År 2013 enligt HadCRUT4: Inget slut på uppvärmningspausen

Nu när HadCRUT4 för hela 2013 har publicerats kan vi konstatera att enligt denna temperaturserie fortsatte uppvärmningspausen även detta år. Här kommer min analys av HadCRUT4.

Den globala temperaturen enligt HadCRUT4 ses i följande diagram:

Metoffice global

Met Office skriver i ett blogginlägg The 2013 global mean temperaturer:

För HadCRUT4, är den preliminära uppskattningen för hela 2013 mellan 0,39 C och 0,59 C över det långsiktiga (1961-1990) medelvärdet 14,0 C, med en central uppskattning av 0,49 C.

Det innebär att 2013 är bland de tio varmaste åren i mätningarna och vi fortsätter att se en global temperatur nära rekordet som de som ledde till att 2000-2009 var det varmaste decenniet i de instrumentella mätningarna.

Följande stapeldiagram illustrerar var 2013 hamnar om man rankar åren efter det uppmätta medelvärdet:

Stapeldiagram modifierat

Man ser där att det finns sju år som är formellt numeriskt varmare än 2013 enligt HadCRUT4. Jag irriterar mig för övrigt lite på att Met Office gör så stort nummer av att flera år nära varandra hör till de tio varmaste. Detta borde ju vara en självklar följd av att klimatet ändrar sig långsamt och säger därför i sig ingenting om i vilken riktning temperaturen kommer att ha ändrat sig om säg trettio år.

Ovanstående stapeldiagram har ingen information om osäkerhetsgränserna som är ungefär  ± 0,1 C. Ett bättre sätt att jämföra 2013 med de föregående åren är det som jag tidigare använt att beräkna skillnaden i temperatur mellan dessa och 2013 som ett osäkerhetsintervall eller konfidensintervall.

 Konfidensintervall för temperaturskillnaden mellan tidigare år och 2013

I databasen HadCRUT4 för årsmedelvärden ges varje värde med sina osäkerhetsgränser med konfidensgraden 95%. Man kan därför enkelt beräkna skillnaden mellan två årsmedelvärden inklusive osäkerhetsgränserna för denna genom att använda en felfortplantningsekvation.

I följande stapeldiagram visas osäkerhetsintervallet för temperaturskillnaden mellan ett visst år och 2013 i grönt. Om intervallet skär nollinjen innehåller det alltså värdet noll och skillnaden är inte signifikant. Om intervallet däremot inte skär nollinjen så är skillnaden signifikant och den del av stapeln som inte ingår i osäkerhetsintervallet visas i blått.

Konfidensintervall

 Diagrammet visar att inget av åren 1997-2012 signifikant skiljer sig från 2013 utom 1999 och 2000 som var år med La Niña och därför särskilt kalla. Däremot är alla år före från och med 1996 signifikant kallare än 2013. Inget år är signifikant varmare än 2013.

Sedan 1997 har alltså inte medeltemperaturen ökat signifikant, dvs. mätningarna med hänsyn tagen till osäkerhetsgränserna visar ingen ökning. Vi har en uppvärmningspaus sedan 1997 som alltså har fortsatt också under 2013.

Det är naturligtvis så att eftersom osäkerhetsintervallen är så vida jämfört med de relativt små temperaturstegringar som vi vill ta reda på så kan även en sådan uppvärmningspaus innebära både en viss uppvärmning men lika gärna en viss avkylning. En långsamt ökande eller minskande temperatur på någon tiondels grad per decennium blir nämligen svår att upptäcka även om mätperioden är mer än tio år. Detta är en följd av svårigheterna att mäta temperaturerna tillräckligt noggrant.

Men oavsett detta är skillnaden mellan de två tidsperioderna i diagrammet, 18-årsperioden 1979-1996 och 17-årsperioden 1997-2013 mycket markant. I den första perioden blir det snabbt signifikanta skillnader jämfört med 2013 och dessa ökar också markant ju längre bak i tiden man går. I den andra perioden händer däremot nästan ingenting utom en viss variation uppåt och nedåt mellan åren. Klimatet har där tagit en paus.

