Sveriges senaste klimatkatastrof

  • Tusentals döda av svält i Norrland.
  • 60000 klimatflyktingar.
  • Sverige begär nödhjälp.

Så skulle rubrikerna ha kunnat sett ut under missväxtåren 1867 – 1869. Det här inlägget har inspirerats av några kommentarer av ”Daniel Wiklund” här på klimatupplysningen. Han skriver bla (länk):

”Jag har träffat en person som var med när vi senast hade en klimatkatastrof i Sverige. Min farfar föddes i en by utanför Piteå veckan efter midsommar 1866, då var fortfarande isen kvar på träsket i byn. Året efter körde ett fartyg fast i isen utanför Piteå på midsommardagen. Farfar blev så gammal trots den tuffa starten(eller tack vare, vem vet)så vi hann träffas. Pratade nyligen med en vars farfar var född 1868 i ett samhälle utanför Umeå. Kompisens farfar(plus alla hans syskon,9 st)utvandrade alla till USA. Min farfar och hans 10 syskon stannade kvar i Norrbotten. Har inte hittat nån förklaring till att det var så kalla somrar(dessutom blev 1868 mycket varm och utan regn i flera månader),att skörden slog fel i flera år.

Härnösand 5:e juni 1867

Bild 1 – Sjösättning i Härnösand 5:e juni 1867. Snön ligger vit i bakgrunden.

På wikipedia (Missväxtåren 1867-1869) kan man läsa om året 1867:

den 22 maj kl 11.30 på dagen var det 1 grad kallt med vinden från nordost. Stockbuskarna stå ännu stångraka på träsket och snödjupet är 1 1/2 aln.

den 25 maj: Kall blåst och aldrig töat, alldeles fullt snöföre, snödjup 1 1/4 aln. Den 24 maj körde vi på landfast is och ingen stickbuske var löstinad.

den 1 juni: Kört isen med gott slädföre.

den 17 juni blev träsket rent från is och på aftonen blev det stark storm och mycket regn.

den 19 juni: Släppt ut korna. Snö i skogen, icke löv, icke blåbärsblad och intet gräs.

Anteckningar ur väggalmanackor funna hos Burträskbon Zakarias Wallmark

På grund av den otroligt sent ankomna sommaren blev sådden väldigt försenad. Och mycket av skörden blev sedan förstörd under ”halshuggarnatten” den 2:a september 1867 då det var 7-8 minusgrader i stora delar av Norrland. Under hösten 1867 begär man nödhjälp till Norrland. Pengar samlades in från övriga Europa och från de delar av Sverige som inte drabbats av svält. Det blev sedan en kamp mot klockan att skeppa säd till Norrland innan hamnarna frusit igen. Bara hälften av hjälpen hann skeppas.

Sommaren 1868 var istället ovanligt varm och torr framförallt i södra Sverige, vilket naturligtvis också ledde till minimala skördar och ytterligare lidanden. Dessa missväxtår ledde till att 60000 människor emigrerade från Sverige under åren 1867 till 1869.

Men hur kallt var det egentligen? Jag har inte hittat några temperaturmätningar från Norrland från den här tiden, men eftersom det finns dagliga mätningar från Uppsala ända från 1722 kan vi ändå få en bra inblick i hur kallt/varmt det egentligen var.

Avvikelser Uppsala 1860-tal

Fig 2 – Månadsavvikelser (mot medelvärde 1722-2013) för Uppsala under 1860-talet

1860-talet var alltså som helhet alltså inte exceptionellt kallt eller varmt. Dock är det väldigt tydligt att 1867 var väldigt kallt och 1868 var väldigt varmt. Tittar vi istället på de enskilda åren blir det ännu tydligare hur stora skillnaderna var.

Uppsala 1867

Fig 3 – Daglig genomsnittstemperatur för 1867 i Uppsala. Normal-värdet är genomsnittet för varje enskild dag under åren 1722 till 2013.

