Skogen skövlas

skog

När de bygger vindkraft i skogsområden så huggar man ner skog, spränger bort berg, anlägger vägar vägar etc. Men även dagens skogsbruk verkar i många fall inte vara så bra för naturen.  Naturskyddsföreningen skriver om den kalhuggning som pågår och att den biologiska mångfalden urholkas.

Jag ramlade också över en artikel med rubriken Biologisk mångfald lika viktigt som klimatfrågan.  Helena Rimme, Fältbiologernas skogsnätverk tycker att det är ledsamt att skogen och skogsbruket ses som sekundära när man pratar om klimat.

”Om art efter art dör ut finns till slut inga kvar som kan leva i det fantastiska klimat vi räddat”, skriver Helena Rimme.

Jag håller verkligen med om att skogen är mycket viktig. Sedan är det ju viktigt att skilja på odlad skog och gammal skog (oftast i naturreservat). Idag har vi nästan bara odlad skog i Sverige, skog som skördas när tiden är lämplig. Skogsstyrelsen har tagit fram något som de kallar Skogens pärlor där de redovisar värdefulla skogsområden.

Det ska bli oerhört intressant att se vad som händer om det blir en rödgrön röra efter valet. Ska de ta fram bränsle till bilar som är sk förnybart så är det skogen de tittar på. Kommer de att dammsuga skogen ännu mer i jakten på en fossilfri fordonsflotta år 2050? Kommer vi att få se ännu mer skogsmark med stort biologiskt mångfald att försvinna till förmån för en skog av vindkraftverk?

Helena RHtt se hur klimathotet och den biologiska mångfalden gång på gång ställs mot varandra. Jag tänker i det här fallet på hur skogen och skogsbruket ses som sekundära när man pratar om klimat.

Helena Rimme, Fältbiologernas skogsnätverkHelena Rimme, Fältbiologernas skogsnätverkHelena Rimme, Fältbiologernas skogsnätverk

Helena Rimme undrar om naturen ska behöva betala vår skuld men om förstörelsen och skövlingen inte ens löser något problem, ja då har vi verkligen inte sett skogen för alla träd.

Dela detta inlägg

59 reaktion på “Skogen skövlas

  1. 1
    Stubbe

    Man kan på Google Maps zooma in nästan var som helst i södra Norrland och se ett lapptäcke av kalhyggen. Det ständiga flödet av timmerlastbilar är påfallande när man kör igenom där. Man kunde ha trott att om någon miljöfråga debatterades i Sverige så vore det skogsindustrin.

    Å andra sidan har vi ingen brist på monoton granskog och det är väl inte den mest spännande biotopen heller. Kalhyggen kanske t.o.m. kan bidra till biologisk mångfald?

  2. 2
    bom

    Helena Rimme har bekymmer för skog som hon inte äger. Hon har alltså ingen rätt till den skogen. Om hon vill styra över skog så får hon väl först förvärva den? Vad beträffar hennes skuld så är den nog i övrigt ganska liten och något klimathot existerar inte annat än i vissa personers överhettade fantasier. Bort med klibbfingrarna genast och lämna skogsägarnas egendom i fred!

  3. 5
    Peter F

    Om jag förstår Rimme m fl i miljövänsterrörelsen så skulle vi aldrig ha byggt ut våra älvar och inte igångsatt storskaligt skogsbruk och inte öppnat upp omfattande gruvdrift osv. De skuldbelägger mao sina föräldragenerationer för detta och nu vill de dra i nödbromsen, dvs avindustrialisera Sverige i stor skala. Vi har generationerna före oss att tacka för att vi lever i ett land bland de mest välmående i världen. OK det är trist med kalhyggen, uppdämda älvar och sligberg vid gruvorna, men vad menar dem att alternativet skulle ha varit. Det är en massa snack av snömoskaraktär utan substans och mening. Vem vågar göra en genomgripande konsekvensanalys av MPs och Vs nedmontering av vårt industrisamhälle och offentliggöra den inför valet. (Media skulle tyvärr nog inte våga röra i den rapporten)

  4. 6
    bom

    #5
    Lars Bern är väl rätt nära avindustrialiseringen på sin blogg Antropocene? ”Vi” blir tokigare i en hisnande fart.

