Om landhöjningsproblematik och överdriven havsytehöjning

Gästinlägg av Christopher Enckell, om bl.a. de ofta missförstådda sammanhangen i vårt närområde.

Jag var nyligen på ett möte i tjänsten där en föreläsare kom in på kusterosion, och där nämnde att Skåne har ”landsänkning”. Jag var lite förvånad med tanke på föreläsarens bakgrund, för även om det här med att Skåne sjunker är en ganska allmänt utbredd missuppfattning, så var detta ändå en fackman. Kanske var det bara en slarvig formulering, men faktum är att jag även sett en rapport över havsytehöjning på västkusten, utförd av ett renommerat konsultbolag, som inte bara uttrycker sig likadant, utan även gör felaktiga prognoser utifrån denna missuppfattning.

Missförståndet beror på att landhöjningen utläses ifrån kartor där den visas relativt havsnivån (som stiger) och inte utifrån en absolut referensnivå. 

Det sättet att ange landhöjning relativt havsnivån kallas apparent landhöjning, det vill säga ”upplevd” eller ”skenbar” landhöjning. Om man istället anger själva berggrundens stigning utifrån jorden själv, inte havet, kallas detta absolut landhöjning. Det är ju först i modern tid som detta blivit möjligt att mäta absoluta värden mer exakt med satellitpositionering i längre serier, så det är förståeligt att apparent landhöjning varit norm tidigare. 

Den landhöjningsmodell som används här nu heter NKG2005LU (står för Nordiska Geodetiska Kommissionen 2005 Land Uplift). Den tillkom 2005-2007 och är anpassad till nu gällande referenssystem för höjd, RH2000. Den beskrivs ganska utförligt här.

Men NKG2005LU presenteras normalt med apparenta värden, även om de absoluta värdena ingår i beräkningsunderlaget. Här är den apparenta landhöjningen utifrån NKG2005LU på Lantmäteriets hemsida.

Lägg märke till att kartan återfinns i högupplöst i en länk under kartan och att det tydligt anges i bildtexten att det är apparent landhöjning som visas. Nollinjen är alltså där landhöjning och havsytehöjning är lika stora, inte där absolut landhöjning är noll. Det är denna karta de flesta som söker uppgifter om landhöjning hamnar på.

För att istället få de absoluta värdena (vi talar hela tiden om mm/år) tillbaka ur denna används formeln

  • NKG2005LU_ABS = (NKG2005LU_APP + 1,32) * 1,06

 … där abs och app står för absolut och apparent. Korrigeringen 1,32 mm/år är alltså vad man anser att medelvärdet för havsytehöjningen varit i våra trakter från observationer under referensperioden 1892-1991. Faktorn 1,06 har att göra med korrigering för förändring av geoiden.

Här är en karta över absolut landhöjning utifrån NKG2005LU. Där ser man tydligt att hela Sverige – även Skåne! – har landhöjning i absoluta mått (obs! en halv millimeter per år mellan isolinjerna i denna karta – klicka för bättre läsbarhet och förstoringsgrad).

Absolut 

Man kan också se direkt på enskilda mätpunkter där absolut landhöjning mäts. I denna länk finns en lista på uppmätta värden från SWEPOS i figur 3.

SWEPOS är ett nät av stationer med känd position som förbättrar noggrannheten på mobila satellitpositionsmätningar genom att skicka differentiella korrigeringar över mobilnätet. De långa serierna från samma plats är utmärkta för att mäta landhöjning. Man ser igen i figur 3 att hela Sverige har landhöjning, men om ni ser att någon enskild plats avviker något från landhöjningskartan ovan, så kom ihåg att den senare visar en modell med extrapoleringar. Mätningar på plats gäller givetvis.

Intressant nog rör sig inte berggrunden bara uppåt, utan även utåt horisontellt från landhöjningens centrum vid Höga kusten. Vill man se den effekten grafiskt länkas här en annan karta från BIFROST-projektet, vilket just studerade absolut landhöjning:

För att sammanfatta; det är alltså mycket vanligt att ovanstående två sätt att mäta landhöjning blandas ihop. På kommuner och länsstyrelser (och till och med hos professionella konsulter som jag nämnde ovan) utgås från apparent landhöjning och till den summeras diverse havsytehöjningar i prognoser (vilket alltså innebär att befintlig havsyteökning räknas två gånger…). Observera att jag inte alls påstår att det är någon avsiktlig desinformation bakom detta, utan det är ett rent missförstånd utanför fackkretsar. I praktiska sammanhang är det ju faktiskt mest relevant hur själva strandlinjen rör sig, men för prognoser måste man veta de olika komponenterna.

