Algblomning

Att ha engagerat sig i klimatfrågan har sina effekter. Jag kan komma på mig med att reagera mot varje påstående om att någonting beror av klimatförändringar, men insåg att även om temperaturen inte stigit under de senaste 17 åren så steg den ju faktiskt under de 20 åren dessförrinnan, så att om det påstås att Östersjön varit varmare de senaste decennierna så kan det ju faktiskt vara sant.

Dessutom kan Östersjön mycket väl ha fortsatt att värmas även under ”uppvärmningspausen”, så att ett påstående om att algblomningen i Östersjön kommer tidigare nu än tidigare och att detta beror av klimatförändringar kan ju faktiskt mycket väl vara sant.

Vi som går under benämningen klimatskeptiker ifrågasätter ju inte att klimatförändringar förekommer. Däremot ser vi dem inte som ett allvarligt hot, medan vi däremot ser delar av klimatpolitiken som ett allvarligt hot mot miljön.

I detta inlägg kommer jag därför att ta upp årets algblomning.

Aldrig får man vara riktigt glad. Efter en kall juni så kommer det plötsligt ett högtryck som parkerar sig över Skandinavien och som ger ett underbart sommarväder. Det torra vädret har också inneburit att det är ganska myggfritt och inte heller särskilt gott om getingar,

Den förra veckan hade jag och min hustru tillfälle att hälsa på goda vänner som brukar tillbringa större delen av sommaren på en ö i Åbo skärgård.

Vi valde att åka med Eckerölinjen till Åland och att sedan resa med Ålandstrafiken via Kökar till Galtby på Korpolandet. Resan var nog en av de vackraste man kan tänka sig, men redan i Kökar på morgonen den 22 juli var det, åtminstone där vi var, omöjligt att gå i vattnet.

Sedan hade vi alger runt oss under resten av veckan. Eftersom vi var på en ö gick det oftast att hitta något ställe med frånlandsvind som var relativt algfritt och där det gick att bada.

Nu hoppas våra vänner och alla vi talade med under resan på kraftiga vindar och stora vågor. Då brukar algerna försvinna.

Jag gjorde ett litet försök att se om det finns någon historik kring hur omfattande algblomningen varit tidigare år, men jag hittade ingen samlad statistik.

Däremot kom Ingemar ihåg att KU förra sommaren hade ett gästinlägg av Sven-Olof Karlsson som bland annat berättade om algblomning under 1800-talet.

Däremot vet jag sedan tidigare att det råder olika mening om huruvida kväverening av avloppsvatten är av godo eller inte. Huvudskälet till denna tvist är att det är de kvävefixerande cyanobakterierna som är de otrevligaste och när det är ont om kväve så har dessa en konkurrensfördel.

Såvitt jag vill minnas så vill forskare i Stockholm ta bort kvävet medan det i Göteborg finns de som anser att kvävereningen gör mer skada än nytta – detta eftersom det som regel är forsforn som är begränsande.

Enligt Ragnar Elmgren, professor i marin ekologi vid Stockholms Universitet, så har algblomningen under senare år kommit tidigare än förr, något som kan bero på att vattnet i Östersjön värmts upp snabbare. Så möjligen kan priset för varma somrar även i framtiden bli en tidig och omfattande algblomning.

Om den också blivit mer omfattande så har detta dock mer att göra med andra utsläpp än koldioxid. Det mest ambitiösa förslaget till åtgärder har kommit från Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet som föreslagit kraftfulla metoder för att syresätta vattnet i Östersjön.

(I vilken utsträckning som de två nämnda forskarna deltagit i debatten om kväverening har jag ingen aning om.).

Dela detta inlägg

44 reaktion på “Algblomning

  1. 1
    Karl-Johan Lehtinen

    För information kan jag tillägga att Naturvårdsverket i slutet av 1990-talet eller början av 2000-talet samlade en internationell expertgrupp för att utreda vilket närsalt som är begränsande för Östersjöns del och denna grupp kom fram till att fosfor är begränsande i Östersjöns centralbassäng medan kvävet skulle vara begränsande faktor i sunden och Västerhavet. Denna slutsats var väl något illa tåld eftersom utredningen relativt snabbt förpassades till tystnadens hav. Det är därför det är bra med forskare som Anders Stigebrandt som har kurage att arbeta för åtgärder som verkar gå mot strömmen, men, om de genomförs kan inom ett kort tidsintervall lösa situationen för fosforns del genom att binda den till sedimenten i stället för att den som nu göder cyanobakterier.

