Öppen Tråd

kantarell

Bild: blogg.vf.se

Tja, det lär inte finnas så många trattisar kantisar (?) i skogarna än så länge. Vi får hålla till godo med öppen tråd om väder, klimat och energi så länge.

Redaktionen

Dela detta inlägg

46 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 1
    Peter Stilbs

    Trattisar är det nog inte på bilden – bara vanliga gulingar.

    – undrar förresten över MP’s försök att nyttja skogsbranden för sina propagandasyften – kanske går någon på det, och andra avskräcks.

    Dessutom – var det inte så nyss att det skulle regna mer i denna fantasivärld – inte bli torrare och soligare?

    Men vem bryr sig om verkligheten? Pladdra på bara, Romson och Bolund.

  2. 2
    Kenneth Mikaelsson

    Här kommer lite sommar läsning utifall att ni blir nalta uttråkade av VÄDER…

    http://journals.ametsoc.org/doi/abs/10.1175/2011JCLI4210.1#/doi/abs/10.1175/2011JCLI4210.1
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0169809514002786
    http://www.nonlin-processes-geophys.net/21/797/2014/npg-21-797-2014.html
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2014SW001067/abstract
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2013JA019478/abstract
    http://www.clim-past.net/10/1473/2014/cp-10-1473-2014.html
    Viktigt: http://www.nytimes.com/2014/08/06/business/economy/population-curbs-as-a-means-to-cut-carbon-emissions.html?smid=tw-share&_r=0

    http://www.gsjournal.net/old/files/4424_wilson.pdf
    http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=2345020
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2000GL012117/full
    http://www.bio.puc.cl/labs/clatorre/SemV/Bond_etal_1997_pervasivemillenialHolocene.pdf
    http://gji.oxfordjournals.org/content/160/2/435.full.pdf
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ter.12073/full
    http://physics.aps.org/articles/v6/103
    ~ http://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.111.124501
    http://link.springer.com/article/10.1134%2FS0016793212070043
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264370703000607
    http://taccire.suanet.ac.tz/xmlui/bitstream/handle/123456789/151/solar%20wind.pdf?sequence=1
    http://www.ann-geophys.net/32/761/2014/angeo-32-761-2014.pdf
    http://www.researchgate.net/profile/Yusuke_Yokoyama/publication/222429697_Possible_link_between_multi-decadal_climate_cycles_and_periodic_reversals_of_solar_magnetic_field_polarity/file/9fcfd50e3891fd2664.pdf
    http://adsabs.harvard.edu/abs/2013AGUFMPP21A1887K
    http://www.swsc-journal.org/articles/swsc/pdf/2014/01/swsc130050.pdf
    http://adsabs.harvard.edu/full/2003ESASP.535..393S
    http://adsabs.harvard.edu/abs/2002AGUFMPP61A0298A
    http://www.nsm.buffalo.edu/Phy/Labs/Ram/2002GL014858.pdf
    http://pubs.giss.nasa.gov/abs/st07500u.html
    http://www.researchgate.net/profile/Mirela_Voiculescu/publication/251396785_Effect_of_ENSO_and_volcanic_events_on_the_Sun-cloud_link/links/00b7d519ef7ed24aa0000000
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2010JC006645/pdf
    http://www.nat-hazards-earth-syst-sci-discuss.net/2/2851/2014/nhessd-2-2851-2014-print.pdf
    http://arxiv.org/pdf/1205.2229.pdf
    http://docs.lib.noaa.gov/rescue/mwr/027/mwr-027-04-0144a.pdf

  3. 4
    Olav Gjelten

    Eftersom miljö, klimat och invandring är de enda politiska frågorna i Sverige i dag, är det lätt att förstå att vi i dag har alldeles för många partier. Högst två borde räcka.

  4. 5
    John Silver

    Ha!
    ”Vanlig i mossig barrskog över hela landet. Ibland stöter man på trattkantareller som saknar ett färgpigment, de uppträder då i en helgul form.”
    Redaktören kan ha rätt.

