Kritik av tre nationella prov

Nationellt prov

Idag har vi ett gästinlägg skrivet av Rutger Staaf som är lärare på Lagmansgymnasiet högstadiet i Vara kommun. Vi har skrivit om Rutger Staaf tidigare som i inlägget En ljusglimt från skolvärlden.

Studenter förväntas sjunga om den ljusnande framtiden. Ett tidigare vanligt inslag på TV vid studenttider var att fråga en student om de verkligen räknade med en ljusnande framtid med tanke på världens tillstånd. Att fokusera på problem i framtiden är också en specialitet i skolan.

Fick detta bekräftat ännu en gång i samband med ett Nationellt prov i eng B på gymnasiet 2010, upptäckte det då min dotter förberedde sig inför provet. Eleverna fick hem en liten samling med artiklar på engelska där de sedan skulle välja ut en artikel att kommentera under själva provet. En av dessa handlade om framtiden. En mycket mörk syn förmedlades. Redan 2015 ska det bli katastrof med klimatetet och växthuseffekten och sedan 2025 ska ekologin braka ihop av människornas skador. Det fick eleverna läsa i en artikel som såg seriös ut. De har ju fått höra liknande saker många gånger så det vill till att se igenom denna artikel. Började undra vad det var hämtat ifrån, en nätkälla fanns som inte fungerade men genom att googla på texten hittade jag källan. En holländsk kvinna boende i Australien som var en andeskådare som från andevärlden tankat ned hur framtiden skulle bli. En vad jag kallar bekvämlighetsdomedagsprofet. Behövde inte anstränga sig, inte se på trender, inte ens räkna fel på trender. Varken eleverna eller engelsklärarna såg igenom texten, inte heller min dotter som gjorde detta prov.

Det hela var ett enda stort dravel och det är dåligt av skolverket att skicka ut denna artikel bland våra elever. Våra elever har redan fått höra så mycket negativt om framtiden så därför misstänker de inte något speciellt. Artikeln gav ett relativt seriöst intryck, liknande som de sett tidigare. Som en elev sa till mig. Så fort det gäller miljön så är det alltid så negativt.

De nationella proven för NO på högstadiet är uppdelade i tre delar. En första ämnesdel, A1, en andra del A2 för att testa elevernas förmåga att tänka, argumentera, analysera och ta ställning och en tredje praktisk labbdel, A3. För att klara godkänt på ämnesdelen upptäckte jag att det räckte med att ha varit med i nian. Elever kunde alltså hoppa över två tredjedelar av kursen och ändå klara provet, ämnesdelen var för liten tycker jag.

A2-delen: Eleverna måste ta ställning till odling av grödor och dess miljö- o klimatpåverkan, ris från Kina, pasta från Italien eller potatis från Sverige? De får ett exempel med mest ris, 40 %. Till sitt förfogande har de ett faktablad med ett antal uppgifter som vattenförbrukning per kg livsmedel, bekämpningsmedel per ha. Vilken typ av gödning som används, handelsgödsel respektive stallgödsel. Hur mycket CO2 som avges per kg livsmedel och de får också veta att från risfält avges det stora mängder med metan vilket är ospecificerat till massan men det är stora mängder. Det som de inte får veta är avkastningen per ha och den skiljer sig avsevärt, 30-40 ton per ha för potatis och knappt 3 ton för durumvete som pastan i Italien görs av. Detta har betydelse för beräkning av använd besprutning per kg livsmedel. Man hoppar ologiskt från jämförelser per kg livsmedel till användning per ha.

Alla svenska elever vet att det är dåligt med handelsgödsel, besprutning, hög vattenanvändning och att det avges växthusgaser vid odling, beredning och transporter vilket inte är bra. Närings- och energiinnehåll plus koktider anges också. Dessa kunskaper som alla har och faktainfo de får vid detta tillfälle ska då hjälpa eleven att ta ställning.