  2. 2
    Ann LH

    #1 K-J Lehtinen. Varför aktivt gömma undan näringsämnet fosfor (fosfat) på bottnarna? Vore det inte en bättre ide’ att passa på och skörda vid ”algblomningen” och på något sätt ta hand om de värdefulla fosfaterna?

  3. 3
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack!

    Det är alltid illa om resultatet av ett forskningsprojekt inte faller forskningsfinansiären i smaken.

  4. 5
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack Ingemar,
    tack vare dig så blir ju detta inlägg något av en aktuell sommarrepris.
    Jag ska uppdatera inlägget med en länk till Sven-Olofs inlägg.

  5. 7
    tty

    Bottensedimenten visar att det förekommit algblomning och syrefria bottnar i Östersjön under större delen av Holocen. Dock inte under subboreal tid och ”lilla istiden” (1200-1800).
    Även under den förra mellanistiden (Eem) fanns det syrefria bottnar i södra Östersjön, trots att sunden till Västerhavet var bredare och djupare än nu, och att det tidvis fanns ett sund till Vita Havet också. Men så var också vattentemperaturen i sydöstra Östersjön upp till 28 grader sommartid.

    Förmodligen var det både lägre temperatur och högre stormfrekvens som gjorde att algblomningar uteblev under lilla istiden. Att jordarna i Östersjöbäckenet successivt blev näringsfattigare (som alltid mot slutet av en mellanistid) bidrog kanske också.

    I ett så isolerat hav som Östersjön är det nästan oundvikligt att djupare delar blir syrefria. I det ännu mer isolerade Svarta Havet är det ett permanent tillstånd i hela bäckenet.
    Under många mellanistider (dock inte denna) är även östra Medelhavet syrefritt. Det beror dock inte av temperaturen utan på större utflöde av (lättare) sötvatten från främst Nilen som lägger sig som ett ”lock” vid ytan och förhindrar omsättningen av djupvattnet.
    Och att det är fosfor och inte kväve som är begränsande i Östersjön tror jag det är få som egentligen förnekar numera. Problemet är att skall fosforutsläppen minskas så krävs det åtgärder inom jordbruket. Att bygga nya avloppsreningsverk, begränsa biltrafiken o. s. v. har i stort sett noll effekt.

  6. 9
    tty

    Ett litet påpekande: att syrsätta Östersjön skulle, om det lyckades, innebära mycket stora koldioxidutsläpp eftersom de organiska sedimenten på bottnen skulle börja oxidera.
    Geologiskt sett är just avsättning av organiska sediment (mörka skiffrar) på syrefria bottnar en av de kraftfullaste mekanismer som successivt har minskat koldioxidmängden i atmosfären.
    Det har nämligen funnits perioder då hela eller stora delar av djuphaven varit syrefria (Ocean Anoxic Events OAE). En mycket stor del av världens olje- och gasfyndigheter kommer från organiskt material som avsatts under dessa OAE, särskild de senaste under krittiden för ca 80-100 miljoner år sedan.

  7. 10
    Niklas L

    Har för mig att jag sett någon referens till en ögonvittnesskildring av en tidig kristen missionär som landsteg vid östersjökusten och omnämnde en ”grön sörja”, en kraftig algblomning på sådär 900-talet? Har försökt söka denna uppgift på nätet men ej lyckats. Har jag drömt?

  8. 11
    Olav Gjelten

    Om nu algblommningen i Östersjön beror på föroreningar och/eller vattentemperaturen, varför uppträder bara fenomenet så markant i Östersjön? Det finns gott om sjöar och hav som både är mer förorenade och mycket varmare. Och varför var algblomningen inte ännu värre för några decennier sedan då alla avlopp var orenade?
    Eftersom fenomenet algblommning är så begränsad både i tid och rum kanske vi till och med kan ta ”problemet” med lugn och ro.

