Vindkraften drar fram

Vindkraft Västernorrland

Vi kan naturligtvis inte veta vilka energislag som människor kommer att använda i framtiden. Trots det verkar det finnas en förkärlek till just vindkraft från myndigheternas och från miljöorganisationernas sida. Enligt en källa har Länsstyrelsen i Västernorrland bidragit med 100 000 kronor för att stödja ett ”informationsblad” om vindkraftens förträfflighet. Den sk Vindkraftstidningen går ut till samtliga hushåll i länet. Hushållen i Jämtland och Västerbotten får också ”Vindkraftstidningen” men de informationsbladen finansieras inte på samma vis.

Det pågår tydligen en stark propagandavåg för att bana väg för ytterligare utbyggnad av vindkraftverk i Sverige. Gissningsvis handlar det om politik. Att kunna visa att det finns planer för att Sverige ska ha si eller så mycket ”förnybart” inom en snar framtid förmodas kanske ge pluspoäng i EU och på klimattoppmöten?

Men det är inte utan protester. På tidningen ”Allehanda” hittade jag en debattartikel skriven av en som fått sin närmiljö förstörd. ”Många är rubrikerna och insändarna om vindkraft i medierna dessa dagar. Många förtvivlade, frustrerade och förbannade människor gör sig hörda.” skriver Christer Lidén.

Så är det säkert också. Det skrivs debattartiklar och det hålls möten. Frågan är om det räcker för att mota denna bulldozer som obönhörligen drar fram över stock och sten, hör inte, ser inte, bryr sig inte, vilka den kör över. Igår sa Uppvidinge kommun, i Kronoberg, ja till 40 nya vindkraftverk trots starka protester.  Lennart Lundahl, som är en av motståndarna till utbyggnaden, funderar på att starta ett nytt parti. Jag vet inte vad som skulle kunna stoppa den här bulldozer men tror att det är viktigt att fortsätta kampen. Det vi minst behöver är att vi uppgivet bara står och ser på när natur- och kulturlandskapet.förstörs.

 

Dela detta inlägg

233 reaktion på “Vindkraften drar fram

  1. 1
    Nostradamus

    - The whole aim of practical politics is to keep the populace alarmed (and hence clamorous to be led to safety) by menacing it with an endless series of hobgoblins, all of them imaginary. –
    – H.L. Mencken (1880-1956) -

  2. 2
    KF

    Varför ivrar inte dessa Sollefteåpolitiker för att smälla upp vindkraft runt staden? Är det inte bättre att elen produceras så nära användarna som möjligt? Nä, just det, folk i staden kanske skulle bli upprörda över sin förströda livsmiljö.

  3. 3
    lennart bengtsson

    Detta är ett flagrant exempel på hur politiker, myndigheter och diverse särintressen kör över svenska folket som mot sin vilja via sin elräkning ändå får betala hela kalaset och detta utan att ens varit tillfrågade! Dessutom finns det inget behov av denna form av el i Sverige och den bidrar på intet sätt till att främja klimatet. Allt exporteras dessutom till subventionerat pris. Man kan bara hoppas att medborgarna visar sin uppfattning i det kommande valet om de orkar motstå den intensiva hjärntvättskampanjen.
    Det märkliga är att det är ett av Sveriges minsta ( kanske numera det allra minsta partiet i riksdagen) som genomdrivit detta. Det visar på vilka vingliga ben som det demokratiska samhället vilar, om medborgarna är likgiltiga och på detta sätt låter sig luras och förledas. Allt är tyvärr möjligt i en sådan värld.

  4. 4
    Gunnar Juliusson

    Mörbylånga kommuns beslut att tillåta vandalisering av världsarvet Alvaret på södra Öland tillhör de mest flagranta övergreppen. Vilket parti ska fånga folkopinionen genom att motsätta sig allt detta?

  5. 5
    Lars Cornell

    Danskarna protesterar över vindkraftvärken.
    17% av alla tyska hushåll befinner sig nu i ”energifattigdom”! 
    Spiegel skriver om en kostnadsexplosion ! Överallt har Tysklands energirevolution gjort landets energi dyrköpt och opålitlig, förstört de idylliska landskapen och härjat regnskogar utomlands. På koldioxidutsläppen har det haft omvänd nytta.

    Ju mer de gröna försöker fixa röran, desto värre blir det.

    Snälla politiker, ge oss ett parti som vi kan rösta på
    • Som sätter STOP för vindkraft NU.
    • Som inser att ”förnybart” inte är detsamma som miljövänligt.
    • Som inser att koldioxid är bra för biosfären.
    • Som inser att klimatlarmen har politiska drivkrafter.
    • Som inser att IPCCs förutsägelser varit till 90% fel.
    • Som inser att koldioxid gjort sitt och att mer inte har nämnvärd påverkan.
    • Som säger JA till kärnkraft och omdirigerar forskning till kärnkraft Gen4.
    • Som säger JA till att bygga en portföljstor forskningsreaktor i Oskarshamn.
    • Som ger drabbade av vindkraft full kompensation.
    samt
    • Som anmäler Vetenskapens Värld och Granskningsnämnden till JO för politisk ensidig klimathotpropaganda.

  6. 6
    Bim

    Lars Cornell # 5
    Kunde inte sagt det bättre själv.
    Jag har försökt men min kommentar var sämre. :D

  7. 8
    Olav Gjelten

    Lennart Bengtsson # 3
    Gällande vindkraften skriver du ”man får bara hoppas att medborgarna visar sin uppfattning i det kommande valet om ……”
    Det här kan du väl ändå inte mena. Om du inte liksom jag uppmanar till en valbojkott förstås! Men om du verkligen menar att man skall både rösta och visa sin uppfattning, får du också göra dig besväret att tala om för mig och alla andra motståndare till vindkraften HUR vi skall rösta. Har du kommit fram till ett bra svar här, har du löst hela tiotusenkronorsfrågan för mig och väldigt många andra.

  8. 10
    Göran Ericsson

    Sanslöst-
    I Värmland Karlstad/Hammarö har vi, kommuninvånarna de senaste åren fått skjuta till 140 miljoner kr i de havererande vindkraftverken vid Gässlingegrundet Vänern.
    Räcker det? Nej nu kräver styrelsen och Vd ytterligare 14 miljoner kr annars blir det konkurs!
    ,Pengar som bokstavligen kastas i sjön.

  9. 11
    Lennart Ö.

    Lars Cornell #5

    Jättebra lista!

    Komplettera med:
    Stopp för subventioner till solpaneler och solvärmepaneler
    Stopp för subventioner till el- och hybridbilar
    Stopp för subventioner till biodrivmedel
    Stopp för subventioner till värmepumpar

  10. 12
    Lasse Forss

    Ja, jag har lagt ut NRK:s Brennpunkt förut men det är så bra att alla måste se det. Förre statssekreteraren i Norges miljödepartement, Heidi Sörensen, var med och genomdrev vindkraftsatsningen och säger: ”Det är ingenting som jag ångrar så mycket som att jag varit med och ödelagt norsk natur”.
    http://tv.nrk.no/serie/brennpunkt/mdup11000912/25-09-2012
    Filmen kompletterar Lars Cornells lista visuellt.

  11. 13
    Mats G

    Nåt som våra politiker har varit mindre bra på inom vissa områden är konsekvensanalys. Tåg, vindkraftverk.
    Däremot kärnkraft, bilar är ofta väldigt bra genomlyst.

    hmm, ser jag ett mönster här.

  12. 14
    Mats G

    ””Det är ingenting som jag ångrar så mycket som att jag varit med och ödelagt norsk natur”.

    Vissa saker måste man tänka efter före. Det här är på gränsen till oförlåtligt.

  13. 15
    Björn

    Vindkraften är en ödesfråga för Sverige och Europa. Skall vi tillåta att värdefulla kultur-, landskaps- och boendemiljöer förstörs? Det är vi väljare som bestämmer vad våra valda politiker skall genoföra. Politikers egna förslag kan bara genomföras om det finns acceptans hos väljarna, alltså vi folket. Det kan knappast finnas acceptans hos folket att genomföra så genomgripande förändringar som vindkraftens framfart medför. Politikerna kan inte säga att de gör det i klimatets namn, för det finns andra alternativ som inte förstör våra länders miljöer och dessutom som ger stabil elkraft året runt. Vindkraftsmaffian behöver en grundlig genomlysning. Vi kan inte utesluta att korruption förekommer i sammanhanget eftersom så stora subventioner förekommer, vilket späder ut det ekonomiska ansvaret i alla led. Att gömma sig bakom floskler om att rädda klimatet, är dumheter som inte hör hemma i en rationell värld. Politiker, visa att det finns någon trovärdig klokskap i era led och visa vägen mot ett samhälle som inte styrs av myter och irrationella faror!

  14. 19
    Pär Green

    En klok tanke!

    Det är viktigt ett valår.
    Väljare skall får se vilka politiker som vill förstöra natur- och kulturmiljö, försvåra för besöksnäringen, störa omkringboendes liv och förskingra skattemedel då ju vindkraften aldrig kan byggas på egna meriter utan kräver stora subventioner. Allt detta för att tillverka energi på ett dyrt och ineffektivt sätt.

    http://www.kindaposten.se/article/articleview/57167/1/88/

  15. 20
    Björn-Ola J

    #19
    Utmärkt formulerat.

    Energi som vi dessutom inte behöver.

  16. 21
    Sven Östholm

    Veritabelt träsk.
    Gratistidningen i fråga är ett samarbete mellan länsstyrelsen i Västernorrland som driver projektet ”Vindkraft i Västernorrland” och Pobeda Publication ab som drivs av Ralph Rentzsch tillika ansvarig utgivare. Ralph Rentzsch har ett brokigt förflutet i mediabranschen.
    http://www.realtid.se/ArticlePages/200508/13/20050813232519_Realtid250/20050813232519_Realtid250.dbp.asp?Action=Print
    Gemensamt intresse för Länsstyrelsen och Pobeda Publication AB är skattemedel till förlustverkasamhet som anses skapa ”Jobb i regionen”.
    100 000 är i sammanhaget en obetydlig summa, men eftersom Länsstyrelsen är en myndighet som förväntas vara neutral så borde även fakta om vindkraft och utrymme för åsikter mot vindkraft ha beretts plats.
    Upplägget liknar hurtig femårsplan som skall lära undersåtana gällande terminologi och fraser. Överordnat är ”klimatpolitiska skäl”, ”Försörjningspolitiska skäl” och under förstått de som inte vill ha vindkraft i sin närhet är osolidariska. Örnsköldsviks ledande politiker ger uttryck för att lokaliseringar skall placeras så att konflikter minimeras, dvs att vindkraftverk byggs på tillräckligt avstånd från tätorter där många väljare är bosatta.
    Tidskriften finns tillgänglig på nätet:
    http://issuu.com/pobedapubl/docs/nywebvnorrlan2014-2/1
    Versioner för Jämtland och Västerbotten finns också utgivna.

  17. 22
    Pär Engström

    Ska vi tolka denna artikel som att vindkraftsenergin arbetar i motvind, medan kärnkraftsenergin är glödhet?

  18. 24
    Evert Andersson

    Bra Lena Krantz. #3 Lennart Bengtssons inlägg är alltid bra. Lågmäld ton men alltid rakt på pudelns kärna. ”Obönhörligen drar fram över stock och sten, hör inte, ser inte, bryr sig inte, vilka den kör över” stämmer exakt in om man läser Anna-Karin Hatts blogg eller hennes debattartiklar. Där finns inga moln på den himlen. Men det verkar inte som om norrmännen utan vidare gick med på att skriva upp kvotplikten den 12 februari. TV-programmet som #12 nämner antyder att de har fått upp ögonen i Norge. Programmet är uppseendeväckande kritiskt mot det även i Norge politiskt korrekta. Beträffande valet är ju gisslansituationen problemet. Alliansmajorotet ens med C kvar i riksdagen verkar f n avlägset. Bäva månde alla som inte vill ha mer vindkraft för vad MP begär för att stöda en S-regering. Några ”oheliga allianser” finns inte i sikte, vad än Löfvén håller öppet för.

  19. 25
    Olav Gjelten

    Björn # 15
    ”Det är vi väljare som bestämmer vad våra valda politiker skall genomföra”. Halva din skrivelse är som en stor lovsång till det politiska systemet. Kanske skulle politiken ändå fungera någorlunda tillfredsställande OM precis alla vore politiskt aktiva och skolade i att göra sin röst hörd. Med det menar jag inte det enbart symboliska i att rösta vart fjärde år eller så. För det är väl just det att rösta som är politiken för de flesta?
    Då jag menar att politiken fungerar på ett totalt annorlunda sätt och som dessutom ger politikerkåren möjligheter i att flagrant strunta i väljarna, förstår jag faktiskt inte enorma värdet med det så omhultade politiska systemet. Gör du verkligen det OM du skall vara ärlig?

  20. 26
    Urban Sandberg

    Dessa ekologiska krucifix (James Delingpoles benämning fritt översatt). Det enda dom duger till är:
    – Miljöförstöring
    – Fågeldödare
    – Fladdermushackare
    – Producera störande ljud
    – Överförare av skattepengar till bl.a utländska Enercon
    Vilken regering det än blir så kommer ”Kriget mot CO2″ att rasa. Underbyggt av en obevisad teori – CAGW. I mina hemtrakter har universitetet tillhandahållit en utbildning om ”Klimatförändringarna”. Underförstått de mänskligt orsakade.