Havsytehöjning är nära ett icke-problem trots alla skattepengar som går till att lägga pannorna i djupa, bekymrade veck. Men det gäller ju de flesta klimatrelaterade hot. De dansande havsytelarmande landskapsarkitekterna i Höganäs som dök upp i länkar på Klimatupplysningen tidigare i år är ett exempel naiv okunnighet i frågan. Fanns där någon skeptisk student som vägrade delta? Blir denne kuggad i så fall?

Vissa viftar bort felräkningen med att det ändå är försumbart med tanke på hur mycket havsytehöjningen förmodas accelerera framöver, men de framtida siffrorna är i sig helt orealistiska. För att få metervisa höjningar på så kort tid framöver krävs avsmältningstakter som liknar dem vid senaste nedisningens slutskede. Men sådana inlandsisar som smälte då finns inte längre, och den is som finns kvar idag ligger dessutom inte på så låga breddgrader som då.

Christopher Enckell

Dela detta inlägg

28 reaktion på “Om landhöjningsproblematik och överdriven havsytehöjning

  1. 2
    Slabadang

    SMHIs Sten Bergström har inte heller gått grundkursen!

    Att blanda äpplen och päron räcker inte ens det idag för att konstruera några accelererande havsnivåer. Det gick ju bra så länge (vilket de fortfarande envisas med på Colorado universitetet) att blanda ihop två helt olika mätmetoder satellit och tidvattenmätningar med varandra och läsa ut diskrepensen metoderna emellan som accelererande havsnivåer. Detta samtidigt i vetskapen om att mätserierna var för sig inte visar någon acceleration. Till äpplena och päronen lägger de sedan till att mäta fruktsalladens vikt i antal kokosnötter (GIA justerat).

    För ”klimatsamordnare” och stadsplanering så är det den vad jag tycker är ett bättre begrepp den ”relativa” förändringen av havsnivån för olika landsändar som är intressa. Går man på uppmätta värden istället för Bergströms fria modellbaserade fantasier existerar inget problem överhuvudtaget. Dessa försök till ”planering” skall helt enkelt bort då förändringarna är så långsamma att alla hinner anpassa befintlig bebyggelse och även bygga nytt utan några som helst problem.

    Stockholms hamn sänker kajerna som enkel anpassning av landhöjningen och det är väl den som är det större problemet från Norrköping och uppåt dvs motsatsen till vad ökade havsnivåer innebär. Förtvivlat försöker SMHI med Sten Bergström i spetsen kränga på Länsstyrelser och Kommuner att sysselsätta klimatbyråkratin med ett ickeproblem.

  2. 3
    Thomas Kaijser

    Hej Christoffer. Trevligt och läorikt inlägg.

    När Lennart B I förra inlägget sager att havsytenivån stigit 25 cm
    på 150 år och 6 cm de senaste 20 åren vad tror Du han menar?
    (Uppenbarligen så har inte havsnivån stigit 25 cm I våra trakter.)

    Är det så att I t.ex Nya Zeeland – där man förmodligen har gjort
    mätningar länge – man kunnat konstatera att det skett en havsnivåhöjning
    på 25 cm de senaste 150 åren. Eller på öarna I Stilla havet?

    Ï mitt dåliga mine har jag för mig att någon sagt mig att havsnivån
    för söderhavsöarna varit konstant de senaste 50 åren.

    Så instinktivt är jag skeptisk till allt tal om havsnivåökning med 3 mm/år.

    Vi har ju också väldigt dålig koll på landhöjningen längst ner I de stora världshaven.

    Det skulle verkligen vara itnressant att få veta om t.ex Copacabana-stranden I Rio
    är betydligt mindre nu är på 30-talet. Det borde man ju veta.
    Det kanske är så.

    Och samma kanske gälelr längs afrikanska västkusten. Att havet nu är 15 -20 cm högre än för
    100 år sen.

    Lennart Bengtsson siffror är väl någon slags absolut avsnivåhöjning,
    – vad som nu menas med det – när det inte finns refeenspunkter. (Satelliter
    är Inga fixpunkter – inte på mm-nivå, vad jag vet. Jag ska kolla det.)