  9. 12
    Ann LH

    Niklas L. – Det där med kristen missionär känner jag nit till men när Linne’ landsteg då någon gång på 1700t klagade han över odören från geggan i strandkanten.

  10. 13
    Karl-Johan Lehtinen

    AnnLH
    Visst, du har rätt. Men det gäller att först få fosfor i fast form för att sedan suga upp den. Planer på detta finns redan och full skale försök borde starta redan denna säsong.

  11. 15
    Gunnar E

    Ann LH
    Detta med att tråla upp algerna för användning av gödning har jag länge tänkt som vettigt alternetiv fr åtm några i fiskerinäringen som har försämrad utkomst av fisket.

  12. 16
    tty

    Olaf Gjelten #11

    ”varför uppträder bara fenomenet så markant i Östersjön?”

    Det är inte alls specifikt för Östersjön, fast våra algblominingar hör till de mest harmlösa. Googla ”Red Tide” får du se.

  13. 17
    tty

    ”när Linne’ landsteg då någon gång på 1700t klagade han över odören från geggan i strandkanten”

    Han råkade ut för ett fenomen som en amerikansk ekolog beskrev som: ”Where there is a lot of life there is a lot of death”.

    I och för sig skulle algblomning på Linnés tid inte vara helt oväntat eftersom 1720-1750 var en ovanligt varm period, lika varm som nutiden, men jag känner inte till några klara beskrivningar av algblomning i Östersjön före 1800-talet. Runt Nordamerikas kuster går de äldsta uppgifterna om algblomning betydligt längre tillbaka. Indianerna i Kalifornien var t ex väl medvetna om farorna med Gonyulax-blomningar.

  14. 18
    Gunbo

    tty #17,

    ”I och för sig skulle algblomning på Linnés tid inte vara helt oväntat eftersom 1720-1750 var en ovanligt varm period, lika varm som nutiden,..”

    Då borde man väl säga att LIA tog slut 1720? ;-)

    En annan tanke som infinner sig: 1720 till 1750 är 30 år. Var det en positiv PDO och möjligen en samtidig positiv AMO som ledde till varmperioden?

  15. 19
    Ann LH

    Gunbo, från vanligtvis välunderrättat håll anses att LIA tog slut 1680.

  16. 20
    Jonas N

    Ann LH

    Året då LIA tog slut är en fullständigt godtyckligt satt gräns. Jag har ofta hört 1850 (ev tom 1880) som år då den skall varit avslutad.

    Frågan är ungefär lika meningsfull/lös som att avgöra:

    ‘Vad är och skall anses vara normal temperatur. Och varför?’

  17. 21
    Gunbo

    Jonas,
    För en gångs skull håller jag med dig. :-) Den s.k. LIA består av både kalla och varma perioder. Likaså MWP. Themsen frös ett par gånger även då.

  18. 22
    Ann LH

    Jonas, självklart är det svårt att sätta exakta årtal. Jag tänkte skriva på en torsdag för att markera, men efter 1680 ungefär blev det stadigt, böljande varmare. Det är värt att påpeka att den moderna uppvärmningen inte startade vid industrialismens intåg som många tror.

  19. 23
    Jonas N

    Bra Gunbo,

    Vad är rätt temperatur då? Alltså, utan AGW-bidraget (så vi slipper dryfta hur stort ett sådant ev är)?

    Vad är jordens ‘normala’ temperatur, och varför just den?

  20. 24
    Jonas N

    Ann LH

    Jag misstänkte att den ‘definitionen’ du hänvisade till troligen syftade på: När lämnades botten, dvs den kallaste perioden under LIA. Men jag skulle isf hellre vilja säga ‘Då började slutet av LIA’

    Men visst har du rätt i att den moderna värmeperioden omöjligt kan tillskrivas enbart människorna. Och bara de mest okunniga aktivisterna försöker ju ens ngt sådant … Vad färre tycks vara medvetna om är att även IPCC bara säger sig vara hyfsat säkra på 0.2 C av hela denna uppvärmningen. Samt dessutom förstås, att den skattningen inte bygger på ngn vetenskap.