  5. 6
    per enflo

    Har under en tid försökt sätta mig in i klimatfrågan genom att surfa på nätet. Många frågor och reflektioner kommer upp, bl.a den allmänna frågan: Var på nätet kan man hitta information om tidigare väderförhållanden, hur klimatmodeller görs mm? Här några ( av många, många) reflektioner och frågor. Molnbildning tycks vara ett viktigt problem, både 1/ växthusgasernas inverkan på molnbildning och 2/ molnbildningens inverkan på klimatet. Några delfrågor till 2 kan t.ex. vara
    2a/ Var nederbörden under vinterhalvåren 1920-40 större (lokalt, globalt) än under den kallare perioden som följde?
    2b/ Var soltimmarna under sommarhalvåren fler?
    En annan typ av fråga (som kanske inte går att besvara): Under ett antagande av konstant halt av CO2 i atmosfären, hur stor variation i årsmedeltemperatur (lokalt, globalt) ges av nuvarande klimatmodeller över t.ex en 30-årsperiod? Tacksam för information/ kommentar.
    Per Enflo

  6. 9
    Janne

    Det är tråkigt att se och höra alla alarmister som nu försöker göra sak av branden i Västmanland.

    ”Det kommer att bli fler bränder med torrare och varmare väder” Men brukar man inte säga att i vår del av världen ska det regna mer? Men det kan säkert bli torrare också.

    Torra varma somrar är inget ovanligt, man har redan glömt att det var ovanligt kallt i juni.

    Att beredskapen för brandbekämping är dålig är det väl inget snack om men att med hjälp av domedagsprofeter hänvisa till global uppvärmning för att skaffa bättre beredskap är billigt.

    Men risken är här att MP tar poäng på detta på samma sätt som med säldöden, de kommer att göra allt för att utnyttja situationen och de som opponerar sig blir ju automatiskt skurkar som inget ”förstår”

  7. 10
    Björn

    Saklighet och ärlighet håller på att lämna Sverige. När politiker och myndighetspersoner går ut och varnar för att det som har hänt i Västmanland kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna, d.v.s underförstått, på grund av ökad CO2-emission, då är vi på gränsen till ett irrationellt samhälle. Romson är en av dessa som utan insikt i händelseförloppet och utan insikt och kunskaper i klimatkomplexet, går ut och pekar på bränderna som ett exempel på vad som väntar oss i framtiden. Omfattar det politiskt korrekta bara det som stöder dumhetens parlament? Att uttala sig som Romson och andra politiker och myndighetspersoner, är då politiskt korrekt. Att påpeka att det finns andra orsaker än antropogen CO2, är alltså inte korrekt. Med denna logik inom vår administration och politiska sfär, lämnar vi det rationella samhället.

  8. 11
    Björn E

    Är det någon som vet hur det står till med radioaktiviteten i svamp nuförtiden?

  9. 12
    Kenneth Mikaelsson

    Björn

    Blir ju så när det närmsta en politruck kommer till LANDET .. är någon park i fjollträsk..
    Men det har ju pratats en hel del om i vilket skick den svenska skolan befinner sig.. och jag säger att det är värre ändå… snorkvaddarna får ju inte lära sig något som de har användning för idag.. de kan inte skriva inte räkna de är totalt ignoranta om samhället samt handlingsförlamade.. Det enda de klarar med glans är att återge vad såpopera stjärnorna gjort och sagt samt någon låt text av nån rapeneger..

  10. 13
    Lars Cornell

    #6 Per Enflo
    Här kan du få svar på många av dina frågor, men inte alla.
    http://www.falskt-alarm.se/boken/

    Det var ynkligt att i TV få höra insatsledaren bekänna att han/de inte vet något om miljöeffekterna för det vätmedel som hade kunnat komma till användning vid flygbekämpningen.
    Är det inte sådan kunskap som borde ingå i räddningsmanskapets grundkurs?