Ända till i slutet av maj var dygnsmedeltemperaturen i Uppsala väldigt nära noll grader. Tex uppmättes -11.8 grader i Uppsala den 13:e maj. I Norrland var det ännu värre. I Haparanda gick inte maximitemperaturen över 10 grader förrän den 12:e juni (källa). Det var inte konstigt att man än idag pratar om ”1800-frusit-fast”.

Tittar vi istället på 1868 (nedan) ser vi istället tydligt hur varm sommaren var. Det skulle ha varit intressant att få fram uppgifter om nederbörd men jag har inte hittat några sådana uppgifter.

Uppsala 1868

Fig 4 – Daglig genomsnittstemperatur för 1868 i Uppsala. Normal-värdet är genomsnittet för varje enskild dag under åren 1722 till 2013.

Frågan är hur det kunde bli så kallt 1867 och så varmt 1868. Jag har inte hittat någon uppgift om att det skett något större vulkanutbrott under denna tid. Kanske någon av läsarna kan komma med en ledtråd till vad som hände. Och kunde det hända på 1800-talet kan det naturligtvis hända igen. Men Sverige är säkert mycket bättre rustat idag för sådana här katastrofer. Men det finns många andra fattiga länder som inte är det.

Titta gärna på denna dokumentär ”Ett satans år” från SVT (länge sen) om svältåret 1867:

Dela detta inlägg

53 reaktion på “Sveriges senaste klimatkatastrof

  1. 1
    Labbibia

    Tack.
    Mycket intressant. Vore kul att få veta om det här var ett lokalt fenomen, eller om det såg likadant ut i hela Europa. Förmodligen lokalt eftersom det i texten nämns att man samlade in spannmål från södra Sverige.
    Glad amatörgissning, om det ändå gällde hela norra Europa, så kanske det var NAO som spökade? Som växlade mellan ovanligt starka negativa och positiva faser?

  2. 2
    Lars Jonsson

    Tack Magnus för en intressant redovisning. Det ger lite perspektiv på när människor skrämmer barnen med att det kan bli varmare i Sverige. Detta är den realitet som stora delar av världen fortfarande lever under.

  3. 3
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Labbibia #1:
    Det var säkert ovanligt kallt i stora delar av Europa men det verkar bara ha varit på de nordliga breddgraderna som det var så kallt att skörden slog fel. Även Finland hade stora problem med svält under detta år.

    Tittar man på Sverige som helhet blev inte skörden onormal. Se figur om skördeutfall här:
    http://landberga.se/medicinhistoria/svalt.html

  4. 5
    lennart bengtsson

    Detta visar vad denna blogg kan bidraga med. Jag hoppas bara att Ni har möjlighet att rensa ut alla ”troll” som säkert helst vill göra allt de kan för att få tyst på bloggen. Föreslår att Ni rensar upp bland alla meningslösa och irrelevanta kommentarer.
    LB

  5. 6
    Röda Stjärnan

    @ Lennart Bentsson # 4

    Håller med men det får inte bli en censur där bara vissa åsikter tillåts. Viktigt att alla åsikter får komma till tals så att alla som besöker bloggen känner att det är en öppen blogg där alla sidor kan mötas.

  6. 7
    Olav Gjelten

    Än värre var det nog 1816, året utan sommar. Nu har vi under en liten del av världen fått leva några generationer utan större umbäranden för de flesta. Då har en längtan uppstått tillbaka till fattigsamhället. Denna drivkraft har blivit religion för miljoner i västvärlden.
    Tala om att minnet kan vara kort!

  7. 8
    Kenneth Mikaelsson

    Hade ett förslag .. men det drunknade i masugnens dån…
    enklast är väl att svälta ut trollen ge bara fan i att mata dom så självdör de bra snabbt..
    vist jag tycker det är roligt ibland att mata fanstygna och vet att det är fler här som tycker det är bra roligt..
    fast i långa loppet så är de jobbiga.. allra helst om man vill föra en någorlunda sammanhållen diskussion..