    :-)

  21. 25
    Gunbo

    Jonas,

    ”Vad är rätt temperatur då?”

    Det är väl en temperatur som gör det relativt lätt för oss 7 miljarder människor att överleva både när det gäller vår fysik och vår föda.

  22. 26
    Jonas N

    OK Gunbo, men då anlägger du något slags antropocentriskt relgiöst perspektiv på tillvaron (samtidigt som du undvek att svara på själva kärnfrågan).

    Så min fråga (ja båda frågor) kvarstår:

    Vad är rätt temperatur (ett angivet värde, människor förutan), och varför just det?

    (Förstod du verkligen inte att det var vad jag undrade, eller har du heller inget meningsfullt svar?)

  23. 27
    Kenneth Mikaelsson

    Dumbo menade säkert att det ska vara som när nordborna etablerade bosättningar på grönland…
    och dit har vi ju en bit kvar till..
    eller som när romarriket stod på topp..

  24. 28
    Gunbo

    Jonas,

    ”OK Gunbo, men då anlägger du något slags antropocentriskt relgiöst perspektiv på tillvaron”

    Någon ”rätt” temperatur finns väl inte utan ett antropocentriskt perspektiv? Vad har religion med det att göra? Både du och jag vill väl gärna överleva så länge vi kan?

  25. 29
    Jonas N

    Gunbo …

    De som talar om AGW, och det är många, hävdar att människorna vållar en högre temperatur än vi skulle ha haft ‘normalt’. Om de inte an ange vad som skulle vara ‘normal’ temperatur (i grader) svamlar de precis lika mycket som alla andra pladdrare som vill men inte ens vet vad det är dom säger ..

    Din referens till att ‘normal temperatur’ borde gynna just människorna som finns idag, det är vad jag åsyftade med ‘antropocentrisk’. Men frågornan vad som skulle vara ‘normal’ temperatur människorna förutan, och varför .. de kvarstår. Speciellt med tanke på alla dem som hävdar att vi människor skulle vålla temperaturen att bli ‘onormalt’ hög. Om dessa inte kan ange vad som är ‘normal’ temperatur, kan vi vara säkra på att de snackar skit!

    Vill du försöka en gång till? Eller tycker du att jag skall skriva ut det uppenbara?

  26. 30
    Gunbo

    Jonas,

    ”Men frågornan vad som skulle vara ‘normal’ temperatur människorna förutan, och varför .. de kvarstår. Speciellt med tanke på alla dem som hävdar att vi människor skulle vålla temperaturen att bli ‘onormalt’ hög.”

    Som jag ser det finns det ingen ”normal” temperatur eftersom den varierat oerhört under jordens historia. Det är under Holocen som temperaturen varit mest gynnsam för människans utveckling och ur människans perspektiv är den därför ”normal”. Temperaturer som stiger över eller sjunker under Holocens blir därför ”onormala” och icke önskvärda.

  27. 31
    Jonas N

    Gunbo #30

    Du skriver:

    Som jag ser det finns det ingen ”normal” temperatur eftersom den varierat oerhört under jordens historia.

    Och då ser vi lika på iaf den saken. Ifall ngn annan temperatur skulle vara bättre/sämre kan vi ju heller inte avgöra eftersom vi inte funnits och utvecklats under en sådan. Att det därför skulle vara:

    Temperaturer som stiger över eller sjunker under Holocens blir därför ”onormala” och icke önskvärda..

    går således inte att avgöra, men visst kan man inta en religiös inställning om att det varit som bäst för just människorna när det generellt har varit lite varmare än idag under långa perioder. Jag tror iofs att det dessutom kan vara objektivt sant. Men det drar isf undan mattan för mycken AGW-alarmism, (Sådan som du ofta hängt på och ffa fäst dina förhoppningar på)

    Nu säger du alltså att du inte har en aning om ngt högre temperaturer skulle vara fördelaktiga, eller ifall de inte är det. Gott så!