  11. 16
    Jimmy

    Hej! Jag fick en Expressen gratis igen när jag tankade i torsdags.
    (Jag har i en tidigare länk förklarat att det är tack vare Naken-Janne som gjort att jag aldrig skulle komma på att betala för Expressen längre)
    På ledaren står det att Miljöpartiet och nu även Centern vill satsa på 10 000 laddstolpar för elbilar.

    http://www.expressen.se/ledare/fler-laddstolpar-betyder-fler-elbilar/

    Några funderingar kring detta…
    Jag hade förmånen att vara med på ett studiebesök på GARO i Gnosjö här om året. Ett mycket trevligt,och vad jag kan bedöma, välskött företag som tillverkar elektrisk utrustning.
    I sitt sortiment har de även just laddstolpar för bilar.
    En av deras ”värsting” -”snabbladdare” är på 50 kW och med märkström 73A som klarar att ladda en bil på 15-30 minuter.

    Det finns väl inga elnät som är dimensionerade för massor av sådana laddare? Eller har man tänkt sig att installera nya högspänningsledningar/transformatorer för att mata laddstationerna?
    Och vem vill köa för att ladda bilen då varje laddning tar minst 15 minuter?

    http://www.garo.se

  12. 17
    tty

    #14 Per Enflo

    ”2a/ Var nederbörden under vinterhalvåren 1920-40 större (lokalt, globalt) än under den kallare perioden som följde?
    2b/ Var soltimmarna under sommarhalvåren fler?”

    Globalt finns inte data nog att ge ett vettigt svar på frågorna. Lokalt kan du ganska lätt få ut nederbördsdata från en enskild station, eller ett visst område från KNMI Climate explorer (http://climexp.knmi.nl/selectstation.cgi?id=someone@somewhere). Data är dock från GHCN v. 2, så kvalitén på data är rätt dålig.

    En annan typ av fråga (som kanske inte går att besvara): Under ett antagande av konstant halt av CO2 i atmosfären, hur stor variation i årsmedeltemperatur (lokalt, globalt) ges av nuvarande klimatmodeller över t.ex en 30-årsperiod? Tacksam för information/ kommentar.

    På KNMI Climate Explorer (se ovan) kan man själv köra modellerna i CMIP3 och CMIP5 ensemblerna. Jag tror dock inte det finns något scenario med oförändrad CO2-halt vare sig i CMIP3 eller 5, så i så fall måste du registrera dig och definiera ett eget scenario, vilket knappast är något för en nybörjare.
    Rent generellt verkar de flesta modeller ge för små mellanårsvariationer jämfört med verkligheten, delvis förmodligen p g a att ingen klimatmodell ännu lyckats simulera de storskaliga variationerna i världshavens temperatur (främst ENSO) på ett vettigt sätt.

  13. 18
    tty

    Jimmy #16

    Det är absolut inte tillrådligt att ”snabbladda” en elbil på 15-30 minuter. Man förstör snabbt batterierna på det sättet. Laddning över natt bör vara det normala med snabbladdning bara i nödlägen. Skall man ladda från vanliga 16 A ledningar behövs ofta laddning både över natten och under arbetsdagen.
    Och ja, snabbladdning kräver specialledningar och snabbladdarna är inte billiga. 500 V 125 A likströmsladdare kostar ca 100-200 KSEK. Så det är nog inte sådana som S och MP pratar om. Hoppas jag.

  14. 19
    Thomas Kaijser

    Per # 6.

    Hej Per! Kul att Du engagerar Dig i klimatmodell-problematiken.

    Hur klimatmodellerna ser ut i sina detaljer vore verkligen roligt att få reda på.

    Jag har ibland tittat på kapitel 8, WG1 i AR4 (dvs IPCCs rapport från 2007) som heter
    ”Climate Models and their Evaluations”. Men tyvärr inte blivit mycket klokare av den läsningen.
    (I AR5 tror jag motsvarande kapitel är kapitel 9.)

