Är solen på väg mot ett Grand Minimum?

solaktivitet 3000 år

I en artikel i Astronomy & Astrophysics har I.G. Usoskin et.al. gjort en rekonstruktion av solaktiviteten över 3000 år. En sammanfattning finns här. De använder nya metoder som bl.a. utnyttjar C14-cykler och influxen av galaktisk partikelstrålning. Detta kan sedan kopplas till antalet solfläckar i genomsnitt över flera solcykler. Resultatet ser ni ovan.

Författarna menar att det finns tre, ganska tydligt urskiljbara, tillstånd (modes) för solen: Då den befinner sig i Grand Minimum, Reguljär eller Grand Maximum. Självklart är det ”reguljära” tillståndet det helt dominerande och utmärks av relativt små variationer i solcyklerna.  Författarna identifierar flera perioder då solen varit ovanligt inaktiv: ca. 770 BC, 350 BC, 680 AD, 1050 AD, 1310 AD, 1470 AD, och 1680 AD. Den röda kurvan, som har lagts in delvis över den svarta rekonstruktionen, är direkta observationer av solfläckar från början av 1600-talet.

Författarna säger vidare att det är möjligt, men inte helt statistiskt säkerställt, att det förekommit en del Grand Maxima före den som vi kunnat iaktta under 1900-talet. De gör dock inga kopplingar till hur detta påverkat jordens klimat i stort. Notabelt är att rekonstruktionen placerar solen i den reguljära fasen runt medeltiden.

Men det finns en bra och lättläst artikel om denna koppling av Jack Dini i Canada Free Press. Han redogör där för flera andra vetenskapliga artiklar och uttalanden från solforskare som argumenterar för att det faktiskt finns en klar koppling mellan solens aktivitet och temperaturen på jorden.

Vi har ju haft uppe ”solspåret” flera gånger här på Klimatupplysningen, nu senast genom C-Gs inlägg om David Evans teori (här, här och här). Som ni minns inkorporerar denna teori ett ”fördröjningsfilter” som, om jag förstått saken rätt, är hämtat från Solheim et.al. från 2012. Där finner Solheim et.al. en korrelation mellan hög solaktivitet i en solcykel och en hög temperatur i den efterkommande. En kritik som kan riktas mot Evans teori är att den alltför mycket fokuserar på kurvanpassning, och att man därför läser den med en viss känsla av ad hoc. Men å andra sidan, måste vi inte ofta börja med kurvanpassning för att sedan gå vidare med att förstå de bakomliggande mekanismerna?

Nåväl. Hur skall vi förstå det här? Å ena sidan har vi alltså Usoskin et als mycket tidslånga rekonstruktion av solens olika tillstånd över 3000 år. Å andra sidan har vi Evans och Solheim et als relativt korta korrelationer (20-30 år). Jag tycker att detta ger anledning till reflektion.

I Solheim et.al. så skriver man i abstracten:  “This provides a tool to predict an average temperature decrease of at least  from solar cycle 23 to solar cycle 24 for the stations and areas analyzed. We find for the Norwegian local stations investigated that 25–56% of the temperature increase the last 150 years may be attributed to the Sun. For 3 North Atlantic stations we get 63–72% solar contribution. This points to the Atlantic currents as reinforcing a solar signal.”. – OK. Skall vi säga att solen kanske bidragit med i snitt 40% av den globala uppvärmningen under 1900-talet? Eller är det för mycket med tanke på jordaxelns lutning? Kanske gäller det bara det norra halvklotet? … Frågor, frågor, frågor.

The Hockey Schtick visar en annan intressant graf över tidsintegralen (dvs, ackumulationen) av solens aktivitet över 400 år och temperaturen (data från Leif Svalgaard). Även den ger anledning till reflektion

sunspot integral 2

Borde inte solspåret helt enkelt utredas lite bättre? Trots allt så kan ju den nuvarande nedgången i solaktiviteten vara ett tecken på att vi är på väg mot ännu ett Grand Minimum. Om det skulle betyda en långsiktig nedgång i den globala temperaturen på mellan 25 och 56 % (eller t.o.m 63-72%) i norra Europa så är det allvarligt. Låt mig därför avsluta med ett citat från Lawrence Solomon (Financial Post, 2010) som kan vara relevant i sammanhanget:

Slutsatsen för forskare och världens ledare borde vara tydlig, särskilt som andra forskare under senare år har publicerat analyser som också talar för att global nedkylning kan vara på väg. Klimat både kan förändras, och förändras faktiskt, mot kallare perioder såväl som varmare sådana. Under de senaste 20 åren, så har bortåt $80 miljarder dollar spenderats på forskning som dominerats av antagandet att den globala temperaturen kommer att stiga. Praktiskt taget ingen forskning har undersökt konsekvenserna av den mycket levande möjligheten att temperaturen kommer att sjunka. Forskning om global nedkylning och dess konsekvenser för hela världen är sedan länge behövlig.