  21. 28
    Mats G

    #25
    Det är klart bättre att vi har bra politiker. Har vi nu inte det så är valsedeln den rätta vägen. Förslaget om att kryssa in människor med erfarenhet från yrkeslivet och rösta bort politikeradeln är en bra idé som jag skulle vilja se spridas. Nu är väl allt emot för politiker och MSM håller varandra om ryggen.

    Själv har jag trots allt fortfarande förtroende för Reinfeldt och Borg. Även om Borg börjar darra på manschetten och införa skattehöjningar pga klimathotet.

    De båda är bättre ihop än de resterande ihop. Någonstans djupt,djupt när saker börja verkligen gälla är svenskarna kloka väljare. Emellan bryr de sig inte och vad som helst kan hända. ”Sluga” politiker kan använda dessa slöa perioder och gå bakom ryggen på folk. Dålig idé för folkets dom blir alltid hård. Ja, svenskar är tålmodiga. Men när en gräns är passerad gör vi processen kort. Se FRA motståndet. Jag har aldrig sett så bleka politiker i mitt liv. Det var en lite påminnelse för en hel del politiker ven som egentligen bestämmer skulle jag tro.

    När det gäller FRA lyckades de smyga igenom det på sommarn efter när folk var på semester. Detta svek är som tatuerat i min själ. Det går inte att tvätta bort. Jag får försöka gå vidare än då.

  22. 29
    bom

    Komihåg att Norge har kastat ut sina förstockade socialdemokrater och valt koalitionen av höjre och fremskrittspartiet. De har samma två problem som vi har men sitter på världens största kassa i form av oljefonden. Det kan bara gå dem väl i händer.

    Det är dags för dem och oss att skicka folk till Indien och ta hem gen IV till Skandinavien. Gärna som ett gemensamt projekt för då skulle man kunna klubba ned både centrister och miljöpartister med en smäll.
    KTH kan vi glömma? De har just löst materialproblemen med värmetransport med smält bly. Varför de inte ägnade sig åt dito med fluoridsmälta övergår mitt förstånd!

  23. 30
    Olav Gjelten

    Mats # 27
    Gällande politiken har jag i ganska många inlegg på Klimatupplysningen gett uttryck för hur jag ser på möjligheten mellom att rösta i politiska val och att därmed bidra till politik som har att göra med realiteten i klimat- och i energifrågan. Som det förhåller sig kan jag inte ens se att vi kommit en enda millimeter närmare en realistisk lösning i dessa frågor i politiken genom alla dessa år. Jag är däremot övertygad om att politiken med alla dessa subventioner är själva orsaken till att vi ständigt avlägsnar oss från en realistisk lösning. Nu kanske några förstår varför jag vänder politiken ryggen.

  24. 31
    Gunnar Kjelldahl (C)

    Lena Krantz har rätt i att vi inte kan veta hur energiförsörjningen kommer att se ut i framtiden. De vindkraftsetableringar som görs i dag har heller inte längre framtidsperspektiv än 25-30 år. Fram till dess kan de dock ge ett bra tillskott av förnybar energi, vilket redan märkts i form av lägre elpriser. Redan dagens vindkraft ger ett lika stort energitillskott som båda de avstängda Barsebäcksreaktorerna tillsammans gjorde då det begav sig. När de kraftverk som byggs i dag sedan ”sjunger på sista versen” får den tidens tekniska utveckling avgöra om de ska ersättas med modernare vindkraftsverk, eller någonting annat.

    Jag håller med om att en del vindkraftsetableringar kan ifrågasättas med tanke på den lokala miljön. Att det finns ett folkligt motstånd mot större infrastruktursatsningar, är dock inte per automatik ett skäl till att avstå från sådana. I så fall skulle vi inte haft vattenkraft eller kärnkraft heller. Varje projekt måste prövas utifrån sina förutsättningar, och samhällsnyttan får ställas mot miljöintressen och de enskilda intressena. Så har det alltid fungerat, och så måste det fungera om vi ska ha en fortsatt samhällsutveckling.

  25. 34
    Lasse

    #33 Utmärkt förslag-Det ingår i min morgonvana! Först därefter ger jag körorder till tvätt och diskmaskinen ;-)
    Noterar att så länge vi har kärnkraft igång så bjuder vi på Vindkraften och mer därtill till de hårt drabbade på kontinenten. Så gör även norrmännen!
    Därtill så hoppas jag den relativt billiga elen medger att vi befriar Kina från lite koleldriven industritillverkning!

  26. 35
    Helge

    Lars Cornell #5
    Amen!

    Möjligen med ett tillägg.
    – Som inser att Sveriges välfärd bygger på stabil och billig tillgång på energi.

  27. 36
    Pär Green

    31 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/27 kl. 14:38

    ”De vindkraftsetableringar som görs i dag har heller inte längre framtidsperspektiv än 25-30 år. Fram till dess kan de dock ge ett bra tillskott av förnybar energi, vilket redan märkts i form av lägre elpriser. Redan dagens vindkraft ger ett lika stort energitillskott som båda de avstängda Barsebäcksreaktorerna tillsammans gjorde då det begav sig. När de kraftverk som byggs i dag sedan ”sjunger på sista versen” får den tidens tekniska utveckling avgöra om de ska ersättas med modernare vindkraftsverk, eller någonting annat.”

    Är fullständigt förblindad?

    Är det ekonomiskt försvarbart att bygga vindfjollor med en drifttid på max 30 år? Och fördärva människors livsmiljö och slakta enorma mängder med fåglar o andra djur?
    Var har Du märkt lägre elpriser p.g.a. av vindfjollor? En något mildare vinter är det som påverkar elpriset för konsumenterna mest. Inte vindfjollor, vindfjollor har kostat svenska elkonsumenter miljarder!
    Modernare vindfjollor? Är det vindfjollor som produceras ”on demand” har har en start o stoppknapp?
    Modern säker elproduktion är det enda som har en framtid och garanterar elproduktion ”on demand”!
    T.ex. gen IV! Finns fler tekniker på gång!
    VVS gör det inte! (vvs=vind/våg/sol)
    Har du svårt att förstå text, är kanske det är lättare för dig med en bild?
    http://www.frojdh.se/wp-content/uploads/2011/06/old_new_energy_scr.jpg

    Gunnar Kjelldahl (C) Följ nedan länk några ggr om dagen under de olika årstiderna! Men Du vågar väl inte, du ser ju då hur totalt fel du har!

    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/
    En fördel med dina naiva åsikter, kommer att påverka valresultatet!
    Det går inte att lura folk flera gånger hur länge som helst!

  28. 39
    Pär Green

    37 Peter F 2014/02/27 kl. 15:23

    Jo här har bondeförbundaren Gunnar Kjelldahl (C) lite att fundera över!
    Men han tycks fullständigt sakna sunt bondförnuft!

    Svensk vindkraft
    – 215 miljarder senare!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Och det för intermittent produktion som inte behövs eller tillför annat än högre elpris och skatter!

    Och här ytterligare genomgång av vindkraftsfiaskot http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175668499.pdf

  29. 41
    Håkan Bergman

    Gunnar Kjelldahl (C) #31
    ”vilket redan märkts i form av lägre elpriser”
    Det där är en f*rbannad lögn, jag kan gå med på att priset per KwH blir lägre i vissa lägen, men nu ser åtminstone min elräkning ut som den gör, 45% är nätkostnader, vad är det som driver den kostnaden? I första hand vindkraften! Hur kan man bli så totalblind som ni centerpartister är, ser ni inte att det här t.o.m. är 100% kontraproduktivt mot erat mumbojumbo om att spara på elen, vad har jag för incitament till det när jag inte kan påverka min nätkostnad? Jo jag har valt kärnkraft men får likväl betala vindkraftens nätkostnader, tack för det. Lycka till i framtiden, nästa riksting kan ni hålla under svampen på Stureplan.

  30. 42
    Bengt Abelsson

    Gunnar K # 31

    Vad är samhällsnyttan med vindkraft? Konkreta kronor och ören, tack!

  31. 45
    Lennart Back

    Ytterligare något för herr Kjelldahl att studera och fundera över varje dag. Här redovisas hur vindkraften på Gotland fungerar. Fundera bland annat på all hantering av reglerkraft som normalt behövs för att Gotlänningarna skall få den ström de vill ha. Om det blåser bra behöver Gotlänningarna inget tillskott av ström, den installerade effekten räcker. (Hoppas länken fungerar!)

    http://www.vindstat.nu/stat/Gotland24h.htm

  32. 47
    Gunnar Kjelldahl (C)

    Jag hinner inte besvara alla inlägg separat, eftersom jag har ett jobb också. Jag ber om ursäkt för det.
    En del inlägg i debatten är uppenbart mer känslomässiga än konkreta. Att kalla vindkraftverk för ”vindfjollor” är t.ex. knappast seriöst i debatten.

    Det är ställt utom allt tvivel att vindkraften redan i dag ger ungefär samma energimängd som Barsebäck gjorde. Det är också ställt utom allt tvivel att mer tillgång på el sänker elpriserna. Detta är till fördel för alla elkonsumenter, och då inte minst den elintensiva industrin som i dag själva satsar på vindkraft av den anledningen, så som t.ex. Holmenkoncernen gör just nu i Hallstavik.

    Att vindkraft är intermittent har ingen som helst betydelse i sammanhanget, så länge det finns tillräckligt med balanskraft (i form av i huvudsak vattenkraft) i nätet. Den potentialen har ännu stora marginaler. Att motarbeta vindkraft med sådana argument är lika dumt som att hävda att kärnkraften ska stängas för att två tredjedelar av energin är rena energiförluster ut i havet, eller att vi ska avveckla vattenkraften för att den producerar i snitt mindre än hälften av den installerade effekten.

    Det finns anledning att ifrågasätta vissa vindkraftsetableringar av lokala miljöskäl, och man kan även ha ideologiska eller ekonomiska synpunkter kring detta med subventionerna, vilket f.ö. också var fallet när det gällde kärnkraftens behov av stöd under utbyggnaden. Tekniken med vindkraften är dock välkänd, och medtagen i alla utredningar och kalkyler, precis på samma sätt som vid alla andra energiinvesteringar.

  33. 48
    Åke N

    Gunnar #47.
    ”Att vindkraft är intermittent har ingen som helst betydelse i sammanhanget, så länge det finns tillräckligt med balanskraft (i form av i huvudsak vattenkraft) i nätet.”
    Resultatet av vindkraft är således vattenmagasinen skall tömmas utan att passera elproducerande turbiner. Eller skall man låta dammarna brista?

  34. 49
    Pär Green

    40 István 2014/02/27 kl. 15:58

    ”Danskarna tycks gilla atomkraft i omröstningen.”

    En öppning för samarbete mellan Danmark o Sverige att renovera Barsebäck för gen IV!!

  35. 50
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #45 Lennart
    Jag gick faktiskt en kurs i vindkraft på högskolan på Gotland (numera filial till Uppsala universitet), för något år sedan. Då fick jag också tillfälle att besöka den nu helt moderniserade produktionen vid Näsudden. Gotlands problem nu är att kabelförbindelsen till fastlandet är för klen för mer utbyggnad, vilket innebär att överskottet då inte kan ”exporteras” vid de bästa vindarna. Därför har man även tittat och räknat på en del lagrings- utjämningsalternativ, eftersom man inte tror på någon ny kabel i närtid.

    Däremot är gotlänningarna mycket positiva till vindkraft, vilket inte minst Näsudden är ett exempel på. Hela projektet genomfördes så gott som helt utan fördröjande överklaganden.

  36. 51
    Lars Cornell

    #41 Gunnar Kjelldahl (C)
    Du kan ändå inte komma från, att vindkraft kräver tiofalt mer av jordens tillgångar och tusenfalt mer landskapsyta än vad kärnkraft gör. Då kan bränsle och växellådsolja få vara inräknat.
    http://www.tjust.com/vit/2013/vind-nuklear.mov

    Den politiker som både lovar god miljö och vindkraft skall man inte lita på. Lägg då din röst på någon annan.

    Många stirrar sig blinda på energin. Men på jorden finns det överflöd på energi. Det är maskinerna som skall omvandla energin till att bli användbar som är kostnaden och problemet.

    Vågkraft, vindkraft och solkraft är mycket ‘utspädd’. Därför blir maskinerna stora, dyra och miljöförstörande. Kärnkraft Gen4 är motsatsen. Dessutom är den det säkraste av alla alternativ.

    En god vägledning blir därför, välj den metod som ger de minsta och billigaste maskinerna.

  37. 53
    Håkan Bergman

    Gunnar Kjelldahl (C) #47
    ”Det är också ställt utom allt tvivel att mer tillgång på el sänker elpriserna. Detta är till fördel för alla elkonsumenter, och då inte minst den elintensiva industrin som i dag själva satsar på vindkraft av den anledningen, så som t.ex. Holmenkoncernen gör just nu i Hallstavik.”

    Jo jag tackar, ”ställt utom allt tvivel”? Så nu vet vi att vi har med en troende att göra. Skulle vara välgörande om du ville utveckla vad du menar med ”elpriserna”.

  38. 54
    Pär Green

    47 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/27 kl. 17:07

    ”Jag hinner inte besvara alla inlägg separat, eftersom jag har ett jobb också. Jag ber om ursäkt för det.
    En del inlägg i debatten är uppenbart mer känslomässiga än konkreta. Att kalla vindkraftverk för vindfjollor
    är t.ex. knappast seriöst i debatten.
    Det är ställt utom allt tvivel att vindkraften redan i dag ger ungefär samma energimängd som Barsebäck gjorde.”

    Gunnar Kjelldahl (C)!
    Du är inte ensam om att ha förmånen med ett arbete!
    Hoppas du avlastas efter valet, så Du hinner sätta dig i fakta!