  5. 8
    Gunnar Kjelldahl

    När vattenkraften byggdes så skövlades enorma arealer där skogsområden, hela byar och gårdar lades under vatten. Betydligt större ”skövling” har det handlat om där än vad vindkraftens utbyggnad lett till.

    Vad gäller användande av skogsråvara för fordonsbränsletillverkning, så finns det framtagna beräkningar att enbart den positiva tillväxt vi har i dag (enligt Skogsstyrelsens och den samlade skogsindustrins beräkningar), räcker till ungefär hälften av dagens totala behov. Tillsammans med elhybridteknik är det fullt realistiskt att ersätta alla fossila bränslen på detta sätt, långsiktigt hållbart.

    Men det kräver även elektricitet! Där har vindkraften en roll, men den räcker inte till att ersätta kärnkraften, så det problemet måste lösas på andra sätt.

  6. 9
    Wolter

    Dagens skogstillstånd är en följd av en medveten politik fr.o.m början av förra seklet. Det har lyckats, vi har aldrig haft så mycket skog som i dag och det växer fortfarande på sig – vi avverkar inte tillväxten.
    Skogarna innehåller mycket mer vilt än för 100 år sedan. Hur det är med småkryp är det nog ingen som vet, men arter vi inte sett på länge så som bäver, utter, havsörn har kommit tillbaka.

    Problemet med ”biologisk mångfald” är att det blivit ett svårdefinierat ”buzzword”. Ingen vet vad vi har, och var. Ingen vet vart vi vill nå och när. Man vet bara att man vill något, vilket blir lite svårt att greppa.
    Biologisk mångfald skulle kunna vara maximal artvariation inom en del av naturen som vi definierar som ett ekosystem (fritt tolkat från Wikipedia). Då måste vi börja med att definiera ekosystem och eftersom det är något vi själva hittar på och, på mänskligt vis, gör ”system” av i en kaotisk natur blir det mina sagt luddigt. Det finns helt enkelt inga system där ute – var art för sig gör sitt bästa för att överleva och växa i numerär.

    Nu har vi ett ekonomiskt system där en av grundbultarna är äganderätten. Om man, som NSF vill, går in och tallar på äganderätten ställer man till än större problem. Det är fritt för alla, även NSF, att förvärva och bruka skog. Bortser vi från skogsvårdslagen kan den som vill i princip skapa sin egen biologiska mångfald eller vad man nu vill – men då påverkar man naturens gång, precis så som dagens skogsägare gjort när de skapat den skog vi har i dag. Och det var ju inte bra, enligt NSF.

  7. 10
    b-j-b

    Bra av bom och Wolter. NSF och FSL kan åtminstone förenas i sitt förakt för äganderätten.

  8. 12
    Håkan Bergman

    ”Vår” skog ser väl inte värre ut än skogen på andra ställen på jorden, kolla in Sumatra på Google Earth, här t.ex. 0°26’49.05″N 101° 4’9.77″E , man kan räkna oljepalmerna och plantagerna finns över hela ön. För att vi ska kunna tanka klimatvänlig diesel och känna att vi gör nåt? Eller äta Unilevers margarin, när det finns smör.

  9. 13
    Niklas L

    #8 Gunnar K
    Enorma arealer räknat i någon lämplig enhet; skövlad ha/levererad GWh; då, kanske? Inte per år heller, utan under anläggningens livstid. Ta fram räknedosan och jämför, presentera sedan lite siffror här så slipper ”man” känna med magen i stället för det som borde vetas med huvudet. Fakta borde ju, i den bästa av världar, få folk att byta ståndpunkt.