Uppvärmningspausen och klimatmodellerna

Följande graf, där jag förstorat upp en del, är från Met Offices blogg The 2013 global mean temperature där även uppvärmningspausen diskuteras och jämförs med klimatmodellerna:

Temp och modeller enligt MetOffices blogg

Lägg märke till att modellerna stämmer särskilt bra med observationer under perioden 1980-2000 där uppvärmningen går i en jämn och konstant takt. Dessförinnan är överensstämmelsen sämre.

Men den mest anmärkningsvärda avvikelsen är att modellerna på 2000-talet fortsätter i samma uppvärmningstakt medan enligt observationerna saktar denna takt av och vi går in i uppvärmningspausen, det som MetOffice kallar ”the current pause in surface warming”.

Enligt MetOffice kan uppvärmningspausen delvis bero på ökad avkylning från havet:

Det finns också allt fler vetenskapliga belägg för att den aktuella pausen i jordytans uppvärmning är förknippad med naturliga variationer i världshaven, eftersom de absorberar värme från atmosfären. Förändringar i utbytet av värme mellan ythav och djuphav verkar ha orsakat åtminstone en del av uppvärmningspausen, och observationer antyder att Stilla havet kan spela en nyckelroll.

I en annan bloggpost från Met Office The recent pause in warming nämner man att en annan del kan bero på att jorden faktiskt tagit emot mindre värmeeffekt från solen än före uppvärmningspausen.

Skillnaden mellan klimatmodellerna och observationerna kan också illustreras i diagrammet med osäkerhetsintervallen för skillnaderna mellan tidigare år och 2013. Från diagrammet närmast ovan ser vi att CMIP5-modellerna prognostiserar ett värde för 2012 som är 0,1 C större än för 2010. I följande diagram har därför det sista gröna intervallet för 2013 ersatts med intervallet för 2010 som förskjutits uppåt med 0,1 C:

Konfidensintervall modifierat

 Den av CMIP5-modellerna prognostiserade medeltemperaturen visar sig då bli signifikant varmare än den observerade temperaturen för 2013. Detta illustrerar den av IPCC använda definitionen av uppvärmningspausen som att den observerade uppvärmningen är signifikant mindre än den av klimatmodellerna beräknade.

Läs mer: Uppvärmningspausen och IPCC

Läs mer: Uppvärmningspausens orsak och verkan enligt IPCC

Medeltemperaturens utveckling för normala klimatperioder

World Meteorological Organisation (WMO) föreslår trettio år som en lämplig normalperiod för att beräkna medelvärdet på temperaturen. Perioden blir då enligt WMO tillräckligt lång så att variationer mellan åren filtreras bort samtidigt som den inte är längre än att den kan visa mer långsiktiga trender i klimatets utveckling.

Därför borde det vara av intresse att se på en kurva över trettioårsmedelvärden för temperaturen. Jag har faktiskt inte stött på sådana kurvor men har nu beräknat en sådan själv. Men jag har egentlligen beräknat löpande 31-årsmedelvärden eftersom värdet då enkelt kan förknippas med mittenåret i tidsperioden (men det är naturligtvis oväsentligt om vi tittar på 30 eller 31 år i detta sammanhang).

Följande kurva visar resultatet av mina beräkningar av löpande 31-årsmedelvärden för HadCRUT4:

HadCRUT4 31 år löpande medelvärde

Värdet som vi till exempel avläser för år 1960 är då medelvärdet för HadCRUT4 över tidsperioden 1945-1975 där alltså 1960 är mittenåret. Eftersom HadCRUT4 går från 1850 till 2013 så blir första tidpunkten på kurvan 1865, mittenåret i perioden 1850-1880, och den sista blir 1998, mitten i intervallet 1983-2013.

