NOAAs påstående om rekordvarm maj var inte statistiskt säkerställt

NOAA maj 2014

NOAA har gått ut med en rapport där de hävdar att enligt deras data var maj 2014 den varmaste maj som förekommit sedan 1880. Detta fick en hel del uppmärksamhet i media, även här i Sverige. Men deras påstående är inte statistiskt säkerställt, i själva verket så långt ifrån att vara detta att man kan undra om det ligger en agenda bakom hur de presenterar sina data.

Amerikanska medier skrev om NOAAs rapport. Till exempel USA Today skrev om att May 2014 was Earth’s warmest May on record. Washington Post skrev att Earth has warmest May on record, may signal warmest year in pipeline. I Sverige skrev DN Varmaste maj på jorden sedan 1880.

Men man har återgett NOAAs uppgifter utan att fråga sig om de är statistiskt säkerställda. I andra sammanhang är man vaknare i fråga om detta, speciellt under valår när det är fråga om att bedöma opinonsundersökningar. Till exempel DN skrev en artikel om detta valåret 2010 Guide: Så tolkar du en opinonsmätning. Där börjar artikeln direkt med att diskutera vad statistisk säkerställning är. Mycket enkelt kan man säga att det handlar om att en uppmätt förändring måste vara tillräckligt stor så att det inte är slumpen som kan ha orsakat den.

Det finns faktiskt stora likheter i varför slumpen kommer in både vid opinionsmätningar och vid globala temperaturmätningar. Vid opinionsmätningar ställer man frågor till ett begränsat antal personer, säg 1000 eller 2000, som får representera alla väljare. Av en ren slump kommer det att ibland finnas fler som vill rösta på ett visst parti och ibland färre än som motsvarar väljarna som helhet. Vid temperaturmätningarna samlar man in data från säg mindre än tiotusen punkter på jordens yta och beräknar därur det globala medelvärdet. En av orsakerna till slumpmässiga fel blir då att vädret av en slump har varit säg ovanligt varmt vid många mätpunkter jämfört med den verkliga globala medeltemperaturen så att man får ett för högt resultat och ibland blir det tvärtom för lågt.

DN-artikeln har en snabbguide i en kolumn till höger om huvudtexten som jag kan rekommendera även för bedömning av rapporter om temperaturen, som den från NOAA. Utom delvis punkt 4 är den helt tillämpbar även på temperaturdata. Den enligt min mening absolut viktigaste är den sista punkten 5 som lyder: ”Utgå från det som är statistiskt säkerställt och håll koll på felmarginalerna.”

För den som vill fördjupa sig om statistisk säkerhet så har Demoskop publicerat en artikel på webben Statistisk säkerhet – svårt, viktigt men inte en fråga om absolut sanning. Det är till exempel inte hugget i sten att den så kallade konfidensgraden, som är det valda måttet som skall skilja statistiskt säkra resultat från sådana som inte är det, måste vara det oftast använda 95%. Valet av konfidensgrad är en bedömningsfråga som beror på övergripande mål med undersökningen. Man har vissa standardnivåer, 90% och även så låg nivå som 68% kan förekomma, alltså beroende på vad omständigheterna är. Men om resultatet inte är statistiskt säkerställt på någon alls av dessa nivåer så kanske man skall dra öronen åt sig.

NOAA skriver på webbsidan Global Analysis – May 2014 där även bilden ovan kommer ifrån:

Jämförd med rekord som går tillbaka till 1880, nådde den kombinerade medeltemperaturen för globala land-och havsytor en rekordnivå för maj av 0,74 ° C (1,33 ° F) högre än den genomsnittliga temperaturen för 1900-talet. Detta överträffade det tidigare rekordet 0,72 ° C (1,30 ° F) som var för 2010.

Skillnaden mellan maj 2014 och maj 2010 var alltså endast 0,02 C. Detta skall jämföras med storleken hos ett konfidensintervall med 95% konfidensgrad för sådana temperaturdata. Genom att se på data från HadCRUT4, de två kolumnerna längst till höger, så ser man att ett sådant konfidensintervall för månadsmedelvärden vanligen har en vidd av något större än 0,3 C (årsmedelvärden har mindre vidd, omkring 0,2 C eftersom de är beräknande på tolv gånger fler mätvärden, ett medelvärde blir exaktare ju fler värden man använder). Detta innebär att ett 95% konfidensintervall för skillnaden mellan två sådana månadsmedelvärden har en vidd av minst 0,2 C (man skall dividera 0,3 C med kvadratroten ur två).

Konfidensintervallet med 95% konfidensgrad för skillnaden mellan maj 2014 och maj 2010 går alltså från -0,08 C till 0,12 C. Detta innebär att i genomsnitt i 95 fall av hundra som man gör denna beräkning kommer det riktiga värdet att ligga någonstans inom detta intervall. Men något bevis för att maj 2014 var varmare än maj 2010 kan detta naturligtvis inte vara eftersom konfidensintervallet innehåller nästan hälften värden som visar att maj 2014 var kallare än maj 2010. För att vi skall kunna statistiskt säkerställa att maj 2014 var varmare än maj 2010 med konfidensgraden 95% så får intervallet inte innehålla negativa värden.

Andra standardvärden för konfidensgrader kan som sagt vara 90% och 68%. Den sistnämnda kan användas om man endast vill ställa låga krav på graden av statistisk säkerställning. Ett 90% konfidensintervall har en vidd omkring 0,17 C och går alltså ungefär från -0,06 C till 0,11 C. Ett 68% konfidensintervall har en vidd omkring 0,1 C och går alltså från -0,03 C till 0,07 C.

