Hur blir vädret de närmsta fem åren?

280114_MetOffice_DecadalForecast_researchnews_finalPå Gotland kämpar vädermakterna fortfarande om vem som skall bestämma, den ostliga värmen eller den svalare augustiluften från norr. Ena morgonen blåser det fuktig varm luft från sydost, sedan baxar kallare luft bort sommarvärmen under ljudliga åskknallar. Idag på morgonen har temperaturen gått ner mot 12° och det känns friskt och augustiklart i luften. Efter denna varma “rekordsommar” undrar naturligtvis de flesta, kommer det att bli så här I fortsättningen? Kan vi se fram emot fler tropiska nätter de kommande åren? Enligt SMHI så har juli månad varit betydligt varmare än normalt och flera stationer har slagit rekord, men så sent som 2006 och 1994 var juli månad i Götaland varmare, så minnet är kort.

Så hur kan vi spå sommarvädret de närmsta fem åren? Svaret är naturligtvis att vi inte kan, men det finns i alla fall de som vågar sig på en prognos för temperaturen de närmsta fem åren. I januari detta år com Englands statliga väderlekstjänst, the Met Office ut med vad de kallar en prognos (forecast) för hur den globala medeltemperaturen kommer att utvecklas de närmsta fem åren, dvs 2014–2018. The MET office har ju varit ett av de mest aktiva institutionerna när det gäller att varna för den globala uppvärmningen och de flesta känner ju till de olika turerna kring Hadley Center och Climate Research Unit (CRU) och dess chef Phil Jones. De två senaste institutionerna upprätthåller ju en av de tre eller fyra mest tongivande temperaturkurvorna HadCRUT4. 

Efter den långvariga pausen i den globala uppvärmning kunde vi kanske förvänta oss en förestående El Nino som fick temperaturen att ta sig ytterligare ett hack upp, på sin väg upp mot de två tre grader som vi skall förvänta oss mot slutet av detta århundrade. Hos klimatforkarna och meteorologerna på Met Office finns dock inga bestämda förväntningar på detta område. I prognosen tror The Met Office att den globala medeltemperaturen fortsatt kommer att vara hög, dvs ligga kvar på den platå som den befunnit sig I de senaste femton åren, de skriver att

Averaged over the 5-year period 2014-2018, global average temperature is expected to remain high and is likely to be between 0.17°C and 0.43°C above the long-term (1981–2010) average. This compares with an anomaly of +0.26°C observed in 2010, the warmest year on record. There is a reasonable chance of new record global temperatures over the next 5 years.

Kanske lite överraskande att inte The Met Office tror att det skall bli så mycket varmare de närmsta fem åren och att det enbart är rimliga chanser att de närmsta åren kommer att ge några globala värmerekord. De skriver vidare att:

Since the forecast is initialised from the current state of the climate system, unlike the climate change projections used in the IPCC AR5, the forecast reflects the slightly cooler conditions currently prevailing associated with the recent ‘pause’ in global surface warming.

Med andra ord så utgår man från hur klimatsystemet ser ut just nu, och inte de projektioner som används i IPCC AR5, utan prognosen reflekterar det faktum att det just nu råder något kallare omständigheter i samband med den paus i den globala uppvärmningen av jordens yttemperatur. Vi kommer med andra ord se en paus som varar ytterligare fem år (om prognosen stämmer). Vi kan också dra slutsatsen att IPCC´s projektioner är något annat än prognoser. Prognosen utgår inte från IPCC´s projektioner, något som är lätt att tro.

The Met Office utgår från att 2010 var det varmaste året som hittills uppmätt och som var 0,26°C varmare än genomsnittet för perioden 1980–2010 (en ny trettioårig basperiod införs även). Många har ju ifrågasatt varför den globala medeltemperaturen för 2010 under senare år har räknats om från att tidigare ha ansetts ligga efter 1997, som initialt förblev det varmaste året. I dessa dagar med modern teknik känns det förvånande att ändra ett preliminärt resultat som Met Office gav i början av 2011, då man ansåg att 2010 enbart var det näst varmaste. I dessa dagar med modern teknik känns det förvånande att ändra ett preliminärt resultat som Met Office gav i början av 2011, då man ansåg att 2010 var det näst varmaste. Men the Met Office är säkerligen mycket nöjda med siffran 0,26°C, den kan användas till mycket.

