temperatures in the base of the troposphere slow down and even stop the surface cooling in the early pre-dawn hours, regardless of radiation losses which are balanced by “heat creep” diffusion and conduction back into the surface. These non-radiative transfers of thermal energy occur as a result of the Second Law of Thermodynamics as they are restoring thermodynamic equilibrium. They are most prevalent into the ocean surfaces during sunlit hours and especially on cloudy days. http://earth-climate.com

  24. 28
    Pehr Björnbom

    Tack Lena för denna översättning av denna utomordentligt intressanta artikel!

    Steven E. Koonins åsikter framstår som i det mesta välgrundade och genomtänkta. Han har en utmärkt bakgrund, inte minst hans stora expertis när det gäller komplexa matematisk-numeriska datormodeller, som gör att hans åsikter får särskilt stor tyngd. Hans kritiska diskussion av klimatmodellerna tycker jag är glänsande.

    Jag tycker att det finns en oklarhet i artikeln som gäller växthuseffekten. Oklarheten gäller vad man skall mena kvantitativt med växthuseffekten, men i elementära läroböcker brukar man ange att växthusgaserna ökar jordens temperatur med 33 C. Han skriver:

    ”Till exempel förväntas mänskliga bidrag till koldioxid i atmosfären mot mitten av 2000-talet direkt ändra atmosfärens naturliga växthuseffekt med endast 1% till 2%.”

    Vad man kommit fram till med klimatmodellerna i FNs klimatpanels senaste rapport framgår av diagram 11-25 (b) i denna rapport:
    http://www.climatechange2013.org/images/figures/WGI_AR5_Fig11-25.jpg

    Jag skulle från detta diagram säga att år 2050 har de mänskliga bidragen lett till en temperaturstegring på 1-3 C jämfört med perioden 1850-1900 (höger y-axel) vilket innebär 3-10% av atmosfärens naturliga växthuseffekt.

    Jag påpekar detta för att förekomma kritik från CAGW-håll. Jag anser att denna oklarhet i artikeln är helt oväsentlig för artikeln som helhet.

    Jag tycker följande stycke är utomordentligt tänkvärt och har samma åsikt:

    ”Politiska beslutsfattare och allmänheten kanske önskar sig lyxen av säkerhet från klimatvetenskapen. Men jag är rädd att stelbent utfärda idén om att klimatvetenskapen är ”avgjord” (eller är en ”bluff”) förminskar och kyler ner vetenskaplig företagsamhet och fördröjer dess framsteg i dessa viktiga frågor. Osäkerhet är en drivande kraft och inspiratör för vetenskap och måste konfronteras rakt på sak. Den bör inte begränsas till dämpade sidofältssamtal vid akademiska konferenser.”

    Detsamma gäller Steven Koonins avslutande stycke:

    ”Varje seriös diskussion om det förändrade klimatet måste börja med att erkänna inte bara vetenskapliga säkerheter utan också osäkerheter särskilt i vad gäller att föreställa sig framtiden. Att erkänna dessa gränser, snarare än att ignorera dem, kommer att leda till en mer nykter och i slutändan mer produktiv diskussion om klimatförändringen och klimatpolitiken. Att göra något annat är en stor otjänst för klimatforskning i sig.”

    Lägg också märke till hur bra det Steven Koonin diskuterar stämmer med samtalet mellan John Christy och Kerry Emanuel:
    http://www.klimatupplysningen.se/2014/04/11/samtal-klimatprofessorerna-john-christy-kerry-emanuel/
    http://www.klimatupplysningen.se/2014/06/06/samtal-mellan-klimatprofessorerna-john-christy-och-kerry-emanuel-del-2/

  25. 29
    korven

    (lite OT men jag måste få berätta,) Nu är han igång igen ”Bagdad Ulf Moback Bob” och det kan man väl skratta åt !!!
    om det INTE vore så att det är den den högsta tjänstemannen som leder staden Götebors stadsplanering och miljösammordning i sammarbete med MP S och Alliansen.
    ”Göteborg skall snarast vidtaga:”
    1, evakuering av bebyggelse av lågt liggande områden.
    2, invallning av Göta älv
    3, 2 stora portar i älvmynnigen (mot havet) och en i älven ( dämma upp Vänern)
    Kostnad 30-40 miljarder sek, Hur skall vi klara det? Skall vi fyrdubbla trängselskatten i Gbg och läggat till Stockholm skatt också för att betala det?
    länk Radio Gbg P4:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5654631

  26. 30
    Guy

    ”Saknar dock: Vårt fossila bruk utgör än så länge den bästa förklaringen till temperaturuppgången de senaste 100 åren.”