Men inte ens med den lägsta standardnivån på statistisk säkerställning uppfyller NOAAs påstående kravet att konfidensintervallet endast innehåller positiva värden.

I följande detalj från NOAAs översta diagram ovan har jag ritat in tre horisontella linjer. Den översta linjen markerar maj 2014. Linjen närmast därunder ligger 0,1 C lägre än maj 2014 och den understa linjen ligger 0,2 C lägre än maj 2014 (enligt mitt inte helt perfekta ögonmått).

NOAA maj 2014 detalj

Värden som hamnar ovanför den näst lägsta linjen har en skillnad mot maj 2014 som ligger inom konfidensintervallet med konfidensgraden 68%. År 1998 tangerar detta konfidensintervall så det är långt ifrån en statistiskt säkerställd skillnad mellan maj 2014 och maj 1998 med ett rimligt krav på konfidensgrad. Det finns maj från ett flertal år vars temperaturskillnad från maj 2014 inte är statistiskt säkerställd i denna mening. Detta hänger uppenbarligen samman med uppvärmningspausen de senaste 17 åren.

Min reflektion från dessa observationer av vad NOAA påstår: Det ser inte ut att vara vetenskapliga motiv som styr NOAAs agerande i fråga om hur temperaturvärdena rapporteras, det verkar vara något annat som ligger bakom.

Dela detta inlägg

57 reaktion på “NOAAs påstående om rekordvarm maj var inte statistiskt säkerställt

  1. 2
    Stickan no1

    Sänker man kontinuerligt gamla temperaturavläsningar är följden givetvis att dagens temperaturavläsningar blir rekordhöga.

    Exempel:
    http://www.climate4you.com/images/GISS%20Aug1935%20and%20Aug2006.gif

    Ett annat exempel:
    Citerar en hel kommentar från WUWT då jag inte kan länka till kommentaren:
    ” daveburton says:
    June 26, 2014 at 9:54 pm

    I can’t speak to the issue of the missing station data, but I’ve archived as many versions as I can find of the NASA GISS “Fig.D” Averaged U.S. 48-State Surface Air Temperature Anomaly files, and put them in a chronological table, here:

    http://sealevel.info/GISS_FigD/

    The revisions are very striking. They drastically cooled the older temperatures (esp. the 1930s) and warmed the more recent temperatures.

    In the earliest (mid-1999) version†, 1998 is 0.54°C cooler than 1934.
    In the 6/2000 version, 1998 is 0.25°C cooler than 1934.
    In the 2001, 2003 & 2004 versions, 1998 is only 0.04°C cooler than 1934.
    In the 2005 version, 1998 is only 0.01°C cooler than 1934.
    In the 1/2005 version, 1998 and 1934 were tied, as equally warm.
    In the 6/2006 version, 1998 is again 0.01°C cooler than 1934.
    In the late Feb. 2007 version, for the first time they showed 1998 as 0.01°C warmer than 1934.
    In an early 8/2007 version, they’re tied again, as equally warm.
    In a later 8/2007 version, 1998 is again 0.02°C cooler than 1934.
    In the 1/2008 and 1/2009 versions, they’re tied again, as equally warm.
    In the 11/2009 version, 1998 is 0.03°C warmer than 1934.
    In the 1/2010 version, 1998 is 0.09°C warmer than 1934.
    In the 2/2010 version, 1998 is 0.12°C warmer than 1934.
    In the 2/2011 version, 1998 is 0.122°C warmer than 1934.
    In the 3/2011 through 7/2011 versions, 1998 is 0.123°C warmer than 1934.
    In the 8/2011 version, 1998 is 0.122°C warmer than 1934.
    In the 1/2012 version, 1998 is 0.121°C warmer than 1934.
    In the 4/2012 version, 1998 is 0.071°C warmer than 1934.
    In the 7/2/2012 version, 1998 is 0.089°C warmer than 1934.
    In the 7/13/2012 version, 1998 is 0.083°C warmer than 1934.
    In the 8/2012 version, 1998 is 0.082°C warmer than 1934.
    In the 10/2012 version, 1998 is 0.112°C warmer than 1934.
    In the 12/2013 version, 1998 is 0.1054°C warmer than 1934.
    In the 1/2014 version, 1998 is 0.1057°C warmer than 1934.
    In the 3/2014 version, 1998 is 0.1088°C warmer than 1934.
    In the latest version, 1998 is 0.0935°C warmer than 1934.

    Comparing the current version to 15 years ago, NCDC has added 0.6335°C of warming to the temperature record, when 1998 is compared to 1934.

    † Caveat: the 1999 version was reconstructed by digitizing a graph.”

  2. 4
    Ann LH

    Gunnar Juliusson #3 Tack. Jag läste understreckaren sent i går kväll, hittade inte poängen alt. förstod ej. Tänkte, förstod hon själv vad hon skrev och somnade.

  3. 5
    Rosenhane

    3 # och 4 #

    Lämplig rubrik hade varit – I huvudet på en förvirrad neomalthusian eller kort och gott Hjärnskrot.

  4. 6
    Ingemar Nordin

    Tack Pehr för en utmärkt diskussion kring statistisk signifikans och dess betydelse i detta sammanhang.

