Malarians härjningar i Sverige

Det var inte bättre förr. Jag fortsätter nu min historiska vandring med att titta på de problem som plågade Sveriges befolkning för inte så länge sedan. Det var inte bara extremväder med tex extremt kalla och varma år som gjorde livet surt (Se tidigare inlägg). Även så kallade tropiska sjukdomar härjade i Sverige under en tid då det faktiskt var kallare här.

Att malaria har varit vanligt förekommande i Sverige är det inte många av allmänheten som vet. Anledningen till att det är så okänt är kanske att det inte hette malaria på den tiden. Vanliga namn var istället kallesiuka, koldesot, skaelffvosoth, skelfva, frösesiuka, eller frossa.

 

Siu Beswärdligheter pläga gemenligen them anfechta, som til Land resa: Then första är Frösesiukan eller Skelfwan”

Uppsalas första medicinske professor Chesnecopherus, 1619

 

Ingen sjukdom här i landet är mera bekant och mera gängse än frossan.”

Johan Linders Tanckar om Frossan och Kinkinabarken, Stockholm 1717

 

Det sista inhemska fallet av malaria i Sverige inträffade år 1933. Anledningen till att malarian var så vanlig i Sverige är att malaria sprids av myggor av släktet Anopheles och i Sverige finns det fyra arter av detta släkte.

 

Imponera på dina vänner genom att kunna skilja en malariamygga mot en vanlig mygga. Malariamyggan har kroppen i vinkel när den suger blod.

1280px-Anopheles_albimanus_mosquito

Imponera på dina vänner genom att kunna skilja en malariamygga från en ”vanlig” mygga. Malariamyggan har kroppen i vinkel när den suger blod.

Anledningen till att malarian dog ut i Sverige var förmodligen en kombination av utdikning och förbättrat boende. För att malaria ska kunna spridas krävs det både myggor som kan bära parasiten och smittade människor som blir bitna av dessa myggor. När vi i Sverige i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet började få det bättre ställt, fick vi bättre boende. Färre personer sov i samma rum och husen blev tätare och släppte inte in lika mycket mygg. Man tror att smittan till stor del spreds på natten då myggor kunde suga blod från både smittade personer och osmittade personer och därigenom sprida smittan vidare. Men genom bättre hus hindras smittspridningen och så småningom dör sjukdomen ut.

I och med den starka kopplingen till välståndet i landet, är malaria till största delen en fattigdomssjukdom och har ingenting med klimatförändringar att göra. För några år sedan var det vanligt att man i tidningsartiklar pratade om att malarian skulle spridas till Sverige pga den globala uppvärmningen. Lyckligtvis verkar tidningsredaktionerna iallafall ha lyckats ta till sig fakta i detta fall eftersom jag inte har sett någon sådan tidningsartikel på några år.

Det har länge varit känt att malaria är en endemisk sjukdom, dvs den förekommer bara inom vissa områden. Man kände också till att sjukdomen till största delen existerade nära vattendrag och sumpmarker och att utdikningar kunde göra att sjukdomen minskade. Ordet malaria kommer från italienskans mala aria, dvs dålig luft. Man trodde alltså att det var luften som var dålig i dessa områden. Men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som man lyckades identifiera att det var myggor som spred sjukdomen vidare, och 1902 fick Sir Ronald Ross nobelpriset i medicin för att ha kartlagt malaria-parasitens livscykel.

I boken “Om Sveriges Folksjukdomar” av F.A Gustaf Bergman från 1877 (online här) finns det närmare 200 sidor skrivna om malarians härjningar i Sverige. Där kan man tex hitta denna karta av var malarian existerade under 1850-talet.

Malarians utbredning över Sverige

Malarians utbredning över Sverige under 1850-talet.

Notera att denna bok kom ut innan det upptäcktes att myggor spred sjukdomen. Det finns därför inte någon referens till myggor i boken, men däremot beskrivs det på många ställen relationen till våtmarker och översvämningar. I samma bok finns även en uppskattning av dödligheten i Sverige.

Uppskattning av dödligheten i Malaria i Sverige

Uppskattning av dödligheten i Malaria i Sverige. Statistiken kommer från Statistiska Central-Byrån. Fram till år 1800 är siffrorna gemensamma för Finland och Sverige.

Man har sedan någon gång på 1600-talet känt till att barken från kinaträdet med ämnet kinin kunde bota eller lindra malaria. Hade inte denna medicin funnits hade förmodligen både spridningen och dödligheten varit mycket större.

I den här boken finns även en sammanställning av malaria-frekvensen per månad.