På kurvan syns den pågående uppvärmningspausen endast som en svag avböjning på slutet av kurvan. Detta beror på att en platå av matematiska skäl kan bildas först när temperaturen legat stilla i mer än trettio år. Jämför hur det ser ut år 1940 i kurvan ovan och enligt MetOffices HadCRUT4-kurva, det första diagrammet ovan.

Temperaturen gick genom ett maximum strax före 1940 enligt HadCRUT4-kurvan men 31-årsmedelvärdena fortsätter däremot att stiga i flera år och maximum kommer där först efter år 1950.

Om uppvärmningspausen skulle sluta nu så skulle vi inte få någon platå i 31-årskurvan men kurvan skulle minska sin lutning under flera kommande år innan lutningen skulle börja öka igen. Uppvärmningspausen omkring år 1950 i 31-årskurvan är drygt tio år lång men motsvarar en 40 år lång uppvärmningspaus i HadCRUT4-kurvan.

Det är intressant att se hur snabbt 31-årsmedelvärdet kan ändras. Strax före 1900 ser vi en minskad temperatur i nästan lika snabb takt som den sedan ökar strax efter 1920. En ungefär lika snabb ökningstakt som på 1920-talet ser vi när uppvärmningen är som snabbast omkring 1990. Men detta borde innebära att även av rent naturliga orsaker utan antropogen inverkan så kan ändringstakten i temperaturen bli lika stor som vi sett i slutet av nittonhundratalet.

Uppvärmningens storlek mellan början och slutet av kurvan är 0,6 C. Av särskilt intresse är att titta på hela perioder av 60 år då det ju ofta talas om möjliga sextioårscykler i klimatet. Sextioårsperioden 1900-1960 visar en uppvärmning av cirka 0,4 C. För perioden 1938-1998 ser vi också en temperaturökning på ungefär 0,4 C. Men i den första sextioårsperioden borde uppvärmningen främst vara naturlig eftersom den stora ökningen i strålningseffekten (forcingen) av växthusgaser kommer i den senare perioden.

Till sist

Uppvärmningspausen har fortsatt under 2013. Den intressanta frågeställningen är hur länge den kommer att fortsätta. Vi borde snart få en ny El Niño vilket kan leda till en tillfälligt ökad temperatur 2014 eller 2015. Ofta följs El Niño av La Niña med tillfälligt minskad temperatur så en uppgång i temperaturen 2014-2015 behöver inte betyda att uppvärmningspausen har tagit slut.

Vad HadCRUT4 framförallt visar är att en antropogent orsakad uppvärmning hittills har fortskridit långsamt. Antropogen uppvärmningstakt verkar inte ha varit snabbare än rent naturliga klimatförändringar och inte heller verkar graden av antropogen uppvärmning skilja sig från huvudsakligen naturlig sådan när man jämför 1900-1960 och 1938-1998 i diagrammet för 31-årsmedelvärden.

Dela detta inlägg

44 reaktion på “År 2013 enligt HadCRUT4: Inget slut på uppvärmningspausen

  1. 1
    Lasse

    Bra Pehr!
    Fler diagram där 60 års perioderna syns!
    Jag har gjort observationen att det ÄR en liten skillnad mellan de två perioderna i början och slutet av 1900 talet. Som en homage ( stavas det så?-inte komage i alla fall) åt AGW!

    Är detta baserat på temperaturer som ändrats av vetenskapare?

  2. 2
    Rosenhane

    Det är skandal att den svenska journalistkåren undeblåser lögnspridningen om agw genom att upplåta plats som nu senast i Svd:s Brännpunkt åt nyttiga idioter som hårdrisörskan Anna-Carin Hatt och andra till att skriva om den galopperande uppvärmningen och dess ödesdigra konsekvenser om vi inte skyndsamt agerar med politiska beslut och ökade skatter.
    Vem som helst kan kontrollera att det inte existerar någon ”allt mer ökande” uppvärmning, det rör sig om lögner och fria fantasier.
    Dessa avgrundsokunniga människor måste bort frön köttgrytorna och ersättas av vettiga individer; rösta bort dom!