    Stickan no1 #2,

    Att NOAA gjort ”justeringar” som, speciellt i USA, påverkar historiska temperaturer är ju väl känt. Det tycks finnas en bias i hur justeringarna görs som konsekvent styrs av AGW-teorin snarare än av andra faktorer. Diskussioner pågår mellan kalenderbitarna huruvida NOAA ”fabricerar” data eller om de bara är slarviga och inkompetenta:

    http://reason.com/blog/2014/06/23/did-nasanoaa-dramatically-alter-us-tempe

  5. 7
    LBt

    En uppgift som inte är statistiskt säkerställd är fortfarande den mest sannolika. Den aktuella uppgiften fogar sig dessutom snällt till den trend där 1998 och 2010 sticker ut som tydligt avvikande. Maj 2014 framstår därmed som en god kandidat till att verkligen vara den varmaste maj jorden upplevt sen 1880 och inte bara den av NOAA varmast uppmätta. Men visst kan man så tvivel, 1998 eller 2010 kan ha varit ännu något varmare eller för den delen 2014 något kallare. Vad blir skillnaden?

  6. 9
    Rosenhane

    #5 forts.

    Margot Wallström tänker göra come back i svensk politik(s) enligt DI och är sugen på posten som utrikesminister. Hon säger i SvD:
    -– Jag vill gärna påverka genom att föra in mer av klimatfrågorna, som är helt avgörande för vår framtid.
    Att Wallström alltid har betraktats som en frälsare för sossarna är en gåta. Har hon nånsin uträttat något stort för Sverige?

  7. 10
    Ingemar Nordin

    LBt #7,

    Jag uppfattar inte Pehrs inlägg i första hand om huruvida maj 2014 är varmast (vilket vi uppenbarligen inte kan avgöra) utan om hur klimatnyheter presenteras.

  8. 13
    Christopher E

    Det är inte överhuvudtaget möjligt att avgöra om maj 2014 är varmast sedan 1880.

    Det finns inte kontinuerliga mätningar gjorda på samma platser och med samma teknik under den perioden.

  9. 15
    Holmfrid

    #2,
    Wibjörn Karlén redovisar detaljerat hur temp.data för perioden 1890 – 2010 manipulerats av GISS m fl för 6 orter på jorden under http://www.geoclimate.se. Skillnader mellan dataserier publicerade 2012 och 2013 illustrerar detta. Mycket påtagligt är hur för Reykjavik värmepuckeln runt 1930-talet ”rättats” för att framhäva ökande trend för 1960-talet och framåt. Karlén hade stora svårigheter att få ut rådata från forskarna.

  10. 16
    Olav gjelten

    Det är ett känd fakta att gamla rekordnoteringar väldigt ofta skall ifrågasättas. Inom idrotten är detta regel, mycket mer än undantag. Gamla idrottsutövare får liksom inte lov att ha varit bättre än nuvarande idrottare, utan att anklagas för doping och annat fusk. Läste att i Spanien har man justerat ner gamla värmerekordet på 51 grader (Sevilla) till att nu vara 46 grader (Murcia). En stor justering där de tar bort många tidigare noterase temperaturer från framför allt Sevilla och Cordoba. I Sverige är det många som vill radera bort Ulltunas och Målillas rekordnoteringar från 1930- 0ch 1940-talen. De rekorden är på 38,0 grader.
    Sedan får det stå upp till var och en att bedömma om någon part kanske rent av har intresse av att få bort de gamla rekorden. Vad gäller temperaturen ser jag detta tydligt.

  11. 17
    Röda Stjärnan

    @ tolou # 8

    -0,43 grader från 1998!
    LBt Vad blir det om 100år, 1000år?

  12. 18
    Daniel Wiklund

    Nu är det dags igen, att skrämmas med extremvädret. Båda kvällstidningarna ägnar flera sidor åt det, underförstått, det är nåt konstigt med vädret, med klimatet. Och det är ju tydligen nåt nytt i jordens historia. Mannaminnet är kort, mellan första och andra höststormen(Hjalmar Söderberg). En gymnasielärare från Malmö undrar vad det är som händer med klimatet. Är hon lärare i no eller so borde hon inte undra det, i varje fall inte bli förvånad. Här i Luleå är det en familj som fört dagbok över temperaturen kl 8 på morgonen varje dag sedan 1921. Den kallaste juni jag upplevt var 1951 med 10 grader. Den varmaste kom två år senare med 17,8 grader.(”extremerna” låg väldigt nära varandra.) Kan bli så att årets juni blir den kallaste. Klimatet är ju ett resultat av så många variabler att det är lika svårt att förstå sig på händelserna i det förflutna som det är att förutsäga framtidens. Ta bara Antarktis. I minst 20 miljoner år efter det att kontinenten slagit sig till ro över Sydpolen var den täckt med växter och isfri. Det borde helt enkelt inte varit möjligt. Det finns många fler händelser i jordens klimathistoria som är svåra att förklara. (till och med för ”experter” som Häggström och Per H).

  13. 19
    tty

    Ett annat underligt fenomen är att årets ”rekordtemperaturer” bara är synliga i ytdata (GISS, NOAA, CRUTEM) medan satellitdata (UAH, RSS) inte visar något anmärkningsvärt. Detta är särskilt märkligt eftersom ENSO-relaterade svängningar normalt brukar vara klart större i satellitmätningarna.

  14. 20
    tty

    Daniel Wiklund #18

    Ta bara Antarktis. I minst 20 miljoner år efter det att kontinenten slagit sig till ro över Sydpolen var den täckt med växter och isfri. Det borde helt enkelt inte varit möjligt.