    Thomas K

  3. 4
    Peter Krabbe

    Bra att du reder ut begreppen, Christopher. Som arkitekt och verksam inom samhällsplanering vet jag att förvirringen är total. Med arbetsplats på Falsterbonäset, Sveriges kanske mest utsatta plats för havsnivåhöjningar kan jag försäkra att här råder krigstillstånd gentemot Länsstyrelsen/ SMHI. Jag har skrivit ett inlägg på min blogg och på Anthropocene i frågan och där naturligtvis missat 1,5 mm genom att använda Glenn Milnes RSL-diagram över Fennoskandia. Jag tar där upp även den landhöjning som vi får genom påbyggnad av kulturlager – lämningar efter mänsklig aktivitet och förmultnad växtlighet – något som hos oss har gett en landhöjning i storlek 100 cm under 800 år. Vore intressant att få höra din åsikt om hur denna skall hanteras, absolut eller apparent eller som en tredje faktor? Den ligger ju s.a.s. ovanpå berggrunden. Jag delar fullt ut din åsikt att SMHI:s prognoser med en meters havsnivåhöjningar är komplett vansinne, de blockerar all samhällsutbyggnad för låglänta områden och måste korrigeras till vettiga nivåer. Det som vi i det verkliga livet har att skydda oss emot är kortvariga stormfloder, som kan höja havsnivåerna med ett par meter under några timmar, ett problem som vida överstiger diskussionen om globala havsnivåhöjningar. Det är också anmärkningsvärt att SMHI inte anpassar IPCC:s mätvärden – om man nu tror på dessa – till lokala förhållanden om man nu vill göra anspråk på att betjäna vår samhällsplanering!

  4. 5
    Christopher E

    #3 Thomas Kaijser

    Lennart Bengtsson säger faktiskt i sin text och det visas i figuren i hans inlägg, att höjningen är olika på olika platser. I Sverige är den lägre vilket som jag förstår det delvis förklaras av att smältningen av Grönland inte ger någon komponent i Skandinavien. Den minskade gravitationen från Grönland sänker havsnivån här nästan precis lika mycket som smältvattnet höjer den, så nettot blir noll. Jag är dock likt Sladabang skeptisk till de tre millimetrarna globalt också, att ”accelerationen” är samtidig med en ny mätmetod är lite suspekt.

    I Sverige ser höjningen ut att ligga på 1,5 mm/år (möjligen något mer sista tiden, men det är en kort mätperiod). Om man jämför dessa 1,5 mm med det faktum jag nämner om det utbredda missförståndet om landhöjningen där många antar knappt 1,5 mm för litet värde, avdunstar dramatiken i de alarmistiska översvämningsscenarierna för södra Sverige.

    Absolut referensyta för satellitmätningar finns dock verkligen som man kan ange relativa förändringar gentemot, om satellitens bana är exakt känd.

  5. 6
    Lars Cornell

    Th Kaijser #3.
    Jag håller med dig, jag hittar heller inget som talar för 3 mm/år. Var får de den siffran från?

    Om vi går till den rykande färska AR5 chapter 13 fig 6 så har vi fyra mätvärden för tiden 2005 till halva 2012
    GRACE+Agro och SSH = 2,8 mm/år
    GRACE = 1,8 mm/år
    Agro = ca 1 mm/år

    http://www.tjust.com/vit/2014/AR5CH13-figure6.png

    Går vi till SMHI och Naturvårdsverkets information
    http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/internationellt-miljoarbete/Klimat/IPCC/havsnivaer-blad.pdf
    så ger de helt annan information än vad som står i AR5.
    Måste de luras och skrämmas så för att få pengar till sin verksamhet? Men, man biter ju inte den hand som föder en.

    De visar en kurva som pekar upp mot en meter år 2100. Det är inte seriöst eftersom AR5 anger ”0,19 to 0,66 m” som medium och det är den som borde användas. Den högsta simuleringen ligger på ”0,21 to 0,83 m”.

    Går vi ytterligare hundra år fram i tiden till 2200 anger AR5 följande värden ”0,26 to 1,09 m”. Inget alarmerande, eller hur?

    http://www.tjust.com/vit/2014/AR5CH13-table8.png
    http://www.tjust.com/vit/2014/AR5CH13-table7.png

    SMHI och Naturvårdsverket gör sig skyldiga till missledande information som kostar oss oerhört mycket i felaktiga åtgärder och därtill en obefogad oro hos många. De anger för Stockholm en meter – 0,5 = 0,5 meter havshöjning. Hur mycket kostar den felplaneringen när det mer sannolika ligger på en svag havssänkning?