Siffrorna ner på en hundradels grad känns oerhört precisa och man kan undra hur de räknats fram när de anges med prefixet ”troligen” (likely). Likaså uttrycker de att det behövs mer kunskap för att förstå varför vi befinner oss i denna ”paus”. Vi får väl utgå från att det är som  som Met Office själva påstår nämligen att:

The forecast being described here is from the experimental decadal prediction system using the latest Met Office climate model, HadGEM3, developed as part of the Hadley Centre Climate Programme. This system is at the cutting edge of research in understanding, simulating and predicting decadal variability.

Jag kan dock inte låta bli att leka lite med de siffror som anges. Kanske är det lite fräckt men tanken svindlar. Ni vet ju alla att om man skall räkna en mängd, t.ex hur många bilar som passerar på motorvägen under en minut och man avger talet 25 eller 30, är det lätt att tro at det är en uppskattning. Säger man 23 eller 31 så ser siffrorna mer exakta ut. Av en tillfällighet, får vi hoppas, så blir 0,43 minus 0,17 just 0,26, siffran för 2010. Hälften av 0,26 är 0,13 och lägger vi på den siffran på 0,17 blir det 0,3. Om Met Office sagt att de tror att den kommande femårsperioden kommer att vara i snitt 0,3°C varmare än basperioden eller att den troligen kommer att vara mellan 0,15 och 0,45°C hade vi alla trott att det var en utjämning till närmaste fem hundradels grad. Vi hade dessutom kunnat överblicka siffran bättre, förstå inom vilket spann det rör sig om. Ingen försöker förstå var medelvärdet mellan 0,17 och 0,43 ligger (vilket är 0,3), men reagerar antagligen på att 0,43 är ganska mycket, det känns som att det kan bli lite varmare. Men detta är som sagt var bara en lek med tanken. Men kanske har det suttit en Phil Jones kopia på the Met Office och dragit av två hundradelar så att resultatet ser lite mer exakt ut, så att ledningen inte tror att han enbart gjort en uppskattning utan verkligen räknat efter hur ”vädret” skall bli de närmsta fem åren.

Jag hoppas dock även på en bra sommar nästa år. Troligen blir skörden i mitt växthus nästa år mellan 87 och 104 tomater, dvs 95,5!

 

Dela detta inlägg

37 reaktion på “Hur blir vädret de närmsta fem åren?

  1. 1
    lennart bengtsson

    Lars Jonsson

    Med risk att göra Dig besviken så måste jag tyvärr säga att möjligheten att prognosera väder och som man nu också kallar ”kortfristiga klimatvariationer” inte existerar. Som Edward Lorenz visade för mer än halvsekel sedan begränsas prediktabilitet av väder till högst några veckor. Detta resultat har bekräftats såväl teoretiskt som empiriskt i ett antal vetenskapliga artiklar sedan dess. Det är nog bara i politikens och kyrkans värld som detta är möjligt eller av diverse ”experter” om man betalar bra för tjänsten. Klimatet på Gotland liksom i övriga Sverige är inget annat än allt inträffat väder under de senaste 100 åren.
    Vädret på Gotland har observerats under mer än 100 år och denna väderstatistik kan väl användas. Huruvida de kommande 5 åren blir varmare, kallare, regn- eller snörikare eller mer eller mindre blåsigt vet vi först om 5 år. I detta falet är det säkert lättare att förutsäga börsutvecklingen.

  2. 2
    Lars Jonsson Inläggsförfattare

    Jag håller naturligtvis med dig, men det mest intressanta är att vi har nu ytterligare en tung institution som inte tror att den globala medeltemperaturen kommer att stiga nämnvärt de närmsta fem åren. För övrigt hoppas jag på en fin gotländsk, normal medeltemperatur för augusti och september. Det varma vattnet borgar för det.

  3. 4
    pekke

    Met Office måste nog göra nånting med sina dyra fina datorer.
    Att temperaturerna inte kommer att stiga i samma takt de närmsta åren som de gjorde från det kalla 70-talet till slutet av 90-talet är nog ingen svår gissning som man inte behöver en dator för att räkna ut om man tittar bakåt över 1900-talet.

    AMO har under flera år nu legat på en positiv topp och för eller senare så kommer en negativ trend, temperaturerna har ju i det närmaste följt AMO:s trendkurva under 150 år och en gissning på att temperaturerna kommer att fortsätta göra det är en lågoddsare.

    http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/normalise/plot/hadcrut4gl/normalise

  4. 5
    Björn

    Lars skriver poetisk: ”På Gotland kämpar vädermakterna fortfarande om vem som skall bestämma, den ostliga värmen eller den svalare augustiluften från norr. Ena morgonen blåser det fuktig varm luft från sydost, sedan baxar kallare luft bort sommarvärmen under ljudliga åskknallar”.