 

Antalet malariafall per månad för några orter i Sverige

Antalet malariafall per månad för några orter i Sverige

Man kan tycka att det är märkligt att malariafrekvensen verkar börja gå upp redan i mars. Förklaringen till detta är att malariamyggorna (Anopheles messeae) övervintrar inomhus. När dessa myggor övervintrar i ett kallt utrymme är de mestadels inaktiva och suger inte blod. Om de däremot övervintrar i ett varmt och fuktigt utrymme, som tex tillsammans med människor, behöver de blod för att kunna överleva vintern. Därför ökar malariafallen under senvintern när myggorna börjar bli “hungriga”. Malaria är därför också en inomhussjukdom, vilket innebär att kopplingen till klimatförändringar försvinner helt och hållet.

 

Källor:

Slutrapport för projektet Varför försvann malarian
från Svenskfinland?

http://landberga.se/medicinhistoria/frossa.html

Om Sveriges Folksjukdomar, F.A Gustaf Bergman, 1877

Dela detta inlägg

65 reaktion på “Malarians härjningar i Sverige

  1. 1
    Peter Stilbs

    Mycket intressant och läsvärt, Magnus. Hoppas dessa hemskheter inte återkommer hit – en hel del annat, som praktiskt taget var okänt för några decennier sedan har ju gjort det (ex. vägglöss, hårlöss, kackerlackor, TBC och kanske snart polio).

    Men inget har ju något med klimatet att göra.

  2. 2
    lennart bengtsson

    En utmärkt sammanställning. Malarians antagna ökning i ett varmare klimat har länge varit en del av klimataktivisternas skrämselarsenal men som Du tydligt visat så finns det ingen koppling mellan malaria och temperatur. Samma sak gäller extrema väderhändelser som har visat sig ännu svårare att eliminera från klimatdebatten.
    Det är självklart beklagligt att människor har uppfattningar eller fördomar som helt saknar empiriskt eller vetenskapligt stöd i allmänhet med det är FÖRKASTLIGT att det finns politiska eller religiösa grupper som MEDVETET utnyttjar människors fördomar för att vinna makt och inflytande. Man kan bara hoppas att landets hyggligt utbildade medborgare vägrar att falla för denna falska bild av verkligheten. Upplysningstiden har förhoppningsvis inte tagit slut och får inte ta slut.

  3. 3
    Thomas P

    Du borde kanske nämnt att malaria är ett samlingsnamn på fem olika sjukdomar orsakade av olika arter av parasiten plasmodium. Den variant vi hade här uppe (P. vivax) är inte fullt så allvarlig som den som idag härjar i varmare klimat (P. falciparum)

  4. 4
    Lasse

    Var det inte oxå närheten till djur som gav möjlighet för myggorna sprida parasiten.
    Vi bodde ju ibland i samma hus som korna förr!
    Något man kan se i Alperna fortfarande!

  5. 5
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P #3:
    Intressant. Jag har tyvärr inte hittat någon information om vilken/vilka malariasorter som fanns i Sverige. Var har du hittat den informationen?

    Men alldeles oavsett om vilken malariasort det handlar om så finns det ingen koppling till klimatet.

  6. 6
    Sten Kaijser

    Thomas och Magnus,
    att ”falsiparum” är den farligaste är väl känt, det jag däremot inte vet är om olika myggarter bär olika malariavarianter, eller om ”alla malariamyggor kan bära alla malariavarianter”.
    Jag vill också minnas att olika profylax var olika effektiva mot olika varianter men att den som ”jag använde”
    var mest effektiv mot just falsiparum.

  7. 9
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P #7:
    Intressant att detta har diskuterats tidigare på klimatupplysningen. Men jag har fortfarande inte fått klarhet i vilka malariasorter som existerade i Sverige. ”tty” skriver i den diskussionen:
    ”Det är förresten inte säkert att det bara var vivax som fanns i Europa. Det finns beskrivningar av cerebral malaria även från Europa, och det förekommer bara hos falciparum i nutiden.”

    Och jag förstår fortfarande inte kopplingen till klimatet som du hänvisar till. Det måste du utveckla mera.

  8. 10
    Daniel Wiklund

    Hur kom vi dit hän att allt numera ska relateras till klimatet. Läser i en lokaltidning (Norrbottenskuriren)under rubriken för 50 år sen. Då frös en stor del av spannmålet och potatisen bort, och stora värden gick till spillo. Men inte ett ord om koppling till klimatet, hade det hänt idag hade det garanterat skyllts på klimatförändringar. Miljöpartiet hade förmodligen utlyst presskonferens. I ljuset av jordens klimathistoria är det meningslöst att skylla dagens klimatkatastrofer på människorna.

  9. 12
    Thomas P

    Michael #8 Den där notisen är ett exempel på förvirrad nyhetsrapportering. Artikeln i Nature diskuterar enbart P. falciparum och hur dess utbredning påverkas av klimat och preventiva åtgärder och hävdar att klimatfaktorn är den mindre i sammanhanget. Skribenten på TT har dock fått för sig att blanda in malaria i Sverige, uppenbarligen utan att vara medveten om att vi hade en annan sorts malaria här. De olika arterna malariaparasiter tål olika klimat.