När jag såg dessa uppgifter i faktabladet var det svårt för mig att förstå varför det avges 2 kg CO2 per kilo ris men bara 0,1 kg per kg potatis och 0,5 kg per kg pasta. Har aldrig hört talas om att riset skulle avge så mycket CO2 från odling till färdig produkt, båttransporterna är effektiva och avger inte så mycket per kg. Dessutom avges stora mängder metan vid odling vilket påpekas. Blir misstänksam söker på nätet och hittar källan till dessa uppgifter. Det är ”Mat-klimat-listan Version 1.0” av Elin Röös en välkänd forskare vid SLU som är känd för dessa beräkningar. Men när jag tittar på tabellhuvudet står det CO2e. Den där lilla bokstaven e är betydelsefull för den innebär att riset avger 2 kg koldioxidekvivalenter. Det förklarar saken. Mängd metan och dikväveoxid ingår redan i dessa 2 kg CO2e. Metanets växthuseffekt dess ”Global  Warming Potential, GWP är inräknad. Metanets GWP är 24 enligt vissa uppgifter vilket betyder att ett kg metan är lika med 24 kg CO2. Eleverna får alltså arbeta med dubbel negativ bokföring utan att veta om det. Detta gör att jag börjar undersöka de övriga uppgifterna. Här uppstår det också en fråga om provkonstruktörernas förståelse för sin uppgift.

Vattenåtgången för potatis är ok, ca 300 liter per kg. Vattenåtgången för pasta 1200 liter per kg är i storleksordningen för brödvete som kan ge 6 -8 ton per ha. Durumvete för pasta ger knappt häften och enligt en forskningsrapport om Barillapasta ligger vattenåtgången på 1340 – 2850 liter per kg pasta, medel 2100 kg vilket gör att vi nästan kommer upp i samma storleksordning som för risodling som enligt faktabladet kräver 2500 liter vatten per kg ris och durumvete odlas inte i vatten. Det verkar märkligt. Letar på risodling i Kina och får fram uppgiften 3000 – 5000 liter vatten per kg ris i bevattnade högproducerande områden, det så kallade sumpriset (att det måste vara sumpris förstår vi av att det avges så mycket metan). Bergsriset behöver å andra sidan inte så mycket vatten.

Eleverna får reda på att konventionellt odlad potatis i Sverige odlas med stallgödsel. Kontaktar man potatisodlarföreningar så får man veta att en försvinnande liten del av gödningen är stallgödsel (att det är konventionell odling förstår vi av att det används 3,5 kg bekämpningsmedel per ha). Det används omkring 1000 kg handelsgödsel per ha. Bekämpningsmedlen per ha för potatis och pasta är i rätt storleksordning men när jag hittar ett par forskningsartiklar om risodling i Kina blir jag förskräckt. Där påstods det att det används mellan 20 – 30 kg per ha istället för de 2 kg som anges i uppgiften. Får bekräftat av en kollega som arbetat som engelsklärare i Kina att det sprutas oerhört mycket där Räknar vi om detta per kg livsmedel blir det ca 0,1 g för potatis, 0,2 g för pastan och 4 g för riset. Varför man hoppar från att ange förbrukning per kg livsmedel till användning per ha förstår jag inte. När jag frågar eleverna efteråt minnas de flesta att potatisodling kräver mest bekämpningsmedel av alla. När jag sedan berättar för dem om dessa felaktiga uppgifter blir de upprörda.

Tar upp detta med bekämpningsmedel och potatisodling ytterligare. Berättar för dem att då jag reser på Filippinerna ser jag risfält intill risfält, varför då frågar jag. De svarar att de gillar ris, att det är basfödan. Jag förstår att de tycker att frågan är dum. Ställer ytterligar en dum fråga till dem, vad är basfödan i Sverige? De tittar lite förundrat på mig, varför ställer du sådana dumma och enkla frågor förstår jag att de tänker. Potatis är basfödan i vårt land och så äter vi chips också får jag höra. Vår skola ligger på västgötaslätten med åker intill åker. Jag frågar dem, ser ni potatisåker efter potatisåker när ni åker genom landskapet? Nä det gör de inte. Varför ser ni inte det för potatis är ju basfödan? Nu är det ingen dum fråga längre och ingen kan svara på min fråga. Jag berättar om att man skördar 30 – 40 ton per ha och därför behövs det inte så många åkrar. Inte så många åkrar behöver besprutas så mycket och räknat per kg livsmedel blir det minst besprutning per kg potatis. De känner sig lurade och protesterar mot uppgiften. Men diskussionen slutar med att eleverna är överseende och storsinta med dessa felaktigheter. De säger ”det gör ingenting bara vi får bra betyg”. Och på denna A2-del får de relativt bra med betygsbelägg.