    Ibland får jag en känsla av att klimatforskarna faktiskt tänker sig en rent linjär modell, en slags
    Taylor utveckling kring nuvarande tillstånd.

    Man jobbar mycket med begreppet radiative forcing, som jag ser som ett försök att kvantifiera olika processers inverkan på balansen i in och utstrålning. Sen laborerar man med olika åtgärders effekter på de olika processerna (faktorernas) ”radiative forcings” som man hade tidigare och beräknar på det sättet en ny ”balans” mellan in- och utstrålning som ligger till grund för prognoser.

    Jag har fått den uppfattningen här uppfattningen förstärkt av bl.a Jonas Ns
    kommentarer på denna blogg .

    Jag har ingen aning om hur dom seriösa klimatforskarna hanterar t.ex
    moln – på den globala nivån.

    Ett problem är ju att kring ekvatorn är moln instrålningshämmande (under
    dag tid förståss) men också (tro jag) som dygnsmedelvärde och
    förmodligen också – som årsgenomsnitt , dvs har en temperatursänkande effekt.

    Men moln utanför 45 breddgraderna är kanske i stället är ”värmande”.

    Hur det här hanteras vore naturligtvis väldigt intressant att få en någotsånär lättbegriplig
    förklaring av.

    När det gäller de så kallade Atmosfärs -Ocean – modellerna så tror jag att de är vidareutvecklade från meteorologiska modeller – men jag är väldigt skeptisk
    till dom modellerna. Meteorologiska modeller kan ju utvärderas – det är mycket svårare med A-O – modellerna. för klimatet.

    I mitt inl’ägg idag (se ovan) skriver jag t.ex ( Personligen anser jag inte att den här typen av
    matematisk modellering som dessa klimatforskare använder sig av har särskilt stort bevisvärde. Det är alldeles för mycket ”kurvanpassning”,och väldigt svårt att klargöra vad som är orsak och vad som är verkan. Man vet vad man vill uppnå och man kan förmodligen
    ”leka med parametrar” så att man får fram – rimliga överensstämmelser mellan modellresultat och observationer.)

    Det är som Du säger en mängd frågor man skulle vilja
    ha svar på.

    Jag kan tyvärr inte hjälpa Dig, men tycker det
    är jättekul att Du engagerar Dig.

    Thomas Kaijser

  15. 20
    Björn E

    Tack Astrid för svampinfo!
    Värstingladdare 50kW?
    Teslas snabbladdare har effekt 120 kW.
    På 30 minuter laddar dem 250 km körning.
    Det är inte idealiskt för låga transporter, men å andra sidan vet jag själv att det egentligen inte är idealist heller att köra mer än 25 mil i sträck utan pauser. Ändå gör man det.
    Dessutom kommer man ca 40 mil på en fulladdad tesla, så med en 30 min paus gör du alltså 60 mil. Det räcker för de flesta.
    Fast man kan ju byta batteri.
    http://youtu.be/H5V0vL3nnHY
    Framtiden är här, nu ska vi bara begripa det och släppa motståndet. Låt bensinare och elbilar gå sida vid sida och om några decennier kommer den bäste vinna.
    Tesla fabriken, se och njut.
    http://youtu.be/pkO5u4AJkwQ?list=UUP5GnFvg5vi1yqj_KJe4Tlw
    Elon Musk är en fantastisk entreprenör.
    Vill ha….. får väl drömma till priserna kommer ner. Tesla släpper ju patent fria så konkurrenter kan använda deras teknik! Eftersom jag är lycklig Linux användare (och kan inte begripa varför inte Linux är standardOS) så tycker jag om open source, gnu. Vi ser ju hur Linux är i mitt tycke ett mycket bättre OS än windows, tack vare att det är gratis och öppet. Prova själva om ni inte tror mig.
    Linux Mint och Ubuntu är lämpliga för nybörjare. Robolinux är också intressant för den som måste ha Windows och vill köra både windows och linux samtidigt.

  16. 21
    Ingemar Nordin

    Björn E #20

    ”Låt bensinare och elbilar gå sida vid sida och om några decennier kommer den bäste vinna.”