    Vindfjollor är och kommer alltid att förbli just vindfjollor! Du som bondeförbundare känner säkert igen uttrycket ”först till kvarn”?
    ”Att vindkraft är intermittent har ingen som helst betydelse” Ja,så länge det är vindfjollor! Som inte någon är beroende av! Och att det finns fyllda vattenmagasin.
    Exporten av el ifrån Sverige är betydligt mer än vad intermittenta vindfjollor levererar!
    ”finns tillräckligt med balanskraft” Antar att syftar på reglerkraft!
    (i form av i huvudsak vattenkraft) Vad annat än olja o gas kan hantera denna intermittenta vindfjolle-el?

    ”Det finns anledning att ifrågasätta vissa vindkraftsetableringar av lokala miljöskäl”
    Ja det var just en fin omskrivning av de människor som tvingas bo granne med en vindfjolla!
    Men varför finns det lokala miljöskäl? Är det ett ”grönt” faktum att acceptera för något som inte tillför annat än störningar i el-nätet, och måste regleras på någon sekund när?
    Gunnar Kjelldahl (C), Istället för inte ha tid att skriva här, ägna din dyrbara tid åt att sätta dig in i frågan.
    Ta en genväg och titta på bilden, kanske lättare för dig att förstå än skriven text?

    http://www.frojdh.se/wp-content/uploads/2011/06/old_new_energy_scr.jpg

  39. 55
    Peter F

    Gunnar K #47

    ”,,, avveckla vattenkraften för att den producerar i snitt mindre än hälften av den installerade effekten. ”

    Jag har sett siffran för vattenkraft kring 80 procent, men vindkraften producerar 6 procent av installerad effekt,,,öhhhh. Vad vill Du vi ska tro om Dig och Ditt partis trovärdighet ?

  40. 56
    Jonas N

    Gunnar Kj

    Visst kan man tycka att ‘vindfjollor’ är en lite larvig beteckning. Men du behöver komma ihåg att det enda skälet till att sådana finns och blir av är att de subventioneras, och att staten påbjuder tvångskonsumtion av det dom producerar. Det förutan skulle vi sluppit den kapitalförstöringen de utgör (och miljöförfulning också förstås)

    Men angående ‘känslomässiga’ argument: Jag vill minnas att du länge körde begrepp som ‘förnekare’ mm om sådana som inte var klimathysteriska antingen angående ett påstått hot, eller vad dessa ovaliderade modeller simulerar för väder om 100 år. Eller rörande politiken som sägs föanledas av detta.

    Skall vi ta din kommentar som att du fram till alldeles nyss egentligen bara var känslomässigt motiverad av att hålla på som du gör? Eller är du det kanske fortfarande, iom att du sedan dess övergått till att motivera din position med ‘barn och barnbarnen … ‘?

    Min erfarenhet är att de som inte koncist kan redovisa vad de faktiskt argumenterar just inte har några preciserbara argument, utan främst ‘känner’ det ena eller andra … och detta speciellt när dessa känslor skall motiveras med ‘Jag bryr mig minsann om framtida generationer och deras barn … ‘

  41. 57
    Lars Cornell

    #50 Gunnar Kjelldahl (C)

    Jag förstår inte vad du pratar om när du säger att kabeln begränsar vindkraftutbyggnaden på Gotland. Om mina anteckningar är rätt bygdes överföringen 1987. Kabeln klarar bipolärt ca 300 MW med 2×150 kV och 910 A.

    Gotlands elbehov ligger vintertid på < 200 MW. Just nu är förbrukningen på Gotland 140 MW.

    Vindkraftproduktionen överstiger mycket sällan konsumptionen. Just nu är produktionen 20 MW.
    Vid enstaka tillfällen med kort varaktighet kan det bli en överproduktion, men den är så liten att det inte borde vara några som helst svårigheter att få rum med den överproduktionen i kabeln.

    Vad fick du egentligen lära dig på vindfjollekursen? Eller är det jag som inte förstått något?

  42. 58
    Håkan Sjögren

    GunnarKjelldahl (c) # 47 : Ditt inlägg visar klart och tydligt att vi inte har råd att låta Centerpartiet ha hand om energipolitiken. Mvh, Håkan.

  43. 59
    Pär Green

    45 Lennart Back 2014/02/27 kl. 16:57

    Av någon anledning stängdes denna sida för allmänheten, men det kanske var av miljöskäl! ;-)
    Är nu mer bara tillgänglig för de som äger vindfjollor.
    ”http://www.vindstat.nu”

  44. 60
    Åke N

    GunnarKjelldahl (c) .
    Jag måste säga att du är modig eller dumdristig som C-propagerar på denna blogg. Kunskapen som finns samlad här är nog mycket större än din.

  45. 62
    Bengt Abelsson

    Gunnar K # 47

    Att vissa förbrukare, av skatteskäl investerar i vindkraft är knappast ett bevis för samhällsnytta.

    Inga vindkraftverk skulle byggas om inte massiva subventioner i form av elcertifikat utlovas. Som grädde på moset, till somliga, kommer dessutom skattebefrielse.

    När dessutom förstärkningar i överföringskapacitetinte betalas av vindkraften är samhällsnyttan en chimär.

    Men du får gärna visa att jag har fel.

  46. 63
    Börje S.

    #44

    Javisst JoNova fanns där men också den här exakta beskrivningen över hur man implementerat sagan om den globala uppvärmningen i den apkalypstörstande delen av mänskligheten. Samt följderna av detta.
    Med självaste M. Strong i i lätt förklädnad huvudrollen.

    http://www.youtube.com/watch?v=Vnp4kj5lLOU

  47. 64
    Pär Green

    Gunnar Kjelldahl (C)

    En överblick av elproduktionen den 27/2 19:20 för Sverige!

    Produktion 23 259
    Kärnkraft 8 783
    Vatten 12 054
    Värme 1 242
    Vindfjollor 603
    Ospecificerat 578
    Förbrukning 20 028
    Nettoexport(-)/import -3 231

  48. 65
    Tudor

    #31 Gunnar Kjelldahl

    Du skriver:

    ”De vindkraftsetableringar som görs i dag har heller inte längre framtidsperspektiv än 25-30 år. Fram till dess kan de dock ge ett bra tillskott av förnybar energi, vilket redan märkts i form av lägre elpriser.”

    Vindkraft är beroende av ändliga resurser ock är inte mer förnybar än andra energikällor:

    http://nuclearpoweryesplease.org/blog/2009/02/15/trodde-du-fornybart-ar-hallbart-tank-efter-igen/

    Vindkraften har inte sänkt elpriserna:

    http://teknikdebatt.se/debatt/vindkraften-pressar-upp-elpriserna

  49. 66
    Bengt Abelsson

    Gunnar K

    Från vårt södra granne:

    An independent committee of expert advisors to the German government is recommending in a report that the country’s once highly ballyhooed EEG renewable energy feed-in act be scrapped altogether because it is 1) “not doing anything for the climate”, 2) “not promoting inn0vation” and 3) driving up the cost of energy. – See more at: http://notrickszone.com/#sthash.SgUJ5zEs.dpuf

    Så mycket för samhällsnyttan i Tyskland.

  50. 67
    Lennart Back

    Gunnar Kjelldahl #50
    Jag har följt sidan som visar prestationsförmågan hos Gotlands vindkraftverk dagligen i över ett halvår och kunnat konstatera att produktionen är ytterst ojämn, På bara någon timme kan produktionen växla från fullt pådrag till ingen produktion alls eller tvärtom. Förvånansvärt ofta är den praktiskt taget noll och den röda kurvan ligger som en metmask nere vid X-axeln. Jag är full av beundran för den/de som har att se till att gotlänningarna får precis den ström de behöver. Det är ytterst ovanligt att vindkraften producerar all ström de behöver.

  51. 68
    LBt

    Människor inser att något bör göras, att det osäkra kunskapsläget motiverar åtgärder. Den polariserade debatten där en sida grävt ner sig i förnekelsens hål och en annan i överdrifternas ger emellertid ingen valmöjlighet, enda vettiga alternativet blir åtgärder även om de är överdrivna. Varför inte jobba för ett rimligt förhållningssätt till problemet istället för förnekelse? Tex begränsande åtgärder inom ramen för vad tillväxt och utveckling tillåter.

  52. 69
    Lennart Back

    #59
    Jag äger inget vindkraftverk, men har inga problem med länken.

  53. 70
    Bengt Abelsson

    # 57 Lars C

    Gunnar K kanske lever kvar i tiden före 1983, då den gamla kabeln var den enda, med 30 MW kapacitet.

    ( Teknikhistoria, driftstart 1954 och en milstolpe i HVDCteknik)

  54. 71
    Bengt Abelsson

    LBt # 68

    Anser du att Tyskland satsning på vind och solenergi ligger inom ”ramen för vad tillväxt och utveckling tillåter.” ?

  55. 73
    Jonas N

    Bengt A #66

    Och då skall du ändå komma ihåg att elpriset i Tyskland är betydigt högre än hos oss. Men inte ens då går det att få vindkraften att snurra själv!

  56. 74
    Jonas N

    LBt

    Du skriver att man inte vet, men att somliga är (har gjorts) oroliga. Och att man därför känner(!) att man måste göra något, sk ‘åtgärder’, oklart vad dessa skulle vara och öht aldrig diskuterat vad de isf skulle kunna åstadkomma.

    Och om man inte håller med om detta så är man ‘förnekare’ i ngt hål.

    Jadu, jag tycker du fick ihop din position ganska bra och koncist där i ett kort stycke.

    Man har du nånsin funderat över varför ni har så svårt att övertya andra än de redan reliviösa?

  57. 76
    Lennart Back

    #72
    Märkligt att jag kommer in men inte du. Jag kommer in t.o.m. med min mobil. Bilden visar det aktuella läget just nu längst till höger och ett dygn bakåt. Väntar du en timme och går in igen har X-axeln flyttat en timme framåt.

  58. 77
    Pär Green

    76 Lennart Back 2014/02/27 kl. 21:14

    Vilken adress använder du

    Jag har provat flera ggr, men kommer en välkomstsida som visar hur man gör att logga in
    http://vindstat.nu/
    Men http://www.vindstat.com Ger lite info, men inte som vindstat.nu!
    Din länk http://www.vindstat.nu/stat/Gotland24h.htm
    Säger inget om datum!

    Jag får följande info!

    Välkommen till Vindstat.nu´s nya inloggningssida

    Som vindkraftägare och kontaktperson för ditt/dina verk kommer ingen förändring att ske förutom att du loggar in med Användare och Lösenord. Hemsidan inklusive rapportfunktioner uppdateras som vanligt en gång per dygn och finns som tidigare fullt tillgänglig. Om du inte fått dina inloggningsuppgifter mailar du till ”X”@vindstat.com och meddelar vilket/vilka verk du representerar.

    Vill du anmäla ditt/dina verk till Vindstat skickar du ett mail till ”X”@vindstat.com

    Anledningen till begränsad åtkomst är att öka anslutningsgraden och samtidigt ge de anläggningsägare som frivilligt ansluter sig till statistiken en unik möjlighet till jämförande information. Vi tror detta gynnar hela branschen.

    Energimyndigheten kommer även fortsättningsvis att stödja vindkraftstatistiken ekonomiskt genom att finansiera sammanställningen och framtagningen av månads- och årsrapporter. Dessa kommer därför även att publiceras på http://www.vindstat.com under Rapporter. Där finns också andra tjänster som vi tror kan vara värdefulla för er som följer vindkraftbranschen.

  59. 78
    Håkan Bergman

    ”Energimyndigheten kommer även fortsättningsvis att stödja vindkraftstatistiken ekonomiskt genom att finansiera sammanställningen och framtagningen av månads- och årsrapporter.”
    Fel! Så här ska det vara:
    Skattebetalare och elkonsumenter kommer även fortsättningsvis att tvingas stödja vindkraftstatistiken ekonomiskt genom att finansiera sammanställningen och framtagningen av månads- och årsrapporter.
    Låter väl som att det borde vara offentliga handlingar.

  60. 79
    Lennart Back

    #77
    Mycket märkligt detta. Jag använder Chrome om det nu kan ha någon betydelse. Möjligen kan det också bero på att jag redan hade länken i datorn innan de började kräva inloggning.

  61. 80
    Lennart Back

    #77
    Glömde att jag kommer in även med mobilen som är ganska ny, men jag använder Chrome där också. Är det någon annan som får länken att fungera?

  62. 81
    Pär Green

    79 Lennart Back 2014/02/27 kl. 22:17

    En sista fråga, eftersom det inte är intressant för alla.

    Vilken länk-adress använder du?

    vindstat.nu eller vindstat.com ?
    Får du samma resultat med Internet Explorer?
    Jag kör Firefox, men testat med Internet Explorer och får samma resultat?

  63. 82
    Lennart Back

    #81
    Kollade just med Firefox och det fungerar där med. Jag använder precis den länk som finns i #45.Klart slut i detta ärende.

  64. 83
    Pär Green

    47 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/27 kl. 17:07

    ”Det är ställt utom allt tvivel att vindkraften redan i dag ger ungefär samma energimängd som Barsebäck gjorde. ”

    En debatt teknik som är jämförbar med bedrägliga uppgifter!
    Men den är kanske gångbar i bondeförbundet!