  10. 15
    Ann LH

    Gunnar Kj . Utmärker sig som vanligt. För övrigt bra inlägg Lena och bra och insiktsfulla kommentarer.

  11. 16
    Mats G

    #13
    Tyvärr måste en del springa in i väggen för att begripa att den är där. Oftast med näsblod som följd. Det lustiga är att det oftast någon annans fel att de sprang in i vägen. När man försiktigt påpeka att väggen var där så lyssna de inte eller värre. Så lite mysigt är det allt på insidan när de väl är framme vid väggen. Skadeglädje tror jag det kallas. Men lite självförvållat är det dock.

  12. 17
    Daniel Wiklund

    Du Kunnar K kan ju åka till Holmön utanför Umeå och förklara för dom att vindkraften spelar en roll,att ”skövlingen” var mycket större när vindkraften byggdes.

  13. 18
    Kenneth Johansson

    Det där med biologisk mångfald i skogen. I cirka 100 år har vi planterat granplantor i Sverige. De flesta fröna till det har kommit från Polen, Tyskland och söderut. Som skogsägare ser jag skillnaden mellan helt inhemska granar och granar med importerade fröer. De inhemska granarna är i de flesta fall jättefina även när de närma sig 100 år. De motstår dessutom blåst och storm bra. Mängden röta i dem är mycket liten.

    De utländska granarna avviker ordentligt. Vid den senaste stormen och upparbetningen av dem kunde jag konstatera att det var 100 procent röta i dem. Snitt diametern vid brösthöjd var ca 15 cm. Vanligast gick rötan 6 meter upp i träden. Att träden bryts av högt upp är normalt. Bulor på dessa träd är vanligt. Det orsakas vid kraftig blåst och är inre bristningar som bildar en bula när skadan läker. Det kan finnas många sådana bulor på en gran. Sådana granar har sämre hållfasthet än inhemska granar.

    Samtliga granplantor som säljs idag har utländsk härkomst. Deras gener är av inlandsklimat, medan Sverige har kustklimat. Vi har mao. ett mildare, blåsigare och regnigare klimat än i södra Europa. Dessa blåser dessutom mycket lättare ned här i Sverige. Jordmånen här i Sverige är förhållandevis näringsfattig och därifrån där vi importerar granfröna är mycket näringsrik.

    Det finns ingen som helst intresse här i Sverige att använda inhemska fröer av gran.

  14. 19
    tty

    Wolter #9

    ”Hur det är med småkryp är det nog ingen som vet”

    Jodå, men jag misstänker att du helst inte vill veta för mycket. När såg du förresten en vitryggig hackspett senast. Jag har inte sett någon på länge.

  15. 20
    Björn

    Gunnar Kjelldahl [8]; Är det vettigt att bränna upp skogen? Skall vi inte använda den till att framställa virke och papper och därmed olika förädlingar som ger både arbete och inkomster? Hur tänker du? Är det Centerns nya giv, bränn upp kolsänkorna, för ändamålen helgar medlen.

  16. 21
    pekke

    Sverige har massor med skog, tillväxten är större än uttaget, än så länge.
    Största felet med skogspolitiken under 1900-talet är enligt mig att man ersatte lövskogen i söder med barrskog, i dag är lövträd nästan lika värdefull som barrträd som massaved.
    Vi får se hur länge den tillväxten håller när div. biobränslen skall tillverkas av skogen.

    Det finns ingen biologisk mångfald i en uppvuxen barrskog, det är bara vissa arter av växter och insekter som trivs i barrskogen.

    Kalhyggen ser verkligen fula ut när de nyss är huggna, men under några årtionden så dyker det upp växter och insekter som man normalt knappt ser i en fullvuxen skog, sedan när barrträden tar över igen så försvinner dessa växter och insekter igen.

    Likadant efter en skogsbrand, mängder av växter och insekter dyker upp som normalt inte syns i skogen.