Hur ser då konstruktörerna på omfattningen av sin skapelse?

Enligt ”Bedömningsanvisningar” från skolverket har provet testat 14 av de 18 punkterna i det ”centrala innehållet” enligt kursplanen. Den artonde punkten är ”Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi”. Enligt skolverkets matris har denna uppgift med att ta ställning i matfrågan berört källkritisk granskning. Jag börjar undra om skolverket skämtar med mig, att titta på detta faktablad är ingen källkritisk granskning, långt ifrån. Eleverna litar nästan totalt på läroböcker och material från skolverket, de har ingen tanke på att det finns felaktiga uppgifter insmugna i faktabladet och inte lärarna heller. På den korta tid de har till förfogande att sammanställa och balansera argument för och emot finns det ingen tid för källkritisk granskning och eleverna har heller ingen tillgång till redskap för att göra detta, exempelvis en dator.

Nu vänder vi på steken! Vi tänker att man har medvetet smugit in åtminstone några av dessa felaktigheter. Det där med stallgödsel för den konventionella potatisodlingen i Sverige är ju för den som är något insatt i odling uppenbart felaktigt. Borde inte några elever reagerat över detta? Nej, för vi tar inte upp någon from av odlingsteknik i biologiundervisningen för tiden räcker inte till, det vet bara att det finns ekologisk odling, odling utan kemikalier förutom den vanliga odlingen men inte mer.

Var det kanske tänkt så att eleverna åtminstone skulle ha reagerat över detta? Om det var så då borde det ha framgått av ”Bedömningsanvisningar”. Men det finns inte en enda antydan i bedömningsanvisningarna s 14 – 19 att så skulle vara fallet. Och då påstå att med denna uppgift så testas ”Källkritisk granskning” är oförståeligt men det ser bara bra ut på pappret.

Dessa prov ska ge en riktlinje för betygsnivån. Det jag upptäckte då jag granskade kollegors rättning är det gamla vanliga. Vissa lärare rättar snällare, vissa rättar striktare. Provens påverkan på enskilda elevers betyg varierar också beroende betygsättande lärare. Provet ska vara ett bland andra för den enskilde men ibland väger det extra tungt beroende just på betygsättande lärare. Vissa lärare är mer osjälvständiga än andra.

Har skickat denna kritik till ansvariga på skolverket (Umeå Universitet) och fick ett snällt diplomatiskt svar. Se en mer utförlig beskrivning av min kritik på Lagmansnatursida.se.

Geografiprovet

Har även skickat kritik angående det nationella provet i geografi. Orsaken var att min yngsta dotter berättade för mig att eleverna hade diskuterat provfrågorna efteråt. Hennes klasskamrater hade sagt att ”man måste ju svara på ett visst sätt för att få poäng även om man själv inte tror på svaret”. Det gjorde mig nyfiken att även undersöka detta prov. Alla svenska ungdomar vet att det är en global uppvärmning på gång, stormarna ska öka, havsytan ska stiga metervis, städer svämmas över, isbjörnarna kommer kanske att dö ut osv.

I provet fick läsa att uppvärmningen går så fort att växter och djur inte hinner med och att isbjörnen hotas. De skulle diskutera omkring detta.

Jag har frågat de ansvariga vilka växter och djur är det som inte hinner med och ingen kan svara på det. Jag påpekade för dem att det är fråga om att anpassa sig till en längre växtsäsong. Låter inte så svårt, det har växter och djur även fått göra på våra breddgrader. Men alla växterna utnyttjar inte hela växtsäsongen men för många arter är det positivt.

Jag har visat dem genom att rikta uppmärksamheten på några olika isbjörnspopulationer att de inte behöver vara oroliga för isbjörnarna. Jag skrev

”Populationerna vid Baffin Bay (declining) och Davis Strait (stable) kan kanske jämföras. Båda områdena ligger mellan Grönland och Kanada. Baffin Bay är det nordliga området och Davis Strait är det sydliga. Läser vi mer om dessa populationer lär vi oss att populationen i Davis Strait har ökat från ca 1400 år 1993 till 2158 år 2013. Nu ska det sägas att det är mycket svårt att bedöma en isbjörnspopulations storlek. Baffin Bay har nästa omvända populationsuppskattningar men en ny är på väg och ska vara klar i slutet av året(2014).