  3. 4
    Ingemar Nordin

    Tack Pehr för denna intressanta genomgång.

    Jag har en fråga: Nu börjar ju din beräkning av 31-årsmedelvärden 1850 av det enkla skälet att de registrerade observationerna börjar då. Men man skulle väl lika gärna kunna börja beräkningen från 2013 och gå bakåt? Hur skulle kurvan då se ut? Skulle det bli någon skillnad?

  4. 5
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Ingemar #4,

    ”Nu börjar ju din beräkning av 31-årsmedelvärden 1850 av det enkla skälet att de registrerade observationerna börjar då.”

    Nen, jag började faktiskt med 1865, inte 1850. Så här skriver jag i blogginlägget:

    ”Eftersom HadCRUT4 går från 1850 till 2013 så blir första tidpunkten på kurvan 1865, mittenåret i perioden 1850-1880, och den sista blir 1998, mitten i intervallet 1983-2013.”

    Jag beräknar alltså 31-årsmedelvärdet för 1865 genom att summera värdena för de 31 åren 1850-1880 och dividera med 31. Det går alltså inte att beräkna något medelvärde enligt denna metod för 1864 eller tidigare år eftersom vi inte har något värde för 1849 eller tidigare. Det går inte heller av samma skäl att beräkna medelvärden för åren 1999-2013, 1998 blir det sista året som man kan beräkna ett medelvärde för.

  5. 8
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Resenhanne #2,

    ”Det är skandal att den svenska journalistkåren undeblåser lögnspridningen om agw genom att upplåta plats som nu senast i Svd:s Brännpunkt åt nyttiga idioter som hårdrisörskan Anna-Carin Hatt och andra till att skriva om den galopperande uppvärmningen …”

    Jag antar att du menar denna artikel med Anna-Karin Hatt som medförfattare:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brannpunkt-eu-bor-satta-hogre-klimatmal_3304528.svd

    Jag sökte på ordet ”galopperande” i texten men det blev ingen träff. Jag upplever hennes text som ganska moderat faktiskt, åtminstone jämfört med vissa andra politikers ;)

  6. 10
    Gunnar Strandell

    Lasse #3

    Tack för den länken!
    Den ger lite näring åt mina tankar om att en omrörning av havet, så att kallare vatten väller upp, räcker för att skapa klimatförändringar på de breddgrader som är beroende av värmetillförsel från ekvatorn för att inte kylas ned.

    Off topic:
    Vi kan konstatera att det bland de 15.000 som inte tagit till sig Per Holmgrens, eller Naturvårdsverkets prognoser för Vasaloppet och vintersportutrustning finns den här mannen: ;-)
    Länk:
    http://results.vasaloppet.se/2014/?event_main_group=2014&pid=search&search%5Bname%5D=rockstr%C3%B6m&search%5Bfirstname%5D=johan&search%5Bage_class%5D=%25&search%5Bsex%5D=%25&search%5Bstart_group%5D=%25&search%5Bnation%5D=%25&search%5Bstate%5D=%25&search_sort=name&event=ALL_EVENT_GROUP_2014&favorite_add=99999916788859000019C674

  7. 11
    Rosenhane

    Pehr Björnbom 8

    Rätt, jag blandar ihop Hatt/Eks artikel med Ernkrans/Ulvskogs vilket väl inte är alltför konstigt då de båda innehållsmässigt huserar i samma svammelkorridor. :)

  8. 12
    Lasse

    #10 Kollade du vilken klubb han är anmäld för?
    Vaxholms kanotklubb!