    Numera tvivlar man på det. Plötsliga (med geologiska mått) ändringar av havsnivån som knappast kan förklaras annat än med tillväxt/avsmältning av inlandsisar förekom redan under den mycket varma Krittiden. Man vet dock att klimatet i södra Australien (som då hängde hop med Antarktis) under Krittiden var kalltempererat med vintertemperaturer under noll grader, och det var ändå nära kusten. Det är troligt att det ”alltid” funnits inlandsis i Antarktis inre, men så länge isen inte når kusten och börjar kalva i havet är den ”osynlig” i havsavlagringarna runt kontinenten. Och Antarktis inland kommer vi ju inte åt att studera.
    Sedan, för ca 35 miljoner år sedan, öppnades havet runt Antarktis, och därmed minskades värmetillförseln från lägre breddgrader så mycket att inlandsisen nådde kusten och blev ”synlig”.

  15. 21
    AOH

    Västmanlands Länstidning har faktiskt från och till inlagor om klimatet. För några dagar sedan funderade en f.d. kommunpolitiker hur det kan finnas ”förnekare” fortfarande? Istället borde han fundera över varför fler och fler reagerar på politikers andel i utvecklingen av ”klimatsjukan”

    En bra inlaga fanns i dagens VLT, även det något att fundera över för våra politiker.

    http://vlt.se/asikt/svarasnabbt/1.2540864-det-ar-bara-bra-om-vi-kan-skjuta-upp-istiden

    Det är bara bra om vi kan skjuta upp istiden
    ”….. Vårt solsystem har gjort 20 varv runt Vintergatans centrum sedan sin födelse och kommer att göra 20 varv till innan solen slocknar. Vi har åkt bara en pytteliten del av denna bana sedan människans uppkomst, än mindre sedan vi började notera förändringar i vårt klimat. Rymdens täthet varierar (tänk på Vintergatans spiralarmar). Ju tätare, desto mindre solstrålar når jorden och tvärtom. Ingen vet vad som väntar på oss under denna färd.

    Däremot vi vet med all säkerhet att istider kommer och går, den senaste slutade för 10 000 år sedan, och att vi är på väg till nästa istid. Mellan istiderna fanns det kallare perioder och sådana perioder medförde mycket elände, krig och sjukdomar på grund av brist på föda och andra resurser. Det är mycket som tyder på att vi är på väg in i en kallare period igen.

  16. 24
    Jonas N

    LBt, var har du fått detta ifrån:

    En uppgift som inte är statistiskt säkerställd är fortfarande den mest sannolika.

    Du låter nu som Thomas mfl på alarmistsidan, när ni försöker använda okunskap, dvs själva avsaknaden av information, som underlag för att avgöra vad sanningen (nog) borde vara. En djupt ovetenskaplig approach …

    ett exempel (och en parallel som är mindre off-topic än man kanske tror):

    USA:s konjunktursiffror kommer in kvartalsvis. De rapporteras som förhandsbesked, senare som preliminära, och till sist som reviderade slutliga. För första kvartalet rapporterades till en början en sva tillväxt +0.1%, emedan den slutliga visade starkt negativ tillväxt om -2.9% (på årsbasis)

    Som vanligt tror och hoppas man mer, ju mindre man vet, och vad folk vill tro är alls ingen indikation på hur det faktiskt ligger till (appropå tex allt konsensustjat och 97% osv).

    Men dessutom skyllde administrationen de dåliga siffrorna på bla klimatet, på att det varit så kallt under vintern. I efterhand förstås, när de riktiga siffrorna kommit in. I slutet på maj (med långt trevligare preliminära siffror) ansågs detta inte behöva påverka …

  17. 26
    Mikael W.

    Kolla denna kvinnliga, eventuellt blivande, kongressledamot i USA!

    ”Conservative for Congress Lenar Whitney denounces Global Warming as a myth, designed to give more power to the executive branch, while increasing taxes in a progressive’s dream to regulate every aspect of American life ­ from our lightbulbs to our thermostat.”

    Se hennes site http://www.LenarWhitney.com och kolla hennes video om AGW på youtube!

  18. 27
    Jonny

    Sedan 1880 är det 6 år maj månad varit varmare än den nedersta linjen. 1998, 2005, 2010 och de 3 senaste åren.
    Det svaga underlaget tyder på att, med bara årsvisa månadsmätningar, det blir varmare, även om det inte är signifikant.

    Att det skulle vara någon signifikant uppvärmningspaus går definitivt inte att utläsa i underlaget.

  19. 28
    Thomas P

    Jonny #27 Det är bara tänka sig att varje månad är 0,1 grader tidigare än den förra. Månad för månad ser man ingen statistiskt signifikant ökning, men lustigt nog blir det ändå varmare i raskt tempo. Det är så lätt att missbruka det här med ”statistisk signifikans” för den som vill.

  20. 29
    Johan Ljungdahl

    Thomas P #28 Det är även bara tänka sig att varje månad är 0,1 grader senare än den förra. Månad för månad ser man ingen statistiskt signifikant minskning, men lustigt nog blir det ändå kallare i raskt tempo.

    Apropå såväl statistik som observationer… ;-)

  21. 30
    LBt

    Ingemar N #10,
    den uppgift som presenterats är väl att maj 2014 är den varmaste maj som uppmätts enligt de data NOAA har och det förefaller vara en korrekt uppgift. Trots att 1998 och 2010 var extremt varma är de uppmätta värdena 2014 högre.