Rutgers isbild

Hur var det då med isen för dessa populationer om vi jämför 15 september 1985 och 15 september 2012. Faktiskt öppet hav i båda fallen mellan Grönland och Kanada. Se även artikeln ”Polar bears thriving as the Arctic warms up”.

Eleverna ska alltså diskutera frågeställningar som de som konstruerar provet själva inte behärskar.

Positivt är att det finns elever som reagerar mot detta sätt att indoktrinera dem på.

lagmansnatursida kan du läsa det jag skickade till de ansvariga och det svar som jag fick från Lena Molin som är projektledare vid Uppsala Universitet för nationella prov i Geografi.

Dela detta inlägg

45 reaktion på “Kritik av tre nationella prov

  1. 1
    Peter Stilbs

    Skrämmande läsning igen så här till frukost, men stort tack ändå, Rutger. Tyvärr verkar det som all denna propaganda vi matas med har slagit rot, och är lika svår att göra något åt som kirskål eller åkerfräken i trädgården.

    Jag har tidigare kommenterat om en bekant som skulle nyligen skulle skriva teoridelen för grävmaskinistbehörighet(?) En av några 100 kryssfrågor gällde något i stil med ”vad händer om man inte använder biodiesel” – förväntat svar var givetvis ”klimatförändringar”…

  2. 2
    Ann LH

    Rutger, så skrämmande! Men med tanke på hur man tar sig upp på karriärstegen i skolans värld är jag inte förvånad, tvärt om. Läroplanens ord om rostfria kunskaper och kritiskt förhållningssätt är fortfarande en ledstjärna här och var på skolgolvet, men ju högre upp på stegen desto mer sällsynt. Skönt att du fortfarande kämpar!
    Men arma barn och arma land för att citera grannen i söder ThomasJ.

  3. 3
    lennart bengtsson

    Det är både märkligt och beklagligt. Att blanda in politik i skolbarnens prov och räkneuppgifter var vanligt förekommande såväl i det nationalsocialistiska Tyskland som senare i DDR men knappast något som dagens svenska skola borde ta efter. Varför inte istället ta efter en del av dagens tyska skola, inte minst när det gäller skolundervisningens kvalité i såväl djup som bredd.

  4. 4
    Lasse

    #3
    Håller med-Tysta skolan är att föredra ;-)!
    Kritiskt tänkande skall läras ut i skolan. Men den måste baseras på fakta som inte är diskutabla.
    Men vilka fakta är det?
    Nu är fakta ingen bristvara-en knapptryckning bort. Men då är källkritik viktig.

  5. 5
    Rutger

    Tack för kommentarer. En Liten rättelse. Har varit lärare på Lagmansgymnasiet i många år men pga skolledningens många självmål har elevtillströmningen minskat och jag är just nu sedan ett år tillbaka lärare på högstadiet i Vara kommun. Nu har jag fått mer grepp om var och när det börjar med klimathotet och den negativa synen på människan. Vad jag förstår är mellanstadiet inkörsporten till indoktrineringen i synen på människan och klimatet.

  6. 6
    Mats Jangdal

    Skrämmande Rutger!
    Men inte förvånande. Jag reagerade redan under min egen skoltid på den genomsyrande principen att läraren alltid har rätt, även när denne uppenbarligen har fel. Men över läraren fanns rektor som hade ännu mer rätt och till sist Skolöverstyrelsen som hade mest rätt av alla.
    En makalös auktoritetstro som svenskarna tycks oförmögna att ifrågasätta, än mindre genomskåda.

  7. 7
    Ann LH

    Rutger! Delge gärna oss alla på bloggen mera om indoktrineringen i miljö- och klimatfrågorna i grund- och gymnasieskolan. En skoldebatt om detta vore värdefull!

  8. 10
    Kenneth Mikaelsson

    Tror att vi får kräva att straffet högföräderi införs för skolpolitiker och lärare som jamsar med i propagandan.. då även inräknat puckona på SVT..

    och har mig till minnes att Sverige äger en giljotin som det inte är så hög belastning på….

  9. 11
    Thomas P

    Lasse #4 ”Kritiskt tänkande skall läras ut i skolan. Men den måste baseras på fakta som inte är diskutabla.”