Ingemar Nordin

 

Dela detta inlägg

26 reaktion på “Är solen på väg mot ett Grand Minimum?

  1. 3
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Tolou #2,

    Nu tror jag att skribenterna bakom bloggen THS är alltför optimistiska i sin räkning av artiklar som blivit publicerade som stödjer att solen KONTROLLERAR klimatet. Det skulle ju innebära att alla artiklar stödjer just den tesen. Att det finns gott om artiklar som pekar på korrelationer mellan solaktivitet, soltimmar etc för ett lands temperaturer finns det gott om. Men är det stöd för den ganska radikala tesen?

    Däremot är det nog vid det här laget ganska säkert att säga att solaktiviteten är en klart bidragande orsak till klimatförändringar. Min egen amatörmässiga gissning är 40%, som jag skrev i inlägget ovan.

    Min förhoppning är emellertid att klimatforskarna skulle ta den här kopplingen på större allvar och inte bara avfärda den som strunt.

  2. 4
    tolou

    Ja, beroende på vad man anser har upsrung i solen kan denna andel sättas ganska godtyckligt. Alla är nog överens om att utan solen skulle jorden vara en stor snöboll. Alldeles oavsett koldioxidhalt. Kanske är solen avgörande för havsströmmarna och får där en indirekt återkoppling. Att solaktivitet varierar om än bara lite är också allmänt erkänt. Över tid bör ju även små variationer addera till väsentliga effekter.

    Här är solaktivitet mätt som solfäckar:
    http://i273.photobucket.com/albums/jj237/tolou1/Solar%20SSN/SolarSunspotNumbers2013_1848to1945up20pct_zps8522c0a2.png

    Grafen visar SIDC års-medlvärden av antalet solfäckar (men justerat för Waldmeier-effekten).CSSN är ett slags medelvärde över cyklerna och visar summan av 11 års-värden.
    CAcc50 är den ackumulerade avvikelserna från medelvärdet(satt till 568 CSSN för hela den observerade perioden)
    ‘Dev’ är avvikelsen av antalet solfäckar från års-medelvärdet 52 fläckar.Acc94 är 94års ackumulerade års-avvikelser(Dev).

  3. 6
    Sören F

    Jag har börjat så smått lista vad div sammanställningar eller källor som berör och refererar till kopplingen GCR-klimat. Den lär inte vara uttömmande alls och jag har inte gått igenom den. Det är det jag menar borde göras systematiskt, med också en statistiker, för också flyktigt tycker jag de är väldigt olika. Vad refereras till – ser man mönster där? Vilken metodik används, mm, mm.

    -IPCC
    -RS Bradley 1999: Paleoclimatology: Reconstructing Climates of the Quaternary (en text-book)
    -Sloan & Wolfendale 2013 (http://iopscience.iop.org/1748-9326/8/4/045022/article )
    -Richard Telfords blogg: http://quantpalaeo.wordpress.com/2013/05/18/palaeoenvironmental-evidence-for-climate-response-to-solar-variability/
    -NIPCC (http://www.nipccreport.org/reports/ccr2a/ccr2physicalscience.html )
    -Bas van Geel: 2 artiklar, med Engels resp Ziedler
    -Nir Shaviv’s blogg: http://www.sciencebits.com/NothingNewUnderTheSun-I
    -Katarina Lundblad 2006, en avhandling från naturgeografen, Stockholm
    -Morton 2014: http://arxiv.org/pdf/1401.8235v1.pdf
    -Vahrenholt & Luhnings bok The Neglected Sun (www.amazon.com/The-Neglected-Sun-Independent-Minds-ebook/dp/B00FWRP5JM )
    -Surv Geophys 33(3-4), 2012 (en special issue-antologi: särskilt bidrag av de Jager och av Lookwood)
    -Soon et al. 2014 (http://dx.doi.org/10.1016/j.earscirev.2014.03.003 )