  22. 31
    Johan Ljungdahl

    LBt #30

    Du kan ju kika på inlägg #2, apropå att du finner att ”det förefaller vara en korrekt uppgift”.

    Du kanske vill att det skall vara korrekt?

    ”The Cause”, du vet… ;-)

  23. 32
    Thomas P

    Johan #29 ”Det är även bara tänka sig att varje månad är 0,1 grader senare än den förra. ”

    Misstänker att du avsåg skriva ”…kallare än den förra”, och visst, det fungerar åt det hållet också, bortsett från att vi inte observerar några rekordlåga temperaturer, statistiskt signifikanta eller inte.

  24. 33
    Johan Ljungdahl

    Thomas P #32

    Jag kopierade större delen av din text i inlägg #28, lade in ett ”även” mellan några ord och bytte ut några andra ord mot sin motsats.

    Om det blev obegripligt / språkligt felaktigt kanske förlagan inte var fullkomlig heller…

  25. 34
    Thomas P

    Johan #33 Du har rätt, jag råkade skriva fel i mitt inlägg, men som jag visade i mitt senare svar till dig går det utmärkt att förstå och svara på det som skribenten avsåg att skriva snarare än att märka ord.

  26. 35
    Ingemar Nordin

    LBT #30,

    ” Trots att 1998 och 2010 var extremt varma är de uppmätta värdena 2014 högre.”

    Nej. De presenteras som sådana, men är det inte. Varför anger man inte den statistiska osäkerheten då det gäller klimatalarmism så som man gör i vanliga opinionsundersökningar? Det är den frågan du bör ställa dig.

  27. 36
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Tack för intressanta kommentarer!

    En reflektion angående diskussionen om ökning eller minskning i raskt tempo: Uppvärmningspausen utmärks av att det under en period av så där en 17 år inte har blivit vare sig högre eller lägre temperatur i raskt tempo.

  28. 37
    LBt

    Ingemar N #35,
    förklara dig, vilka uppmätta värden menar du finns för 1998, 2010 respektive 2014 hos NOAA?

  29. 38
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Den DN-artikel om statistisk säkerställning som jag nämner i blogginlägget bygger på intervjuer med experter på saken. Så här står det:
    http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/guide-sa-tolkar-du-en-opinonsmatning/

    ”Fakta: Sammanställningen är gjort utifrån intervjuer med Mikael Gilljam, statsvetare från Göteborgs universitet, Jesper Strömbäck, medieforskare på Mittuniversitetet i Sundsvall, Nicklas Källebring ansvarig för opinionsmätningarna på Synovate och Toivo Sjörén ansvarig för opinionsmätningarna på Sifo.”

    De gav fem råd i punktform som finns till höger om artikeltexten. Här följer ett försök att tillämpa fyra av dessa punkter på NOAAs påstående om att maj 2014 var varmast sedan 1880.

    “1: Fokusera på långsiktiga förändringar, trender och helhet.”

    De långsiktiga förändringarna under uppvärmningspausen har varit små, vilket FNs klimatpanel (IPCC) har bekräftat i sin senaste rapport. Så trender och helhet tyder inte på att man skall förvänta sig stora förändringar under en pågående uppvärmningspaus. Den förändring som NOAA påvisar jämfört med andra år under uppvärmningspausen är inte stor, den är mycket liten.

    “2: Tänk kritiskt. Finns det andra undersökningar som ger en liknande bild?”

    Framförallt har vi FNs klimatpanels utredning av uppvärmningspausen och vad som sagts om dess koppling till exempelvis PDO. Ur detta kan man inte förvänta sig stora förändringar och en så liten förändring som NOAA visar på är då troligare av en slump än av andra orsaker.

    “4: Tänk på att stora förändringar är säkrare än små förändringar.”

    Den förändring från 0,72 grader i maj år 2010 till 0,74 grader i maj år 2014 är mycket liten och därför också mycket osäker.

    “5: Utgå från det som är statistiskt säkerställt och håll koll på felmarginalerna.”

    I NOAAs påstående om den varmaste maj någonsin finns ingenting som är statistiskt säkerställt. Felmarginalerna är mycket stora jämfört med den lilla skillnaden mellan maj 2014 med 0,74 grader och maj 2010 med 0,72 grader.

  30. 39
    Olav Gjelten

    Konstigt att ingen som läser den här bloggen har några som helst kritiska synpunkter på att gamla värmerekord tas bort (för att de inte passar in när det skall ”bevisas” att det hela tiden blir varmare).

  31. 40
    Astrid Å

    Pehr B # 38

    Tack för viktigt inlägg! Det här kan inte upprepas ofta nog.( Bra att ha i åtanke när man läser rapporter om sjukdomar också)
    Passande nog har Svt ett inlägg om detta idag. Ja inte om klimat men …

    ”Journalisternas egen föreställning – att de bara speglar verkligheten, precis som den är – slår han hål på.

    – Det är en falsk självbild. Jag tycker medierna har ett stort ansvar, de bidrar till att forma snarare än att spegla, valresultat. Det finns hur mycket medieforskning som helst som pekar på att mediernas bevakning får effekter.

    Den stora boven i dramat är rapportering kring opinionsundersökningar. Där brister medierna mest, tycker medieforskaren. När medierna skriver att det går upp för ett parti och ner för ett annat har de ibland inte fog för det, för förändringarna är så små att de inte är statistiskt säkerställda.