    LBr #11 Kanske det saknas för att det kanske inte är den bästa förklaringen.

  27. 32
    Tudor

    #21 Michael

    Det har ju många gånger påpekats här i kommentarsfältet hur journalistkåren hos public service har en kraftig slagsida åt vänsterextremt håll. Det påverkar förstås rapporteringen kring klimatfrågan, eftersom denna fråga har blivit ett slagträ i kampen mot kapitalismen.

    Bent Blydnikow skriver i Berlingske, en av Danmarks största dagstidningar. Här kan du läsa mer om SR-Chefen som han pekar ut. Jag vet inte om han har rätt. Jag tar inte ställning.

    http://www.b.dk/nationalt/castros-mexicaner-i-koebenhavn

  28. 35
    bom

    #30 Jag hittade denna länk hos Cornucopia?. Han har läst Scientific American om cagw och ballat ur a la Chicken Little. De flesta kommentarerna visar skeptiskt förstånd men en ”Nanotec” låter som BjörnT och försöker köra hela showen. Här ett exempel på en sansad kommentar:

    ”Så ser klimatskeptikern ut: http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.585062/ny-forskning–sa-ser-klimatskeptikern-ut

    ”De (klimatskeptikerna) har varit aktiva i en manligt dominerad värld, med en maskulint kodad rationalitet, där naturen är något outtömligt och passivt som kan omformas efter människans behov.

    Med denna utgångspunkt har därmed den rimligaste lösningen varit att ifrågasätta hela klimatvetenskapen eftersom – som artikeln formulerar det – klimatvetenskapen visar att en ”kraftig omställning av samhället måste till med en i grunden förändrad syn på expansion, ständig tillväxt, utnyttjande av fossila bränslen och exploatering av naturen”.”

    En annan kommentator föreslår att vi med tidsmaskin löser problemet genom att skicka miljöpartiet till sjuttonhundratalet där dom kommer att svälta och frysa ihjäl innan innan de får fart på den sekteristiska verksamheten. Roande läsning på det hela taget!

  29. 36
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Lars Karlsson
    De skriver att:
    ”De två har läst och analyserat hundratals debattartiklar i svensk dagspress under perioden 2006-2009, skrivna av framträdande klimatskeptiker. ”
    Det var s a s före min tid så jag tror att hon heter Maggie. :-D

  30. 37
    bom

    #31 Tudor
    Tack för länken till BT. Så den i Stockholm bosatte Martinezbrodern var gift med Elle-Kari Höjeberg.

  31. 38
    bom

    #32 Lars Karlsson

    En enda icke namngiven kvinna men en betydande del av SI hade man bilder på. Hur det kan bli på LiU när man bedriver ”skeptikerforskning”.

  32. 39
    tolou

    Lena #23
    The study does not assume any possible contribution to the increase in GMST from indirect solar influences not allowed for in the AR5 forcing estimates, or from natural internal climate variability affecting ocean heat uptake and/or forcing.

    http://judithcurry.com/2014/09/24/lewis-and-curry-climate-sensitivity-uncertainty/

    Om nu man anser att naturlig intern variabilitet samt även solaktivitet kan medverka till klimatförändringar över decennium-skalan, så påverkas alltså bedömningen av klimatkänsligheten betydligt. T.ex om haven & solen står för 1/3 vardera så måste klimatkänsligheten minskas till 1/3, dvs. runt 0,5°C.

  33. 40
    Ingemar Nordin

    Tack Lena! Fint att du tog dig tid att översätta Koonins artikel.

    Och mycket bra skrivet i Norrtäljetidningen Ann L-H. Grattis att du fick in den!

    Och så Judith Curry utläggning om hur klimatkänsligheten överdrivits …

    Ja, jag säger då det. Nu får vi karlar spotta i nävarna och ge järnet. Annars blir vi ju helt utklassade av damerna. :-)

    Glöm den där artikeln om Jonas Anshelms ”forskning” som säger att det bara är äldre vita män som är skeptiska. Han påstår att han är helt oskyldig och vill helst inte diskutera saken med mig enligt vad han meddelat mig per mejl… Vi får väl se.