    Skall de prata om biologisk mångfald får de först bestämma sig för vilken typ av biologisk mångfald de skall ha i olika biotoper eftersom växter och insekter oftast är begränsade av vilka krav de har på biotopen.
    För övrigt så är marken i en barrskog oftast mycket surare än i andra biotoper vilket är barrträdens fel, men de och vissa växter trivs med surare jord, vilket andra växter inte gör.

  17. 23
    PAB

    #8
    Ja, vi har ju 16 år på oss att åstadkomma en ”fossilfri” fordonsflotta. Jag hittade några siffror i mina papper. Först var det detta med EU:s 10% inblandning av etanol i bensin. Jag tänkte mig att 200 miljoner bilar skulle få tanka 150 liter etanol/år. Det blir 30 miljoner kubikmeter etanol och kräver 25% av EU:s spannmålsareal. I Sverige förbrukar vi årligen 5.3 miljoner kubikmeter diesel. En siffra jag hittade sade 6 miljoner kubikmeter biomassa kunde ge 500 000 ton biodiesel, ung 519 000 kubikmeter. Vi skulle då behöva 60 miljoner kubikmeter skogsråvara för att bli självförsörjande. Den årliga max avverkningen ligger på 90 miljoner kubikmeter. Det är kanske siffror av detta slag som fått EU att tveka.

  18. 24
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #13 Niklas
    Jo, det finns ju exempel, som Porjusdammen i Lule älv, som är på 183 kvkm, och där kraftverket producerar över 1200 GWh årligen. Det behövs en park på runt 130-140 st. 3 MW vindkraftsverk för att ge den elmängden. Den yta ett vindkraftverk behöver med ett avstånd till närmaste permanentboende på 800 m. (enl. miljöreglerna) blir ca 0,5 kvkm. Den marken är ju då inte oanvändbar, som den blir vid fördämning, utan kan användas för jordbruk, industri, infrastruktur, etc. Näsudden på Gotland är ett utmärkt exempel på en sådan integration av vindkraft i landskapet.

    Det är självfallet så att om man skulle ge sig på storskalig skogsavverkning för att anlägga mycket vindkraft mitt i skogen, så skulle förstås även med vindkraft behövas en del arealer som inte kan återbrukas, eftersom man då inte kan fortsätta med skogsbruket där av vindtekniska skäl. De etableringar som gjorts är dock så här långt mestadels i öppen terräng, eller till havs, därav min tidigare jämförelse. Vindexploatörerna vill helst ha de bästa förutsättningarna, och de är oftast inte i skogen. Där kommer säkert de flesta etableringar att handla om enstaka större höjder och åsar, där avverkningsbehovet blir mer begränsat.

  19. 25
    Mats G

    #24
    Jag fattar varför man skall vara så mjäkig. Tvångsflytta alla från Öland och gör hela Öland till en Vindkraftspark. Ta alla pengar från pensionsfonderna och investera i Parken. Dessutom så tar vi ju död på optimalt antal flyttfåglar eftersom det går ett flyttfågelstråk just på Öland. Och när man ändå är på gång så se till att myggmedel endast får sälja från systembolaget till Svindyra priser så kommer statskassan fyllas omedelbums. Ni politiker är så okreativa. Om ni vill göra nåt gör det ordentligt.

  20. 26
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #23 PAB
    Etanol kan aldrig bli annat än ett marginellt komplement, av precis de skäl signaturen PAB anger. Det har kanske funnits en naiv tro på detta, som enligt mig inte stämmer överens med världens behov av jordbruksmark för matproduktion.

    Vad gäller skogsråvarans som tillgång så har jag bl.a. använt de siffror som Värmlandsmetanol använt för sin tillståndsprocess och affärsplan, och som då bygger på bl.a. Skogsstyrelsens statistik. Det finns också forskning som visar att ren eldrift av alla personbilar skulle kräva i storleksordningen 1000-2000 vindkraftverk, alt. 1-2 kärnreaktorer av Forsmarks storlek. Det är min övertygelse att en kombination av el och biomassa är den enda någorlunda hanterliga och driftsäkra lösningen om vi ska nå de uppsatta målen. Biomassa då i form av metanol (som kan blandas med bensin och etanol under en övergångsperiod) och dimetyleter (som kan inblandas i diesel och RME).