  28. 32
    Gunbo

    Jonas,

    ”Nu säger du alltså att du inte har en aning om ngt högre temperaturer skulle vara fördelaktiga, eller ifall de inte är det.”

    Nej, var sa jag det?

    Man räknar med att den globala medeltemperaturen var ca 2 C högre under Holocene Optimum jämfört med förindustriell tid. Det är väl därför man anger det som gräns för vad som är acceptabelt som maximal temperatur eftersom mänsklig civilisation inte upplevt högre temperaturer.

  29. 33
    Ulf L

    Om ”normal”, eller kanske hellre ”önskvärd temperatur” beror på människans välbefinnande så har det två konsekvenser.
    1. Det är ett lokalt fenomen så globala temperaturen är ett grovt mått.
    2. Det är ett mått som är beroende av den tekniska utvecklingen.

    Om jag har förstått teorin rätt så kommer temperaturstegringen inte att drabba tropikerna utan främst oss i de tempererade zonerna. Vi i Norden skulle förmodligen få bättre levnadsvillkor, större skördar, andra grödor etc. De problem som skulle uppstå skulle förmodligen i huvudsak bero på brist på vatten, en sekundär effekt som dessutom går att bemästra med tekniska hjälpmedel, konstbevattning, avsaltning, torkhärdiga grödor etc.

    Kort sagt, en ökad temperatur, som till och med överstiger Holocens temperatur något, skulle vara mänskligheten till nytta.
    Den slutsatsen drar jag utifrån den utsaga. Drog du samma slutsats?

  30. 34
    Gunbo

    Ulf L #33,

    ”1. Det är ett lokalt fenomen så globala temperaturen är ett grovt mått.”

    Självklart, global temperatur är ju ojämnt fördelad. Likaså blir en ev. uppvärmning större ju längre norrut man hamnar.

    ”Kort sagt, en ökad temperatur, som till och med överstiger Holocens temperatur något, skulle vara mänskligheten till nytta.”

    Det är säkert möjligt men kommer vi upp i temperaturen under Eem, 3-4 C högre, kan det bli problem. Då var vattennivån i havet ca 6 m högre p g a smältande is på Grönland och i Antarktis.

    Men som jag sagt tidigare är jag lugn. Jag tror inte att vi kan komma så långt, främst för att jordens temperatur sakta men säkert sjunker p g a Milankovitch-cykeln.

  31. 35
    HansH

    Algblommningar på västkusten kommer i huvudsak p.g.a. utfiskningen. Man tar bort den stora fisken, som skulle ätit den lilla fisken, den lilla fisken ökar i brist på predatorer, den lilla fisken äter upp alla små kräft och märldjur som skulle ätit upp alger. Östersjön kan ha andra mekanismer…men något ger ju vid handen att -Var är algätarna ?…det är inte alltid enkelt. Näringstillförsel i vatten måste inte nödvändigtvis gå till alger…bara under fel balanser.

  32. 36
    tty

    Apropå diskussionen om när LIA tog slut så brukar 1690-talet pekas ut som det kallaste årtiondet. Omkring 1715 börjar en snabb och mycket markant uppvärmning som varar fram till ca 1750 (i Uppsalaserien som startar 1722 är 1724 fortfarande det varmaste året). Åtminstone i Europa var uppgången i temperatur i början på 1700-talet både större och snabbare än på 1900-talet (i CET-serien stiger årsmedeltemperaturen mer än 2 grader mellan 1695 och 1730).

    Efter 1750 blir det åter markant kallare och t ex på 1780-talet, omkring 1810 och på 1860-talet var det mycket kallt på norra halvklotet.

    Traditionellt brukar man sätta slutet på LIA till 1880 eftersom temperaturerna i stort sett har stigit sedan dess, men den markanta temperaturuppgången under 1900-talet börjar inte förrän 1920, och är koncentrerad till två intervall: 1920-45 och 1976-98.

    CET är den enda temperaturserie som faktiskt går tillbaka till den kallaste delen av LIA (den börjar 1659), men observera att i den vanligaste versionen (den som t ex Met Office har på sin site) är tiden före 1772 bortklippt.