    #11 Jag talar om falciparum, falsarierna överlåter jag med varm hand åt dig och dina gelikar.

  10. 13
    Ann LH

    Magnus, bra att Du tar upp det här ämnet innan Åsa Romson lanserar nästa klimathot, frossaepidemi. Hon griper nu totalt urskiljningslöst varje halmstrå för att få möjlighet att leda den energi- och miljörelaterade avvecklingen efter valet. Nu behövs det inte några speciella myggbet för att få frossa precis, det räcker att tänka på dessa framtidsutsikter.
    Thomas P påpekade mycket riktigt att ämnet varit uppe här tidigare. Jag rekommenderar en genomläsning av tråden med dess kommentarer. De breddar diskussionen, visar att Thomas P är sig lik och väcker återigen saknaden efter Gunnar Littmarcks intressanta kommentarer.

  11. 14
    Lasse

    När det gäller att tolka olika historiska skrifter fick jag ett gott skratt igår.
    Herioglyfer antyder att en farao dött av ett getingstick för flera tusen år sen, första dokumenterade allergin mot getingar! Eller? Samma tecken användes för flodhäst som dödar på ett mer brutalt sätt!
    Forskarna är -hör och häpna! Oense!

    OT: Periodiciteten i strömmar och temperaturer är huvudspåret i en text här-http://notrickszone.com/

  12. 15
    Ann LH

    Tillägg till mitt tidigare inlägg i #13 – länk till tidigare malariatråd i # 7 och så heter det myggbett och inget annat.

  13. 16
    Björn

    Intressant och överaskande att vi har haft malaria i den omfattning som beskrivs. Det är väl med denna sjukdom som med alla andra, att det är närheten till djur och andra människor som bildar en gynnsam miljö för smittspridning och inte bara det, utan framför allt betyder hygien och övrig renlighet mycket och inte att förglömma, medvetenheten om dessa faktorers betydelse. När man är medveten om fakta, fokuserar man inte på irrelevanta faktorer i sammanhanget som klimat. Omedvetenheten om viktiga faktorer är den största faran för mittspridning och på denna punkt är politikerna själva en fara, eftersom de rullar tummarna och skyller på klimatförändringar, i snart sagt i alla sammanhang.

  14. 17
    Daniel Wiklund

    Hur känns det Thomas P att ha bl a Åsa Romson som en av dina gelikar? Apropå mygg ock klimat. Här uppe brukar det vara gott om mygg(knott och svedan), men i år tog värmen och torkan knäcken på dom, och samma sak hände under den varma sommaren 1980. Se där nåt positivt med värme och torka: )

  15. 18
    Lars Kamél

    I Stockholm var alltså malariafallen lägst under de varma sommarmånaderna? Och flest i oktober och april? Det är ju en klar indikation på att utomhustemperaturer inte spelade någon större roll.

    Många sjukdomar beskrivs som tropiska, men borde rätteligen beskrivas som fattiga länders sjukdomar. Det kan vara sjukdomar som finns i Turkiet och Kaukasus men inte i Grekland, Italien och Spanien. Eller som finns strax söder om Rio Grande men inte strax norr därom. Då borde det vara ganska uppenbart att socioekonomisk faktorer betyder mycket mer än klimat.

  16. 19
    Olaus Petri

    Det finns inga tvivel om att malaria har varit endemiskt närvarande i Sverige, med stora dödstal som konsekvens. Det är säkert också helt riktigt att dess härjningar försvann som ett resultat av antropogena ingrepp/förbättringar i naturen såväl som i människans närmiljö, alltså hushållet. Detta kan nog sägas gälla endemiska sjukdomar överlag, ex. rödsot, som efter smittkoppor kanske var den största dräparen, vilket även ovan nämnde Bergman noterade tidigt (har jag för mig?).

    Att endemiska sjukdomar försvinner ur sjukdomspanoramat är ofta beroende av mycket komplexa sammanhang, vilket analogt gör det svårt, alternativt förfelat, att försöka peka ut enskilda faktorer som orsaken till att så sker. Försvinnandet av rödsot, som är en vattenburen sjukdom (och ja, Thomas, det finns flera sorter), är ex närmast omöjlig att historiskt koppla till till förbättrade sanitära omständigheter på landsbygden, där den grasserade som värst, inte i städerna. Bysprängningar, ökat antal brunnar, torka, ”blöta”, nödår, etc går huller om buller utan att det går att hitta en klar trend i endera riktning. Det måste således vara ett kluster av samverkans faktorer, där inte minst ett långsamt förbättrat näringsläge säkert var betydelsefullt men utslaget över ca 100 år.