    Jag får väl också dra till med någonting: Moder sol, allas vår livgivare, förhindras ibland av mäktiga puffiga moln, att sprida sina värmande och livgivande strålar. Vår moder är också ibland på ett hemligt och outgrundligt sätt, nyckfull och lite frånvarande i perioder. Vi soldyrkare och avnjutare av hennes strålar, kan ha överseende med detta beteende, för vi vet att hon alltid återkommer.

  5. 6
    Slabadang

    Bra Lars J!

    Ett viktigt skäl till varför KU är så intressant att läsa är de olika stilar och toner som redaktionens medarbetare bjuder oss på. Alltifrån experter som kör pang på rödbetan med observationer matematik och grafer i fokus, till resonemang om galen klimatalarmism exemplifierat med växande halva tomater på Gotland. Tack för att ni finns och tack för allt engagemang ni lägger ner.

  6. 7
    Helge

    Om man kontrollerar hur bra MET office tidigare har klarat långtidsprognoser, typ kommande vinter, så är sannolikheten inte speciellt hög för att de har lyckats denna gång heller. Snarare tycks de mer eller mindre ”gissa” fel varje gång.

  7. 9
    Lars Cornell

    Lars, hur mycket varmare måste det vara för att vi med kroppen och våra sinnen skall uppleva det? Fem grader känner jag utan vidare, men 0,3 grader nej så känslig är åtminstone inte jag.
    Hur mycket ändring i klimat eller årsgenomsnitt behövs för att vi skall förnimma det med våra sinnen? Jag bor ju granne med dig, mitt emellan Gränna och Visby.

    #4 pekke. Vad beror AMO, The Atlantic Multidecadal Oscillation, på? Påverkar den hela jorden eller bara i våra trakter?

  8. 10
    Lars Jonsson

    Lars Cornell,

    Jag tro att det måste vara ca, på ett ungefär mellan 0,47 och 0,62 grader varmare för att vi skall känna det smiley

  9. 11
    pekke

    Lars C. #9
    ” Vad beror AMO, The Atlantic Multidecadal Oscillation, på? ”
    En fråga som jag absolut inte kan svara på, säkert inte andra heller.
    AMO mäts vad jag begriper med Atlantens havstemperatur, men om temperaturen driver AMO eller tvärtom är nog inte riktigt klarlagt, men antagligen är AMO en produkt av väder och havstemperatur.

    Att de olika AMO-faserna har en koppling till globala väderfenomen verkar tydligen säkert, speciellt norra halvklotet.

    Att läsa om AMO:
    http://www.aoml.noaa.gov/phod/amo_faq.php

    http://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_Multidecadal_Oscillation

    http://www.esrl.noaa.gov/psd/people/michael.alexander/Alexander.etal.AMO.revised_2.6-13.pdf

  10. 12
    pekke

    Ett svar om vad som driver AMO kan vara det här:

    ” If the AMO (in part) affects hurricanes – what drives the AMO?

    Models of the ocean and atmosphere that interact with each other indicate that the AMO cycle involves changes in the south-to-north circulation and overturning of water and heat in the Atlantic Ocean. This is the same circulation that we think weakens during ice ages, but in the case of the AMO the changes in circulation are much more subtle than those of the ice ages. The warm Gulf Stream current off the east coast of the United States is part of the Atlantic overturning circulation. When the overturning circulation decreases, the North Atlantic temperatures become cooler. ”

    http://www.aoml.noaa.gov/phod/amo_faq.php#faq_8

  11. 16
    Jimmy

    #13 Nostradamus
    Domedagsprofeten heter Signild Nerheim, oceanograf eller något på SMHI.
    Hon har i snart ett decennium åkt runt i landet o skrämt skiten ur folk, även i min hemkommun på småländska höglandet.
    http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/rapporter/2014/Rapport-2014-7.pdf
    Det är intressant att se hur varierande hennes prognoser på havsnivåer år 2100 tycks vara.
    https://www.google.se/?gfe_rd=cr&ei=WHDrU_edJoqBZO_OgZAG&gws_rd=ssl#q=signild+nerheim&start=0

  12. 18
    Peter Stilbs

    På åter förekommen anledning – vi godkänner inte kommentarer från fejkade mailadresser – nu var det någon sune@sommar.se som försökte kommentera

  13. 19
    Peter Stilbs

    #13,#16 – det är ju någon form av affärsidé från SMHI – också för privat vinning via välbetalda föredrag för de troende. Bedrövligt.