    Om Copacabana vet jag inget, men på Kanarieöarna och fler platser växer sandmängden så att den måste köras iväg med bil ibland. Vågorna för in sand. Men stormar kan ju få motsatt verkan.

    Lars Cornell

  6. 7
    Christopher E

    #4 Peter Krabbe

    Ja, jag ser nu att du angivet landhöjningen för låg och talade om landsänkning i din text. Men du behöver inte skämmas för det, hittar man ett diagram som bara heter ”landhöjning” så tror man ju normalt att det avser berggunden, inte havet också.

    Intressant med din uppgift om kultur/växtlager. Tar till mig det. Låter som om det bör behandlas som en tredje egen faktor, tycker jag.

    Jag försökte en gång uppskatta hur mycket varor som importeras till Maldiverna volymmässigt och slå ut det över de bebodda öarnas areal, på tal om kulturlager. Resultatet blev intressant. (Nu är de förvisso korallatoller och dränks inte ändå).

    Kul att höra att det protesteras mot de galna översvämningsscenarierna. Finns ju faktiskt många som gått på det och tror att deras tomt på Falsterbonäset kommer att försvinna!

  7. 8
    Peter Stilbs Inläggsförfattare

    Christopher E – och Peter Krabbe – stranderosionen längs Skånekusten är ju stundvis betydande, och det är ju tråkigt att man (även SMHI etc) medialt bidrar till att detta på något sätt skulle vara kopplat till havsnivåhöjningar – vilket en mycket stor % tycks tro numera.

  8. 9
    Peter Krabbe

    Falsterbonäset är lite speciellt eftersom det består av upptill 30 meters sandlager på kalkberget. Samtidigt är det gammal kulturmark med tydliga nivåavsättningar från 1000-talet och framåt. Medeltidslagren ligger c:a 1 meter under dagens, viket vi ser vid alla arkeologiska utgrävningar som måste göras vid nybebyggelse. Inblandade i kulturlagren ligger också lager av flygsand, något som är typiskt för hela Skånes sydkust. Det rör sig alltså om en betydande reell landhöjning som helt ignoreras av Länsstyrelsen när man väger in översvämningsrisken. Stranderosionen innebär i Skåne att sanddriften utefter kusten tar sand från ett ställe och lägger den på ett annat. Även om kustlinjen förändras handlar det om ett nettotillskott som bygger upp sandklitter, som i sin tur genom vindarna höjer innanförliggande marker betydligt. Länsstyrelsen går först ut med sin egen agenda (IPCC), frågar sedan kustkommunerna vad de anser om hotbilden och vad de tänker göra åt den. Alla svarar lydigt att man förväntar sig en meters höjning och inriktar planeringen efter detta. Vad tror ni händer med de kommuner som lyssnar på mig? Indragna översiktsplaner och detaljplaner och byggförbud under 3 metersnivån. Hela Falsterbonäset med 20.000 invånare ligger på 1,5 – 2,5 meter! Det är bedrövligt att kunskapsnivån (eller viljan att ta till sig kunskap) inte är högre. Dags att lära sig räkna…

  9. 10
    lennart bengtssonl

    Lars Cornell

    Jag har redan svarat på detta. Titta på figur 1! Värdena 2005-2011 är en ren tillfällighet som Du tydligt kan se på figur 1 i mitt bidrag.

    Havshöjningen är räknat gentemot geoiden som man numera väl känner till, t ex medelest GPS IPCC har haft ledande experter på geodesi som A Casenave.

    Studera gärna kartbilden i min figur 2

    LennartB

  10. 11
    Björn

    Det är väl ungefär som när folk blandar ihop KW och KWh. Det handlar om okunskap och avsaknad av kompetent bedömning av vad som skrivs och uttalas. När inte lärarna ens kan stava och räkna, hur ser då elevkunskapen ut? Denna okunskap fortplantar sig naturligtvis ut i samhället. Naturligtvis uttrycker sig inte folk avsiktligt fel, utan det är ett symptom på ett utbildningsväsende i utförsbacke.