  34. 41
    bom

    #35 Lena

    ”Hundratals skeptikerartiklar i Svensk dagspress”

    Det har aldrig släppts in något sådant i MSM. Debattsidorna har hela tiden fyllts med miljöpartister och Rockijkmän.

    ”Bara en enda kvinna” drar man till med för att sänka skeptikerskeppet med en genustorped under vattenlinjen. Varför törs fegisarna inte hålla sig till sanningen och medge att dom är här och läser!

  35. 42
    bom

    #39
    Så Anshelm vill slippa undan sitt ansvar för en urusel ”forskning”. Han vill inte diskutera sitt påhopp alltså! Vem är förvånad? Du släpper väl honom inte får jag hoppas!

  36. 44
    Thomas Kaijser

    Tack Lena för översättningen. Mycket värdefullt.

    Som jag skrev i en tidigare tråd uppskattade jag hans artikel – så pass mycket att jag googlade på
    honom (scholar google).

    Jag har ju själv publicerad mig i J of Computational Physics och var litet nyfiken på vad
    och var han publicerat. Och visst han har varit produktiv. Och visste borde politiker och
    klimatintresserade lyssna på hans åsikter. Men, men, …, knappast troligt att hans åsikter
    heller får genomslag.

    Det är ändå vissa saker jag undrar över.

    Vad menar han med att koldioxiden stannar kvar i 100 tals år?

    Jag har hört detta nämnas många gånger men jag förstår inte vad som menas.

    Min uppfattning är att den genomsnittliga uppehållstiden för en koldioxidmolekyl i atmosfären är
    mellan 5 och 10 år (den siffran har jag fått från Sten K), och det betyder att om vi antar att koldioxiden
    totalomblandas i atmosfären, så är det naturligt att anta exponential-fördelning för en koldioxid-
    molekyls upphållstid och då är det propertionen exp(-10) (~=1/3000) som stannar mer än 100 år.

    Ett litet argument för den relativt korta medeluppehållstiden är följande. Antag att 10 % av alla gröna växter förmultnar under året och frigör koldioxid. Ska mängden gröna växter vara konstant så måste gröna växter ”absorbera” lika mycket koldioxid från atmosfären via fotosyntesen.
    Återigen med totalomblandning så – med bara dessa två tillstånd för koldioxiden för vi en genomsnittlig uppehållstid på 10 år. Sen tillkommer utbytet med havet. Som minskar uppehållstiden ytterligare.
    Ocxh dessutom ökar mängden gröna växter på jorden med ett par % per år (tror ag).

    Jag kanske bör tillägga att den fossila förbränningen är ungefär 1/10 av den naturliga förmultningen.

    Att Koonin talar om en uppehållstid på flera 100 år gör honom betydligt mindre
    trovärdig för mig – tyvärr.

    Det känns tyvärr som han också levt ganska mycket i en bubbla – men visst, vissa av alla brister
    i klimatvetenskapen – och framför allt prognosmodellernas säkerhet – har han genomskådat.

    Det var några andra han uttalanden som jag inte heller instämmer i men som jag inte tar upp nu.

    Men jag gillade hans uttalande att
    ”Datormodellering av komplexa system är lika mycket konst som vetenskap”.

    Ett sånt här uttryck är besläktad med diskussioner om ”intuitionens” roll i vetenskapen.

    Konsten i modelleringen har sin grund i hårt arbete. Det det handlar om är att hitta en modell med rätt
    ”upplösningsgrad” relativt mätdata, och det är delvis en talangfråga, och därmed en konst.

    Man fär inte ha för många variabler och inte heller för få. Det finns ofta en ”bästa möjliga upplösning”,
    och när man försöker få bättre svar än vad som är möjligt, så blir det med hjälp av en
    massa ”rattande” på en massa ”parameter-rattar”.

    Det tragiska är att många som håller på med datormodelleringar tror att det är OK att skruva på
    parameter-rattarna för att få fram anpassning med observationsdata, men oftast förlorar modellen då
    både förklaringsvärde och prognosvärde.