    Där vart det väl ändå fel. Det är just när man har diskutabla fakta som kritiskt tänkande är viktigt.

    Att göra övningar med exempel från verkligheten är bra, men då gäller det att se till att de fakta som eleverna har att utgå från är korrekta.

  10. 12
    Rutger

    #6 Mats
    Hej. Måste tyvärr säga att du gömde en auktoritet. Läroboken. Mina högstadieelever protesterade när jag sa att det står fel i boken i samband med växthusgaserna. Varför ska vi tro mer på dig än på läroboken var en fråga jag fick. Sa att det var en bra fråga men eftersom det var slutet på lektionen kunde jag inte besvara den fullständigt. På nästa lektion tog jag med mig två gymnasieböcker som sa raka motsatsen och visade ekeverna. De blev lite frågande och tyckte det var konstigt att det skilde så mycket mellan böckerna. Det gällde CO2:s roll.

  11. 13
    Björn

    Vad har egentligen CO2 att göra i undervisningen annat än som nödvändig del i fotosyntesen? Inte undra på att barnen inte förstår orsak och verkan i undervisningen, när den så tydligt fokuserar på förkaringar till propagandans hjärnspöken. Undervisning i vad det än är, måste föra fram fakta och inte pseudoförklaringar på vår verklighet. Inte undra på att begåvade barn inte mår bra i vår skolvärd. Samma gäller naturligtvis lärare som Rutger. Det är naturligtvis lärare som han med flera, som skall ta del av Jan Björklunds lönehöjningar. Men för att detta skall bli en verklighet, måste dåliga lärare med ”armbågar”, först definieras och manövreras ut.

  12. 14
    C-G Ribbing

    Rutger – mycket bra, men som redan sagt skrämmande!
    En annan del i förklaringen till hur det har blivit så här är allmänna krav på att undervisninge skall ha stoff som är ”relevant”. Det tolkas ofta som ”politiskt relevant” och ”sånt som media ta’r upp”. Då blir det en sänkning till dessa nivåer. Istället för (underförstått tråkiga) basfakta.

    /C-G

  13. 15
    Gunnar Strandell

    Janne #9

    Forskarna är från Australien, men ingen av dem är specialiserad på klimatforskning.
    På deras hemsida finns en knapp: ”Act Now”, men den leder bara till en pengainsamling.

    Till saken hör kanske att den nya regeringen i Australien ser över kostnaderna för klimatrekaterad forskning.

    Anthony Watts har kommenterat deras berättelser.
    Länk:
    http://wattsupwiththat.com/2014/08/24/newest-scam-donate-money-to-help-alleviate-the-fears-of-scared-scientists/

  14. 16
    Alienna

    TP #11

    Menar du att ‘kritiskt tänkande’ är förmågan/kunskapen att tro på rätt auktoritet…?

  15. 17
    rutger

    #13 Björn
    Trevligt att höra att du tycker att sådana som jag ska ha lönehöjningar, men verkligheten är annorlunda. Ska det gå bra lönemässigt i skolans värld ska man inte sticka ut, komma med kritiska synpunkter och helst vara kopis med rektor alt att rektor har extra stor respekt för dig. Resultaten i form av att eleverna gör bra ifrån sig tycks inte ha någon betydelse.

  16. 18
    Mats G

    Det här måste väl vara producenternas våta dröm. Tvinga folk och köpa nya grejer.

  17. 20
    Potatisodlare

    Jag har mycket svårt att tro att någon potatisodlare har sagt att de sprider 1000 kg konstgödsel per hektar.

    Vill man ha mycket blast och osäljbar potatis kan man sprida så mycket.

  18. 21
    Björn-Ola J

    Är det ett bra sätt att motivera elever att ge dem en bild av allt ändå kommer att braka åt helvete?
    Är inte det skolverkets plikt att arbeta för att elever ska bli bättre motiverade till att studera och satsa på sig själva för framtiden? Är det inte ett tjänstefel att skicka ut en djupt förvillande artikel som beskriver framtiden så mörk?

  19. 22
    Thomas P

    Alla som tycker dagens politiker är dåliga kan läsa #10 för att se hur mycket värre det kunde vara.