    – Då kan man lika gärna sluta läsa, eller sluta titta. För det betyder att det inte hänt någonting alls, säger Jesper Strömbeck.”

    http://www.svt.se/nyheter/sverige/partiredaktioner

  32. 41
    Thomas P

    Pehr #38 Så hur statistiskt säkerställd är denna ”uppvärmningspaus” För det kan väl inte vara så att det bara är rekordtemperaturer som måste vara statistiskt säkerställda för att få omnämnas.

  33. 42
    LBt

    Men fortfarande, utgår man från NOAA:s mätvärden blir maj 2014 den varmaste sen 1880. För övrigt blir förändringen från 2011 med råge statistiskt säkerställd om man skall handplocka drömmar. Dock inget för mig.

  34. 43
    Slabadang

    Thomas p!

    Tänk till lite ! Eftersom pausen ligger utanför samtliga klimatmodeller som påstår sig representera den statistiska sannolikheten för olika temperaturutvecklingar så är det ju den vetenskap du själv företräder som bevisar saken. Så varfrö skall Pehr bevisa nåt dina hockeygubbar redan bevisat. Du lägger som vanligt bevisbördan i fel knä och ställer dessutom fel fråga eftersom du inte fattar vad som är relevant problemformulering-.

  35. 44
    Slabadang

    Ha ha ha intellektuell lyteskomik!

    Abstract:

    An approach complementary to General Circulation Models (GCM’s), using the anthropogenic CO2 radiative forcing as a linear surrogate for all anthropogenic forcings [Lovejoy, 2014], was recently developed for quantifying human impacts. Using pre-industrial multiproxy series and scaling arguments, the probabilities of natural fluctuations at time lags up to 125 years were determined.

    The hypothesis that the industrial epoch warming was a giant natural fluctuation was rejected with 99.9% confidence. In this paper, this method is extended to the determination of event return times. Over the period 1880-2013, the largest 32 year event is expected to be 0.47 K, effectively explaining the postwar cooling (amplitude 0.42 – 0.47 K). Similarly, the “pause” since 1998 (0.28 – 0.37 K) has a return period of 20-50 years (not so unusual). It is nearly cancelled by the pre-pause warming event (1992-1998, return period 30-40 years); the pause is no more than natural variability.

    Ha ha ha ha Man kan tydligen få vilken klimatrappakalja som helst publicerad sedan länge!
    Tänk va?? De klimatmodeller som till 100% uteslutit den observerade temperaturutvecklingen är samtidigt 99.9 % säkra på att naturliga klimatförändringar dominerar både paus och utveckling när de får lite hjälp av Lovejoj med helt nya puckar ny omtolkning nya tidsperioder! Vilket lyyyyysande verktyg att ha en ny ad hoc hypotes som bygger på samma fundament som GCMerna som facit! Det är lite Lbt över det hela !

  36. 46
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Thomas #41,

    FNs klimatpanel har publicerat ett diagram i den senaste vetenskapliga sammanfattningen som visar att uppvärmningspausen (engelska: hiatus) är statistiskt säkerställd om man använder data från HadCRUT4:
    http://www.climatechange2013.org/images/report/WG1AR5_Chapter09_FINAL.pdf

    Se Box 9.2, figure 1a och figure 1b de röda kurvorna med rödstreckning under:
    http://www.climatechange2013.org/images/figures/WGI_AR5_FigBox9.2-1.jpg

    Det är uppenbarligen statistiskt säkerställt på ett mycket robust sätt att temperaturtrenden femtonårsperioden 1998-2012 var mycket lägre än temperaturtrenden den föregående femtonsårsperioden 1984-1998.

  37. 47
    Thomas P

    Pehr #46 ”Det är uppenbarligen statistiskt säkerställt på ett mycket robust sätt att temperaturtrenden femtonårsperioden 1998-2012 var mycket lägre än temperaturtrenden den föregående femtonsårsperioden 1984-1998.”

    Det är i och för sig väldigt väntat om man sluter den första och börjar den andra perioden precis vid en mycket kraftig El Nino. Som framgår både av text och figur är det dock inte någon säkerställd ”paus”, bara en uppbromsning. Jag är också förvånad över de smala felintervallen på trenden i den figuren. Trenden 1998-2013 anges som lika säker som den från 1951-2013 vilket känns mycket konstigt för mig. Har verkligen data från markstationer blivit fullt så mycket bättre under denna tid?

    Bara för att undvika missförstånd: här talas enbart om osäkerhet i mätdata, hur stor skillnaden är mellan HADCRUT4:s trend och jordens verkliga uppvärmning under perioden. Vill man jämföra uppmätt trend med den förväntade måste man också ta hänsyn till att jordens temperatur inte förväntas öka i en exakt linje utan har ett internt brus och det bruset innebär också en osäkerhet. Tar man med denna ligger den s.k. ”pausen” inte utanför modellernas resultat, bara en bra bit under deras medelvärde.

    Slabadang #43 Felmarginalerna i en uppmätt trend har naturligtvis inte något med några klimatmodeller att göra. Även om vi inte hade några klimatmodeller alls skulle det fortfarande finnas en uppmätt trend med felmarginaler som går att beräkna.

  38. 48
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Thomas #47,

    Det här var en kul diskussion eftersom du kritiserar vad forskarna i FNs klimatpanel (IPCC) kommit fram till medan det är jag som försvarar dem.