  14. 20
    Slabadang

    Det där knallskottet Sten Bergströms elever

    – Den permanenta havsnivån kommer att öka med åtta decimeter fram till 2100. Och på det är det 28 procents chans det kommer bli en havsnivåökning med 2,5 meter när det är som värst, säger Cecilia Näslund, klimat- och energisamordnare på länsstyrelsen i Blekinge.
    Redan 2012 skrevs en första rapport i ämnet. Då räknade man på vilka konsekvenser en havsnivåhöjning på 2,8 meter skulle få – och resultatet blev skrämmande. Delar av städer kommer enligt beräkningarna att falla under ytan. Med grafik visade man vilka delar av länet som skulle försvinna under den nya havsytan.
    – Framför allt är det Karlskrona som kommer att påverkas mycket av havsnivåhöjningen, säger Cecilia Näslund.

    Kumla för Bergström och psykiatriker till Camilla!!

  15. 21
    Ingemar Nordin

    Vad är det som för ett statligt verk som SMHI att börja bedriva rena skojeriverksamheten – sådant som vilket annat företag som helst skulle åka dit för? Är det OK att syssla med bedrägeri bara för att det handlar om skattepengar? Det verkar så.

  16. 24
    tty

    Slabadang #20

    2,5 meters havsnivåhöjning 2100 innebär att bortåt hälften av all is i Västantarktis måste smälta på 85 år, vilket naturligtvis är helt absurt (vad som händer med isen på Grönland spelar nämligen nästan ingen roll för havsnivån i Sverige).

    Apropå långtidsprognoser så gav ju Met Office i ett antal år ut prognoser för nästa års globala temperatur. Jag tog en gång för skojs skull och jämförde med den s k persistensprognosen, alltså att temperaturen ett givet år blir samma som föregående år. Persistensprognosen var klart bättre än Met Office prognoser!

  17. 26
    Jimmy

    #25 Rosenhane
    Cecilia Näslund är inte bara Klimat- och Energisamordnare utan hon är även KLIMATANPASSNINGSSAMORDNARE oxå.
    Sveriges Klimatanpassningssamordnare (och de är många) har regelbundna träffar där de umgås och diskuterar klimatanpassningssamordningsfrågor.

    Jag har känt på mig de sista dagarna att det har varit något på gång.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5783126
    Slutorden från Cecilia: … Det är inte en fråga om klimatförändringarna kommer, utan när!
    Jag får väl klimatanpassa mig o ta på mig en tröja och samordna det med övrig klädsel.

  18. 29
    jan-åke

    Ska försöka ringa Cecilia Näslund..brukar göra så med kommunala tjänstemän länsstyrelser journalister politiker mfl som yrar om syndafloden orkaner torka klimatflyktingar tilltagande global uppvärmning mm mm …..de blir arga när de är svarslösa inför fakta.

  19. 30
    Lars Cornell

    tty #24 ”vad som händer med isen på Grönland spelar nämligen nästan ingen roll för havsnivån i Sverige.”
    Förklara litet närmare.

  20. 32
    Lars Cornell

    Tack Ch 31# och tidigare tty. Det där var intressant. Jorden är ju slätare än den mest finpolerade stålkula. Med 6,4 miljoner m radie är en meter nivåförändring ytterst litet.
    Insikten om storleksförhållanden gör nog att jag får svårt att sova i natt. Det finns så mycket som kan rubba stabiliteten att Grönlands is verkar futtigt.
    Men att massförändring och jordrotation skulle kunna påverka havet mer än isavsmältning, det har jag tidigare inte anat.

  21. 33
    LBt

    Av vad man läser här skulle man kunna få uppfattningen att klimatet skulle vara en följd av det kaotiska väder som en region drabbats av under en längre period men så är det naturligtvis inte. En regions väder är en följd av regionens klimat, det gäller vår, sommar, höst och vinter. Att detta väder har kaotisk karaktär innebär inte att klimatet, regionalt eller globalt, är kaotiskt. Klimatet är en följd av det energitillstånd som råder regionalt och globalt, det regionala energitillståndet är i sin tur en följ av mäktiga havs- och luftströmmar. Det globala energitillståndet är en följd av vår relation till solen och hur växthuseffekten binder solenergin vid vår jord. Och det är detta senare vi nu påverkar med konsekvenser vi ännu inte fullt ut förstår och kan beskriva.

  22. 35
    Jonas N

    ‘regionala energitillstånd’ !?

    Jag tror det det var en ny variant i klimathotstrons allt mer digra nyspråksparlör

  23. 36
    Guy

    LBt

    ”En regions väder är en följd av regionens klimat”

    Blen inte det här bakfram?

  24. 37
    LBt

    Jag fick de kommentarer och kommentatorer jag förväntat mig. De talar för egen räkning och kräver inga kompletteringar.

Kommentarer inaktiverade.