    Thomas

  37. 45
    Alienna

    ”Hundratals…”

    Jisses. Hur blir man så urbota dum?!
    Om jag hade varit någon av de omnämnda personerna, skulle jag insistera på att få se de hundratals artiklarna.

  38. 46
    Christopher E

    #28 korven

    Jag befann mig på en konferens i Göteborg i förra veckan där Ulf Moback deltog i en programpunkt om översvämningsmodellering. Han var uppenbart djupt troende att prognoserna om metervisa höjningar var absolut sanning. Som påpekas i #30 är dock havsytehöjningen i Gbg endast ca 1,8 mm/år och motverkas av en landhöjning på 3 mm/år så strandlinjen faller med 1,2 mm/år. Så inte blir översvämningarna värre pga av havet såvida det inte pågår en mycket lokal landsänkning på grund dränering/urbanisering, men mot det hjälper ju inga utsläppsminskningar i viljet fall. Och att tex Mölndalsån svämmar över mer med fler hårdgjorda ytor intill är ju en annan fråga.

    Moback mest minnesvärda inlägg var att han ville avskaffa resebidraget som han kallade en subvention till bilindustrin. Fnyste om att det är mest stadsbor som får det. I praktiken skulle hans idé givetvis snabba på avfolkningen i landsbygd än mer.

    Han var ingen vidare muntergök, men sådana är ju klimatalarmister i allmänhet.

    Jag skruvade mig i min stol och tänkte på att Göteborgarna precis röstat ner biltullarna… så han var nog extra sur. Jag sade inget av respekt mot arragörerna av konferensen, som jag har goda relationer med, och det var ingen miljökonferens i övrigt.

    Havsytehöjningsprognoserna svenska kommuner använder är helt sanslösa, men det har vi ju diskuterat tidigare. Jag har för att även Gbg räknat fel på landhöjningen och råkat dubbla havsytehöjningssiffran.

  39. 47
    Olav Gjelten

    Ibland undrar jag om vi klimatrelister inte skulle göra väl så stor nytta i debatten i media om vi i stället för vår saklighet låtsar om att vi är övertygade alarmister och ”miljökäpar”. Vi kunde exempelvsis kräva förbud mot all allt som ökar koldioxidhalten ovsett vilka följder. Vi kunde hänvisa till mängder av alarmerande rapporter som visar att 90 procent arbetslöshet, massvält mm bara är småproblem jämfört med att inget göra eller göra alldeles fö lite.
    Jag gissar att politiker och media själva skulle få ytterst svårt at angripa oss från det hållet. Folk skulle förhoppentligvis bli både rädda och förbannade på att nu har hysterin kring klimat och miljö gått alldeles för långt. Kanske till och med vissa skulle gå till motvärn mot stolleriet? Precis som vi önskar!
    Vad säger ni?

  40. 48
    Alienna

    #47 Tjaa… Klimathotarna har väl inte någon ensamrätt på stolligheter. I ett ‘fritt land’, har varje medborgare lika stor rätt att vara stollig! :)

  41. 49
    Pehr Björnbom

    Lars Karlsson #33,

    Från Jonas Anselms artikel på Linköpings Universitets nyhetssida:
    http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.587989?l=sv

    ”Här finns namn som Per-Olof Eriksson, styrelseledamot i Volvo, Sverker Martin-Löf, f.d. ordförande i SCA, Hans Bergström, f.d. chefredaktör för Dagens Nyheter, ekonomen och professorn Marian Radetzki och Ingemar Nordin, professor i filosofi och vetenskapsteori vid Linköpings universitet. Flera klimatskeptiker är professorer, dock är det knappast någon av dem som ägnar sig åt klimatforskning.”

    Anselm är tydligen omedveten om alla klimatskeptiker som är klimatforskare, Judith Curry, John Christy, Richard Lindzen internationellt och Wibjörn Karlén och Gösta Wahlin i Sverige till exempel. Lennart Bengtsson har utpekats som klimatskeptiker av Olle Häggström och kollegor på UI.

    Min reflektion: Även om Jonas Anselm har en i mina ögon något krystad psykologisk förklaring till detta så tyder det han säger på att det finns en betydande överrepresentation bland klimatskeptiker av personer med hög utbildning och stora meriter, inte minst inom teknisk-vetenskaplig forskning och utveckling.