    Absolut. Ta bort 40 000 kr-subventionerna! Teknik skall konkurrera på lika villkor. Än så länge är det bara inköpspris, vikt, hållbarhet, 2:ahandsvärde, körsträcka och värme på vintern som ligger elbilarna i fatet. Men om några decennier så …

    Så vitt jag vet har det aldrig varit förbjudet att köra elbilar under de drygt hundra år som de funnits.

  17. 22
    Lars Cornell

    #20 Jag har för mig att det går åt 15 kg batteri per km körning. Så skall man iväg 40 mil blir det 600 kg batteri som gäller. Har jag fel?
    Och inget större genombrott för batteriteknik finns i sikte.

  18. 23
    Håkan Bergman

    Lars C. #22
    Tesla kan väl på papperet vara lite bättre än så, men värre är att vi har drygt en miljard motordrivna vägfordon idag och kända tillgångar av lithium är inte mer än ca. 11 miljoner ton, ingen vidare framtid för den teknologin m.a.o.
    http://www.teslamotors.com/sv_SE/roadster/technology/battery
    6831 celler av samma typ som sitter i en vanlig laptop, tydligen tror inte celltillverkarna särskilt mycket på elbilen heller, och dom behöver inte cellerna går åt ändå, varför lägga krut på att utveckla celler för nåt så hopplöst.

  19. 24
    Björn E

    ”#20 Jag har för mig att det går åt 15 kg batteri per km körning. Så skall man iväg 40 mil blir det 600 kg batteri som gäller.”
    Ja, Teslan har mycket goda väghållningsegenskaper tack vare den låga mittplacerade tyngdpunkten Ytterligare en fördel med elbilarna. Sen är det ju så att eftersfrågan föder innovation, och naturligtvis kommer de kemiska batterierna bli bättre och billigare. Vad vi behöver är forskning på batterier i form av kondensatorer.

  20. 25
    Björn E

    ”Absolut. Ta bort 40 000 kr-subventionerna! Teknik skall konkurrera på lika villkor.”
    Håller verkligen med där! Subventioner-byråkrati-ineffektivitet-korruption.
    Jag postar bara mina profetior om elbilen för att kunna länka till den här tråden om fem år och säga ”vad var det jag sa!”

  21. 26
    Håkan Bergman

    Så ett tungt batteri blev hastigt och lustigt till en fördel. Då tror jag mera på Googles koncept att ersätta grottmänniskan bakom ratten och göra bilen så lätt som möjligt, krocksäkerhet och väghållning går att fixa med programvara, på köpet får man nog en betydligt energisnålare bil också, inte bara p.g.a. viktminskningen det var det där med grottmänniskan också. Så förbränningsmotorn lär nog stå sig minst fem år till.

  22. 27
    Björn E

    Fördel och fördel med tungt batteri, det bästa hade ju varit om bilen var viktlös och kunde flyga, eller hur?
    Det är ingen större nackdel jämfört med dagens bilar, Tesla utklassar alla andra bilar i köregenskaper. Och varför skulle inte elbilar kunna ha autopilot (byggd och programmerad av grottmänniskor)? Jag måste nog förtydliga mig. Jag menade inte, och påstod aldrig, att förbränningsmotordrivna bilar skulle vara borta om fem år, men jag tror att vi då kommer vant oss att då och då se dem, och att stadsplaneringen på allvar börjar anpassas efter elbilen. Elon Musk är en räv, han skulle inte satsa på elbilarna om det inte fanns teknikförbättringar runt hörnen. Han har precis gått samman med Panasonic för att bygga en batterifabrik.
    http://www.nasdaq.com/article/tesla-panasonic-join-forces-on-huge-battery-plant-cm377157
    mer elbilsporr
    http://youtu.be/JUW0l7bZn1s

  23. 29
    tty

    ”naturligtvis kommer de kemiska batterierna bli bättre och billigare. Vad vi behöver är forskning på batterier i form av kondensatorer”

    Vet du vilka batterier som används i ubåtar? Där det gäller att ha bästa möjliga prestanda och priset inte spelar så stor roll? Blyackumulatorer.
    Och jag skulle definitivt inte vilja sätta mig i en bil med en kondensator som innehåller energi nog att köra t ex 30 mil även om det vore fysikaliskt möjligt, vilket det troligen inte är.