  11. 12
    Christopher E

    #6 Lars Cornell

    3 mm är lite slarvigt uttryckt istället för 2,8 mm/år, vilket är vad satellitserien visar i genomsnitt sedan 1992 till nu (jag tvivlar på datamassagen där, men det är det värde de får). Oftast ser man uppgiften 3,2 mm/år, men då har man adderat 0,4 mm för att korrigera för en förmodad sänkning av havsbotten av isostatiska skäl (dvs man anger förändringen av vattenpelarens höjd istället). Det är dock förändringen av havets ytnivå som är relevant ur kustperspektiv. Precis som med landhöjningen missuppfattas de 3,2 mm för att ange havets absoluta höjdförändring. En alarmistiskt lagd debattör tar alltid största siffran som går att finna, och använder alltså ofta 3,2 mm och adderar årligen till sin favoritkust i skrämselsyfte.

    Så för att sammanfatta, så här kan det gå:

    En konsult/tjänsteman ska ange hur snabbt en svensk kustkommun översvämmas.

    Han tar felaktigt det globala genomsnitttet av höjningen på 2,8 mm/år, trots att det är ca 50% större än förhållandet vid våra kuster.

    Han behåller den isostatiska justeringen på 0,4 mm/år för sjunkande havsbotten, trots att den inte gäller havsytans höjd.

    När han ska dra av för landhöjning, används felaktigt apparent landhöjning så att avdraget blir ca 1,5 mm för litet.

    Alltså, 1+0,4+1,5=2,9 mm för stor årlig havsytehöjning används!

    Som grädde på extrapoleras sedan med absurda belopp på metervisa höjningar på 100 år.

  12. 13
    Peter Krabbe

    Beklagar Christopher, du får nog inget jobb på kustkommunens planeringskontor. Så här räknar dom istället i 100-årsperspektivet:
    Medelvattenstånd 1,0 meter
    Högvattenstånd + 1,6 meter
    Våghöjd + uppspolningshöjd + 1,8 meter
    Summa överkant på behövlig skyddsvall 4,4 meter!
    Våra små funderingar kring en verklig havsnivåhöjning i relation till landhöjningen blir ganska ointressanta när länsstyrelsen snärtar med piskan. Även om vi sätter höjningen av medelvattenståndet till sannolika 0 kräver länsstyrelsen vallar med höjder 3- 3,5 meter för att klara stormfloder som återkommer någon enstaka gång i 5-årsperspektivet och då varar under 1- 2 timmar. I höstas drabbades Skåne av stormen Sven som i Malmö innebar att vattnet gick över kajkanterna på vissa hamnbassänger. På det närliggande Falsterbonäset sjönk samtidigt havsnivån 1,5 meter! Detta är en dragspelseffekt som är ganska vanlig i Öresund genom mötet mellan två hav. Jag tror inte att situationen kommer att vara särskilt annorlunda om 100 år jämfört med idag, om inte stormarna blir svårare med tiden. Ett sådant problem skulle möjligen kunna uppstå om vi får ett svalare klimat, om man uppmärksammar Ole Humlums analys av förhållandena före lilla istiden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Avslutningsvis kan man konstatera att vi klarat oss ganska bra hittills utan andra skyddsvallar än de naturliga, det bör räcka ganska bra att hjälpa naturen lite på traven där som man gjort de senaste tusen åren.

  13. 14
    Peter Stilbs Inläggsförfattare

    Björn #11 – Du har så rätt, men tyvärr finns det också ett fel 2 ggr i Dina rader – och tyvärr ser man liknande varianter några gånger i veckan här på bloggen

    Vill inte vara småaktig, men alla inlägg och kommentarer vinner mycket i trovärdighet om man använder de korrekta enhetsbeteckningarna och deras rätta prefix http://en.wikipedia.org/wiki/Metric_prefix

    (ja det ska vara litet k för ”kilo” = ”1000” , inte stort (K) )

  14. 15
    Christopher E

    #13 Peter Krabbe

    ”Beklagar Christopher, du får nog inget jobb på kustkommunens planeringskontor.”

    Fast jag är snubblande nära, sitter bara två dörrar bort från planavdelningen på kustkommunen och förser dem med höjdinformation, strandlinjekartor mm… :-)

    Men ”direktiven” om att ta höjd för spekulativa hot och en veritabel störtflod av desinformativ alarmism som överöser tjänstemän och handläggare rår ingen av oss på hur mycket konkret fakta man än kommer med, så man bör inte trötta ut sig för mycket. Man får försöka se det från en humoristisk sida. Någon gång kommer sanningen ikapp. Men ingen här räknar åtminstone fel på landhöjningen längre, alltid något.