    Finns att läsa om Barsebäck:
    Publicerad 2004-10-05 20:45

    Barsebäck 2 stod förra året enbart för en trettiondel av kärnkraftsproduktionen i Sverige. Reaktorn som tillsammans med Oskarshamn 2 är Sveriges minsta påverkar den svenska elproduktionen marginellt.
    Barsebäck 2 stod förra året enbart för en trettiondel av kärnkraftsproduktionen i Sverige. Reaktorn som tillsammans med Oskarshamn 2 är Sveriges minsta påverkar den svenska elproduktionen marginellt.
    Kärnkraftsindustrin har uttryckt kraftiga protester mot att Barsebäcks reaktor 2 ska stängas redan nästa år. Men en genomgång av Barsebäcks årsredovisningar visar att elproduktionen i reaktorn är liten jämfört med den totala kärnkraftsproduktionen.
    Under förra året, som var ett problemår för Barsebäck, producerade Barsebäck 2 knappt 2,3 terawattimmar, det motsvarar runt åtta procent av moderbolaget Ringhals AB:s elproduktion. Barsebäck 1 och 2 är tillsammans med Oskarshamns andra reaktor Sveriges minsta kärnkraftsreaktorer. Barsebäck 2 stod förra året enbart för runt tre procent av den totala kärnkraftsproduktionen i Sverige. Maxkapaciteten under problemfria år är fem-sex procent av den svenska kärnkraftsproduktionen.
    Kärnkraften i Sverige står för nästan halva svenska elproduktionen.

    http://www.dn.se/ekonomi/barseback-en-liten-elproducent/

  65. 85
    Pär Green

    82 Lennart Back 2014/02/27 kl. 22:27
    Ok, då vet jag, men tidigare gick det via vindstat.nu att se hela landet!
    En sämre variant är vindstat.com
    Jag ifrågasatte aldrig
    http://www.vindstat.nu/stat/Gotland24h.htm
    Men den saknar datum! Och statistik över tiden!
    Därför ointressant!
    Godnatt Lennart!
    Dröm sött om Gotland

  66. 86
    Håkan Bergman

    Pär Green #85
    Är väl bara att spara ner bilden och kolla, själv tror jag att det handlar om samma bluff som bilden i min länk ovan, där datum och klockslag rullar fram men det är i grunden samma bild hela tiden. Så går det när man inte städar undan sina frames, eller fanns det en tanke bakom? Nej visst ja tänka är ju inte dom här människornas starka sida.

  67. 87
    Gunnar Strandell

    LBt #68
    Citat:
    ”Tex begränsande åtgärder inom ramen för vad tillväxt och utveckling tillåter.”

    Har du inte förstått att detta är precis vad Sverige gjort sedan 1970-talet, även om drivkraften i början var att göra oss mindre beroende av importerade fossila bränslen. Sverige har genom just sådana åtgärder du efterfrågar mer än halverat sin förbrukning av fossila bränslen.

    Det som är kvar är villor med oljeeldning några industrier och transportsektorn. Villorna byter till fjärrvärme från torv eller flis i takt med att oljepannorna slits ut, industrin söker efter ekonomiskt hållbara alternativ medan vägtrafiken ökar och därmed dess behov av fossila bränslen.

    Mycket lite av vägtrafiken i Sverige sker i onödan. Det är därför Anders Borg kan låta som en miljövän när han vill höja koldioxidskatten, trots att han också säger att det ska ge en miljard per år till skolan. Han vet, precis som Kjell-Olov Feldt på sin tid, att vi inte kan undvara vägtransporterna utan att vår tillväxt och vår utveckling skadas.

    Länken handlar om vindkraft och om du menar att den på något sätt minskat CO2-utsläppen i Sverige vill jag att du redovisar hur du har räknat.

  68. 88
    ThomasJ

    Alldeles oavsett vilka vridningar/vändningar/lögner vindfjolleapologeterna, typ centristerna, framför kan ingen bortse från den bistra verkligheten som nu gör sig allt tydligare hos allt fler och då speciellt personer som har ansvar för att samhällets närande fundament fungerar och utvecklas. Verkligheten är nu den, att den energikrävande produktionsapparaten i Europa, inkl. Sverige!, är i ‘brygga’ och detta till allra största delen orsakat av vansinnet med s.k. ‘energiomställning’ till [primärt] det non-existenta begreppet ‘förnybar energi’.
    Aktioner är igång, nu tydligen mer samlade än tidigare, och responsen från ‘andra’ sidan, dvs. de samhällsdemonterande krafterna (C, MP etCons), på detta:
    http://www.thegwpf.org/137-ceos-europes-manufacturing-industry-call-eu-energy-climate-strategy/
    blir intressant.

    Sedan reses ju frågan huruvida en vd, i detta fall för ‘AB Sverige’, kan anförtro samhällets viktigaste ansvarsområde = energi till en frisör…? Jösses djefvlar, asså!

    Bra tråd Lena! Tack! :-D

    Mvh/TJ

  69. 90
    Wolter

    Gotlands vindkraft
    Det framställs som att Gotland skulle använda sin egen vindkraftsel och importera när den inte producerar eller producerar ojämnt. Det är fel.
    All Gotländsk vinkraft måste först in till fastlandet för att ”stabiliseras” och därefter skickas ut som stabil el.
    Om landkablarna gick av är den producerade vindelen oanvändbar för Gotlänningarna (vilket hände för något år sedan).
    Det säger mycket om vindkraftens förträfflighet.

  70. 91
    Håkan Bergman

    Apropå det här med vindkraft och weben, det hela är inte lite bakvänt. Standard för svenska vindkraftsbranschen verkar vara att visa ”realtidsdata” som bilder, samma bransch då som ska ha bidrag från staten=skattebetalarna och elkonsumenterna för att ta fram statistik, hyckleri! Det finns hur många web- och app-utvecklare som helst i det här landet som mer än gärna skulle hugga in på vindkraftens realtidsdata om datan bara fanns tillgänglig i ett format som kan läsas av ett datorprogram och vidarebehandlas förädlas, men vad får dom, jo en j*vla bild.

  71. 92
    Olav Gjelten

    Holmfrid # 38 ”Rösra på Fp, alternativt SD”.
    Menar du att vi skall rösta på en samarbetspartner (Fp) med den i dubbel bemärkelse gröna och totalt verklighetsfrämmande Anni Lööf i centerpartiet och för övrigt med en dröss av klimatfundamentalister som lovar se till att Sverige skall ”gå före”. NEJ – aldrig i livet.

    SD då. De säger ingenting, lover ingenting och vet förmodligen heller ingenting. Inte begriper jag hur du kommit fram till att en röst på SD skulle vara någonting bra heller.

    Nej,kära vänner – klimatrealister – försök nu entligen inse att att det åtminstone för tiden är totalt meningslöst att via röstsedeln föra vår sak om klimatet en enda millimeter närmare en lösning. Som svenskar har ni ärvt världens högsta förtroende för politiken – men här tvingas ni att förr eller senare inse att ni trott fel. Så är det, punkt slut.

  72. 93
    ThomasJ

    Man måste också ställa frågan varför vindkraftsanläggningar ansöks/godkänns(?) som byggnader i Sverige, då dessa deFacto är maskiner och, ergo, tvingande underlydande EU:s s.k. maskindirektiv, vilket stipulerar ‘CE-godkännande/-märkning’. Inget, säger inget, vindkraftverk i Sverige har CE-godkännande! Här kan i sanning snackas om båd ena och andra i form av ‘lobbying’, mygel, bluff, bedrägeri m.m., m.m.

    Myndigheter som Arbetsmiljöverket, Energimyndigheten (som snarast borde skrotas!), Länsstyrelser m.fl. har en nedrans massa tunga frågor att ta sig an. Men inte ph**n ska nån tro att så sker – trots krav från väldans många – i landet som tycks styras enligt ideologin NånAnnanNismen! (enl. Anders Ericssons, RIP, perfekta definition)

    Arma Land!

    Mvh/TJ

  73. 95
    Olav Gjelten

    Gunnar Strandell # 87
    Inser du inte att svensk industri och svenska hushåll REDAN – OCH UNDER LÅNG TID – tagit skada av de energipriser vi har??

  74. 97
    ThomasJ

    Olaf G.#95: Nu är du la inte så mycket ute på cykeln… ;) Gunnar S. har hel koll på och över vad det hela gäller respektive vilka konsekvenser pågående vansinnen ger.
    Han har [dock] en avundsvärd mycket bättre uttrycksform än vad jag – och [kanske även du?] besitter.

    No offense! ;)

    Mvh/TJ

  75. 99
    bom

    Sverige registervårdens hemland. Nu är det fredag så nu skall vi vårda våra register säger man sig på alla våra tusentals pigga myndigheter och verk. Det påminner om DDRskämtet. Staten äger allt och anställer alla. De anställda låssas arbeta och staten låssas avlöna. De enda som inte låssas är det allt populärare, snart tredje största partiet, kommunistpartiet under Jonas S. De registervårdar bara marginellt med tron på att företag inte får gå med vinst. Fast de registervårdar inte ett dugg när det kommer till skattehöjningarna – då är det blodigt allvar. Detta går åt h-e! Käpprätt!

  76. 100
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #48 Åke N
    Fel uppfattat. Vattenkraften kan belastas hårdare än tillrinningen till magasinen under perioder då det blåser mindre, eftersom man vet att man kan spara i magasinen igen när det blåser bra. Den utjämnande funktionen har vattenkraften haft även innan vindkraftsprogrammet startade, vilket har gjort att vi klarat av även flera stoppade kärnkraftsreaktorer samtidigt mitt i vintern utan akut elbrist. Vattenkraften är rejält överdimensionerad effektmässigt för att klara dessa svängningar.

    Problemet härom vintern med kärnkraften var att reaktorerna (4 st.) dessvärre stod stilla för länge samtidigt, vilket gjorde att det började bli brist i vattenmagasinen, med dyr kolkraftsimport som följd. Det problemet slipper vi med den småskaligare vindkraften, eftersom det blåser bra i Sverige med jämna mellanrum, och faktiskt bäst på vintern när behovet är som störst.

    Det ska tilläggas att vindkraften dock aldrig kan ersätta kärnkraften helt. Så stor balansförmåga har inte vår vattenkraft. Det måste till andra kompletterande energiproducenter också för att kunna fasa ut kärnkraften, särskilt om vi ska ha tillräckligt med el för att ersätta delar av fordonsbränsleförbrukningen.

  77. 101
    Gunnar Strandell

    Olav Gjelten #95

    Mitt inlägg var en reaktion på LBt:s mantra där jag vill säga att det han förespråkar redan sker och att plattityder av det slaget inte tillför något i diskussionen.

    Jodå, det går att göra en bedömning eller modellberäkningar som visar att ökade energipriser genom skatter och avgifter ändrar både företagens och hushållens beteende. Men så länge pengarna bara flyttas omkring inom landet är det svårt att visa att det skadar samhället. I synnerhet när det rådande paradigmet säger att lägre energiförbrukning är något att sträva efter.

    Jag tror att det är först vid en konjunkturuppgång, då det behövs ny- eller reinvesteringar, som det kommer att visa sig om energi- och transportpriserna gör att exportföretagen flyttar verksamhet närmare kunderna eller till länder med lägre och stabila priser. ThomasJ visar med sina länkar ovan att diskussionen har startat.

  78. 102
    Lars Cornell

    #100 Gunnar Kjelldahl (C)
    Dessutom har vi kostnadsaspektan. Ny vindkraft kostar ungefär dubbelt så mycket som ny kärnkraft. Vem skall betala det? Arbetslöshet blir följden.
    Hur har du tänkt dig att fordonsflottan skall drivas med el?
    Batterier är mycket dyra och miljölkrävande.
    Är du en drömmare?

  79. 103
    Olav Gjelten

    Thomasj 97
    Jag gissar att du missuppfattat meg. Jag tror att både du och Gunnar S. är fullt överens med mig om att de energipriser vi i dag tvingas betala är skadliga både för hushållen och svensk industri.
    Av den orsak kunde jag låtit bli att kommentera Gunnars inlägg (# 87), men på det sätt han uttrykte sig kan man lätt få uppfattningen att han bara ser framtida energiprishöjningar som ett hot mot en hållbar utveckling, inte att skadan redan skett med de priser vi redan har.

  80. 104
    Lennart Back

    #85
    Bilden saknar datum, men längst ut till höger på X-axeln finns aktuell tid idag. Den tidpunkten flyttar sig ”med klockan”. Resten av bilden visar vad som hänt ett dygn bakåt.

  81. 105
    Mats G

    #100 Gunnar K
    ”Problemet härom vintern med kärnkraften var att reaktorerna (4 st.) dessvärre stod stilla för länge samtidigt, vilket gjorde att det började bli brist i vattenmagasinen, med dyr kolkraftsimport som följd. Det problemet slipper vi med den småskaligare vindkraften, ”

    Nu skall vi se om jag tolkar det du skriver på rätt sätt.
    Vattenkraft och vindkraft är ett bra komplement till kärnkraft.
    Kan det vara så att du också anser att kärnkraft skall stå för baskraften. Dvs garanten för en stabil energiförsörjning?

  82. 106
    Bengt Abelsson

    Gunnar K # 100

    ”Det händer ibland att vi står med öppna dammluckor och spiller bort 50-80 MW för att det är bättre betalt med reglerstyrka. Oftast vindkraften som brukar vara inne och ställa till det på sommaren.”

    (anonymt blogginlägg på Ny Teknik april 2013)

    Och var är samhällsnyttan?