    En mer näraliggande förklaring är (med tillämpning av Ockhams rakkniv http://sv.wikipedia.org/wiki/Ockhams_rakkniv) att hög utbildning och kompetens är en tillgång för att göra de kritiska analyser som leder till ett skeptiskt ifrågasättande av klimatvetenskapen och klimatpolitiken. Det finns alltså anledning att ta Anselms resultat om klimatskeptikergruppens sammansättning på alllvar men att vara skeptisk till hans förklaring till skeptikernas motiv.

  42. 51
    Pehr Björnbom

    Thomas Kaijser #44,

    ”Det är ändå vissa saker jag undrar över.

    Vad menar han med att koldioxiden stannar kvar i 100 tals år?

    Jag har hört detta nämnas många gånger men jag förstår inte vad som menas.”

    Jag uppfattar det så att han helt enkelt som en utgångspunkt för sitt resonemang upprepar de konsensusuppfattningar som FNs klimatpanel IPCC för fram i sina rapporter. Att koldioxiden stannar i 100-tals år står i dessa rapporter och är baserat på den kolcykelforskning som har publicerats genom åren. Koonin vill helt enkelt inte ifrågasätta denna konsensus men den kritik som han framför är nog så skarp, relevant och tänkvärd ändå.

    Vi är inte så få som är skeptiska till denna konsensus om koldioxidens långa uppehållstid men de flesta klimatforskare har jag uppfattat accepterar den samtidigt som det förmodligen bara är en liten del av klimatforskarna som har tillräcklig insikt i kolcykelforskningen för att kunna bilda sig en oberoende uppfattning. Förmodligen gäller det också Koonin.

  43. 52
    Pehr Björnbom

    Ingemar #40, Lena #43,

    Det är ju också kul att detta motsäger Jonas Anselms hypotes att kvinnor sällan är klimatskeptiker :)

    Detta gläder min feministsjäl :D

  44. 54
    Guy

    OT, men ändå inte.
    I dagens Hbl finns under rubriken ”Hemmen allt större klimatbov” en mening som tarvar förklaring: ”Koldioxidutsläppen från träbränslen räknas inte som växthusgaser”. (FNB= Finska notisbyrån).

    Väcker några frågor. Är växthusgaser beroende av om något räknas som växthusgas eller inte? Eller kan atmosfären skilja åt olika koldioxidmolekyler så att den reagerar på somliga molekyler men inte på andra?
    Eller sätter journalister hjärnan på hatthyllan när dom kommer på jobbet?

  45. 55
    Thomas Kaijser

    Per

    Tack för Din kommentar.

    1. Låt mig först säga att mitt korta resonemang för koldioxidens uppehållstid förutsatte att
    totala mängden koldioxid i atmosfären och totala mängden i gröna växter är ungefär lika stora. Är
    däremot mängden gröna växter 50 % större än koldioxidmängden i atmosfären (vilket kan vara
    en rimlig skattning) så landar vi på c:a 7 år, i stället för 10 år, för medeluppehållstiden
    i atmosfären för koldioxiden.

    2. Men jag håller också med Dig om att han bidrar starkt till ett iifrågasättande av IPCCs slutsatser.

    Thomas

  46. 57
    tolou

    Guy #54
    Ved & trävirke är i princip neutralt eftersom kolet i träet nyligen tagits upp i fotosyntesen under trädets livslängd. Så denna koldioxid kan anses bara ”lämnats tillbaks” till atmosfären. Och så länge skogsarealen inte krymper nämvärt är kolbudgeten inte negativ. (Oavsett enskilda träds livslängd)
    I fallet fossilt, så ”tillförs” kolet till atmosfären då det lagrats under miljontals år.

  47. 58
    tolou

    Detta med kolets uppehållstid kan urarta i en lek med ord. Eftersom vi pratar om halveringstid i den globala omsättningen av koldioxid så minskar halten snabbt efter ett utsläpp och det mesta 90% bör ”försvunnit” efter uppskattningsvis 40 år. Men uppenbarligen försvinner inte ”allt” utan en svans av molekyler blir kvar mycket länge och den SISTA co2 molekylen kanske inte absorberas förrän tusentals år, men det är faktiskt oväsentligt.