    Strandlinjen höjer sig säger ”forskarna”, heter det trosvisst. Men jag kopplar av vid havet här och konstaterar lugnt snarlikt en historisk profil; ”och dock rör den sig inte”. Inga jämförelser i övrigt.

  15. 16
    Thomas Kaijser

    Christopher # 5.

    Riktigt förstår jag nog inte Lennart Bs resonemang.

    Jag tolkar vad han skriver som så att han menar att på
    grund av vattnets temperaturökning har
    vattenvolymen ökat med 1 mm (ungefär) i höjdled
    så att säga.

    Har man koll på temperaturförändringen globalt i
    världshaven (vilket man kanske har),
    och har koll på jordytans rörelse ovan hav
    (vilket man kanske har ) och
    också under havsytan ( vilken jag inte tror man har),
    så är det möjligt att man kan komma fram till ett
    skattat värde på 1 mm.

    Min spontanta gissningär att felmarginalen
    vad avser havsnivåförändringen
    orsakaqd av temperatur borde ligga på 1/2 mm åtminstone.

    Beroende alltså på att jag tror att
    det är för svårt att mäta vattentemperaturen globalt
    och att mäta jordrörelserna under
    havet.

    Sen säger Lennart B att c:a 2 mm havsnivåhöjning
    har orsakats av ökad mängd issmältning. Min spontana
    känsla är väl att den beräkningen är behäftad med ännu
    större osäkerhet än skattningen av havnivåhöjningen,
    orsakad av ökad vattentemperatur.

    Vattnet är ju i ett kretslopp och nederbörden över
    Antarktis återkommer ju till havet först om kanske
    10000s år så det känns ju knepigt. Hur vet man ens
    att mer vatten återkommer från ”isboxen” än som
    tillförs ”isboxen”. Det är möjligt att man via
    beräkningar kan landa på 2 mm ganska exakt
    men jag tvivlar. Min gissning är minst 1 mm osäkerhet,
    förmodligen 2 mms osäkerhet åt det minskande hållet.

    Sen visar Lennart B några kartor som anger havsnivåförändringen
    på olika platser men då är det väl skattningar av ”apparent havsnivå”
    Dessutom, Jag förstår inte hur dom här kartorna är framtagna.
    Hur ser mätdata ut?

    Jag anser att den typ av mätdata som måste
    ligga till grund för prognoser är vad Du Chrostopher kallar
    för ”apparent” landhöjningar ( landsänkningar) och att
    man måste ha ett tätt nät av
    mätstationer längs världens kuststräckor.

    Men att mäta mm-höjningar och sänkningar av havsvattennivån vid
    landgränser kanske inte är trivialt. Och sen
    ska det kalibreras med i första hand månens
    dragninskraft.

    I Nya Zeeland och delar av Frankrike kan tidvattnet
    variera med 10 m ( inte mm) i höjdskillnad.

    Vad beträffar exakt positionering av satelliter
    positioner har jag inte hunnit ta kontakt med
    mina ”expert-källor” men jag återkommer.

    Du skriver dock att satellitbanan är exakt
    bestämd. Vad menar Du när Du skriver så?

    Hur bestämmer Du ditt origo? Och även om Du har
    lyckats bestämma en fixpunkt någonstans så
    för att bestämma en satellits läge måste 3 eller
    4 klockor koordineras och ticka exakt lika fort
    och det är svårt att få till- tror jag – är
    bäst att tillägga. Det är möjligt att man kan få stor
    exakthet (nanometer) relativt en fix punkt på jorden.
    Jag ska försöka kolla upp den här punkten

    Kanske någon av bloggens läsare vet preecis
    précis hur exakt man kan bestämma en satellits läge.

    Thomas K

  16. 17
    Jensen

    Skåne i slutet av 2000-talet. En ynka plutt, säkerligen högst 1/6 av gamla Skåne.
    Framställdes som en fasaväckande karta baserad på IPCC´s scenarier grundat på minst 4 m havshöjning, kanske högre.
    Seminarium på Malmö Börshus 13/ 2008 EU och den globala klimatfrågan.
    Föredragshållare Kerstin Nilemark länsarkitekt. :” Ett skånskt perspektiv på¨klimathotet och stigande havsnivåer.” Ett värre klimahot har jag aldrig skådat.