  21. 27
    Mats G

    #27

    Gick in och titta på Nordisk Etanol och Biogas AB ekonomi.
    Vinstmarginal -78 533,33 %

    Hmm, sådär.

  22. 28
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #25 Mats
    Ja, kanske det Mats! Varför startar inte Mats ett eget parti, med denna konstruktiva agenda på programmet, så får vi se vilket folkligt stöd han kan uppbringa på detta.

  23. 30
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #29 Mats
    Sätter Du inte målet högre än så? Då får ditt parti inte så stort inflytande. I mitt parti har vi målet att bli mycket större, så att vi kan få bättre gehör i våra profilfrågor.

  24. 31
    Mats G

    Med Vinkraftsmaffian och klimathotsmaffian bakom mig ser jag inga problem.
    Är du en förnekare Gunnar K?

  25. 32
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #31 Mats
    Men det är väl ändå så att det är våra folkvalda politiker som bestämmer, inte ”maffior” av diverse slag? Eller har Mats helt förlorat förtroendet för det demokratiska systemet?

    Ordet ”förnekare” har en negativ klang, då det ofta används i sammanhang där det handlar om enskildas misstro mot etablissemangets linje. Ordet ”bejakare” är dess motsats och låter mycket mer positivt. Jag föredrar att vara en ”bejakare” av det som jag ser som det positiva. Där finns som en grundpelare arbetet för en god miljö och övriga livsbetingelser för kommande generationer, där mina tre barnbarn (snart fyra!) är stärkande motivationsfaktorer.

  26. 33
    Mats G

    #32
    Du inser väl att havsnivån inom snar framtid kommer höjas med 17 meter och då måste vi göra allt att stoppa det. Om vi lyckat ha 50% vindkraft så kommer vi minska Sveriges CO2 påverkan på klotet med cirka 0% med en redan en så stor påverka som en promille. Extrema tider kräver extrema åtgärder. Jag hoppas du håller med.

  27. 34
    Håkan R

    => Gunnar Kjelldahl (C)

    Centerpartiet har alltid haft lite svårt med aritmetiken, vare sig det gäller Nuon eller det här med att skilja på begrepp som energi, effekt, baskraft och intermittent kraft.

    Om vi vidgar jämförelsen till hela Lule älv krävs ca 2000 verk, det är säkert rätt att utbyggnaden av Lule älv inneburit en större miljöpåverkan än 2000 vindkraftverk.

    Lule älv byggdes ut under 1950 talet och de flesta anläggningarna är i dag drygt 50 år gamla och ”still counting”, att jämföra med ett vindkraftverk vilket behöver ersättas efter ca 25 år.

    Det största problemet med ditt resonemang är ändå reglerkraften, om Lule älv ersatts med vindkraftverk hade det krävts en nästan lika stor (94%) ”spinning reserve” för att reglera vindens nyckfullhet, förslagsvis gaskraft (hälsningar från Putin).

    Att jämföra en vattenkraftsutbyggnad med motsvarande utbyggnad av vindkraft ur ett miljöperspektiv är en meningslös jämförelse då det blir en jämförelse mellan äpplen och (ruttna?) päron.

  28. 35
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #34 Håkan
    Jag vill inte ersätta vattenkraften. Jag vill ha den kvar, och även utöka den om det går med hänsyn till miljön. Den är dessutom helt nödvändig som balanskraft till vindkraften, men också till kärnkraften.

    Vindkraften är och förblir bara en mindre del, ca 25 % som max av elproduktionen, så andra energislag kommer alltid att vara behövda.