  20. 23
    Jarek Luberek

    Det är givetvis dåligt för Sverige och världen i övrigt att barn översköljs av dåliga idéer, och vi vet också att det inte är något nytt i sig. Barn har alltid varit de första offren för propaganda. De har ju inget att sätta emot. Ingen erfarenhet att falla tillbaka på.
    Tycker det är speciellt tragiskt att läsa om barn i de nedre tonåren eller på väg in i tonåren som tappat tron på framtiden och därmed lusten att studera och tappat sin nyfikenhet. Har sett siffror på 5% som påstås lida av någon form av klimatångest. Detta är speciellt illa då allt tyder på att mänskligheten helt oavsiktligt lyckats att göra jorden bättre och förbättrat livet för väldigt många människor. Barnen har ångest över något de borde glädjas och ha framtidstro över. Horribelt.

  21. 25
    HansH

    I Dagens SvD är svenska forskare förskräckta över hur Kebnekajse smält ned de senaste 100 åren…man förvånas över deras längta tillbaks till Lilla Istidens klimat men det näms inte….Köld är tydligen det alla längtar efter…nu när Nord och Sydpolen vägrar försvinna är det nationalbergets tur …suck…Romson gråtande på toppen i valspurten..vilken bild..

  22. 27
    Thomas P

    Kenneth #20 Borde det klia? Tänker du och dina kumpaner dra igång en ny kristallnatt?

  23. 28
    potatisodlaren

    Rutger #24

    Det är stor skillnad på försöksodlingar och vad som är lönsammast i verkligheten.

    Det finns kanske sorter som används som fabrikspotatis som tål att gödslas så mycket. Gör man det på KIng Edward och andra matpotatssorter så får man problem med skorv och brunröta.
    Brunrötan beror på bladmögel som ökar om blastmängden ökar. Det går att spruta mot bladmögel och vid så höga gödselgivor som 1000 kg/ha så måste det nog en regnig sommar sprutas 20 ggr eller mer.

    Med en gödselgiva på 200 kg/ha blir det skörd på 25 ton/ha och det räcker med att spruta mot bladmögel några gånger en regnig sommar. Skulle gödselgivan öka 1000 kg/ha skulle skörden öka med 10 ton/ha och det skulle behöva sprutas 5-15 fler gånger per säsong. Det skulle inte löna sig. Det skulle det vara mer skorv på potatisen som skulle göra en stor andel osäljbar som matpotatis.

    Själv gödslar jag 100-300 kg/ha beroende vilken mark jag odlar på och vad som varit förfrukt.

  24. 30
    Slabadang

    Bra Rutger!

    Yngsta barnet blir nu befriat från den svenska indoktrineringsskolan och jag får makt och kontroll över den indoktrinering hon måste skyddas ifrån.

    Vi har en dam i Australien som inväntar den granskning hon smet ifrån som premiärminister och uppenbart är att hon är en förskingrare.

    THE royal commission into union corruption is calling Julia Gillard and a serving Federal Court judge, her former boss at law firm Slater & Gordon, to give evidence about allegations of fraud in the AWU slush fund scandal…

    The hearings will occur over three days from September 9 when the anti-graft probe returns to its investigation of a union slush fund, which was established with legal advice from Ms Gillard to her then boyfriend, allegedly corrupt Australian Workers Union boss Bruce Wilson.

  25. 31
    Kenneth Mikaelsson

    Mauris Strong´s hejdukar och Rom klubbens anhängare ska nog se sig noga i spegeln…

  26. 32
    Kenneth Mikaelsson

    Jag anser att de som mind fuckar ungarna är på lika nivå som pedofiler .. utnyttjar sitt övertag på svagare individer… OCH sånt folk respekterar jag inte… så om nu TP inte har moral nog att se det så……….

  27. 33
    Svempa

    Feynman: ”Science is the belief in the ignorance of experts”

    Idag håller jag med TP. När det finns diskutabla fakta är det läge för kritiskt tänkande.

    Enkelspårigt förfärande över dagens skola baserat på andra och tredjehandsuppgifter leder ingen vart. Faktum är att den vetgirige eleven idag har en mångdubbelt större kunskapsbas än vad som var möjligt för bara några årtionden sedan och när det gäller indoktrinering är den en annan sak som alltid funnits och krävt vaksamhet. ”Till flydda tider återgår min tanken än så gärna….”

  28. 34
    Börje S.