    Följande föredragshållare var Pia Kinhult, som inledde med:” Sedan nu detta tramset avslutats, samtidigt som hon gjorde en nedgörande, svepande gest över den senaste kartbilden skall vi återgå till realiteterna, nämligen de framtida infrastrukturera, vilket hon gjorde med stor insikt och förtroende.
    Mitt perspektiv betr. klimatförändringar blev åter realistiskt

    Jag kunde se framtiden an med tillförsikt beträffande fortsatt badande på Ljunghusenstranden liksom jag de senaste 70 åren kunnat göra utan klimatoro, utan endast med beaktande av vädrets makter.

  17. 18
    Christopher E

    #16 Thomas Kaijser

    Jag kanske missförstår dig, men jag trodde du undrade varför man inte ser de 25 cm på några olika platser. Kartan Lennart Bengtsson visar är från satellitaltimetri, och visar en höjning som är ojämnt fördelad i världen. Det är absolut höjd som visas där, inte relativt kuster dvs ”apparent”.

    Att man inte ser havsytehöjning på platser som Nya Zeeland där berggrunden stiger är inte så konstigt.

    För att nytta av vattenståndsmätningar vid kuster i ett globalt jämförelseperspektiv måste man korrigera bort isostatisk markrörelse på platsen. Detta låter sig göras med långa serier av data från från satellitpositioneringssystem mätt vid vattenmätaren. De arbetar mot – vilken jag förutsätter även satellitaltimetri gör – ett definierat fast referensplan.

    Förändringar långsiktigt genom ändring av tidvattenkrafter mm tror jag man har koll på.

    Satellitpositionering använder mycket riktigt exakta atomklockor, och hänsyn tas till relativistiska effekter.

    Men med allt detta sagt, säger jag inte emot dig att budgeten för havsytans rörelse innehåller en mängd antaganden och därmed felmarginaler som matchar dem. Det är en rätt lång väg och mycket siffermassage innan rådatat från satellitaltmetri blir de snygga kurvorna som visas. De kan också vara värt att på påpeka att satellitaltimetri inte fungerar tillfredställande just vid kuster. Radarns fotavtryck är 10 km och kontamineras av landdata nära kusten.

  18. 19
    Börje S.

    Visst vore det lämpligt om Sten Bergström på SMHI som sysslar dagligen med havsnivåer finge ta ställning till och kommentera innehållet i denna och föregående tråd?

    För mig har det varit en fest att läsa att följa resonemangen. Jag har tidigare nämnt en hoppsten vid Torskanäset i Skälderviken som stack upp en dm för 50 år sedan och som fortfarande stack upp för 15 år sedan när jag var där sist. Idag behöver jag inte ens åka dit, den syns på Googles satellitkarta om inte den låga upplösningen gjort den till en synvilla.

    Det måste finnas hundratusentals kustbor som sett att de oerhörda havsnivåhöjningarna som media trumpetat ut inte synts till under de år som larmen gått.

    Det obegripliga mysteriet med de förskräckliga havsnivåhöjningarna som få sett ens skymten av måste lösas. Därför skickar jag härmed havsnivåtrådarna till nämnde havsnivåexpert Sten Bergström så att gåtan äntligen blir löst.

  19. 20
    Börje S.

    Så där ja, skickat till Sten Bergström:

    För drygt ett år sedan undrade jag mycket över de alarmerande höga vattenståndsökningar som SMHI menade var på väg att inträffa om ett halvt sekel.

    Trots att Du var vänlig nog att förklara hur SMHI kommit fram till dessa förskräckliga framtida havsnivåhöjningar, så måste jag erkänna att jag inte riktigt förstod hur det gått till.

    I dagarna har två blogginlägg hos bloggen ”klimatupplysningen” lett till för mig intressanta synpunkter i frågan, det ena av Lennart Bengtsson, det andra av Christoffer Enckell.

    Det som saknas i diskussionen är Din och SMHI:s syn på saken.

    Det skulle vara mycket intressant om Du/SMHI blandade Er i diskussionen så att även Era synpunkter på ämnet havsnivåhöjningar runt Sveriges kuster fick ett ord med i laget.