  83. 107
    Mats G

    Vindkraftverk.
    Jag förstår och köper många av argumenten emot vindkraftverk.
    Vindfjollor – någon slags namecalling. För mig är sådant bara omoget.
    Intermittent – Har inte kläm vad det menas. Någon typ av störning i elnätet med variabel elförsörjning, kanske.
    Miljöåverkan – Bor man nära kan jag förstå. När man ser de från långt håll tycker jag de ser lite futuristiskt coola ut.
    Miljöpåverkan – Bra argument. Verkar märkligt att ingen pro-vindkraftare och miljömedveten verkar ta till sig detta. Kräver stora resurser att bygga upp vindkraftsparken.
    Kostnadseffektivitet – dålig. Bör naturligtvis bära sina egna kostnader. Det slutar med att elkonsumenterna får betala i slutändan när staten inte vill vara med längre. Bra argument.
    Fågeldödare – ???, wtf. Menar ni de fåglar som skitar ned min bil och väcker mig på morgonen. Det är ju ett argument FÖR vindkraft.
    Fladdermusdödare – ???

    Om nu vindkraftverk skull ta död på den vithövdade örnen(rentav den sista) då skulle det vara av ganska symboliskt värde.

    Så kvaliteten som alltid skiftar när det gäller argumentation. De flesta köper jag så jag tycker inte det vi skall satsa på.

  84. 108
    Lars Kamél

    Det behövs en ordentlig informationskampanj för att upplysa folk om vad vindkraft innebär. Vilket är svårt, när en majoritet av journalisterna är rödgrönbruna och inte vill sprida fakta och vindkraftsbranschen har betalad desinformatörer som rycker ut för att ”ställa till rätta” så fort sanningar om vindkraften dyker upp i svenska medier. Ändå är det ständigt allt fler som inser vad vindkraft innebär och begriper varför det var rätt att väderkvarnarna avvecklades på 1800-talet och fel att de skulle få återkomma i modern tid.

    Vindkraft är inte hållbart. Det som inte håller ekonomiskt kan inte hålla på något annat sätt heller. Dessutom är vindkraft rent slöseri med material. En undersökning av materialåtgången per MW för olika energislag, visar att vindkraft ligger mycket högre än kärnkraft, kol och naturgas. Det är egentligen självklart att vindkraft behöver mer material. Vindkraftverk står ju stilla en stor del av tiden, för att det blåser för lite eller för att de väntar på underhåll, som för övrigt är livsfarligt för vindkraftsteknikerna. Sällan producerar de på full effekt, medan de flesta andra energislag producerar på full effekt mesta tiden. Varför ska vi slösa bort material på energislag som sällan producerar något användbart?

    Vindkraft har dödat nästan lika många människor som kärnkraft, men producerat flera gånger mindre användbar energi. Vindkraft är helt klart mycket farligare för människor än vad kärnkraft är. När det gäller fåglar och fladdermöss är skillnaden förmodligen ännu större. Vindkraft dödar många sådana dagligen, medan kärnkraft bara dödar dem vid olyckor där radioaktivitet släpps ut. För inte är väl fåglar och fladdermöss så dumma att de flyger in i kärnkraftverkens väggar?

  85. 109
    ThomasJ

    Ett av flera ‘gräv’ som intresserar andra med mig är hur omfattande de ekonomiska engagemangen i diverse energisegment från t.ex. centristerna är. Indirekt såväl som direkt. Jord-/fastighets-/skogsägare har bra möjlighet att, kortfristigt, tjäna rejäla pengar via utarrende av mark för VKVs, samtidigt som dessa av tradition ofta sympatiserar med C och därmed också har representanter i beslutande församlingar. Bekant är, att Maud, yes-we-can’t, Olofsson ‘invigde’ vansinnet i Markbygden INNAN projektet öht. hade godkännande, att hennes äkta hälft var aktiv i Robertsfors kommunfullmäktige samtidigt som beslut där fattades i frågan om att bygga VKVs, samt att deras ättelägg är projektledare i Markbygden-projektet. Hur mycket av de ~ 4 miljarderna C fick betalt för försäljningen av tidningarna är investerade i t.ex. Landis & Gyr AG, tillverkare av s.k. ‘smarta’ el-mätare som frisören Hatt med kraft vill tvinga på el-brukare i Sverige?
    (RRV är ombedda att kolla upp detta, FYI.)

    När det gäller subventioner av el-energiproduktion är där endast ett av riksdagspartierna som strävar efter att avskaffa dessa nämligen SD.

    Olav G. # 103: Ok, mea culpa. Vi är nog överens alla tre + säkert många fler… :-D

    Mvh/TJ

  86. 110
    Lars Cornell

    #108 Lars Kamél
    Ännu har ingen varken dödats eller skadats av strålning från kärnkraft Gen2 (som vi har nu) eller Gen3 (som Finland bygger nu).

  87. 111
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #107 Mats G
    Med intermittent menas att produktionen är ojämn, med nollproduktion varvad med bra produktion. Det är där som vattenkraften kommer in med sin momentana överkapacitet, och täcker upp för svackorna, medan man sparar i vattendammarna vid bra vindproduktion. Kortare perioder kan vattenkraften ge mer än dubbla effekten mot vad vattentillgången över tid räcker till.

    Beträffande miljöpåverkan så har jag, och de flesta andra ”pro-vindkraftare” alltid varit tydlig med att alla vindkraftsetableringar ska prövas efter våra miljökrav, på samma sätt som andra infrastruktursatsningar. Det är också stränga regler för t.ex. avstånd till de stora verken, där minimiavståndet är 800 meter till bebyggelse, och de flesta ligger mer än en kilometer bort.

    Den ”miljöpåverkan” som är svårare att komma ifrån är utseendet. Många av protesterna gäller just detta också, främst när det gäller havsbaserat, där en tidigare kanske orörd horisont blir påverkad av kraftverk som ligger miltals bort.

    Vad gäller kostnadseffektiviteten, så är det en subvention som är politiskt beslutad för att få fart på det ”tredje benet” i vårt elproduktionssystem. Så har man gjort även med kärnkraft och andra större infrastruktursatsningar. Jag menar att detta har gynnat såväl industrin som privata elkonsumenter, därför att tillgången på el styr elpriset. Vindkraften ger i dag lika mycket el som Barsebäcks båda reaktorer gjorde, och har därför självklart pressat priset nedåt. De ören som subventionerna kostar konsumenterna på skattsedeln har vi igen på det lägre elpriset. ”Förlorarna” i det sammanhanget är i stället de stora kraftbolagen som inte kan ta ut ett lika högt pris för kilowattimmarna från kärn- och vattenkraft.

  88. 112
    Mats G

    #111 Gunnar K
    ”Kräver stora resurser att bygga upp vindkraftsparken.”
    jag tror inte jag uppfattade du svarade på denna.
    Det finns många inom de ”gröna” som anser av vi slösar av jordens resurser redan som det är. Hur får man ihop det här. Målen helgar medlen kanske?

  89. 113
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #110 Lars

    Reaktorerna i Fukushima är av G2-typ. om än med färre säkerhetsutrustningar (filter) än de vi har. De utsläpp som blivit där har mycket sannolikt lett till stora folkhälsoproblem som kommer att uppmärksammas efterhand. Ett problem med radioaktivitet är att det finns en eftersläpning. Ännu i dag finns det en förhöjd förekomst av cancer runt Chernobyl.

  90. 114
    Mats G

    #111
    ”därför att tillgången på el styr elpriset.”
    Det här är ju förstås sant. Det jag sett av ex TomasSj:s presentation av produktionskostnader så ligger vindkraft väldigt högt. De lär få väldigt svårt att klara sig i längden i konkurrensen. De är bra för konsumenten, sure. Men det är svårt att begripa de som investerar i detta och förväntar sig någon form av avkastning. Lägg därtill att livslängden är mellan 25-30 år. På gränsen man ens hinner skriva av dem för ens det är dags att skrota dem.

    Bad business låter det som i mina öron.

  91. 115
    Lars Cornell

    #111 Gunnar Kjelldahl (C)

    Du gör dig skyldig till principfel i din logik.
    1) Den svenska produktionen är till 97% fossilfri. Vindkraft försämrar det.
    2) Det finns överproduktion i Norden. Vindkraft behövs ej.
    3) Det finns ingen marknad för vindkraft, det fins inget behov och ingen vill köpa den elkraften utan subventioner.
    4) Den svenska kärnkraften har uppgraderats ungefär det dubbla mot vad vindkraften i Sverige ger.
    5) Vindkraft är dyr, elmarknadspriset flukturerar, men genomsnittskostnaden för de svenska hushållen ÖKAR GIVETVIS med vindkraft.
    Du har inte en realistisk syn på det där.

    Sedan har du fel när du skriver ”alla vindkraftsetableringar ska prövas efter våra miljökrav, på samma sätt som andra infrastruktursatsningar. … där minimiavståndet är 800 meter till bebyggelse, och de flesta ligger mer än en kilometer bort.”
    Det där stämmer inte. Vindkraft tillåts förstöra långt mer i förhållande till nytta än alla andra industrietableringar.

    I måndags röstade dina partikamrater ( C ) i Vimmerby igenom en vindkraftpark som kommer att ligga 600 m från bostäder. Det borde vara dödsstraff på sådana politiker.
    Kanhända är det samma nu på gång i Kinda kommun.

  92. 116
    Mats G

    @Gunnar K!
    Nu utgår jag från Lars C har rätt.
    ”vindkraftpark som kommer att ligga 600 m från bostäder. ”
    Nu försöker du köra med en rövare igen, varför!?

  93. 117
    Lars Cornell

    #113 Gunnar Kjelldahl (C)
    Det där om strålning är myter. För länge sedan visste man inte och för säkerhets skulle sattes då gränserna mycket lågt. Nu vet man men den kunskapen har inte trängt igenom i massmedia. Dessutom är det svårt att göra begripligt.
    Läckorna i Fukushima klassas visst som en tvåa vilket innebär att ingen kommer att bli varken skadad eller dödad och det är en mycket lokal företeelse.

    Sedan använder kärnkraftmotståndarna skrämseln som ett politiskt verktyg. Det är enkelt att komma med overderhäftiga påståenden om strålning för att skrämmas.

    I Indien har man på sina håll > tiofalt naturlig markstrålning över normala gränsvärden. Och människorna drabbas givetvis av allvarlig cancer? NEJ, ingen förhöjd cancer finns i de områdena och då har det bott människor där i tusentals år.

  94. 118
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #112 Mats G

    Menar Mats att det är en större miljöpåverkan med att bygga vindkraft, jämfört med annan elproduktion? Jag uppfattade det som om Mats menade de rent ekonomiska resurserna, kopplade till subventionerna.

    Jag menar att vindkraft är på livscykelbasis en förhållandevis miljövänlig energikälla. Jämför gärna med kärnkraften, där uranbrytning, upparbetning, avfallshantering, slutförvar, etc. alla led har sin miljöpåverkan. Dock tycker även jag att det är viktigt att man i så stor utsträckning som möjligt använder material som kan återvinnas. Ett exempel för vindkraften är att föredra ståltorn före betong. Stål är dyrare, men betalar sig om man väger in den framtida rivningen, där skrotet blir en råvara för nya stålkonstruktioner.

  95. 119
    Mats G

    #118
    Jag menar att rent materialmässig resursutnyttjande är vindkraft sämre än kärnkraft och vattenkraft. De ”gröna” brukar ju oroa sig för sånt.

  96. 120
    Gunnar Strandell

    Mats G #107

    Vindkraftverk som fågeldödare.
    Jag håller med om att det inte är ett stort problem. Vindkraftsangängarna brukar ju också peka på de mycket större offer bilismen skördar.

    Jag tycker ändå synd om de människor som ända sedan DDT- och kvicksilverlarmen på 1960- och 1970-talen, ägnat tid åt att mata havsörnarna och se till att det finns en stabil population längs Roslagskusten.
    De arbetade för att bevara ett inslag i naturen till sina barn och barnbarn.

    Allt detta arbetet var kanske förgäves om vi fullföljer alla de vindkraftsplaner som målats upp. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt när företrädare som Gunnar Kjelldahl säger sig värna kommande generationer genom att sätta upp vindkraftverk med en förväntad livslängd på 25 år. Det är ju inte ens en generation!

    I Forsmark räknade man med att en örn per år skulle drabbas och det räcker mer än väl för att utplåna populationen där på 25 år. Vattenfall och Östhammars Kommun har till sist insett risken för dålig publicitet och dragit tillbaka sin ansökan. Jag frågar mig varför inte Norrtälje och Holmen kommit till samma slutsats.

  97. 121
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #117
    Lars Cornell
    Så då menar Lars att de som omkom, och alla de som drabbades av cancer i Chernobyl inte heller hade någon koppling till strålningen från olyckan? Vi har haft ett stort antal ungdomar därifrån, som fått möjligheten att vistas på sommarläger i Roslagen efter sina sköldkörteloperationer. Det har varit tusentals sådana cancerfall i området som omöjligen kan förklaras med annat än strålningen. Man får vara mer än lovligt ”enögd” om man förnekar det sambandet.

  98. 122
    Lars Cornell

    #118 Gunnar Kjelldahl (C)

    Vågkraft, vindkraft och solkraft är de ur miljösynpunkt sämsta alternativen. Det beror på att de kräver så mycket av jordens resurser. Orsaken är att energin är så ”utspädd” att maskinerna med nödvändighet måste bli mycket stora och kräva mycket material och landskapsyta.

    Motsatsen är kärnkraft som är en mycket koncentrerad energiform.

    Du nämnder uranbrytning, upparbetning, avfallshantering, slutförvar, etc. alla led har sin miljöpåverkan. Men det är bagateller i förhållande den enorma energi som produceras.