    Angående rödsoten kan man inte ens vid så kallade epidemiår med mycket höga dödstal, hitta tydliga orsakssamband till utrbrotten. Man kan förstås se en korrelation med krig och missväxt på det övergripande planet, alltså landets totala dödstal i sjukdomen, men inte om man bryter ned detta och ser på regional och framförallt lokal nivå. I en ”rik” socken som är bysprängd kunde det dö folk som flugor medan en som var gammaldags och ”fattig” kunde klara sig helt. Samband mellan tillgången/brist på vatten går inte heller att se, åtminstone inte med befintliga historiska metoder.

  17. 20
    Mats G

    Vad jag förstår så är det bästa sättet att få tillbaka malaria är om alla skulle tvingas ha en ko i vardagsrummet.

  18. 21
    Pelle L

    Helt OT :(

    Varför kallas det myggbett?
    Myggan biter ju inte, den sticker ju. Och odjuren kallas också ofta stickmyggor.

    Nej, myggstick bör det kallas!

  19. 22
    C-G. Ribbing

    Mycket bra och informativt Magnus!
    En fransk professor i tropisk medicin Paul Reiter har försökt sprida kunskap i mer än ett decennium om frånvaron av koppling mellan klimat och malaria – men han tvingas fortfarande konstatera hur media sprider alarm om saken:

    http://ehpnet1.niehs.nih.gov/docs/2001/suppl-1/141-161reiter/abstract.html

    Jag har för mig att en svensk läkare/medicinsk forskare så sent som i våras fick gå ut i P1 och tala om ökande malariarisk i Sverige pga ökande temperatur ….
    Det ökande resandet till tropiska områden nämndes däremot inte som en risk!
    /C-G

  20. 24
    Lars W

    Som ett litet kuriosum kan nämnas att vi faktisk hade malaria i Sverige till 1950.
    Som feberterapi mot syfilis.

  21. 25
    Johan

    #9 #7

    Hej!

    Angående de olika malariasorterna:
    I varmare delar av Italien fanns falciparum
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3130128/

    I Sverige med stor sannolikhet enbart vivax
    http://www.malariajournal.com/content/4/1/19

    Att miljön påverkar malaria är otvivelaktigt – ökande våtmarker exempelvis gynnar tillväxten av mygg. Att andra faktorer som exempelvis ekonomiskt välstånd är väldigt mycket viktigare är även det helt klart.

    Att en moderat temperaturökning på några grader i Sverige skulle leda till malariaepidemier är närapå löjeväckande, tycker jag.

    Mvh,
    Johan

  22. 29
    Slabadang

    Bra Magnus C!

    Thomas viftande och enfaldiga ”titta en fågel” försök börjar bli lika förutsägbart som solens upp och nedgång.

  23. 30
    Slabadang

    OT men som sprider sig värre än Malaria!

    Jag har tidigare beskrivit SVTs politbyrå som officiellt går under namnet ”programetik”. Nu har tyvärr Granskning Sverige förekommit mig vad gäller KPMLr s inflytande över SVTs ”etik, genom den aktive KPMLr ordföranden Hans Carlsson som jobbar på ”programetik”. vad ni skall veta att den offciella förklaringen till vad programetik ägnar sig åt är att sköta kontakterna med ”granskningsnämnden”.
    vad man egentligen sysslar med är ”rådgivning” till samtliga redaktörer och syftet är samordning av propagandan. Så när Landahl och andra redaktörer behöver råd eller blir uppringd av jourhavande politruk på SVT så är det KPMLr som strå för rådgivningen. Jan Axelsson har nu fartränder i kalsongerna när hans adepter blir avslöjade och ena sekunden är han KPMLr ordföranden anställd, för att i nästa sägs ha slutat , eller det tredje alternativet att han går som extern konsult där uppdraget är hemligt.
    Jag hävdar återigen att det gäller att ha ögonen på bollen när revolutionära kommunister sätts till rors för SVTs och redaktioners policys och ”etik”. Jan Axelsson är den största trojanska hästen för denna utveckling. Men den som har ansvaret och makten att tillsätta Hans Carlsson och också gjorde det är den person som är intressantare i sammanhanget. Alla redaktioner vet att de styrs av en fullblodig kommunist och det säger vad vi behöver veta om SVT som företag. Den som placerade in KFMLr Carlssson på denna centrala befattning har lämnat SVT … men är punktmarkerad och fortsätter med samma verksamhet och uppdrag och presenteras i annat sammanhang. Ni ser bara toppen på isberget än så länge!

    Vill ni lyssna till denna manipulative och överlägsna diktaturens tjänare så finns han med här:’

    https://www.youtube.com/watch?v=Tt0PFYkGQf8

  24. 31
    Ann LH

    Slabadang! Lova att du inte överger oss trots att du beslutat att rent fysiskt lämna landet.

  25. 33
    Olof

    #22 Är det bara jag som inte får länken till Paul Reiters abstract att fungera?