    ”Det är i och för sig väldigt väntat om man sluter den första och börjar den andra perioden precis vid en mycket kraftig El Nino.”

    Menar du att dessa ledande klimatforskare inte har tänkt på den saken? Jag uppfattar detta argument som vetenskapligt väldigt tunt, det är mest ett popargument på bloggar, och det gör tydligen dessa ledande klimatforskare också.

    ”Som framgår både av text och figur är det dock inte någon säkerställd ”paus”, bara en uppbromsning.”

    I rapporten definieras paus, dvs. hiatus, som en betydande inbromsning, inte att trenden nödvändigtvis måste vara noll eller mindre än noll. Det vetenskapligt viktiga är att en sådan liten trend avviker så starkt från vad klimatmodellerna simulerar, se figure 1a. Resultatet tyder på att den vetenskapliga förståelsen för vad som händer med klimatet är begränsad, kanske mer begränsad än man trodde innan denna diskrepans mellan modeller och observationer uppenbarade sig.

    ”Trenden 1998-2013 anges som lika säker som den från 1951-2013 vilket känns mycket konstigt för mig. Har verkligen data från markstationer blivit fullt så mycket bättre under denna tid?”

    Att dessa två trender blir lika säkra tyder på att data från markstationerna har blivit bättre under denna tid. Trenden från den mycket längre perioden 1951-2013 skulle annars ha blivit säkrare eftersom längre perioder bör ge säkrare trender.

    ”Bara för att undvika missförstånd: här talas enbart om osäkerhet i mätdata, hur stor skillnaden är mellan HADCRUT4:s trend och jordens verkliga uppvärmning under perioden.”

    Detta beror på att man vill jämför mätdata, dvs. en verkligen uppmätt trend, med de trender som modellerna simulerar. Klimatforskarna som skrivit detta har ju också förklarat detta tydligt. Den uppmätta trenden beror på både antropogen inverkan och inverkan från naturliga variationer. Samma gäller de trender man får från klimatmodellerna där trenderna varierar från simulering till simulering på grund av kaotiska processer. Poängen är att den observerade trenden enligt figure 1a förekommer mycket sällan som resultat av en simulering. Det är denna diskrepans mellan observation och simuleringar som tyder på att klimatmodellerna inte kan beskriva klimatets variation på ett korrekt sätt.

  39. 50
    AOH

    49 # Per Björnbom

    Jo, Jo – dessa tusentals tillförlitliga IPCC-forskare :-)

    En annan av författarna är: Jochem Marotzke, Direktor Hamburger Max-Planck-Institutes för Meteorologie som erkänner 2012:

    ”….Så som klimatet utvecklar sig för närvarande är modellerna inte tillförlitliga. Efter våra första beräkningarna borde det de närmaste åren blir stegvis varmare. Men vi litar inte riktigt på dessa prognoser, för simulationen borde ha kunnat förutsäga det f.n rådande temperaturstilleståndet – vilket den inte lyckades med.”

    http://www.eike-klima-energie.eu/climategate-anzeige/temperatur-prognosen-der-klima-modelle-bis-heute-fuer-alle-atmosphaeren-schichten-falsch/

    ”Mit der gegenwärtig beobachteten Klima-Entwicklung sind die Modelle also nicht konsistent”, gesteht Jochem Marotzke, Direktor des Hamburger Max-Planck-Institutes für Meteorologie.

    (http://www.focus.de/wissen/weltraum/odenwalds_universum/tid-25498/neuer-bericht-sorgt-fuer-kontroverse-erderwaermung-eine-frage-der-ansicht_aid_737040.html )

    Marotzke: ”Nach unseren ersten Berechnungen müsste es in den kommenden Jahren sprunghaft wärmer werden. Aber wir trauen dieser Prognose nicht über den Weg. Denn die Simulation hätte auch den derzeit herrschenden Stillstand beim Temperaturanstieg vorhersagen müssen – was nicht gelang.”

    (Klimaforscher Marotzke in: DER SPIEGEL, 9/2012, 27.02.2012, S. 113)

  40. 51
    Thomas P

    Pehr #48 ”Menar du att dessa ledande klimatforskare inte har tänkt på den saken? Jag uppfattar detta argument som vetenskapligt väldigt tunt, det är mest ett popargument på bloggar, och det gör tydligen dessa ledande klimatforskare också.”

    Och tänk, jag som trodde det här var en skeptisk blogg där man förväntades tänka själv, men när det passar är Pehr den mest auktoritetstroende av alla som alltid skall lägga till epitet som ”ledande” om forskare så fort de säger något som han gillar. Skall vi också tro dessa ledande klimatforskare när det gäller kolets uppehållstid i atmosfären och klimatkänsligheten?

    Jag vet inte varför IPCC valde att beräkna trender med just 1998 som gräns, men man skall vara medveten om att det påverkar resultatet.

  41. 52
    Olaus Petri

    Det finns potential för en riktig kioskvältare rörande Steven Goddards nygamllarm om USHCN:s ”uppvärmda” rådata. Watts har fått krypa till korset och Curry mfl diskuterar också flitigt. Riktigt spännande om Goddards analys håller streck. Detta påminner inte så lite om de givande diskussioner som Magnus C och andra förtjänstfullt diskuterat här.

    http://wattsupwiththat.com/2014/06/28/the-scientific-method-is-at-work-on-the-ushcn-temperature-data-set/#more-112127

    http://judithcurry.com/2014/06/28/skeptical-of-skeptics-is-steve-goddard-right/#more-16044

  42. 53
    JHE

    Hej Pehr Björnbom #46

    Jag har tittat på GISS temperaturkurva som finns på NASA:s hemsida.