  29. 36
    Lasse

    #35
    Jag blir rädd om politiker får för mycket att säga till om när det gäller elkraftsförsörjningen.
    Ni stängde Barsebäck men öppnade för handel med el -vilket gav oss grafitkärnkraft från Ryssland toppat med Estnisk fulel.
    Nu vill du se 25% vindkraft.
    Du kan väl visa att du är kompetent och ange om det är effekt eller energi du avser!

  30. 37
    Håkan R

    => Gunnar Kjelldahl (C)

    ”Jag vill inte ersätta vattenkraften.”

    Det trodde jag inte heller.

    Det var jämförelsen ur miljösynpunkt jag vände mig mot, då vatten- respektive vindkraft inte är jämförbara storheter blir en sådan övning meningslös.

  31. 38
    Peter F

    # 35

    25 procent vindkraft ! Hur många vindkraftverk är det ? Och vart har Du tänkt Dig att de ska byggas ?

  32. 39
    Håkan R

    Det är bristen på kunskap om olika energislags unika egenskaper samt bristen på ens rudimentära kunskaper i fysik, tex att kunna skilja på effekt och energi som gör de flesta riksdagspartiers energipolitiska uttalanden till så plågsamma upplevelser.

    Att höra Romson eller Fridolin med rosiga kinder uttala sig om Tysklands ”energiewende” sätter fart på kräkreflexerna hos de flesta som lyckats tillägna sig naturvetenskapliga baskunskaper (tyvärr förefaller det gälla allt färre).

  33. 40
    Daniel Wiklund

    För en stund sen intervjuades(rapport) några som vill få plats i EU. Förmodligen var det en journalist som sympatiserar med dom gröna som gjorde reportaget,den var väldigt okritisk. Undrar hur dom ska ta sig till Bryssel,kanske med cykel: – ). Skulle gärna se ett inslag i Rapport där man berättar hur mycket utsläpp som hela EU står för. Alla flygresor som delegaterna gör. Inklusive allt annat. Man kanske kommer fram till att EU självt står för så mycket utsläpp av växthusgaser så det finns ingen annan utväg än att lägga ner alltihop. Alternativt att delegaterna tar sig dit fotledes eller med cykel. Och att lönerna måste sänkas med minst 50%. Det är nog många beredda att ställa upp på,med tanke på att dom ju vill rädda världen från en kommande klimatkatastrof. Om det nu inte bara är munväder: – )

  34. 41
    tompas11

    Några skribenter här antyder att vi aldrig har haft så mycket skog i landet som nu.
    Detta påstående är en våldtäkt på sanningen.
    Sanningen är att landet har aldrig haft så lite skog som nu och då talar jag om riktig skog.
    Min definition på skog är inte trädplanteringar där träden står i snörräta rader. Där artrikedomen är ett minne blott, och där hyggesplöjningarna gör allt för att man ska bryta benen av sig.
    Detta är inte skog utan endast trädplanteringar.

  35. 42
    Fredrik Berg

    Exakt hur skall man kunna driva lastbilar med el? Ja det är klart att det går om man ersätter en stor del av nyttolasten med batterier men om man måste ha 2-3 lastbilar för att transportera samma massa som förr klarades av en konventionell lastbil ser jag ingen vinst.

    Hur skall det gå med entreprenadmaskiner som skall gå långa skift och som har en helt annan körcykel med otaliga start/stopp som tar mer energi än att lunka fram längs en väg. Det finns undersökningar som visar att batterierna i dagens hybrider och elfordon tappar 20-30% av kapaciteten redan vid tio minusgrader räknat från en referenstemperatur.

  36. 44
    lennart.facius

    enligt riksskogstaxeringen har andelen grovskog over 120cm ibrösthöjd under de senaste 30 åren ökat från 3 till 7%.för 100 år sedan fanns nästan ingen skog alls I södra sverige.den som en gang besökt en monokultur av ung granskog kan inte annat än glädjas av alla de fåglar som söker skydd och bygger bo .