    F ö avlade denne malariaspecialist från Pasteurinstitutet ett för IPCC förödande vittnesmål när han år 2005 vittnade inför en selected committee av det brittiska överhuset. Så här står det i kommitténs rapport (i avsnitt 115) om det som IPCC skrivit om malaria i sin andra och tredje rapport (från 1995 resp 2001):
    “ according to Professor Reiter, none of the lead authors had ever written a paper on malaria, the chapter contained serious errors of fact, and at least one of the chapter’s authors continues to make claims about warming and malaria that cannot be substantiated. Professor Reiter’s concerns extend to the same chapter in the Third Assessment Report of 2001, where he was initially a contributory author. While he expresses far more confidence in this chapter than the equivalent one in the Second Assessment Report, Professor Reiter notes that “the dominant message was that climate change will result in a marked increase in vector-borne disease, and that this may already be happening”. In Professor Reiter’s view, no such conclusion is warranted by the evidence, and he speaks as a malaria specialist of more than thirty years’ experience.

    While nominated by the US Government to serve on the comparable group for the Fourth Assessment Report, the next one that will appear from IPCC, Professor Reiter learned that his nomination had not been accepted by IPCC. Yet Professor Reiter tells us that of the two lead authors for that chapter, one had no publications at all and the other only five articles.”

    http://www.publications.parliament.uk/pa/ld200506/ldselect/ldeconaf/12/1202.htm

    PS. Jag har hört att det var U.S. Center for Disease Control som omnominerade Pasteurinstitutets expert. Jag vet bara (från arbete i läkemedelsindustrin) att CDC – liksom Pasteurinstitutet – kan ”en hel del” om malariaforskning och att CDC inte skulle nominera Professor Reiter om han inte var en världsledande malariaspecialist.

  26. 34
    tty

    Apropå diskussionen om vivax- visavi falciparum-malaria kan det vara värt att nämna att DNA-analys av gammalt material nu klart visat att falciparum även fanns i Europa, bl a i Ungern, Tyskland och England. Symtom som är typiska för falciparum beskrivs f ö redan av romerska och grekiska källor, och falciparum-DNA från romartiden har hittats i Italien. Om falciparum även fanns i Sverige är dock fortfarande okänt vad jag vet.
    Att utdikningarna skulle ha varit viktiga för malarians försvinnande förefaller mig mycket tveksamt. Två av de värsta malariahärdarna i Sverige var mälaröarna och Stockhols skärgård, båda trakter där utdikningen varit minimal, men där malarian försvann samtidigt som på andra håll. Däremot misstänker jag att laga skiftet bidrog till att malarian försvan så snabbt och så tidigt i Sverige (den fanns kvar betydligt längre så nära som i Finland). Laga skiftet innebar att byarna sprängdes och att en mycket stor del av byggnadsbeståndet på landsbygden omsattes och ersattes av nya och bättre bostäder under andra hälften av 1800-talet.
    Apropå malarian i Stockholms skärgård: har ni tänkt på att utan malarians försvinnande hade aldrig ”Hemsöborna” skrivits? Strindbergs generation var den första som frivilligt besökte skärgården.

  27. 35
    tty

    Det är färre sjukdomar än man tror som faktiskt är ”tropiska” i egentlig mening, d v s kräver värddjur eller andra miljöfaktorer som bara finns i tropikerna. T ex gula febern som vi idag betraktar som en typisk tropisk sjukdom härjade svårt så långt norrut som i New York och Philadelphia på 1700-talet.
    Och lägg märke till att det finns tropiska områden som är praktiskt taget helt fria från tropiska sjukdomar som t ex norra Australien eller Nya Kaledonien.
    I de flesta fall är ”fattigdomssajukdomar” ett bättre namn.

  28. 36
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Bra Johan och tty för att ni kommer med lite fakta om malariasorterna.

  29. 38
    Thomas P

    Ribbing #37 Att Reiters påstående om att epidemin i Sovjet var den värsta någonsin är fel vet vi från den föregående diskussionen på bloggen. Lite pinsamt givet hur hårt han far fram mot alla andra som han anser inte har tillräckliga kunskaper för att yttra sig.

  30. 39
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P #38:
    Jag tror inte det har någon större betydelse var den absolut värsta malariaepidemin inträffade.

    Du får gärna vidareutveckla ditt tidigare påstående att det finns en koppling mellan malaria och klimatet. Jag kan inte se någon sådan koppling.

  31. 40
    lennart bengtsson

    33

    Det är utmärkt att Paul Reiters memorandum från 2005 har återgivits. Han är en världsledande auktoritet på malaria och andra vektorsjukdomar. Hans memorandum illustrerar problemet med IPCC och vad som lätt händer när man har en organisation som har sätts upp med det politiska huvudsyftet att identifiera ett visst problem. Om man gör detta så är risken stor att man finner ett sådant problem även om det inte finns. När det gäller tron att ett framtida klimat innebär ökad risk för malaria så underbygger man en sådan tro speciellt om man ignorerar eller manipulerar bort personer som råkar ha sakkunskap på området som Paul Reiter och i stället vänder sig till de som i stället säger vad man vill höra även om det är falskt. Istället borde man framhäva den roll som DDT utgjort för att reducera malaria under den tid det användes samt alla de hygieniska förbättringar som gjorts i ett antal länder
    Tankarna går osökt till forskarugglan, docent Lysenka, i Pär Ströms Perukklubben.