  8. 9
    Sören G

    #1
    Det är helt naturligt de som lever vid gränsområdena av odlingens utbredning som drabbas av missväxt vid tillfälliga väderförsämringar eller när klimatet blir kallare. Under 1600-talet under Lilla Istiden flyttade många finnar västerut. Vid en köldperiod ca 3200 f.v.t. har odlingens utbredning starkt minskat i norra Sverige och Finland enligt vad arkeologerna konstaterat.

  9. 10
    Kompetential

    Jordbrukets andel av BNP är mindre än 2% så en missväxt är ekonomiskt oviktig. Men ”rustade” står vi inte i någon annan mening. Det finns inga beredskapslager av livsmedel eller bränslen. Folk antas ha sånt hemma själva.

  10. 11
    Kenneth Mikaelsson

    Det kommer flera Fimbulvintrar och nu så är det ett antal miljarder mera människor ..
    så när nöden kommer så blir det bullrigt på Jorden…

  11. 12
    bom

    Från No Tricks:
    ”Giant Of Geology/Glaciology Christian Schlüchter Refutes CO2…Feature Interview Throws Climate Science Into Disarray

    By P Gosselin on 9. Juni 2014

    SchluechterChristianThis post is about an interview by the online Swiss Der Bund here with Swiss geology giant Christian Schlüchter titled: “Our society is fundamentally dishonest“. In it he criticizes climate science for its extreme tunnel vision and political contamination.”
    OT
    ”Nu dånar det ur rättens krater” (Internationalen?) igen! Det är jobbigt att vara alarmist nu för tiden (Olle H är ju pressad till bristningsgränsen :-) ?) Den ena vetenskapliga giganten efter den andra spottar ut munlåset och ger sig på de arma alarmisterna.

  12. 13
    Björn

    Det här årtalet 1867 har varit uppe till diskussion i flera kommentarer i tidigare inlägg. Jag har kommenterat att detta år var det enligt NOAA solfläcksstatistik, ett år med solfläcksminimum. Medeltalet över året, var 7.3 solfläckar. Vi får nog börja vänja oss vid att solfläckarna trotts allt har betydelse. För närvarande är vi på nedsidan om solcykel 24 och går mot ett minimum ca 2020, som enligt prognoser blir mycket lågt och för att inte tala om solcykel 25 som i sin helhet antas likna ett utdraget solfläcksminimum, vilket innebär en början på ett grand minimum. Hur kan det enligt AGW-fanatiker bli varmare, om solen går i träda?

  13. 14
    Astrid Å

    Tack M Cederlöf!
    Det finns ju mycket att läsa på nätet om detta utom …orsaken till kylan. På SMHIs blog framförs en förklaring till den ovanligt kalla maj 1867 i allafall.

    http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2013/05/31/del-1-hungersnodaret-1867-kallaste-majmanaden-vi-kanner/

    http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2013/06/04/del-2-hungersnodaret-1867-varfor-blev-maj-1867-sa-exceptionellt-kall/

    http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2013/06/17/del-3-hungersnodaret-1867-statistik-over-maj-1867-samt-lite-om-nodarets-konsekvenser/

  14. 15
    Björn

    Olav Gjelten [6]; År 1816 infaller under den period 1790-1830 som kallas för Dalton minimum, vilket är känt som en tillfällig nedgång i solaktiviteten efter Lilla istiden.

  15. 16
    Björn

    Astrid Å [13]; Det är märkligt när man läser länkarna till SMHI, att det inte finns någon förklaring till de kalla åren. Det visar hur konsekvent SMHI undviker att tala om solaktiviteten som en möjlig faktor, för det var ju solfläcksminimum 1867.

  16. 17
    C-G Ribbing

    Intressant Magnus!
    Återigen en illustration till att svår kyla är ett elände.
    Jag har träffat en historiker från Umeå som berättade att han skrivit
    om hur effekten av köldårens svält hade visat sig få konsekvenser
    även för barnbarnens fysiologi.

    /C-G

  17. 19
    Astrid Å

    Björn # 15

    Aha, tack för den upplysningen! Jaa man vill tydligen inte ”se” solens inverkan.

  18. 20
    Gunbo

    Björn #12,

    ”Jag har kommenterat att detta år var det enligt NOAA solfläcksstatistik, ett år med solfläcksminimum. Medeltalet över året, var 7.3 solfläckar.”