  37. 45
    Rosenhane

    Tack Lena för en intressant trädtråd.
    En fråga till expertisen.

    Utmed Djurgårdsbrunnskanalens östra del finns en allé av plantenarade lindar varvat med lönnar om jag inte minns fel.
    På norra sidan börjar träden grönska ca en månad tidigare än kamraterna längs med Isbladskärrssidan. Varför?
    Häromåret svarade någon på djurgårdsförvaltningen att träden på södersidan är odlade i trakten av Umeå och därför har en genetisk benägenhet att vakna senare, en förklaring som inte känns särskilt plausibel.

    Någon här som har en förklaring?

  38. 46
    Daniel Wiklund

    Läser just på text-tv(lokaltv-norrbotten)att vindkraftutbyggnaden i Markbygden(piteå) stannar av på obestämd tid. Ägarna hittar inte finansiering för dom 77 verken. Elpriset är för lågt. Du kanske måste dit Gunnar K och ge dom goda råd,det lär dom behöva.

  39. 47
    Fredrik Berg

    Håkan Bergman #43

    Ja den enkla sanningen är helt enkelt att rena elfordon inte håller måttet annat än vid körning som är lika varje dag och under idealiska förhållanden. Det finns en anledning till att förbränningsmotorn konkurrerade ut elmotorn i bilens barndom. Jag hör hela tiden folk som säger när batterierna blir bättre etc.

    När skall dom bli bättre? Svaret är att det blir dom inte, visst lite förbättringar finns det utrymme för men för att ett elfordon skall bli ett seriöst alternativ krävs ett genombrott och inte finputsning med nuvarande batteriteknologi som inte går att ta särskilt mycket längre. Det räcker att titta på energidensiteten på vanlig bensin i jämförelse med de bästa batterierna. Batterier slits också snabbt så hur miljövänligt kommer det att vara?

  40. 51
    Gunnar Strandell

    Fredrik Berg #47
    Med ordentliga skatterabatter går det dock få marknaden att blomstra.
    Försäljning av laddpersonbilar i världen olika år
    2009 10 000 sålda laddpersonbilar
    2011 45 000 sålda
    2012 110 000 sålda
    2013 210 000 sålda
    Dvs försäljning har ungefär dubblerats varje år sen 2011.
    Nationella stödsystem är en kraftfull mekanism att få konsumenter att köpa laddpersonbilar.

    Fast i Norge har det visat sig att det främst är människor som tidigare åkte kollektivt som skaffat elbil.
    Ebberöds bank, eller? ;-)

    Länk, se diagrammet på sid iii:
    http://gantrack2.com/t/l/862686/0_NDAzMjYxOTYwNDcy/

  41. 52
    Ingemar Nordin

    Håkan B #43,

    Så, c:a tio mil (om det inte är för kallt) mellan laddningarna? Elbilen är den perfekta shoppingbilen för den gröna överklassen i storstäderna. Det är väl där MP, C och V har sin väljarbas numera? Klart att de skall ha rejält med skattesubventioner :-)

  42. 54
    Daniel Wiklund

    Det är hela vindkraftutbyggnaden i Markbygden som läggs på is på obestämd tid. Det var nästa fas i utbyggnaden Ersträsk(77 verk)som just nu stannar av. Som det ser ut just nu så blir det inte nån mer utbyggnad i Markbygden. Utbyggnaden i Ersträsk skulle kosta 300 miljoner euro. Den som uttalar sig är Wolfgang Kropp,grundare och huvudägare i Swevind AB som äger Markbygden. Han vill vänta tills marknaden säger att det är möjligt.

  43. 55
    Pelle L

    Tack för klargörandet, Daniel Wiklund.

    Skönt att inte våra pensionsfonder dräneras för detta galna projekt.

  44. 56
    tty

    Lennart Facius #44

    Det var ett av de bisarraste inlägg vii någonsin har haft på klimatupplysningen.