    Om den el du förbrukar under din livstid skulle produceras med kärnkraft Gen4 så skulle bränslet rymmas i en äggkopp !

    http://www.tjust.com/vit/2013/vind-nuklear.mov

    Miljöpartiet och Centern kommer att gå till historien som de största miljöförstörarna i modern tid!

  99. 123
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #120 Gunnar
    De studier som gjorts, bl.a. på Gotland, talar då emot att det skulle vara något större problem. En företeelse i vårt moderna samhälle som däremot dödar stora mängder fåglar årligen är flyget. Jag har inte hört någon använda detta som ett skäl till att avveckla, eller ens minska flygandet.

    Man kan alltid ha synpunkter på i vilken grad vi ska tillåta att vårt moderna samhälle påverkar naturen, men vi får nog acceptera att all modern teknik påverkar naturen på ett eller annat sätt. Det är därför vi har myndigheter som granskar konsekvenserna av alla större projekt.

  100. 124
    Lars Cornell

    GK ”121
    Chernobyl var en militär anläggning av Gen1.
    Jasså, det är sådan kärnkraft du anser att vi skall ha i framtiden.
    Är det Ceterpartiets politik att vi skall basera framtiden på kärnkraft Gen1
    i stället för som moderna människor anser Gen4?

    Eller är du bara ut för att skrämmas genom att vilseleda?

    Det har beräknats att kolkraft förorsakar mer än en miljon människors för tidiga död varje år.

    Stängningen av Barsebäck har beräknats kosta tusen människor livet de flesta av dem danskar på grund av att den el som producerades där nu produceras med kol i Danmark.

  101. 125
    Gunnar Juliusson

    Gunnar KJ #113
    Nej, de folkhälsoproblem som följer på Fukushima-haveriet kommer att helt ha varit beroende av tsunamikonsekvenserna och restriktionerna efteråt. Ett viktigt problem har varit de psykologiska effekterna pga dåligt ledarskap hos kärnkraftsföretaget och myndigheterna med bristande förtroende. Den faktiska stråldosexpositionen är dock helt marginell och kommer aldrig att ge några mätbara konsekvenser ens i Japan där sjukvården och epidemiologin är goda.
    Jag var inbjuden till möte i Sapporo i höstas och träffade bl.a. kollegor från Hiroshima och Nagasaki som alltjämt sysslade med att följa upp hälsotillståndet hos de som överlevt atombomberna 1945. Fortfarande ser man en viss men mätbar ökning av sena benmärgskonsekvenser hos dessa åldringar.
    Det är ju faktiskt så att det är studier av denna mycket stora grupp av högdosexponerade japaner som är den dominerande grunden för all kunskap om cancereffekter av radioaktiv strålning, och utgör underlag för dagens strålsäkerhet. Härvid har man valt mycket stora marginaler mellan påvisbart skadliga nivåer och acceptabla nivåer. Riskökningen för de som överlevde atombomberna har ju varit påtaglig, men fortfarande vid denna massiva exposition sådan att en minoritet verkligen drabbats efter de aktua besvären lagt sig.
    Cancerförekomsten efter Tjernobyl-haveriet har studerats noggrant. Ett tjugotal (?) av räddningsmännen avled av akut strålsjuka. För övrigt var det en begränsad mängd, mest barn-ungdomar, som fick sköldkörtelcancer pga exposition för radioaktivt jod. Detta hade kunnat förebyggas med jodtabletter, och de allra flesta av dessa drabbade blev botade med kirurgi. Ingen ökad cancerförekomst i närområdet eller avlägset, exempelvis Sverige, har för övrigt kunnat påvisas. Härvid är det naturligtvis så att det bör ha förelegat en ökning av cancerförekomsten i närområdet, som skulle kunnat ha påvisats om allmänna hälsotillståndet, sjukvården, och cancerregistreringen hade varit av svenska standard. De siffror som ibland cikrulerar är beräkningar över hur det borde ha varit om man utgår från de säkerhetsnivåer vi idag använder (enligt ovan), men har således ingen reell grund. Området kring Tjernobyl har ju varit avstängt sedan olyckan, och numera går det ju turistresor dit för att få se det oförstörda djur- och naturlivet där människan inte interfererar, inga spår av skador till följd av radioaktiv kontaminering.
    I Japan efter Fukushima är man så rädd för medicinska konsekvenser att man heller gör mycket större skada med sina åtgärder för att inte politiskt bli beslagen med passivitet (ja, även i Japan, där man skapat intryck av passivitet, som gett ett massivt misstroende pga dålig politisk hantering från Tepco mm).
    Det har således totalt sett varit mycket begränsade personskador av kärnkraften globalt, huvudsakligen vanliga industriolyckor, och de större skadorna har varit i kraftverk med ålderdomlig teknik och dåligt säkerhetstänkande. Dagens moderna kraftverk, och ännu mindre Generation IV, kan inte jämföras med detta. Det råder således ingen tvekan om att modern kärnkraft är det i särklass miljövänligaste, resurssnålaste, uthålligaste och säkraste storskaliga energialternativet. Vind och sol skulle begränsas till att vara tilläggsenergi lokalt, och biogas bara ett av flera sätt att hantera biologiskt avfall.

  102. 126
    Mats G

    Tjernobyl och Fukushima.

    Båda fruktansvärda katastrofer. Om man skall se positivt på det så är det att säkerheten i framtida kärnkraftverk kommer vara ännu säkrare. GenIV verkar vara en energisatsning man borde sätta sig ned och verkligen fundera på. En ordentlig utredning. Så vi åtminstone vet vad vi säger nej till. allt annat är oseriöst.

    När det gäller Fukushima är jag inte hundra på om vi verkligen vi har hela bilden än. Hört uppgifter om att bassänger med radioaktiva bassänger har läckt och tom tömts ut i havet. Att schaktning av jord är den största i människans historia i Fukushima med omnejd.

  103. 127
    Helge

    Lite märkligt att det fortfarande finns de som hävdar att grön energi är billig och bra. Gång på gång kommer tunga instanser med rapporter
    – om hur dyrt det är jmf med konventionella
    – att de blir dyrare än först beräknat.
    – att många av varianterna är klart miljöförstörande.
    – att de sänker lönsamheten för företagen
    – att de sänker exporten
    – att de ökar arbetslösheten

    Media är fullt av det i hela världen utom i Sverige. Otroligt att det finns så mycket folk i ledande befattningar som inte tycks vara läskunniga än mindre dra korrekta slutsatser hur överväldigande faktabevisen än är. Eller är man bara ute efter kortsiktiga vinster i egenintresse? För på längre sikt innebär det problem för hela befolkningen.

  104. 128
    Lars Cornell

    GJ #125
    Bra och tack för din sakliga informationen.

    Mats G #126
    Jag håller med dig. Att som Gunnar Kjelldahl (C) säga nej till Gen1 av Chernobyltyp är att slå in öppna dörrar för det finns väl ingen vettig människa med annan åsikt?

    När det gäller Fukushima så är osäkerheten stor eftersom fakta blandats med propaganda. Så tex var det en liten läcka med högintensiv strålning och ett annat stort flöde med låg kontaminering. Det gjorde SVTs journalister om till stor mängd med hög strålning.

    Sedan blandar de ihop energirik strålning med energisvag ungefär som att blanda myror och elefanter och räkna antalet. Fem myror är som bekant fler än fyra elefanter.

  105. 131
    Evert Andersson

    En gnutta ljus i mörkret, om man vill tänka positivt, är ju att Gunnar Kjelldahl ger intryck av att förstå vad intermittent el är och att vattenkraftens kapacitet för utjämning av variationen i förbrukning av el är nödvändig. D v s säga skillnaden mellan baskraft och väderberoende intermittent el och att vindkraft aldrig ensamt kan ersätta kärnkraften. För min del första gången jag läser sådant undertecknad med ett namn med (C) efter sig. Kan han börja med att lära ministern dessa fundamental tekniska fakta vore det en bra början. Sedan väjer han för en hel del problem och är som många andra förledd av prof. Lennart Söders rapport, som starkt skiljer sig från de slutsatser som KVA m fl drar om hur mycket intermittent el kraftnätet kan hantera.

  106. 132
    pekke

    Vindkraft i Norden just nu.
    VKV: 1 347 MW Förbrukning Norden: 53 479 MW.
    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/

    Storbritannien.
    VKV: 1 510 MW Förbrukning: 45 220 MW
    http://www.gridwatch.templar.co.uk/

    Tyskland.
    VKV: 1 213 MW Förbrukning: hittar inte nån officiell siffra men total produktion enl. länk är c:a 70 000 MW Men se, solen lyser i Tyskland: 8 195 MW.
    http://www.transparency.eex.com/en/

    Skall Europa basera framtiden på väderkänslig förnyelsebar energi så bör vi redan nu tala om för industrier med dygnet-runt produktion att de får flytta nån annanstans där de kan garantera el dygnet runt och resten av samhället får inrätta sig efter vädrets nycker.

  107. 133
    Astrid Å

    Denna undersökning kom i dagarna:

    ”De som bor vid det havererade kärnkraftverket Fukushima i Japan är inte mer utsatta för strålning än människor i övriga delar av landet, visar en ny studie.

    I studien deltog 483 personer som bor 20 till 50 kilometer från kärnkraftverken i Fukushima, alltså utanför den avspärrade zonen runt anläggningen.

    Under augusti och september 2012 fick de bära dosimetrar som mätte hur höga stråldoser de utsattes för. Resultatet visar att deras stråldoser låg på mellan 0.89 och 2,51 millisievert per år.

    Forskarna beräknade den genomsnittliga stråldosen fram till år 2022 och hamnade på 2 millisievert per år, vilket är i linje med normal bakgrundsstrålning i Japan.

    Inom felmarginalen
    Utifrån detta konstaterar forskarna att den förhöjda risken för att utveckla cancer är mycket liten, 1,03 till 1,05 procent, vilket är inom felmarginalen för att kunna fastställa någon koppling mellan strålning och cancer. I alla fall i de undersökta områdena, Kawauchi, Tamano och Haramachi, som ligger ligger mellan två och fem mil från kärnkraftverket.

    Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, på måndagskvällen.

    Kan återvända inom två år
    Från den första april kommer Japan att släppa restriktionerna för en del av området runt Fukushima. 300 personer kan då återvända till sina hem i staden Tamura, cirka två mil väster om det havererade kärnkraftverket, för första gången sedan katastrofen för tre år sedan.

    Myndigheterna räknar med att upp emot 30 000 människor av de 100 000 som tvingades bort från sina hem ska tillåtas återvända under de kommande två åren.”

    http://www.svt.se/nyheter/varlden/laga-stralnivaer-vid-fukushima

  108. 135
    KF

    Gunnar K

    ”Det är där som vattenkraften kommer in med sin momentana överkapacitet, och täcker upp för svackorna, medan man sparar i vattendammarna vid bra vindproduktion. ”

    Täcker upp för svackorna? Snarare drar de väl ner på produktionen vid de tillfälliga spikarna från vind”kraften”. Rätt ska vara rätt!

  109. 136
    BoE

    Fukushima….

    När effekterna på de drabbade människorna på grund av Tsunamin och kärnkraftverkshaveriet på något sätt relativt skall värderas/vägas mot varandra, så slås man av en totalt absurd och obegriplig obalans. Naturen dräper tusentals människor och det accepterar vi som ofrånkomligt. När tekniken däremot misslyckas och ett fåtal drabbas blir ryggmärgsreflexen att avveckla/förbjuda.

    Det omkom ju ca 17000 människor direkt i flodvågen.

    På kärnkraftverket föll någon och slog ihjäl sig.

    Ett fåtal anställda på kraftverket uppnådde snabbt ”livsdoser” av stålning. Dvs de skall inte exponera sig ytterligare. Vad jag tror mig veta är att ingen av dessa i den exponerade gruppen har blivit sjuk ännu. Och det är inte alls givet att de framöver behöver bli det heller.

    Jag dristar mig därför till att spekulera på följande sätt:
    Om de ca 17000 tsunamioffren hade haft chansen att byta sitt fruktanvärda öde mot någons i den strålnings-över-exponerade pyttelilla gruppen på kraftverket, hur många hade då tackat nej? Min gissning: Ingen!!

  110. 137
    Pär Green

    Varför VINDSTAT.NU, inte är tillgänglig för allmänheten!
    Märkligt att alla bidrag till vindfjollor är påtagligt tillgängliga för allmänheten!

    Svar ifrån vindstat.com:

    Hej! Syftet är 2-faldigt.
    Jag vill få fler verksägare att ansluta sig till driftuppföljningen. Alla anslutna får fri tillgång till statistiken och kan därmed jämföra sin egen produktion med andras.

    Denna sida är idag kommersiell och utgör en del av finansieringen av driftuppföljningen.

    Om du vill följa vindkraften så finns produktion, tillgänglighet mm samlad i månads-och årsrapporter på http://www.vindstat.com där också produktionsprognoser för de närmaste dygnen presenteras.
    Med vänliga hälsningar

  111. 139
    Håkan Bergman

    Jag kan inte förstå att vindkraftskramarna tillåts mörka de kostnader vindkraften åsamkar elnäten. Svenska hushåll kommer att få betala tiotusentals kronor de närmaste decennierna för att öka överföringskapaciteten för el som inte behövs, dyr vindkraftsel som i värsta fall får dumpas till förlustpris i Danmark eller Tyskland. Och hur kan vi vara säkra på att Tyskland håller fast vid sin galna energipolitik? Vad händer om Putin ställer till det i Ukraina, ska tyskarna fortsätta att köpa rysk gas och se glada ut? Tysk och Europeisk energipolitik kan svänga fort som attan, det skulle inte vara första gången som bekant, men den här gången skulle det finnas sakskäl för en usväng.