    Antalet solfläckar det året var inte ovanligt lågt. Senaste solfläcksminimum 08/09 var antalet solfläckar lägre utan att det blev någon missväxt. Hur förklarar du det?

  19. 21
    Björn

    Gunbo [19]; Vill man inte se Solen som den mest betydande faktorn för vår klimatutveckling, så vill man inte. Ibland ser man en tydlig koppling med solen och ibland inte och detta beror på om jag skall låna Lennart Bengtssons ord, ”det interna kaotiska systemet”. Men utöver detta måste vi också fråga oss, vad förändringar i den allmänna cirkulationens mönster beror på? För klart är att vi kan se sådana förändringar över tiden.

  20. 22
    Peter F

    OT
    Har varit i skönt internetlöst land nästan en vecka.

    Hur gick det med ”Klimatriksdagen” ? Bevakades den av media ?

  21. 25
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Björn!
    Att enskilda år är kalla samtidigt som solfläcksaktiviteten är låg betyder ingenting. Det finns många andra år som är varma då solfläcksaktiviteten är låg. Korrelationen verkar vara helt obefintlig.

  22. 26
    Björn

    Magnus Cederlöf [25]; Med ett sådant resonemang betyder väl Maunder minimum ingenting heller. Det är som jag påpekade för Gunbo, att solens påverkan av klimatutvecklingen döljer sig i ”det kaotiska systemet”, vars begrepp Lennart Bengtsson ofta brukar använda. Ytterst är det väl så Magnus, att utan sol har vi överhuvudtaget inget klimat.

  23. 36
    Björn

    Gunbo [27]; Åter igen Gunbo, att se en korrelation globalt är svårt på grund av ”det interna kaotiska systemet”. Men det finns ju många regionala korrelationer som exempelvis åren kring 1867’s solfläcksminimum. Den enklaste pedagogiska demonstrationen, är att observera när solen går i moln och se vad som händer. Är det inte märkligt att det precis där du befinner dig kan uppstå en virvelvind eller vindpust som följd av molnets tillfälliga avskärmning av solen? Tänk dig i större skala som hav och slätter. Där kan solvärmen skapa orkaner och enorma virvelvindar. Den globala dynamiken styrs av solens digitala beteende. Den försvinner den återkommer, den försvinner den återkommer. Jordens rotation och molnens slumpvisa uppträdande är de faktorer som bestämmer flödet mot jordytan. Men om solens flöde mot jorden över tiden varierar, kommer också den globala dynamiken att påverkas. Mer solaktivitet, mer dynamik och mindre aktivitet, mindre dynamik. Tror du att ingenting händer om solens aktivitet avtar och vi går mot ett s.k grand minimum?

  24. 37
    Gunbo

    Slabadang #31,

    Han skriver ju på WUWT så då måste han ju vara pålitlig. ;-)

  25. 38
    Gunbo

    Björn #36,

    ”Mer solaktivitet, mer dynamik och mindre aktivitet, mindre dynamik. Tror du att ingenting händer om solens aktivitet avtar och vi går mot ett s.k grand minimum?”

    Nu gällde ju frågan solfläckarnas betydelse för temperaturen vissa år som 1867. Det Willis E har kollat är korrelationen mellan solcyklerna och den globala temperaturen. Om det är mindre dynamik i solaktiviteten under minima borde ju det ha gett utslag i temperaturen men han hittade inget. I soldynamiken ingår ju också solvind, kosmisk strålning med förmodad molnbildning, magnetfält m m. Om de har den stora betydelse som de tillmäts borde det ju märkas i temperaturen. Men det kanske finns någon annan ”dynamik” som inte upptäckts ännu så jag vågar inte gissa vad som händer om vi får många svaga solcykler efter varandra. Den som lever får se.

  26. 41
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Slabadang #31:
    ”Du anser alltså Willis som pålitlig källa?”
    Sådana här kommentarer tycker jag inte passar på denna blogg. Du antyder att någon inte är en pålitlig källa utan att på något sätt motivera det. Om du hade varit saklig hade du skrivit något i stil med: ”Jag anser att Willis inte är en pålitlig källa i detta fall därför att …..”