    Hmm

    Jag har kommenterat ett nytt debattinlägg, ett alldeles utmärkt sådant av Ann LH.
    När jag skrev min kommentar så fanns det.
    Nu är det båtta! Var tog det vägen?

  29. 35
    Ingemar Nordin

    Börje S #34,

    Ann L-Hs inlägg kommer på måndag. Ledsen för strulet. (Undrar om din kommentar hänger kvar då?)

  30. 36
    BD

    Eva Franchell skriver i en ledare på Aftonbladet att, citat, ”Vuxna politiker kapade skolan
    Ingen pratar om barnen”. Jag mailade henne nedanstående:

    Hej Eva

    Om du är genuint intresserad av hur politiken kapar skolan ska du läsa detta skrämmande inlägg på Klimatupplysningen: http://www.klimatupplysningen.se/2014/08/28/kritik-av-tre-nationella-prov/

    Vidare intressant, tillika skrämmande, läsning finns här: http://lagmansnatursida.se/ (se “Kritik av läroböcker och nationella prov”).

    Det finns totts den politiserade läroplanen lysande elevarbeten. Läs gärna detta exempel: http://lagmansnatursida.se/klimatarbete.pdf
    *********************
    Vi får se om hon svarar…

  31. 37
    Börje S.

    #35 Ingemar

    Det var en sammanfattning av läget BOM – Jennifer Marohase, ABC:s brutala sätt att tysta en intervju med Jennifer samt en betraktelse över den enorma hänsynslöshet, ansvarslöshet och psykiska brutalitet som utmärker klimatgeschäftets blåljugande propagandister som inte drar sig ett ögonblick för att förstöra ungdomarnas framtidstro ej heller från att förstöra miljön för att ”rädda” den (sic) nej sick förresten.

  32. 38
    Lars Kamél

    En tanke slår mig: På Pisatesterna gäller det kanske för eleverna att svara korrekt på frågorna och inte politiskt korrekt, som svenska elever är vana vid?

  33. 39
    pekke

    I DN säger de:

    ” Havsnivån stiger globalt mellan 1901 – 2010 i genomsnitt 1,7 millimeter per år. De senaste åren har takten ökats till cirka 3,2 millimeter per år. ”

    ” Ytterligare klimathot kommer från havet. Havsnivån runt Sveriges kust väntas stiga när isarna smälter, som mest med en meter på hundra år. Men samtidigt pågår det både en landhöjning och landsänkning som gör att Sverige drabbas olika. Norrland berörs inte alls medan södra delarna kan räkna med stora problem. Där hotas våra tre största städer att hamna under vatten. Göteborg nås av den kritiska havshöjningen 2020-2025, medan Stockholm drabbas senare, runt 2080. ”

    ” Häftiga skyfall drabbar inte bara södra Sverige och kusterna utan kan inträffa varsomhelst i landet, och tillsammans med temperaturökningen blir de mer frekventa. Risken är att det även blir större regnmängder än de vi hittills har upplevt. Experterna pekar på det skyfall som inträffade i Köpenhamn 2011. Då föll det 150 millimeter regn på två timmar vilket orsakade totalt kaos i samhället. ”

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-daligt-rustat-for-oversvamning/

    Man kan undra vad alla dessa ” klimatexperter ” som gör dessa prognoser för Sverige tänker när de ser hur klimatmodeller och verkligheten allt mer går skilda vägar ?