  4. 7
    Kenneth Mikaelsson

    tolou

    Vetenskap är ett trögt system gammal forskning dör med dess forskare.. ny kunskap kommer med de nya generationerna.. har väl ett turnaround på ca trettiofem år…

  5. 8
    HenrikM

    OT

    Från Svd: Koldioxidnivåerna i atmosfären närmar sig 400 ppm (parts per million) och förväntas öka till 550 ppm under de kommande 40–60 åren. Vissa forskare anser att detta kommer att gynna matproduktionen, eftersom växterna är beroende av koldioxid och ökande nivåer leder till större skördar. Men en ny studie publicerad i Nature visar att den ökade tillväxten har en baksida: att grödornas näringsinnehåll minskar.

    Jag undrar vad det är för vetenskapliga studier som pekar på att mer CO2 skulle missgynna växterna (eftersom vara ”vissa forskare”) anser att det gynnar…

  6. 10
    Helge

    Rosenhane #5

    Kan ligga något i det, även om det inte är koldioxidens fel. Tar man ut stora skördar utarmar man jordar fortare än nya mineraler hinner återtillföras, och därmed kommer näringsinnehållet att sjunka. Redan idag innehåller vår grönsaker betydligt lägre halter av många ämnen än för 50 år sen.

    I viss mån kan man kompensera det hela med bättre gödning, men frågan är om det går att kompensera fullt ut. Känner inte till några studier i som är gjorda i ämnet.

  7. 11
    Helge

    #8 HenrikM

    Vissa växter har anpassat sig till dagens låga nivåer av koldioxid sk C4-växter, majs är en sådan. C3-växter trivs oftast bättre i luft med rikare koldioxid. C4 växter har däremot inte självklart fördelar av högre koldioxidhalter. De flesta växter är C3-baserad.

  8. 12
    Ann LH

    Detta har varit uppe tidigare här på bloggen bl.a. under ”Inget gott som inte har något ont med sig”. Det är ett ständigt återkommande ”hot” som ständigt blivit avdramatiserat. Inte kan det väl tillåtas att koldioxiden på något sätt är av godo.
    Ett sätt att avhjälpa en eventuell kvävebrist är att odla som jag läst att indianerna gjorde på ”den gamla goda tiden”. De lät de tre systrarna samverka, majs för bukfyllan och hjälp för systrarna att nå solen på höjden, soja för kvävegödslingen och squash för marktäckningen i solstekta områden. Dvs man kan odla mer kvävefixerande växter och när det gäller naturen själv så hänger nog våra mikrovänner, kvävefixerarna med i utvecklingen.

  9. 13
    Jannemannen

    Läste att jordaxelns ”tilt” är ca 23,5 grader, med ett spann på ca (min 22,1 till max 24.5 grader.. ) tydligen under påverkan från Jupiter… påverkar inte det jorden (och klimatet) om t.ex jordens omloppsbana runt solen i sin tur påverkas av ”tilten” ?

    Vet någon om detta är uppe för diskussion bland forskare..

    /J

  10. 15
    Jarek Luberek

    #7:
    ”Vetenskap är ett trögt system gammal forskning dör med dess forskare.. ny kunskap kommer med de nya generationerna.. har väl ett turnaround på ca trettiofem år…”

    Och jag undrar om inte den rätt godtyckliga definitionen att man måste medelvärdesbilda vädret i 30 år är relaterad till samma ”turnaround”. 30 är väl helt enkelt tiden en nyetablerad klimatforskare har till pension.

  11. 16
    Ann LH

    Rosenhane – angående journalistiken kring artikeln om ”sämre grödor” # 5 så finns det för det första ingen hänvisning till vilka dessa forskare är som kommit fram till detta resultat och för det andra vem som skrivit artikeln i svenskan. Jag hade ambitionen att titta lite närmre på bakgrunden eftersom jag tidigare kikat på frågan via NIPCC omfattande redogörelser, men allt här hänger i luften.
    Tack för tipset, jag har tidningen som e-tidning men måste ha läst den väl fort eftersom detta gick mig förbi. En alltför närgången älg har fångat min uppmärksamhet de senaste dagarna men nu är den i älgarnas himmel så det finns tid för annat. Skönt!