    Medeltemperaturer för 5-årsperioder:
    I. 1984-1988: +0,20 grader
    II. 1994-1998: +0,40 grader
    III. 1998-2002: +0,52 grader
    IV. 2008-2012: +0,60 grader

    Mellan period I och II steg temperaturen 0,20 grader på ett decennium och mellan period III och IV 0,08 grader på ett decennium. Den avvikelsen är väl inte tillräckligt stor för att påstå att det är statistiskt säkerställt att globala uppvärmningen går långsammare nu? Fast rent logiskt borde lufttemperaturen öka långsammare varefter temperaturskillnaden mellan luften och hav/mark ökar.

    Det som slår mig är den stora avvikelsen mellan period II och III. Det ger en temperaturökning på 0,30 grader per decennium. Vad kan det bero på?

    Eftersom Du valt perioden 1984-2012 så har jag jämfört medeltalet av de första 9 åren i den perioden med de sista 9 åren:
    A. 1984-1992: +0,23 grader
    B. 2004-2012: +0,59 grader

    Skillnaden mellan period A och B är 0,36 grader vilket ger en temperaturökning på 0,18 grader per decennium.

  43. 54
    Slabadang

    Pehr B!

    Med tanke på utvecklingen dagarna efter din artikel ovan så kan den numer betraktas som ett understatement av rang. NOAAs tempserier är en manipulativ kaotisk soppa och man behöver tillsätta en haverikommission och gå igenom och först och främst ifrågasätta om det överhuvudtaget existerar någon övergripande policy för kvalitetskontroll av både stationer rapportering och databehandling. Det råder uppenbart ett rent kaos inom skrået.

    http://wattsupwiththat.com/2014/06/29/noaas-temperature-control-knob-for-the-past-the-present-and-maybe-the-future-july-1936-now-hottest-month-again/

  44. 55
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Thomas #51,

    Att vara skeptisk betyder att man ifrågasätter argument som inte framstår som hållbara. Jag ifrågasatte argumentet att El Nino 1998 har så stor betydelse i detta sammanhang eftersom jag har konstaterat att den uppvägdes av en stark och långvarig La Nina åren efter. Jag tänker mig att de ledande klimatforskarna har kommit till samma uppfattning och därför ignorerar detta lösliga argument.

    Så långt jag kan bedöma så är de som står som författare av rapporten åtminstone en del av dem ledande på det forskningsområde som rapportkapitlet avhandlar. Så jag tycker att de förtjänar epitetet ledande.

  45. 56
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    JCE #53,

    Hej JCE, tyvärr kan jag inte ge pålitliga svar på dina frågor då jag inte har tillräckliga expertkunskaper för att göra dessa analyser, till exempel att svara på frågan:

    ”Mellan period I och II steg temperaturen 0,20 grader på ett decennium och mellan period III och IV 0,08 grader på ett decennium. Den avvikelsen är väl inte tillräckligt stor för att påstå att det är statistiskt säkerställt att globala uppvärmningen går långsammare nu?”

    I #46 återger jag bara resultaten från den analys som klimatexperterna vid FNs klimatpanel gjort, men de har använt HadCRUT4 och inte gjort samma analys på GISS. Det är fråga om att bestämma trender för olika tidsperioder på ett sätt så att man också får ett mått på felgränserna, så det är inte så att det räcker med triviala beräkningar.

    Jag kan i alla fall försöka mig på att kommentera i den mån mina kunskaper räcker till.

    ”Det som slår mig är den stora avvikelsen mellan period II och III. Det ger en temperaturökning på 0,30 grader per decennium. Vad kan det bero på?”

    En möjlig orsak att denna tidsperioden under 1990-talet före 1998 visar en så stor temperaturökningstrend kan vara inverkan av vulkanutbrottet Mount Pinatubo år 1991 om jag inte minns fel. Pinatubo sprutade upp en massa aerosoler i stratosfären som kylde jorden första halvan av 1990-talet genom att reflektera solstrålning ut i rymden. När kylningen sedan upphörde när aerosolerna efter några år försvann så bidrog det hela till en stark temperaturökningstrend under 1990-talet.

    ”Eftersom Du valt perioden 1984-2012 så har jag jämfört medeltalet av de första 9 åren i den perioden med de sista 9 åren:
    A. 1984-1992: +0,23 grader
    B. 2004-2012: +0,59 grader

    Skillnaden mellan period A och B är 0,36 grader vilket ger en temperaturökning på 0,18 grader per decennium.”

    Jo, så kan man naturligtvis räkna men detta ger ingen information om uppvärmningspausen. Denna räknas från 1998 eller 1997 och hittills fortgående. Tänk dig två linjer för de två tidsperioderna 1984-1998 och 1998-2012 som klimatexperterna vid FNs klimatpanel analyserade (det var alltså inte jag som valde perioden 1984-2012 utan dessa experter). Den första linjen lutar starkt medan den andra är nästan horisontell. Vad du vill beräkna är hur stor lutningen är för den andra linjen jämfört med lutningen på den första linjen. Detta är i stora drag vad klimatexperterna har gjort.

    Men gör man som du får man svaret på en helt annan fråga.

Kommentarer inaktiverade.