  34. 40
    Göran Å

    Hej förresten Rutger! Vi har säkerligen träffats på någon eller några länsstudiedagar i Skaraborg. Tyvärr lär det inte ske igen eftersom vi nu är på olika stadier…
    Jag är rädd att det som Rutger beskriver bara är kulmen på något som hållit på i åtminstone 30 år, eller minst lika länge som jag varit verksam som lärare. Trenden är att man går från klassiska kunskaps och bildningsideal mot en politisering, där makthavare mer och mer föreskriver vad framtida medborgare, dvs. ungdomar, skall tycka och tänka i vissa samhällsfrågor.
    En bra illustration är utvecklingen för ämnet naturkunskap i gymnasieskolan. Från början kom det till för att icke-naturvetare på ett enklare och för dem mera rationellt sätt skulle kunna tillägna sig kunskaper i naturvetenskap (alternativet vore att läsa Kemi, Fysik, Bilogi osv). Alltså en lovvärd tanke och ett klassiskt bildningsideal, i det här fallet undvikande av fackidoti.
    Jag minns att ekonomer, när jag började, läste en kortare kurs och samhällsvetarna en längre. Humanisterna hade ingen naturkunskap, vilket möjligen kan tolkas som att man ansåg dom inte behövde veta något om naturen. Mest naturkunskap hade dock tvåårig social linje, tre timmar i veckan i två år. Även om ”timmarna” då bara var 40 min, så var det jättemycket tid, där man verkligen kunde beta av den naturvetenskapliga ängen i lugn och ro, så som den ursprungliga tanken var för ämnet.
    Förändringen kom med Göran Persson gymnasiereform, då alla program-linjer blev treåriga. Då bröt man ut en liten del av naturkunskapen (ungefär två kapitel i vår dåvarande lärobok) och gjorde det till ett ”kärnämne” som alla skulle ha, från naturvetare (absurt) till yrkesprogram. och den kursen var klart politiskt motiverad, alla behövde dom här kunskaperna för att kunna ”ta ställning” och liknande formuleringar. Politikernas avsikt var säkert lovvärd, men tillsätt utbildningsbyråkrater och läroboksförfattare som redan VET vilken ställning man skall ta, så har du propagandan där.
    Innehållet i denna obligatoriska kurs, som ALLA på gymnasiet läste var ungefär ekologi, energi och miljö.
    Denna politiskt grundande kurs utökades sedan, först till nästan det dubbla och med Björklunds gymnasiereform till det tredubbla. samtidigt som obligatoriet för samhällsvetarnas allmänbildningskurs i naturvetenskap FÖRSVANN.
    Det är därför idag möjligt, för första gången någonsin, för samhällsvetare, ekonomer och humanister att bli verkliga fackidoter. Kraven från högskolor och univeriitet är idag DET ENDA som ännu håller emot och gör att många av dem fortfarande, trots allt, läser den gamla klassiska allmänbildningskursen (I dag kallad Naturkunskap 2).
    Kvar har vi som OBLIGATORISKT bara en stor, politiskt grundad kurs.Hit har man då fört över vissa kontroversiella ämnen som t.ex. genteknik (läs:genmodifierade organismer), sex och samlevnad osv, alltså typiskt områden där makthavare förmodligen anser att ungdomarna behöver ”upplysas” om vad som är rätt och riktigt. Typiskt är att hållbar utveckling finns med, åtminstone tre gånger i formuleringarna i ämnesplanen. Det kunde dock varit värre, ett tag var förslaget att både naturkunskap och geografi skulle tas bort och ersättas med ett nytt ämne, ”Hållbar utveckling”. Det kunde dock stoppas, bland annat efter insatser från vår skola.
    Det är paradoxalt att kunskaps och bildningsidealet försvann just med Björklund, som ju annars brukar ses som en försvarare av detsamma. Den enda förklaring jag kan komma på är att det sitter personer med bestämda avsikter på centrala positioner i utbildningsbyråkratin, och varenda gång det händer något, så flyttar de fram sina positioner, oavsett vem det är som initierar förändringarna.

  35. 41
    Rutger

    #7 Ann LH
    Ska återkomma med mer synpunkter.
    #28 Potatisodlaren
    Tack för synpunkterna, ska ändra in min sammanställning
    #40 Göran Å
    Trevligt att få höra från en lärarkollega. Blir nyfiken på var någonstans du håller hus. På min hemsida finns min mailadress om du vill skriva ett par rader.
    Du sammanfattar det bra med naturkunskapens utveckling. Med det nya gymnasiet var det mest bara miljö,energi och ekologi i NkA. För NV-programmet tyckte man det var bra med extra tid, kunna lägga in lite extra geovetenskap exempelvis. Har på senaste decceniet tyckt att artkunskaperna är alldeles för dåliga bland eleverna. Har lagt extra moment om däggdjur och fåglar i norden för eleverna.
    Häls
    Rutger

  36. 43
    Kenneth Mikaelsson

    Riktigt bra skrivet Rutger….

    Önskar att en annan kunde uttrycka så……

    Fast det man inte har i ordet får man ha i nävarna… så meningarna brukar ta bra ändå…. :-)

  37. Pingback: Cometary Cornucopias | Skeptical Swedish Scientists

Kommentarer inaktiverade.