  32. 41
    Thomas P

    Magnus #39 Falciparum kräver 15 grader för att utvecklas. Det är inte enda faktorn, men temperaturen har betydelse för hur lätt och hur lång tid på året parasiten kan utvecklas och det påverkar hur lätt den är att bekämpa.

  33. 42
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P #41:
    Det är klart att det är till viss del lättare att hindra spridningen av malaria i de länder där det finns en ”vinter”. Då sprids bara smittan inomhus. Så det kan finnas en hypotetisk relation till temperaturen. Men eftersom korrelationen mellan (dåligt) välstånd och malaria är närmast total måste klimatets påverkan vara väldigt underordnad.

  34. 43
    Thomas P

    Magnus #42 ”Men eftersom korrelationen mellan (dåligt) välstånd och malaria är närmast total måste klimatets påverkan vara väldigt underordnad.”

    Som skeptiker tycker jag att ett sådant påstående är värt att kolla så jag gick till
    http://www.gapminder.org och plottade malariafall vs inkomst per kapita. Visst finns det en korrelation, men den är inte så hemskt bra och beror väldigt mycket på att både fattigdom och malaria är så vanligt i Afrika, och att just Afrika är så malariadrabbat tror jag inte enbart beror på fattigdom. Man skall heller inte ignorera att det finns ett samband åt andra hållet också. Det är svårare att skapa välstånd i områden med svårbekämpad malaria och andra tropiska sjukdomar.

    Det finns ingen anledning att försumma klimatets inverkan och försöka få det till att endast en faktor, välstånd, har någon betydelse.

  35. 44
    Guy

    Thomas P #43

    ”Det är svårare att skapa välstånd i områden med svårbekämpad malaria och andra tropiska sjukdomar.”

    Hur tänker du här?

  36. 45
    Thomas P

    Guy #44 Kronisk malaria är inte direkt positivt för arbetsförmågan.

  37. 46
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P #43:
    Jag ser en förvånansvärt bra korrelation mellan malariafall och välstånd:
    http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2006$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=pp59adS3CHWcGnFB9pe14OA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=log;dataMin=283;dataMax=110808$map_y;scale=log;dataMin=0;dataMax=94577$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=

    Det är klart att vissa länder har lyckats bättre och andra sämre med de förutsättningar de har. Sedan finns det naturligtvis lokala variationer med hur mycket våtmarker och mygg det finns.

  38. 47
    Jonas N

    Sen skall vi inte glömma att malaria-problematiken förvärrats våldsamt av just de sk ‘miljöengagerade’ som försökte förbjuda användandet av DDT vilket man ju (till stor del) även lyckades med.

    Jag förblir (tyvärr) vid uppfattningen om att väldigt mycket av dessa sk miljö-, tredje världen- och på annat sätt engagerade för alla ‘det är synd om’ (vilket kan vara nästan vad som helst, från fattiga, ensamstående mammor, någon lav eller insekt till arktisk sommaris(!) osv), att detta ‘engagemang’ mest är ett poserande med den (egen-behövda) präktigheten, och möjligen gemenskapen bland likasinnade sådana.

    Och att lösa verkliga problem och på riktigt är raka motsatsen till vad många av dem vill åstadkomma. Just för att behovet/möjligheten för deras präktighetsposerande då försvinner.

    Jag menar att detta kan man se gång på gång på gång hos i stort sett alla aktivist-rörelser.

  39. 48
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Om man plottar på en karta (storleken på ringen representerar antalet malariafall per invånare) blir det ännu tydligare att varmare regioner inte har mer malarialfall:
    http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=map$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=f;st=f;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2006$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=const$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=pp59adS3CHWcGnFB9pe14OA;by=const$inc_s;uniValue=8.21;iid=pp59adS3CHWcGnFB9pe14OA;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=
    Om temperaturen hade en avgörande betydelse skulle antalet malariafall vara som mest vid ekvatorn och minska gradvis norrut och söderut. Men så verkar det inte vara.

  40. 49
    Guy

    Thomas P #45

    ”Guy #44 Kronisk malaria är inte direkt positivt för arbetsförmågan.”

    Med tanke på kartorna och den ökande mängden malariafall kan man undra vilket som kom först. Försämring av välståndet(det lilla som fans) eller malarian. Malarians ökning ser ju ut som en återhämtning efter användandet av DDT.