    Björn och Slabadang:
    Jag har studerat Willis analyser av den 11-åriga solfläckscykeln. Och jag kan inte hitta något fel i hans analyser. Han har inte lyckats identifiera någon korrelation mellan temperaturer och den 11-åriga cykeln. Det betyder inte att det inte finns någon korrelation mellan solens perioder och temperaturen, men korrelationen visar sig inte i den data vi har tillgängligt.

    Bara för att det är kallt enskilda år samtidigt som det är låg solaktivitet betyder ingenting så länge det inte finns en högre sannolikhet för kalla år under dessa perioder. Men någon sådan korrelation har inte kunnat visats. Ni får gärna motbevisa mig i den här frågan.

  27. 42
    Sören G

    Det går förmodligen inte att hitta samvariation mellan den 11-åriga solfläckscykeln och jordens medeltemperatur. Uppvärmning respektive avkylning är väl fördröjd, men syns i de längre cyklerna som Maunder-minimat/Dalton-minimat.
    Men min egen hågkomst av kalla vintrar tycker jag inträffade vid solfläcksminimum när jag kollar.

  28. 43
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Pekke #23:
    Tack för länken. Mycket intressant rapport. I slutsatsen kan man läsa:
    ”The principal reason for the coldness was a prevailing northerly to north-
    easterly air stream between the stationary high over the Norwegian Sea and a depression
    in the monthly mean pressure field over Northern Russia. Several transient cyclones
    sporadically strengthened the northerly air flow. The anomalously southerly ice edge in
    the Arctic Ocean also contributed to the coldness.”

  29. 44
    Björn

    Magnus Cederlöf [41]; Nog måste vi väl kunna anta att en korrelation finns regionalt i Sverige kring året 1867 med solfläcksminimum. Jag kan inte se något sensationellt i Willis Eschenbach undersökning eftersom det på global nivå är svårt att se ett direkt samband mellan solaktivitet och temperatur. Men vi måste väl ändå kunna anta att solen har haft en stor betydelse för uppvärmningen under dess grand maximum som var fallet på 1900-talet. Att solminima inte har varit så tydliga under denna period, beror sannolikt på att en stor mängd ackumulerad värme i haven har mildrat övergångarna mellan solens max och min. Men nu när solens magnetiska aktivitet enligt solforskarna avtar, börjar vi därför kunna se en utplaning i den globala temperaturen. Efter solfläcksmaximum i solcykel 24, är vi nu på väg mot ett minimum ca 2020. Den ackumulerade värmen i världens hav kan knappast räcka till för bibehållande av den platå som den globala temperaturen befinner sig på. Vi kommer därför tveklöst att under de närmsta åren se en nedgång i den globala temperaturen.

  30. 45
    Kenneth Mikaelsson

    Solvinden har då påverkan på hur jetströmmarna beter sig och solfläckar har betydelse för hastigheten på solvinden men även styrkan på magnetfältet styr hastigheten. så nog får vi lov att ta hänsyn till solen både för väder samt klimat..

  31. 46
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Björn #44:
    Vi fortsätter in i 1870-talet istället. Nästa solfläcksmaximum var 1871. Då var det en extremt kall vinter och hela 1871 var väldigt kall. Nästa solfläcksminimum inträffade 1878. 1877 var ovanligt kall men 1878 var helt normal. Självklart går det att hitta ovanligt kalla år när det är solfläcksminimum, men om det är slumpen som styr kommer det att bli lika många kalla år när det är solfläcksmaximum.

  32. 47
    Astrid Å

    Pekke # 23

    Den rapporten fanns ju med på SMHIs blog del 2, men gick inte att öppna, så tack för länk!

  33. 48
    Björn

    Magnus Cederlöf [46]; ”Självklart går det att hitta ovanligt kalla år när det är solfläcksminimum, men om det är slumpen som styr kommer det att bli lika många kalla år när det är solfläcksmaximum”.