  112. 140
    Mats G

    OT
    Ukraina

    För första gången på bra långe har jag fått en klump i magen.
    Om det är långbortistan i Asien oroar man sig inte på samma sätt. Där kan ryssarna leka stormakt om de vill.

    Här pratar vi centraleuropa.
    Är det några som förtjänar frihet och demokrati så är de Ukrainarna. De är mogna för den.

    Om Ryssarna går in blir det otäckt.
    Dags att syna Putin. Är han så tuff som han vill verka.

  113. 141
    Pär Green

    86 Håkan Bergman 2014/02/27 kl. 23:08

    ”Är väl bara att spara ner bilden och kolla,”
    Har gjort, uppgifterna förändras, men är de riktiga!
    Är inte så intressant då de enbart rör Gotland!

    90

    Wolter 2014/02/28 kl. 00:02

    ”Gotlands vindkraft
    Det framställs som att Gotland skulle använda sin egen vindkraftsel och importera när den inte producerar eller producerar ojämnt. Det är fel.
    All Gotländsk vinkraft måste först in till fastlandet för att ”stabiliseras” och därefter skickas ut som stabil el.
    Om landkablarna gick av är den producerade vindelen oanvändbar för Gotlänningarna (vilket hände för något år sedan).
    Det säger mycket om vindkraftens förträfflighet.”
    Dessutom redovisades under detta avbrott vindfjollor:s leverans!
    Hade ett snack med Wijkman om detta, han påminde om en fågelholk, när jag tog upp detta!
    ”stabiliseras” Ett intressant ord! SMHI kanske fixar konstant vind?

  114. 142
    Pär Green

    100 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/28 kl. 08:53

    ”Det ska tilläggas att vindkraften dock aldrig kan ersätta kärnkraften helt. Så stor balansförmåga har inte vår vattenkraft.

    Det måste till andra kompletterande energiproducenter också för att kunna fasa ut kärnkraften, särskilt om vi ska ha tillräckligt med el för att ersätta delar av fordonsbränsleförbrukningen.”

    Men Gunnar Kjelldahl (C), inser du inte själv vad du skriver?
    ”Det ska tilläggas att vindkraften dock aldrig kan ersätta kärnkraften helt. Så stor balansförmåga har inte vår vattenkraft.”

    Men varför då vurma för något som helt enkelt inte fungerar?
    Är du på rymmen? Eller bara mindre vetande?

  115. 143
    Mats G

    Som vanligt efter man har pratat med en Centerpartist så begriper man inte vad de menar eller hur de skall få ihop det.

    Det har tagit ställning om kärnkraft och (vänster)miljö för decennier sedan.

    Det är och har aldrig varit möjligt att fatta hur de skall få ihop det.

    Noll kärnkraft
    Noll olja
    Noll kol

    Vindkraft
    Solkraft
    Bilar drivas med ……nåt.

    Summa
    Noll BNP

    Och så begriper de inte varför de snart har noll riksdagsplatser.
    Ibland undrar man ju.

  116. 144
    Håkan Bergman

    Mats G #140
    Militärt kan vi ju inte göra nåt det vore vansinne. Men vänder vi europeisk energipolitik 180 grader, satsar på kärnkraft och egen gasproduktion, gasen finns och vi kan pressa ner priserna till amerikanska nivåer, då blir Putin en väldigt liten pojke. När köpte du en rysk produkt senast? Skulle väl kunna vara en panna Moskovskaja, men Putins pengar kommer till nära 100% från gas- och olje-export.

  117. 146
    Jonas N

    Mats #143

    Lite tillstpetsat förvisso. Men i grunden mycket träffande …

    ‘Vi är emot allt vi tycker är dåligt … men verkligen för saker som är bra … men dom skall uppstå på ngt annat sätt … och bli av och genomföras av andra … på något sätt som vi inte vet eller vill veta … men då utan några dåliga metoder … och bara mha bra saker … som vi ju redan har bestämt att det skal lvara … och då får vi ju en bra BNP … för att vi gör så mycket bra saker … vilket vi ju behöver … för att allt det bra:a vi vill kostar ju .. ‘

    Typ!

  118. 147
    Håkan Sjögren

    Gunnar kjelldahl (c) # 100 : Och, varför skulle vi fasa ut kärnkraften? Förutser Du nägon jordbävning med 6 eller sju på Richterskalan eller någon kraftig tsunami i våra trakter? Mvh, Håkan.

  119. 148
    Helge

    #144 Håkan Bergman

    Möjligen har de en del vapenexport och snart kanske möjligheter att serieleverera nästa generations kärnkraft. Men visst utan gas och olja skulle exporten sjunka drastiskt.

  120. 149
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #142 Pär Green

    Jag ”vurmar” för den del av elproduktionen som vindkraften kan stå för. Det är helt i linje med min och mitt partis linje att sprida energiproduktionen på flera ”ben”. De simuleringar och beräkningar som gjorts beträffande vindkraften visar att en nivå av 30-35 TWh är möjligt att balansera. Med en säkerhetsmarginal är kanske 25 TWh är ett rimligt mål (mot dagen 7-8 TWh). Upp till den nivån fungerar vindkraften utmärkt, men är ändå inte mer än en dryg tredjedel av kärnkraftens totala produktion.

    Ett framtida energisystem måste alltså vila på ännu fler ”ben” om produktionen ska hållas på samma nivå. Den nuvarande kärnkraften är inte modern, och en ev. satsning på annan kärnkraftsteknologi ligger väldigt långt fram i tiden. Som jag ser det är det därför nödvändigt med fortsatt utbyggnad av vindkraften till ca 25 TWh, men därutöver fler satsningar, parallellt med att kärnkraften succesivt, under några årtionden, tas ur drift. En sådan satsning är utbyggd kraftvärme, som även fungerar bra som kompletterande balanskraft, men även solenergi ser ut att bli allt mer lönsam.

    Frågeställningar av den typ debattören avslutar sitt inlägg med, kommer jag framledes att betrakta som ovederhäftiga rallarsvingar i brist på bärkraftiga argument.

  121. 151
    Pär Green

    149 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/28 kl. 21:15

    ”Jag ”vurmar” för den del av elproduktionen som vindkraften kan stå för. Det är helt i linje med min och mitt partis linje att sprida energiproduktionen på flera ”ben”. De simuleringar och beräkningar som gjorts beträffande vindkraften visar att en nivå av 30-35 TWh är möjligt att balansera. Med en säkerhetsmarginal är kanske 25 TWh är ett rimligt mål (mot dagen 7-8 TWh). Upp till den nivån fungerar vindkraften utmärkt, men är ändå inte mer än en dryg tredjedel av kärnkraftens totala produktion.

    Ett framtida energisystem måste alltså vila på ännu fler ”ben” om produktionen ska hållas på samma nivå. Den nuvarande kärnkraften är inte modern, och en ev. satsning på annan kärnkraftsteknologi ligger väldigt långt fram i tiden. Som jag ser det är det därför nödvändigt med fortsatt utbyggnad av vindkraften till ca 25 TWh, men därutöver fler satsningar, parallellt med att kärnkraften succesivt, under några årtionden, tas ur drift. En sådan satsning är utbyggd kraftvärme, som även fungerar bra som kompletterande balanskraft, men även solenergi ser ut att bli allt mer lönsam.

    Frågeställningar av den typ debattören avslutar sitt inlägg med, kommer jag framledes att betrakta som ovederhäftiga rallarsvingar i brist på bärkraftiga argument.”

    ”Den nuvarande kärnkraften är inte modern, och en ev. satsning på annan kärnkraftsteknologi ligger väldigt långt fram i tiden. Som jag ser det är det därför nödvändigt med fortsatt utbyggnad av vindkraften”
    Du har lite att läsa på, nuvarande kärnkraft är uppdaterad och håller ytterligare 30 till 50 år!
    Men det finns nu mer effektivare lösningar. Men det är inget ont med att förlänga produktionstiden i redan gjorda investeringar? Är självklart att så skall göras. Men att återgå till gammal dålig produktion är det inte! Vind, Våg, SOL, VVS kan aldrig och har aldrig något att tillföra!
    Du skriver ju det själv!

    100 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/28 kl. 08:53

    ”Det ska tilläggas att vindkraften dock aldrig kan ersätta kärnkraften helt. Så stor balansförmåga har inte vår vattenkraft.

    Det måste till andra kompletterande energiproducenter också för att kunna fasa ut kärnkraften, särskilt om vi ska ha tillräckligt med el för att ersätta delar av fordonsbränsleförbrukningen.”

    Men Gunnar Kjelldahl (C), inser du inte själv vad du skriver?

    ”Det ska tilläggas att vindkraften dock aldrig kan ersätta kärnkraften helt. Så stor balansförmåga har inte vår vattenkraft.”

    Men varför då vurma för något som helt enkelt inte fungerar?
    Är du på rymmen? Eller är Du bara mindre vetande?

  122. 152
    Lars Cornell

    #149 G Kjelldahl

    Jag håller med dig om det tredje benet
    – om vindkraften kan stå på egna ben utan bidrag, men det kan den inte.
    – om vindkraften ej förstör miljö och landskap, men det gör den.

    ”Nvarande kärnkraft (Gen2) är ej modern”.
    Det må så vara, men den är modernare än vindkraft.
    Finland bygger nu kärnkraft Gen3. Med två nya sådana aggregat har vi ett ytterligare elöverskott i Norden med el av mycket hög kvalitet.
    Vem skall köpa allt elöverskott?
    Om det finns ett ökande elöverskott, varför skall vi då bygga vindkraft?

    ”Kraftvärme”
    Det är brist på biobränsle i Sverige. Råvaran efterfrågas till många olika saker.

    ”annan kärnkraftsteknologi i tiden … ”
    Indien tar om ett år i drift världens första kärnkraftverk Gen4. Det beräknas ha en livslängd om 100 år.

    Om 20 år när våra nuvarande kärnkraftverk skall bytas ut kan vi välja mellan Gen3 eller Gen4. Vilket väljer du?
    Förr var det vi som lärde Indien. Nu bör vi starta samarbete om vår framtida kärnkraft med Indien för att lära av dem.

  123. Pingback: Paleofantasies | Skeptical Swedish Scientists

  124. 154
    pekke

    Varför var Öland och Gotland de ända delarna av Sverige som hade vinddrivna mjölnarkvarnar när resten av Sverige hade vattendrivna kvarnar som kunde gå dygnet runt oavsett vädret ?

    Varför är det mer ekonomiskt att köra en kvarn dygnet runt än när vinden blåser ?

    Kan nån vindförespråkare svara på det ?

    Har deras datorer slocknat ( som resten av industrin kommer att göra om inte vinden blåser ) när det inte blåser eller vad laddar ni era laptops med vatten/kärnkraft/ko/kalhyggen när det icke blåser !?

  125. 156
    Slabadang

    Herr Kjelldahl!

    Ditt ”tredje ben” är ruttet och konsekvenserna b lir därfrö att det istället gör att hela skiten tippar. Det är en poitisk reklmaslöogan utan substans. Vi kan istället påstå att vi redan har över ”hundra ben” att stå på eftersom vi skall räkna producerande enheter/anläggningar om benliknelsen skall fungera. Vi har liksom in te ETT vattenkraftverk och ETT kärnkraftsverk.!! Det finns INGENTING som talar emot att kärnkraft eller vattenkraft är en fortsatt suveränt stabil kombination för att leverera säker baskraft men däremot finns tusentals indikationer på att dina ”alternativ” är bara ett enda stort hål i huvudet framdrivet av en oseriös miljömuppsmobb som inte kan stava till konsekvensanalys och som inte heller begriper hur elnät och distribution av EL fungerar..
    Jag tyckte som du att det verkade vara ”smart” att sätta upp vindkraft , men när man börjar räkna och tänka så är det en totalidiotisk idè.! Det är aldrig försent att ge upp eller ändra sig när man tillförs nya insikter?

  126. 157
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #156 Slabadang

    Det enda av fakta man kan uttyda av de drygt tio raderna är signaturen anser att mina ”…alternativ är bara ett enda stort hål i huvudet framdrivet av en oseriös miljömuppsmobb som inte kan stava till konsekvensanalys och som inte heller begriper hur elnät och distribution av EL fungerar”.

    Jag kan då informera signaturen om att jag är A-behörig elinstallatör med mångårig erfarenhet och därtill utbildad lärare i elteknik. Dessa fakta kan lätt kontrolleras eftersom jag föredra att debattera under eget namn. Jag anser mig, tills motsatsen är bevisad, med stöd av denna erfarenhet ha en minst lika god kunskap om elnät, elproduktion och eldistribution som någon annan i debatten.

    De som skriver under pseudonym gör ofta detta med anledningen att just kunna kasta skit utan att behöva stå får det, vilket gör att signaturen ”Slabadang” knappast kommer att framträda med riktigt namn, oavsett vad denne har för kunskap och utbildning som stöd för sina påståenden.

  127. 158
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #154-155 pekke
    Alla vindkrafts etableringar föregås av vindstudier och mätningar på årsbasis, för att säkerställa att vindförhållandena är fullödiga. Det där felaktiga med att allt slocknar när det inte blåser har vi ju redan behandlat flera gånger, så jag hänvisar signaturen ”pekke” till repetitioner i tråden.

    Vad gäller skogen så har vi i Sverige en positiv tillväxt sedan mycket lång tid. Den tillväxten kan användas utan att äventyra långsiktigheten. Den tillväxten skulle som exempel räcka till ca hälften av alla fordonsbränslen i landet. Ingen seriös debattör föreslår dock större avverkning än tillväxten.