  41. 50
    Guy

    Tillägg till 49. Krigen och extremiströrelserna som åstadkommer flyktingströmmar, hjälper knappast upp malariasituationen. Inte har det positiv inverkan på välfärden heller.

  42. 51
    Håkan Bergman

    Guy.
    Du ville slippa fylla i namn och mailadress, men din webläsare har väl autofyll av sånt, det räcker att skriva första bokstaven och sen nerpil till till det du vill använda här, sen kan du trycka tab till nästa ruta.
    Det är två kakor som sköter om att hålla uppgifterna kvar, idag i 30 minuter, men faktum är att bloggen funkar mycket bättre utan dom där kakorna. Har du chrome eller chromium kan du installera ett tillägg och blockera dom två kakorna, då går allt mycket fortare.

  43. 52
    Thomas P

    Magnu #46 Notera att alla de blå punkterna uppe till vänster är i Afrika, och ett betydligt rikare afrikanskt land som Gabon likafullt ligger högt i malariastatistiken. Det kan också ses som priset folket där får betala för att människan uppkom i Afrika och våra våra värsta parasiter och sjukdomar därför är bäst anpassade dit.

    ”Om temperaturen hade en avgörande betydelse skulle antalet malariafall vara som mest vid ekvatorn och minska gradvis norrut och söderut. Men så verkar det inte vara.”

    Du kan faktiskt plotta det också, och du ser en kraftig ökning runt ekvatorn, åter mest beroende på Afrika:
    http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2012$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=rAIffGKCmiCdzTl1C0AR2nw;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=pp59adS3CHWcGnFB9pe14OA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=-51.75;dataMax=78$map_y;scale=lin;dataMin=0;dataMax=94577$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=

  44. 53
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P#52:
    Ja det (befolkningsmässigt) lilla landet Gabon faller lite utanför trenden mellan välstånd och antalet malariafall. Men på det stora hela är det en oerhört bra överensstämmelse mellan välstånd och malaria. Att de allra fattigaste länderna råkar ligga i Afrika betyder inte att det finns någon koppling till klimatet. Inom Afrika kan man inte se att avståndet till ekvatorn har någon väsentlig betydelse.

  45. 54
    Thomas P

    Magnus #53 Allt vi tycks kunna visa är att man ur brusiga data kan läsa vad man vill. Du vill ha det till att välstånd är den enda relevanta parametern, jag tycker inte att det stämmer. Min graf i #52 ”bevisar” väl så tydligt att det handlar om närhet till ekvatorn, men då plötsligt letar du brister medan i grafen med välstånd du sopar alla avvikelser under mattan.

  46. 55
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Thomas P #54:
    Det är väl stor skillnad på hur brusiga de båda graferna är :-). Om nu klimatet hade någon väsentlig betydelse så tycker jag du ska förklara varför antalet malariafall i världen har gått ner så kraftigt de senaste 150 åren trots att temperaturen stigit!

  47. 56
    tty

    ThomasP #54 m fl
    Apropå malariafrekvens relativt klimat och välstånd skulle jag vilja ta upp ett exempel: Torressundet mellan Australien och Nya Guinea. Det är ungefär 150 km brett med ett stort antal mellanliggande öar. Klimat och natur på båda sidor är mycket lika (jag har besökt båda sidorna, så jag vet att Cape York-halvön och Trans-Fly är väldigt likartade). På norra sidan är malarian ett gissel, på södra sidan existerar den inte. Klimat?

    Sedan är det i och för sig sant att malaria inte är helt klimatoberoende. Den gick i stort sett upp till polcirkeln i Gamla Världen, men inte längre. Den nådde ishavskusten i Arkhangelsk-oblastet och härjade svårt i Jakutien (med världens kallaste vintrar), men tycks aldrig ha drabbat samojeder eller andra tundrafolk. Enstaka Falciparum-fall förekom faktiskt i Arkhangelsk, men normalt gick Falciparum inte norr om Vologdaområdet (ungefär på samma breddgrad som Gävle).
    I Nordamerika fanns malaria på samma sätt runt de stora sjöarna och på prärien i Kanada, men där gick sjuksomen knappast norr om 55:e breddgraden och drabbade aldrig Inuiterna eller Na Dene-stammarna.

    Det kan kanske också vara intressant att se när malarian försvann från Europa:

    1921 Danmark
    1927 Sverige
    1938 Belgien, Tyskland
    1945 Finland
    1946 Österrike, Bulgarien
    1950 Frankrike
    1952 Storbritannen
    1954 Korsika
    1956 Polen, Cypern
    1959 Portugal
    1960 Nederländerna
    1962 Italien, Spanien
    1966 Ungern
    1968 Albanien, Rumänien
    1974 Grekland
    1975 Jugoslavien (Makedonien, sista ”inhemska” fallet i Europa)
    1979 Sovjetunionen
    Det bör tilläggas att under andra världskriget (1944-46) dök malaria tillfälligt upp i ett antal områden där den sedan länge varit borta i Tjeckoslovakien, Österrike, Tyskland och Belgien, vilket dock knappast kan skyllas på klimatet.