    Med tack på förhand från

    /Börje Sandquist

    Här är blogginläggen:

    http://www.klimatupplysningen.se/2014/04/07/hur-oroliga-skall-vi-for-havsnivaokningen/#comments

    http://www.klimatupplysningen.se/2014/04/07/om-landhojningsproblematik-overdriven-havsytehojning/#comment-368985

  20. 21
    Pelle L

    Faen Börje S vad du är elak!

    Du kan ju inte helt plötsligt börja blanda in fakta i klimatdebatten.
    Var skall det sluta om alla gjorde så tror du ;)

  21. 22
    Johan M

    Har följt SMHI:s uttalanden under åren och har förundrats över deras prognoser för höjningen av havsnivån. Min slutsats, efter att ha tillämpat principen ”follow the money”, är att det helt enkelt är frågan om manipulerad fastighetsspekulation. Vad händer med fastighetspriserna om alla ”vet” att vattnet kommer att stiga en meter utanför Skanör-Falsterbo? . Eh….nedåt? Vem går då in och köper en sommarstuga? Eh… klimatexperter på SMHI? Ahh, saken är biff.

    (obs inlägg med ironi)

  22. 23
    Johan M

    #11 #14

    >(ja det ska vara litet k för ”kilo” = ”1000″ , inte stort (K) )

    I ”datavärlden” används ”K” för ”kilo” men då är ett ”kilo” 1024 (2^10). Förvirring blir total när M, mega, kan vara antingen 2^20 eller 1 000 000 beroende på sammanhang (ger alltid ett avdrag på tentan).

  23. 24
    Peter Stilbs

    Johan M – #23 – ja, det är ju mer förvirring inom området, som framgick i min Wikipedia-länk. I dataområdet så jobbar man med binära etc tal, och har snott prefix som exempelvis hör till 1000 och applicerat dem på 1024 etc

  24. 25
    Lasse

    Tala inte illa om SMHIs Sten Bergström. Han är son till en LTH professor som lärde oss om byggmaterial.
    Husen vi dimensionerade hade goda marginaler tack vare väl tilltagna säkerhetsfaktorer.

    Men när det gäller vatten nivåer så är inte alltid väl tilltagna marginaler oproblematiskt. Åtgärder som görs kan bli helt fel. Jag studerar dagligen en kaj som byggdes under början av förra seklet. En kaj som borde ligga ca 0,5 m för högt idag. (Stockholms närhet). Det gör den också på vissa sträckor, grundlagda på fast botten. På andra så ligger krönet närmare dagens vattenstånd. Där den ligger på intakt rustbädd på lera. Lerlagret är nämligen även sättningsbenäget och följer med nedåt. Vilket ger lokal landsänkning!

  25. 26
    Börje S.

    #25 Lasse ang #19 och #20

    Jag talar inte illa om SB.

    Jag är bara oerhört nyfiken på hur de kolossala havsnivåökningarna som ska ske i Sverige om ett halvsekel projekterats fram. Min fromma önskan är att få det förklarat så att även jag, en naturvetenskapligt oskolad person, begriper hur det gått till.

    Men det kanske inte går.

  26. 27
    ThomasJ

    Intressant och mycket lärorik tråd. Tack för det Christopher & Peter! :-D

    Avser göra bruk av informationerna häri för fortsatt ’bearbetning’ av respektive ansvarig(?) på Länsstyrelsen här i V:a G. – där ’man’ fixerat min nollhöjd till 3,6 meter!

    Börje S.: Nyfiken att erfara evtl. svar från SMHI… ;)

    Mvh/TJ

  27. 28
    ThomasJ

    Måhända var en/annan ‘expert’ deltagande i utformandet av hur ‘saker & ting’ ska vidareförmedlas/utläras… ? Jfr. gärna med WWFs ‘pedagogiska material’ i temat till skolorna. Tror en viss, här av/till uppträdande centristiskt orienterad N/O-lärare kan ta till sig lite tips i hur hjärntvätten ska kunna fortsätta… ;)
    Läs intressant tråd här:

    http://www.thegwpf.org/new-report-reveals-green-brainwashing-in-uk-schools/

    Mvh/TJ
    PS: jag menar bara blott, att SVT ‘bedömde’ NRKs ‘Hjernevask’ som varande EJ motsvarande deras (SVTs) ‘kvalitetskrav’ – sicket djefvla egenbedrägeri!!! //DS

Kommentarer inaktiverade.