  24. 30
    Michael

    Idag finns det ca en miljard bilar i drift i världen. År 2020 väntas denna siffra stiga till två miljarder, där större delen av de nytillverkade bilarna avsätts utanför Europa och USA, där bilparken numer har nolltillväxt. Av den miljard bilar som kommer att nytillverkas fram till år 2020 förväntas elbilarna stå för några tiotals promille. Källa: The Economist.

  25. 33
    Björn E

    tty, ubåtar behöver ballast. Dom har sterlingmotorer också som tar tillvara värmen. Vi vill se batterier med lägre värmeutveckling och vikt. Och det handlar såklart inte om vanliga gammeldags förstärkar-kondensatorer utan om en energilagringsprincip.

  26. 34
    Björn E

    Michael
    ”Av den miljard bilar som kommer att nytillverkas fram till år 2020 förväntas elbilarna stå för några tiotals promille. Källa: The Economist.”
    http://www.economist.com/node/9253918
    I framtiden kommer förutsägelserna bli bättre:
    en.wikiquote.org/wiki/Incorrect_predictions

  27. 35
    Michael

    Björn E #34
    Den som lever får se, det är trots allt mindre än sex år innan vi har facit i hand. Notera att de siffror jag nämner baseras på bilindustrins egna prognoser på medellång sikt, dvs sådant som man redan idag bygger sin produktionsplanering på.

    Jag läste artikeln i The Economist som du refererar till. Den handlar om Nassin Talebs bok The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable, som i huvudsak avhandlar frekvens och konsekvens av händelser med en sannolikhet på 3 sigma eller mer (se .http://en.m.wikipedia.org/wiki/68–95–99.7_rule). Vill du med detta ha sagt att sannolikheten för att elbilar ska få ett större genombrott inom sex år är mindre än 0,27% ?

  28. 36
    Björn E

    Jag ville visa på möjligheten att utvecklingen på elbilsmarknaden inte blir normalfördelad. Traditionell bilindustri vill såklart inte se elbilar, då kan ju vilken riskkapitalist som helst starta ett bilmärke. Den mekaniska kraftöverföringen är en enorm tröskel för en aspirerande biltillverkare.
    Sannolikheten får att elbilarna ska få ett genombrott går inte att beräkna.
    Utvecklingen av elbilar styrs inte av slantsingling.

  29. 37
    Michael

    Björn E #36

    Du skriver att elbilsmarknadens utveckling i motsats till slantsingling inte är normalfördelad. Det stämmer väl med alla innovationsdrivna produktsegment där frekvens och magnitud i utvecklingssprången snarare låter sig beskrivas av potenslagar (se http://en.m.wikipedia.org/wiki/Power_law). Härav följer det förkastliga i försöken att stimulera utvecklingen med subventioner – man attraherar lycksökare snarare än innovatörer och snedvrider marknaden på ett sätt som motverkar innovation.

  30. 38
    Björn E

    #37
    ”Härav följer det förkastliga i försöken att stimulera utvecklingen med subventioner”
    Jo, jag skriver i #25 just om att jag inte tycker om subventioner, så där är åtminstone en punkt du håller med mig om. Ett förtydligande bara,:
    #30 ”2020 förväntas elbilarna stå för några tiotals promille”
    några tiotals promille=några procent ?
    Skulle det vara några tiondels promille?
    Annars var det ju helt i linje med mina förhoppningar, och det var väl inte tanken?

  31. 39
    Kenneth Mikaelsson

    Säger som Toyota inga elbilar innan vätebränsleceller blir förmånliga..