  9. 13
    Ingvar Engelbrecht

    Någon av de duktiga skribenterna här skrev för länge sedan något som jag fastnat för:

    ”Atmosfären blir så varm som haven (oceanerna?) tillåter”

  10. 14
    Lasse

    #13 Sitter just och läser kommentarerna på den artikel som Willis E gjort (se #3).
    Kul att lära sig och försöka hänga med!
    Nån räknade på skillnaden i energiutflöde vid plus resp minus en grads vattentemp:
    ”Let’s take an example of sea surface water that is 27 C at La Nina, and 29 C at El Nino (i.e. the index goes from -1.0 to +1.0). How much difference does that make, you ask? Running the numbers through the equation shows that at 27 C (300 K), a black body radiates away 459.3 watts/m^2 and at 29 C (302 K) 471.6 watts/m^2. That’s an extra 12.3 watts per square metre at El Nino versus La Nina.”
    Stefan-Boltzmans lag:http://en.wikipedia.org/wiki/Stefan%E2%80%93Boltzmann_law

  11. 15
    Per Welander

    Jag gillar inte ordet ”uppvärmningspausen”. Det antyder att temperaturen så småningom efter en okänd tid kommer att stiga igen. Men det vet vi inte. Det kan också bli kallare. 5-årstrenden för globala temperaturen enligt UAH, RSS, GISS, NCDC och HadCRUT4 är alla negativa.

    Jo IPCC säger att det ska bli varmare men de baserar sin tro på klimatmodeller som är felaktiga.

  12. 16
    bom

    Ännu ett av våra vänsterorakel har tänkt till och publicerat sig, Det handlar om kulturmaxisten Åsa Moberg 66 år gammal. Boken ges ut av Natur och Kultur och heter ”Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten-en bok om kärnkraft”.

    Moberg är väl pensionerad från aftonbladet då och kanske har hen studerat kärnkraft intensivt eller också vill hon bara hjälpa sina meningsfränder att ånyo gripa makten för det är ju valår i år och bryr sig inte ett dugg om fakta förutom att hon sitter fast i Gen I-träsket.

    Omdömet i slasktidningen Metro (har inte AB köpt den?) lyder:
    ”Som titeln skvallrar om-det här är ingen opartisk bok om kärnkraft, långt därifrån. ÅM har ända sedan folkomröstningen 1980 varit aktiv kärnkraftsmotståndare och har nu fått skriva sin ”drömbok”. Ett rykande ilskt debattinlägg i valårstider när alla motvalls åsikter behövs i åsiktsforsen.”

    Skulle man inte också ha kunnat skriva: En oseriös partsinlaga av ringa eller inget som helst värde?

  13. 17
    Bengt Abelsson

    # 13 I E

    Solinstrålningen passerar genom den transparenta atmosfären, träffar havsytan och avger sin energi på 0-100 m djup, mer högre upp och mindre djupare ner.
    Haven blir då uppvärmda ( jämfört med om solen inte alls fanns) – och energibalans kräver att denna energi bortförs från vattnet. Luften blir varm genom kontakt med det varma vattnet, i alla fall över oceanerna.
    På samma sätt över land – solstrålningen absorberas i marktytan / vegetationen och genom ledning / konvektion värms luften.
    Tanken att oceanerna skulle kunna värmas av luften verkar bakvänt.

  14. 19
    Peter F

    Åsa Romson ska också åka Vasaloppet. Undrar vad hon ska skylla på om hon tvingas bryta pga blöta och tunga spår.

  15. 20
    Ingemar Nordin

    Per W. #15,

    Det är klart att ordet ”uppvärmningspausen” är ett retoriskt språkbruk. Pehr B har bara anpassat sig till hur de flesta betecknar platån. Själv föredrar jag den senare benämningen som ju är ett mer neutralt språkbruk.

  16. 23
    Ingemar Nordin

    David Whitehouse på GWPF analyserar en uppsats av Santer et.al. som hävdar att ”pausen” beror på en rad små vulkanutbrott under 2000-talet. För att visa på effekten (aerosoler som förhindrar solstrålar att nå ned till jordytan) av dessa vulkaner rensar de bort El Nino och de stora utbrotten El Chichon and Pinatubo, och … vips så blir dessa många små utbrott viktiga. Enligt Santer et.al.