  33. 37
    tty

    Gunbo #34
    ”Det är säkert möjligt men kommer vi upp i temperaturen under Eem, 3-4 C högre, kan det bli problem. Då var vattennivån i havet ca 6 m högre p g a smältande is på Grönland och i Antarktis.”

    Den sex meter högre havsnivån under Eem är en s k faktoid, alltså något som upprepats så ofta att alla tror att det är ett säkert faktum. Så är det inte. Siffran bygger nästan helt på mätningar i områden som är tektoniskt instabila eller ligger alltför nära norra halvklotets inlandsisar och är istostatiskt påverkade.
    Om man studerar tektoniskt stabila kuster långt från närmsta inlandsis, som t ex Pilbarra, Gawlerkraton eller Coorongslätten så verkar 2-4 meter troligare.

    Fast faktum är att det inte går att ange en siffra som gäller för hela världen. Havsytan är ”bucklig” med åtskilliga meter och var det under Eem också, fast inte på samma sätt som nu.

    Dessutom var inte den globala temperaturen så mycket som 3-4 grader varmare än nu. I tropikerna var skillnaden på sin höjd någon grad, i tempererade områden ofta 2-4 grader och i Arktis 5-10 grader, men de arktiska områdena är ju relativt små till ytan.

  34. 38
    Peter Stilbs

    Kan någon upplysa mig om jag helt missuppfattat detta med algblomning/växtplankton? Vad jag förstått är det dels basen för näringskedjan i haven (fiskar lever ju inte på fiskar i det samlade perspektivet) – någonting äter istället detta av fotosyntesen producerade material och som sen äts sen i flera led av övriga havsorganismer, som exempelvis fiskar. Dels är detta växtplankton också den egentliga källan till Jordens atmosfärs syre, genom att det sedimenterar, och undandras ett kretslopp med nollsummespel. Och vad jag förstår finns det enorm algblomning utanför exempelvis Chile’s kust? Men när man talar om det i dokumentärer på ex SVT lindas det in i ”de näringsrika vattnen utanför” … ”rikt fiskliv” … etc.

  35. 39
    Ann LH

    Peter, mitt i middagsförberedelserna så det blir kort. Det som skiljer Östersjöns algblomning från havens är att cyanobakterierna dvs de som kan ta upp kvävemolekyler, spjälka och binda upp kvävet organiska molekyler inte förkommer i större utsträckning i saltvatten. Därför är de inget bekymmer där på samma sätt som i det bräckta östersjövattnet.
    Därav följer att det blir fosfater som är begränsande i söt- och bräckt vatten enligt någon gardiner.
    Algblomning utanför Chile osv beror på att näringsrikt djupvatten kommer upp till ytan och når solenergin. I oceanerna är det kvävet som är begränsande.

  36. 40
    Peter Stilbs

    Tack Ann, men kontentan blir väl ändå att algblomning är en naturlig och absolut avgörande livsviktig komponent i livet under ytan – vare sig det gäller ”Östersjön” eller världshaven?

  37. 43
    Ann LH

    Peter, visst är ”algblomning” viktig för näringskedjorna i havet. De är ju indikatorer på näringsrik miljö och hög primärproduktion. Nu är ju cyanobakterier en ovanligt slemmig sort som ogillas av både fritidsfolket och de som får gegga i näten så de har blivit rejält uppmärksammade. Detta var ju ett av alla gamla hot vi drabbats av. Det stora hotet i det sammanhanget då var utvidgning av de ”döda” bottnarna eftersom syret behövdes för nedbrytningen av dessa massor. Hur hållbart det hotet anses idag har jag högaktningsfullt gett katten i eftersom jag lämnat både katedern och Roslagen och begett mig västerut till ett annat hav. Detta hav har varit helt fantastiskt i år, klart som kristall, tämligen manetfritt och torskrikt enligt killarna som är ute och kollar ordentligt. Men kontentan av resonemanget är att det finns algblomning och det finns algblomning allt beror på var man bor.

Kommentarer inaktiverade.