  32. 40
    Gunnar Strandell

    Kenneth Mikaelsson #39
    Det finns en möjlighet att bränsleceller som körs på metanol kan utvecklas till den svarta svan elbilarna behöver.

    Dels för att metanol relativt enkelt kan framställas från natur- eller biogas och dels för att det distributionssystem som finns för bensin och diesel kan användas med små ändringar. Observera att elbilens handikapp ligger i att kunna distribuera och lagra den energi de behöver när de rullar.

    Teknikutvecklingen sker bakom lykta dörrar i de stora kemi- och oljebolagen. Om jag förstått det rätt handlar det bland annat om att hitta ett sammansatt katalysatormaterial bland miljoner möjliga kombinationer.

    Sådana bränsleceller marknadsförs nu för fritidsbåtar.

    Länk:
    http://www.thermoprodukter.nu/catalog/documents/EFOYComfortfaktablad.pdf

  33. 41
    Fredrik Berg

    ”Tesla utklassar alla andra bilar i köregenskaper. ..”

    Utom i körglädje, och det får väl anses som en brist då det inte är en familjekombi utan en sportbil. Har den bättre väghållning än en konventionell sportbil i samma prisklass?

  34. 42
    tty

    BjörnE #33

    ”tty, ubåtar behöver ballast. Dom har sterlingmotorer också som tar tillvara värmen.”

    Jag tror du inte riktigt förstår dig på ubåtar. Stirlingmotorn tar inte ”tillvara värmen”. Den drivs på helt vanlig diesel + flytsyre och används för att ladda blybatterierna (den kan i och för sig kopplas direkt till propelleraxeln också). Anledningen till att man använder just stirlingcykeln är dels att en stirligmotor är nästan ljudlös och dels att tack vare att man har omgivande hav som en i praktiken obegränsad värmesänka kan man få mycket bra verkningsgrad (ca 40 %). Och jag kan försäkra dig att ubåtskonstruktörerna inte skulle ha några som helst problem att hitta alternativa sätt att använda den volym/vikt som kunde frigöras om det fanns något bättre alternativ än blyackumulatorer.

    ”Och det handlar såklart inte om vanliga gammeldags förstärkar-kondensatorer utan om en energilagringsprincip.”

    Exakt! Och det är därför jag inte skulle vilja sitta i en bil med kondensator-”batteri”. Ett skenande litiumjonbatteri kan åstadkomma en otäck brand. En kortsluten kondensator med stort energiinnehåll exploderar.

  35. 43
    Krishna Pillai

    P1 Vetenskapsradion idag: Skogsbränder kan värma klimatet
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5933515

    ”The research provides information which can now be included in climate models but since it is a parameter which is not usually included, the obvious conclusion is that for any given level of warming some other effect (most likely that of man-made emissions of carbon dioxide) has been overestimated in the models.
    But it is not the obvious conclusion that makes the headlines. Instead it is the ridiculous and alarmist statement that “Forest fires can heat the climate“ that is the headline that Swedish Radio (which is about as orthodox as they come) chooses to lead with. They would clearly like to project the picture of a greater threat and not that of inadequate climate models”. — ktwop

  36. 45
    BjörnT

    Glädjande nyheter!

    Bl.a gasdriven elektricitetsproduktion halverad sedan 2010, långnäsa till Putin.

    Och hela 31 % av elproduktionen från förnyelsebara källor…….

    Germany’s renewables did it again, a new record! According to the Fraunhofer institute, renewable energy produced about 81 TWh, or 31% of the nation’s electricity during the first half of 2014. Solar production is up 28%, wind 19% and biomass 7% over last year. Meanwhile, with the exception of nuclear energy, all conventional sources are producing less. The output from gas powered plants was half of what it had been in 2010 and brown coal powered plants are producing at a similar level to 2010-2012.

    http://cleantechnica.com/2014/08/11/germanys-renewables-new-record/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+IM-cleantechnica+%28CleanTechnica%29

Kommentarer inaktiverade.