    Whitehouse är skeptisk, och påpekar lite roat att om man gör som Santer et al så blir faktiskt ”pausen” hela 20 år!

    http://www.thegwpf.org/volcanoes-20-year-pause/

  17. 25
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Lasse #21,

    ”Pehr-låg detta framme när du skrev?
    Samma slutsatser från Bob Tisdale:
    http://wattsupwiththat.com/2014/02/28/an-odd-mix-of-reality-and-misinformation-from-the-climate-science-community-on-england-et-al-2014/

    Tack för länken! Nej, jag hade inte läst detta innan jag skrev mitt inlägg. I de fall vi får samma slutsatser förklaras detta av att dessa slutsatser är en nödvändig följd av de förutsättningar som vi båda har utgått ifrån.

  18. 26
    Ingemar Nordin

    Lasse #24,

    Tack för den listan!

    Den nyinkomna nummer 10 av Gavin är kul: ”Pausen” beror på ett helt otroligt sammanträffande! Ja, den Naturen – vilket spratt den spelar alla dessa idoga modellerare.

  19. 28
    Per Welander

    Ingemar #20: Att jag inte gillade ”uppvärmningspausen” var ingen kritik mot författaren Pehr. Jag har själv använt det ibland då det är vanligt – ”hiatus”. Platå gillar jag bättre. Den kan avslutas både uppåt eller nedåt. Poängen var osäkerheten om framtiden, kallare eller varmare? Vi vet inte.

  20. 29
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Ingemar #26,

    Jag läste som hastigast igenom artikeln av Gavin Schmidt et al ”Reconciling warming trends”:
    http://www.nature.com/ngeo/journal/v7/n3/full/ngeo2105.html

    Jag kan verkligen ta till mig Anthony Watts ironier i detta fall, till exempel:

    ”In their new paper they explain that the reason for this is not – as wild-eyed readers at BH might think – that the models are wonky. In fact it’s all down to an incredible, incredible coincidence.

    So, with the benefit of hindsight, the climate modellers can fit their square peg into a round hole. It wasn’t that the models were running too hot, it was just that nature has got it in for climate modellers.”

    Jag undrar om denna artikel kan bidra till att i någon mån stärka klimathotssaken i bakvattnet av uppvärmningspausen eller om den faktiskt motverkar denna sak. Jag tycker att artikeln ger ordet ”klimatkris” en ny innebörd, en kris för de som har investerat i att klimathotet skall fortsätta att i lång tid vara en guldgruva för mer eller mindre välmotiverad verksamhet av olika slag.

    I detta fall gäller det framförallt utvecklingen av en uppsjö (mindre än hälften skulle var mer än nog) mycket komplicerade datormodeller för klimatet. Dessa modeller kostar inte bara multum att utveckla utan behöver också väldiga datorresurser som gör dem mycket dyra att använda.

  21. 30
    Sören G

    Ulrika Björksten i Vetenskapsradion i P1: En viktig uppgift för vetenskapsradion är att välja bort sådana vetenskapliga nyheter som inte håller måttet. Låter ju lovvärt, men vänta hur många nyheter om klimatet har vi inte hört i vetenskapsradion som inte håller måttet!

  22. 31
    Sten Kaijser

    Per,
    jag använder helst samma ord som de troende
    det finns ingen anledning att provocera i onödan

    dessutom är det vackert så att de medger att uppvärmningen tagit en paus

    det blir lite lättare för dem om det nu börjar bli kallare
    eftersom alla nu väntar på en El Niño så kan det ju faktiskt dröja några år innan det märks
    även om det skulle bli kallare

    Ett tänkbart scenario för de närmaste åren är först en El Niño som ger ett relativt varmt år
    och sedan sjunker temperaturen ner till ungefär densamma som år 1999 eller 2000
    och sedan sjunker den ännu mer och vägrar sedan att nå upp till vad den var under det första decenniet
    men det kommer förmodligen att ta minst 5 år till innan vi börjar ana vart det lutar

  23. 34
    Åke N

    Gunnar #32. Kommentarsfältet ser öppet ut men funkar ej (åtminstone ej för mig).