    Och med kontinuerliga utsläpp årligen så fylls det på hela tiden med nya molekyler så utsikerna att såattsäga låta naturen ta upp detta är minimal. Därmed kan man ju påstå att våra utsläpp kommer vara kvar i atmosfären mycket länge.

  48. 59
    Daniel Wiklund

    Apropå kvinnor som deltar i klimatdebatten så är ju Donna Laframboise en som verkligen gör ett gediget arbete för att visa vilken bräcklig vetenskaplig grund som IPCC vilar på.

  49. 60
    Michael

    Rob #56
    Artikeln du länkar till bemöter inte Steven Koonin i sak utan baseras på personangrepp, guilt by association och svepande citat från auktoriteter. Intressant är att artikelförfattaren anser att det är långt billigare att förhindra extrema väderhändelser än att förebygga konsekvenserna av dem. Knäckfrågan blir då: exakt hur gör man för att förhindra väder?

  50. 61
    Guy

    Tolou #57

    ”Guy #54
    Ved & trävirke är i princip neutralt eftersom kolet i träet nyligen tagits upp i fotosyntesen under trädets livslängd. Så denna koldioxid kan anses bara ”lämnats tillbaks” till atmosfären. Och så länge skogsarealen inte krymper nämvärt är kolbudgeten inte negativ. (Oavsett enskilda träds livslängd)
    I fallet fossilt, så ”tillförs” kolet till atmosfären då det lagrats under miljontals år.”

    Jag kanske inte yttryckte mig tilräckligt tydligt. Min fråga gällde om olika koldioxidmolekyler uppfattas olika av atmosfären och i så fall inte är växthusgaser? Hur kan atmosfären skilja på dom olika molekylerna?

    Du svarar med att tiden har betydelse och att nyligen fällda träd ger annorlunda koldioxidmolekyler än äldre kolföreningar. Dessutom bör man väl beakta att nyss fälda träd inte längre fungerar som kolsänkor, så det där med att lämna tillbaka känns fel.

    mvh Guy

  51. 62
    Rob

    Vare sig mannen eller WSJ är betrodda i seriösa kretsar. ”Personangrepp, guilt by association och svepande citat”, var det. Var hittar man sådant, om inte här? Förutom era fantastiska (fanatiska?) statistiktolkningar, förstås.

  52. 64
    ThomasJ

    Mycket intressant tråd – tack Lena! :-D

    Och stort tack till Ann L-H för debattartikeln i Norrtelje tidning – suveränt att den öht publicerades. Bra ! ;-D

    Tjejer behövs sannerligen! :-D :-D :-D

    Mvh/TJ

  53. 65
    Rob

    Jag förstår. Kritik tolereras inte här, och jag ska inte längre ”trolla”.

  54. 66
    Jonas N

    Ingemar N, låt även tramsande klimathotstroende få försöka. Hur menar du att ngn som kommer med den sortens ‘argument’ skall förstå vad en sakdebatt är?

    Numera tycker jag att ‘klimatdebatten’ nästan bara befolkas av sådana tomtar på den sidan. Och även de som framhålls som ‘seriösa’ behöver beskydd helst för att helt slippa debattera eller från jobbiga frågor om allmänheten får delta …

    Jag tycker numera att det bara är bra, ju mer sådant som syns!

  55. 68
    Guy

    Jag tycker också Rob kan vara kvar, men man kunde ju vänta sig att han kommer med exempel på sina anklagelser. Dom anklagade borde ha rätt att försvara sig och sina handlingar. Man bör kunna stå för sina åsikter.
    Visst har jag sett guilt by association och personangrepp. Enligt min åsikt har dom kommit jämt från båda sidor. Visserligen är jag motståndare till bägge formerna men jag förstår att det är lockande i vissa situationer. Jag är inget undantag.

  56. 69
    tolou

    Guy, jag svarade på en mening som tarvar förklaring: ”Koldioxidutsläppen från träbränslen räknas inte som växthusgaser”.

    Inget annat.

  57. 70
    Alienna

    ”Koldioxidutsläppen från träbränslen räknas inte som växthusgaser”.

    Det är väl samma retorik som påståendet att växthusgasen H2O ‘inte räknas som’ växthusgas.

Kommentarer inaktiverade.