  48. 57
    tty

    En annan aspekt på falciparum/vivax som inte nämnts här är att meden den akuta dödligheten vid vivax-infektioner är mycket lägre (men inte noll) än för falciparum så är risken för kronisk malaria stor för vivax men obefintlig för falciparum, så när det gäller effekt på t ex en befolknings arbetsförmåga är troligen vivax värre.
    Just därför att vivax har ett vilstadium då den ligger inaktiv och inkapslad i levern är infektionen också svårare att bekämpa.

  49. 58
    Lena Hulden

    Falciparum är belagd från Arkangelsk med blodprov. Man kan idag hitta Anopheles myggor på vintern i praktiskt taget varje sommarstuga. Själv har jag under monitoring i Kaamanen (Finska Lappland) tagit i juni ca 300 per natt. Sista endemiska malaria-fallet från Finland är 1953, inte 1945. Malarians försvinnande är beroende av hur många personer en infektiv mygga har möjligthet att överföra smitta till. Parasiten manipulerar myggan så att hon sticker ca 40 ggr. och har sin sugsnabel längre i offret.

  50. 59
    Thomas P

    Lena #58 Britterna sände upp en expeditionsstyrka med bl a indiska soldater till Arkangels och troligen var det så det vart några fall av falciparum där. Myggorna finns lite överallt, men falciparum kräver som jag skrev ovan värme för att utvecklas.

  51. 60
    tty

    ”Britterna sände upp en expeditionsstyrka med bl a indiska soldater till Arkangels och troligen var det så det vart några fall av falciparum där”

    Du är sublim när det gäller att hitta på absurda undanflykter ThomasP. Engelsmännen var i Arkhangelsk 1918-19. Falciparum-fallen inträffade under den stora malariaepidemin på 1930-talet. Och, som sagt, i Vologdaområdet 500 km söder om Arkhangelsk förekom falciparum kontinuerligt. Kan du hitta några indiska trupper där också?

  52. 61
    tty

    Lena Huldén #58
    ”Själv har jag under monitoring i Kaamanen (Finska Lappland) tagit i juni ca 300 per natt.”

    Förvånar mig inte det minsta, jag har varit i Kaamanen och det är banne mig det värsta mygghål jag har varit i, och då har jag ändå besökt de flesta klassiska myggtillhållen på den här planeten.

  53. 62
    Thomas P

    tty#60 ”Falciparum-fallen inträffade under den stora malariaepidemin på 1930-talet. ”

    Den stora malariaepidemin i Arkhangelsk inträffade 1922-1923 i sviterna av inbördeskriget kombinerat med effekterna av översvämningar och att stora folkgrupper först flytt söderut och sedan återvände och förde med sig malaria enligt ”The Making of a tropical disease” av Randall Packard.
    http://books.google.se/books?id=-ePZU9CX9L4C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_atb#v=onepage&q&f=false

    Var det en andra epidemi på 30-talet?

  54. 63
    tty

    Thomas #62
    ”Var det en andra epidemi på 30-talet?”

    Ja, de dokumenterade falciparum-fallen i Arkhangelsk inträffade 1936. Som du vet var 1930-talet en mycket varm period och sommaren 1936 var ovanligt varm vid Vita Havet. Falciparum kan knappast överleva kontinuerligt vid ishavskusten där havet normalt håller somrarna svala. Varifrån smittan kom är knappast oklart, falciparum var som sagt endemisk i Vologda-oblastet, och järnvägen till Arkhangelsk går via Vologda.
    De sista doikumenterade fallen av falciparum i Sovjetunionen var för övrigt 1962.

  55. 64
    tty

    Thomas #62
    ”Var det en andra epidemi på 30-talet?”

    Ja, de dokumenterade falciparum-fallen i Arkhangelsk inträffade 1936. Som du vet var 1930-talet en mycket varm period och sommaren 1936 var ovanligt varm vid Vita Havet. Falciparum kan knappast överleva kontinuerligt vid ishavskusten där havet normalt håller somrarna svala. Varifrån smittan kom är knappast oklart, falciparum var som sagt endemisk i Vologda-oblastet, och järnvägen till Arkhangelsk går via Vologda.
    De sista doikumenterade fallen av falciparum i Sovjetunionen var för övrigt 1962.

  56. 65
    Tommy

    Intressant läsning. Bidrar med en sen kommentar/fråga. Undrar i vilken omfattning andra däggdjur drabbas av malaria? Om tama eller vilda djur kan smittas av sjukdomen så kan knappast förbättrade sanitära förhållanden för människor vara en viktig förklaring till att malarian försvann? Om främst människor drabbas – hur kommer det sig?

Kommentarer inaktiverade.