  12. 17
    Björn

    Synd att jag missade detta viktiga inlägg av Ingemar Nordin igår, men än är det inte försent att kommentera. Det är faktiskt en vetenskaplig skandal att inte solforskningen uppmärksammas mer i sammanhanget klimat. Det är trotts allt solen som lyser över oss och inte CO2. Man kan undra över denna forskningens anomali, men med hjälp av nya satelliter kommer studiet av solens fysik att öka förståelsen av sambandet mellan solaktivitet och påverkan på klimatet. Intressant i sammanhanget är att vi just har passerat ett Grand maximum under 1900-talet. Kurvan som visar solfläcksantalets integral, med en överlagrad temperaturkurva, är nog så talande. Följsamheten med integralkurvan, kan knappast av slumpen vara så väl korrelerad. Vad det är som styr denna solens Grand maxima och minima, vet solforskarna inte ännu, men klart är att de uppträder vilket olika proxy visar. 11-årscyklerna är bara en krusning på den solaktivitetsvåg som har sina toppar vid Grand maxima och dalar vid Grand minima. Att undertrycka denna kunskap om solens beteende av andra forskare än solforskare och astrofysiker, är ett beteende som massmedia borde ta tag i. Naturen är sådan att den inte tar hänsyn till vad vi påstår och tror, utan den har sin gång, vars konsekvenser vi inte kan undgå. Det är allvarligt när tron på en global uppvärmning orsakad av oss människor är så stor, att den förhindrar andra mer trovärdiga aspekter på vår natur. Sannolikt går vi mot ett Grand minima och man kan undra när media och våra politiker skall upptäcka detta.

  13. 18
    agn

    Bara en liten språklig grej: ”minimum” och ”maximum” är singularis, ”minima” och ”maxima” är pluralis av desamma. Så det heter ett Grand Minimum men flera Grand Maxima. Till exempel.

    Skulle göra mig och många andra glada om detta kunde bli rätt – OK, det gör ingen skillnad för sakinnehållet men det ger ett mer, ska vi säga, vetenskapligt intryck…

  14. 19
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    agn #18,

    Vet du vad? Min språkkänsla måste ha legat på ett minimum bland alla dessa maxima när jag skrev mitt inlägg :-) Du har naturligtvis helt rätt.

  15. 20
    Björn

    agn [18]; Du har hamnat fel, för detta är ingen rättstavningsblogg. Du ondgör dig, men kan själv inte skilja på singularis och pluralis när du tolkar texten. Du har faktiskt 50% fel, men i sista stycket skall det naturligtvis vara ett minimum. Tänk om du hade kommenterat innehållet i stället, men det är väl som alltid när kunskaperna brister, då kommer oväsentliga påpekanden fram.

  16. 22
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Björn #20,

    Skäll inte på agn. Jag uppskattar alla rättningar som förbättrar inläggen. Språket är viktigt eftersom en del läsare kan förarga sig på sådant, och därmed missa sakinnehållet.

  17. 23
    Ann LH

    Tack Astrid! Verkligen gammal skåpmat. Varför ta upp detta nu tro?

  18. 25
    Astrid Å

    Ann LH # 23

    Sommartorka på redaktionen och vanan att oroa läsekretsen kanske.
    Att alarmister ständigt oroar sig över näringsinnehållet i våra odlade grödor är väl en naturlig följd av att man också propagerar för vegetarianism. Rött kött, mjölk och ägg är ju de livsmedel som har mest , för våra kroppar, lättillgängligt näringsinnehåll. Varför kan man inte bota zink och järnbristen med denna mat i stället, frågar jag mig.
    ” Redan en halv portion (75 g) blodpudding ger 15 mg järn och motsvarar dagsbehovet av järn för en kvinna i fertil ålder. Det kan jämföras med den omtalade spenaten som oftast anges vara järnrik men den innehåller faktiskt bara 2 mg järn per 100 gram.”
    Det finns väl pengar att tjäna, i slutänden, antar jag. Supergrödor som ska lösa ”världssvält” och sjukdomar är ju ”hett” nu.

  19. 26
    Kenneth Mikaelsson

    Lite läsvärt:
    http://www.newclimatemodel.com/new-climate-model/
    http://wattsupwiththat.com/2014/04/10/more-support-for-svensmarks-cosmic-ray-modulation-of-earths-climate-hypothesis/
    http://blogs.news.com.au/heraldsun/andrewbolt/index.php/heraldsun/comments/cooling_would_be_worse_and_some_scientiests_now_warn/
    http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2723861/Earth-getting-hotter-past-10-000-YEARS-contradicting-studies-humans-began-global-warming-trend.html

    Lite höst läsning

Kommentarer inaktiverade.