    ”för 100 år sedan fanns nästan ingen skog alls I södra sverige”

    Kolla Häradsekonomiska kartan får du se:

    http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html

    ”den som en gang besökt en monokultur av ung granskog kan inte annat än glädjas av alla de fåglar som söker skydd och bygger bo”

    Kan jag få en artlista, tack. Jag har inventerat åtskilliga kvadratkilometer skog inklusive unga granmonokulturer och min erfarenhet är att det är ytterst få fåglar som häckar i den miljön. Samtliga hålbyggare, vilket är en mycket stor andel av alla skogslevande arter (mesar, nötväckor, trädkrypare, hackspettar, flugsnappare, starar, ugglor) är t ex automatiskt uteslutna. Ringduvor häckar där dock.

  45. 57
    tty

    ”Det är ju projekterat/planerat att bygga 1101 verk. Ettusenetthundaett verk!
    Störst i världen så klart!”

    Och blir det verklighet måste en ny 380 kV-ledning för ett större antal miljarder byggas ned till sydsverige. Som kommar att användas några få dagar per år. Det är visserligen mycket billigare att stänga av vindkraftverken vid de tillfällen när vindstyrkan är optimal men det gillar säkert inte (C) och (MP).

  46. 58
    robjoh

    @Gunnar Kjelldahl (C)
    Citat
    Jo, det finns ju exempel, som Porjusdammen i Lule älv, som är på 183 kvkm, och där kraftverket producerar över 1200 GWh årligen. Det behövs en park på runt 130-140 st. 3 MW vindkraftsverk för att ge den elmängden.

    Det här skulle du gärna få förklara mer i detalj för som jag ser det är detta fel av två skäl:
    1, Om 130-140 st 3 MW vindkraftverk ska producera en elmängd på 1200 GWh så behöver de har en tillgänglighet mellan 32-35% (beroende på hur många som byggs). Om man studerar svensk vindkraft verkar en medeltillgänglighet i Sverige snarare ligga på 20-25%. Var får du dina siffror på en tillgänglighet på över 30%?
    2, Luleå älv är reglerad och vi kan därmed styra när vi producerar el, något som dina vindkraftverk inte kan göra. Detta innebär att oavsett om du hade byggt 200 st 3 MW vindkraftverk så hade det inte räckt. Du måste ha någon form av reglering av denna kraft. Detta innebär i princip att om du vill beräkna vindkraftens miljöpåverkan måste du även lägga till reglerkraftens miljöpåverkan.

    Sedan förstår jag inte varför du tidigare sa att kärnkraften är ett problem. Den energipolitik du efterfrågar, biobränslen, vind och vatten har inte lyckats sänka CO2 utsläppen i närheten av vad kärnkraften har gjort i något land. En människa som lever i Frankrike eller Sverige släpper ut mycket mindre än en människa i Tyskland eller Danmark.

    @Ingemar Nordin
    Citat:
    Elbilen är den perfekta shoppingbilen för den gröna överklassen i storstäderna.

    En elbil hade också kunnat vara den perfekta andra bilen för familjer som har behov av två bilar. Men detta kräver att elbilen kan produceras för ett pris som gör det möjligt för vanliga individer att tjäna in den extra kostnaden för batterierna, inte så troligt för ögonblicket. Saken blir ju inte bättre av att de höga skatter på el som har införts.

  47. 59
    Fru Fura

    Den stora frågan handlar inte om svenskt skogsbruk. Visst ser våra skogar till stor del ut som ett lapptäcke uppifrån men de är fortfarande skogar fulla av liv. De riktiga problemen som är värda vårt engagemang är hur vi ska föda jordens befolkning 2050. Enl. beräkningarna kommer inte landytan räcka till för all soja och majs som behöver odlas som behövs till foder åt alla våra köttproducenter. Klimatet och den biologiska mångfaldens bekymmer sitter INTE i det svenska skogsbruket. Rikta blickarna åt både öst och väst i stället. Där har vi problemen.

Kommentarer inaktiverade.