  24. 35
    Rosenhane

    Äke N 32 och andra som inte vill betala för att bli hjärntvättade.
    För att läsa nätbilagan av SvD obehindrat; ladda hem webbläsaren Crome och välj inkognitofönster och vips, nemas problemas!

  25. 37
    pekke

    Rosenhane # 35 – 36

    Det räcker oftast med att rensa den så kallade ” cachen ” , och/eller historik och/eller cookies/kakor, men se till att ni inte rensar bort inloggningar till de sidor ni sparat lösenord till !!

    Funkar på de flesta webbläsare.

    De sidor som det inte funkar på har nån form av IP-minne som kommer i håg IP-adresser.

  26. 38
    pekke

    pekke#37

    Att rensa bort cookies/kakor är det viktigaste, de talar om var man varit tidigare och används även för riktad reklam.

  27. 40
    Rosenhane

    Ingvar 39

    Ingen fara, det är ju bara vi plattjordingar som läser här så det kommer inte ut. :) :) :)

  28. 41
    Gunbo

    Pehr B,
    Ang. uppvärmningspausen ser jag tydligt en av orsakerna i PDO som också har en koppling till ENSO. Diagrammet i nedanstående länk är talande.
    http://www.nynjpaweather.com/2013/07/08/pdo-positive-for-1st-time-since-may-2010/

    Ändå kan inte PDO ensamt driva den globala temperaturen. I så fall hade temperaturen nu legat på samma nivå som 60-talet och början av 70-talet och det gör den ju inte. Så det du skriver: ”Vad HadCRUT4 framförallt visar är att en antropogent orsakad uppvärmning hittills har fortskridit långsamt” håller jag med om. Det är ju också vad Lennart Bengtsson anser. Vi får se hur det blir när PDO växlar till varm fas om 10-20 år.

  29. 42
    LBt

    I diagrammet enligt HadCRUT4 ser man tydligt

    en uppgång 1860-1880, 20 år ca 0,2 C
    en nedgång 1880-1910, 30 år ca 0,3 C
    en uppgång 1910-1945, 35 år ca 0,5 C
    en nedgång 1945-1975, 30 år ca 0,1 C
    en uppgång 1975-2005, 30 år ca 0,6 C
    en någonting 2005-2014, 9 år ca 0,0 C

    man ser också tydligt hur nedgången 1880-1910 är brantare än nedgången 1945-1975 som i sin tur är brantare än den påbörjade utvecklingen 2005-2014.
    Vidare ser man att uppgången 1860-1880 är mindre brant än uppgången 1910-1945 som i sin tur är mindre brant än 1975-2005.

    Allt som allt kommer man förloppet förbluffande nära om man blandar en exponentiellt stigande temperaturkurva från ca 1860 med en periodisk ca 60-årig svängning med konstant amplitud. Fortsättningen skulle då innebära inledningen till en brant uppgång om ca 15 år. Kanske därefter en utveckling i trakten av 0,15 C per decennium istället för ca 0,10 de senaste 100 åren. Långsamt? Nej, det tror jag inte blir det allmänna omdömet.

    Men vi vet inte, kanske blir förloppet gynnsammare. Ett återhållsamt förhållningssätt till utsläpp vore emellertid nog förnuftigt till dess vi vet bättre.

  30. 43
    Guy

    LBt #42

    Enligt din tabell är vi 0,9 på plus. Du tycks ha annorlunda trender än dom vanligaste som säger +0,7-0,8.
    Dessutom vet jag inte hur du har valt dina tidsperioder för dom tycks inte vara jämna eller jämförbara.

    För övrigt kunde jag tänka mig att du kunde hålla en paus tills vi vet bättre.

Kommentarer inaktiverade.