    Det du skriver är att solaktivitetens faser min och max inte tycks ha någon fysikalisk betydelse för väder och vind och tillfälliga klimatändringar. Var den nästan 70-åriga frånvaron av synlig solaktivitet under Maunder minimum en slumphändelse som ledde till kyla istället för värme? Vad är det som talar emot att inte 1900-talets grand maximum var en betydande delorsak till den globala värmeökningen?

  34. 49
    Ingemar Nordin

    Jag håller med dem som menar att enstaka kalla år inte kan kopplas på något enkelt sätt till solfläckarna. Det finns så många steg i de förstärkningsprocesser som föreslagits. Men visst påverkar hon på sikt, över flera solcykler.

    Fler låga moln över ekvatorområdet ger mindre direkt instrålning i haven, vilket påverkar uppvärmningen av ytvattnet där, vilket i sin tur påverkar värmeflödena i haven, etc.etc. Är antalet solfläckar en pålitlig proxie för solens totala aktivitet? Eller är det inflödet av kosmisk strålning som vi bör titta på? Och hur såg det ut i det ultravioletta spektret 1867? Hur låg lågtrycksbanorna just det året? I vilken fas befann sig de nordatlantiska strömmarna?

    Det är så många faktorer som påverkar enskilda år att det nog är fruktlöst att peka på en enstaka faktor, ungefär som det är lönlöst att peka på CO2 som den dominerande faktorn för att isen smälter på Grönland.

    Beträffande de katastrofala följderna av missväxtår så är detta nästan helt beroende av fattigdom och möjligheterna (tekniska, ekonomiska och politiska) att transportera förnödenheter till de nödställda. De bästa, hållbara, säkerhetssystemen heter demokrati och en fri marknad för att motverka missväxt och svält inom vissa områden.

  35. 50
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Björn #48:
    Det kan vara så att solens perioder utslaget på typ 100 år eller mer ger en påverkan på temperaturen. Men vi har inte tillräckligt med data idag för att kunna bekräfta detta. Den nutida värmeperioden kan mycket väl iallafall delvis bero på solens aktivitet. Men tyvärr finns det varken bevis för eller mot detta just nu.
    Men när det gäller enskilda år eller tiotals år har iallafall inte jag sett någon korrelation mellan solfläckar och temperatur. Därför tycker jag inte att man kan dra slutsatsen att kylan 1867 skulle ha berott på ett solfläcksminimum.

  36. 51
    Daniel Wiklund

    Tack för en intressant artikel. Har just sett dokumentären ”Ett satans år”,läste boken för några veckor sedan. Verkligen intressanta och viktiga tidsdokument. Skulle inte skada om alarmisterna också tog del av klimathistorien,men dom kanske bara är intresserade av sånt som har med global uppvärmning orsakade av utsläpp av koldioxid att göra. Ju mer man lär sig om jordens klimathistoria ju mer inser man hur meningslöst det är att hävda att dagens klimatkatastrofer är orsakade av människan.

  37. 52
    DagL

    Sedan 1869 har det tillkommit omedelbara omfattande kommunikationer med telefon, mobil och IT och webtidningar. Det har tillkommit kommunikationer med stor godskapacitet med järnväg, motorfartyg, isbrytarkapacitet och lastbil. Alla ställen där folk bor gåt det att på några dagar få fram stora mängder gods. Ekonomin och transporter har globaliserats. Lokal missväxt resulterar inte i svält till döds och märks knappast på de lokala priserna. Att vara mycket fattig är problematiskt, men det är det även om skälet är ett annat än dålig skörd på den egna jorden. Hjälp kommer fram globalt. När det inte fungerar ligger problemet i oroligheter, politiska konflikter, hård diktatur, krig eller inbördeskrigsliknande förhållanden
    Det är först om civilisationen helt kollapsar missväxt i en begränsad region ett enstaka år blir livshotande på samma sätt som skedde i Norrland 1868.

  38. 53
    Pelle L

    DagL #52

    Och om missväxten drabbar ett större område, en världsdel?

Kommentarer inaktiverade.