  128. 159
    Lars Cornell

    Bravo Gunnar Kjelldahl (C) #157
    Men slutresultatet blir att vindkraft inte behövs och inte har någonting som är bra i jämförelsen med alternativen. Det förstör och gör människor arga, förtvivlade och hemlösa. De som förstör Sveriges miljö, landskap och ekonomi med vindkraft skall bort från Sveriges riksdag och regering – basta! Har det växande hatet mot vindkraft undgått dig?

    För klimatet saknar det betydelse, för miljön är det mycket destruktivt och ekonomin är ju rena katastrofen.

    Om skogen som växer finns det flera användningsområden som konkurrerar med varandra. Det är bara att konstatera att skogens biomassa är en bristvara. Du såg kanske i #155 att ett enda biomassedrivet kraftverk i England förbrukar dubbelt så mycket skog som Danmark kan producera.

    http://www.vindkraftsnyheter.se/2014/01/inga-subventioner-till-vindkraften

    http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6898390-ta-motstandet-mot-vindkraft-pa-allvar

  129. 160
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #152 Lars
    Kärnkraften stod inte heller på egna ben, utan subventionerades kraftigt vid utbyggnaden.
    Kärnkraftsbygget i Olkiluoto 3 i Finland har dragits med stora förseningar och kraftiga överdrag kostnadsmässigt. Den ursprungliga budgeten (från beslutet 2002) för bygget har mer än fördubblats. Beräkningar som gjorts visar på ett förväntat elpris som rejält överskrider vindkraftens per kWh. Vem ska subventionera den elkraften om den ska bli säljbar?

    Det är inte brist på biobränsle i Sverige. Såväl myndigheter som skogsägare och skogsindustrin är eniga om att vi har en rejäl positiv tillväxt i våra skogar, vilken kan användas utan att äventyra lagren.

    Om det ska vara aktuellt med ny kärnkraft i Sverige så väljer jag G4. Allt annat innebär en fortsatt produktion av avfall med behov av säker lagring i 100.000 år. En satsning på G4 (bridreaktor) måste dock som jag ser det göras med säkraste teknologi, vilket utesluter natrium som reaktormedium. Bly däremot kan användas mycket säkrare, eftersom det inte reagerar med vatten, och inte heller förångas. En sådan teknologi skulle också kunna använda det befintliga bränsleavfallet, och därmed bli en positiv miljöfaktor, samtidigt som det skulle göra oss energimässigt självförsörjande under lång tid. (Se forskning av prof. Janne Wallenius på KTH!) Men det är många men, inte minst ekonomin! Tidsperspektiven är också sådana att det inte är en lösning som kan ersätta dagens vindkraftsprogram, och förmodligen inte heller avvecklingen av dagens lättvattenreaktorer. Jag tycker dock att det finns anledning att hålla den dörren öppen på forskningsnivå, parallellt med dagens satsningar på alternativa energikällor.

  130. 161
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #159 Lars
    Oj då Lars, nu hann Du in med ett inlägg medan jag skrev en replik till ditt förra! När det gäller vindkraften så har vi ju inte samma syn där. Jag delar dock din uppfattning att det finns ett betydande motstånd på sina håll. Vad gäller skogen så hänvisar jag till föregående inlägg.

  131. 162
    Tudor

    #149 Gunnar Kjelldahl

    Du skriver:

    ”Som jag ser det är det därför nödvändigt med fortsatt utbyggnad av vindkraften till ca 25 TWh, men därutöver fler satsningar, parallellt med att kärnkraften succesivt, under några årtionden, tas ur drift. En sådan satsning är utbyggd kraftvärme, som även fungerar bra som kompletterande balanskraft, men även solenergi ser ut att bli allt mer lönsam.”

    Du vill ersätta en del av kärnkraften med kraftvärme. Men då ökar väl utsläppen av koldioxid?

  132. 163
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #162 Tudor
    Självklart är det inte aktuellt med annat än kraftvärmeproduktion med biobränslen, som ingår i det korta kolkretsloppet Nästan all kraftvärme vi har i dag produceras så. Då ökar inte heller nettoutsläppen av växthusgaser över tid.

  133. 164
    Lars Cornell

    # Gunnar Kjelldahl (C)

    Det finns ungefär 500 kärnkraftverk i världen.
    Det byggs just nu ca 70 kärnkraftverk i världen.
    De flesta av dem är Gen3 som är ny teknik och några av dem har drabbats av förseningar.
    Men det går nu att köpa kärnkraftverk nyckelfärdiga till fast pris. Det Finska misstaget är inte på tekniksidan utan på avtalssidan, tex betongens kvalitet.
    Jag tycker att du borde rodna (gör du det?) när du tar det finska exemplet och sätter likhetstecken med övriga 70 som nu byggs i världen.

    Svensk kärnkraft drar in två miljarder i riktade skatter varje år.

    DET RÅDER NU GOD ENIGHET OM ATT NY VINDKRAFT ÄR DUBBELT SÅ DYR SOM NY KÄRNKRAFT.
    När svenskarna och dess politiker fått nog av den skiten och säger nej till ytterligare subventioner till vindkraft blir det tvärstopp.

    Du skriver ”Det är inte brist på biobränsle i Sverige.”
    Jo det är det, det räcker inte till allt som man behöver det till.
    Så tex har pelletsfabriken i min kommun Västerviks stängt på grund av råvarubrist.
    Spånskivetillverkarna klagar över höga priser eftersom konkurrensen om råvaran hårdnat.
    Experimentfabriken i Göteborg för fordonsbränsle baserat på träavfall (pellets till att börja med) kräver mycket stort upptagningsområde.
    DU ÄR KRAFTIGT FELINFORMERAD.

    Tyskland håller på att lära läxan. Där har Energiewende gått mot sammanbrott. Av hushållen är nu 17% ”energifattiga” och klarar inte av att betala sina el-räkningar.
    En av Bundestag tillsatt ‘Expertenkommission’ rekommenderar att hela energilagstiftningen hela sonika skall avskaffas. Den har inte skapat något nytänkande.

    Överallt har Tysklands energirevolution gjort landets energi dyrköpt och 
    opålitlig, förstört de idylliska landskapen och härjat regnskogar utomlands.

    ”The more the greens try to fix the mess, the more they screw it up.”

    Spanien har inte råd att betala redan beviljade subventioner.

    USA har sagt nej till att subventionera vindkraft och tongångarna är likartade i hela världen – även Sverige.

    Och 137 europeiska företagsledare inom IFIEC har undertecknat en petition till EU i Bryssel, att klimatpolitiken måste omvärderas. EUs exportindustri är till 36% energintensiv mot 10% i USA och 7% i Kina och Japan. Den förda energipolitiken i EU medför stor arbetslöshet vilket många EU-länder redan fått känna på.

    Du skriver ”Vad gäller skogen … utan att äventyra långsiktigheten.”
    Enligt IPCC AR5 tar det 180 år innan kolcykeln återställt användning av biobränsle. Under 180 år är således eldning av biobränsle till och med mer koldioxidhöjande än vad kol och olja är. Jag tyckte att någon sa att det är bråttom?

    Vi har inte längre råd med gröna, verklighetsfrånvarande och okunniga drömmar. Många av dessa åtgärder ökar tom CO2-utsläppen. Tänk om!

  134. 165
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #164 Lars
    Jag kan bara hänvisa till Skogsstyrelsens statistik, och till alla branschorgan, vad gäller skogstillväxten jag kan inte kommentera enskilda pelletstillverkare, utan håller mig till den offentliga statistiken som tydligt visar att skogslagret blir större för vart år.

    Jag har inte sett det Lars påstår att det skulle ta 180 år för kolcykeln att återställa sig efter biobränsleeldning. Det förefaller vara någon missuppfattning. Om man exempelvis odlar salix för att elda, som avverkas vart tredje år, så år kolcykeln tre år. Om man odlar havre varje säsong som eldas så är det bara ett år.

    Kolet tas upp i den takt som biomassan växer, så om man har en skogsvård i balans och avverkar lika mycket som tillväxten så blir det inget nettoutsläpp till atmosfären. Det är dessutom så att ett professionellt skogsbruk ökar skogens förmåga att växa snabbt, och därmed att ta upp koldioxid. Gamla avverkningsklara skogar växer mycket långsammare än ungskog. Att låta skogen stå för att vara koldioxidupptag är alltså ingen lösning.

    Den vegetation som nedbryts naturligt ger också koldioxidutsläpp i naturens korta kretslopp. Att elda biomassa är alltså bara att generera koldioxidutsläppen lite tidigare än vad naturen skulle ha gjort i nedbrytningsprocessen.

    Det handlar alltså bara om att använda naturens resurser med ansvar så att man tar av tillväxten, men sörjer för balansen vad gäller återväxten.

  135. 166
    Håkan Sjögren

    Gunnar kjelldahl # 163 : Du skriver : ”Då ökar inte heller utsläppen av växthusgaser över tid.” ,Men snälla Gunnar, det finns ju inga ”växthusgaser”, som kan påverka klimatet. Då kan ju inte utsläppen öka. Det finns inte heller någon flogiston, calorik, ”de vises sten” eller några onda andar och annat skrock, som har hittats på genom tiderna för att förklara vad man inte har begripit. Mvh, Håkan.

  136. 167
    Holmfrid

    #160 Kjelldahl,
    100000 år är ett årtalsmantra, som förvrider riskbedömningen för avfallets skadeverkningar. Enligt KBS-rapporten (sammanfattning av 5000 sid originalrapport) och andra källor, så gäller att nedbrytningen går snabbt i avfallslagret. Efter 1000 år kvarstår 1% av aktiviteten. Krav för 100000-årskriteriet är nedgång till bakgrundsstrålning, vilket är ett överdrivet krav 500 m under jord.

  137. 168
    Tudor

    #165 Gunnar Kjelldahl

    Lars Cornell anger IPCC som källa. Jag vet inte om Lars har tolkat uppgifterna i AR5 på rätt sätt. Det vore bra om Lars kunde fixa en länk. Om det skulle visa sig att Lars har läst rätt i AR5, är du då beredd att svära i klimatkyrkan och hävda att IPCC har fel? Kan IPCC ha fel?

    Här är ett forskningsresultat om biobränslen och dess klimatpåverkan:

    http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/ny-forskning-f%C3%B6rklarar-varf%C3%B6r-odling-av-biobr%C3%A4nslen-ger-mer-v%C3%A4xthusgas-1.7267

  138. 169
    ThomasJ

    Det är inte enbart i Tyskland verkligheterna tvingar till återgång av sunt & klokt förnuft/tänke, utan nu börjar det hända en hel del i Japan oxo, länk:

    http://www.thegwpf.org/japan-plans-restart-closed-nuclear-reactors/

    Frågan är fortsatt aktuell; NÄR SKA ‘BESLUTSFATTARNA’ I SVERIGE (börja!) BEGRIPA ATT SAMHÄLLET STÅR & FALLER MED TILLGÅNG AV BILLIG, SÄKER EL-ENERGI(*)?
    Och dit hör varken sol-, vind- eller våg-kraft. PERIOD!

    (*) en avgörande viktig början är att få bort centrister och Romsöner från makten.

    Mvh/TJ

  139. 170
    Pär Green

    149 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/02/28 kl. 21:15

    ””””Jag ”vurmar” för den del av elproduktionen som vindkraften kan stå för. Det är helt i linje med min och mitt partis linje att sprida energiproduktionen på flera ”ben. Ett framtida energisystem måste alltså vila på ännu fler ”ben” om produktionen ska hållas på samma nivå.”””””

    Men hur många ben anser du att det behövs? Hur kan ett ”intermittent ben” som inte behövs och inte levererar on demand vara något att stå på? Det cirkulerar olika siffror angående kostnader för ”ditt vindben”, men det rör sig om flera miljarder i skatter/bidrag, och det för en intermittent ”produkt” som inte behövs eller efterfrågas för att klara Sveriges behov av stabila leveranser av just el!
    Och Du har mage att påstå att vindfjolle-el sänker el-priset!
    De fasta avgifterna med moms o skatter är för min del 50% av kostnaden den el jag använder!

    Det finns idag tio reaktorer, fördelat på Forsmark, Oskarshamn och Ringhals kraftverk!
    Vattenkraftsverk i Sverige
    I dagens läge finns 46 kraftverk på 100 MW och över, 16 på 200 MW och över, och 5 med en effekt på 400 MW och över. Det största kraftverket, Harsprånget, är bara 23 MW ifrån 4-siffrig maxeffekt.
    + många fler med lägre produktion.
    Samt kol, olja, naturgas.

    Hur tänker du på ”ditt ben” med en maximal drifttid av intermittent el som är ca 25 år!

  140. 171
    Slabadang

    En eloge G Kjelldahl!

    Avståndet mellan den officiella debatten och den som förs på nätet ökar till sin ohållbarhet. Att du ger dig in i vad som är ditt riktiga getingbo med kritiker till hela paketet ”miljöpolitik” är värd sin speciella respekt och uppmärksamhet och skvallrar om att du besitter ett mod många politiker saknar.

    I en repressiv demokratur ökar individens behov av att använda sig av pseudonymer. Med toleransen som verbal fasad så legitimerar den svenska nomenklaturan sin allt mer intoleranta och repressiva maktutövning. Vi ser hur de demokratiska spelreglerna skrivits om och karriärer förstörs när folk får sparken när de har åsikter som avviker från den smala spång spång av mantran som alla skall tvingas trängas på.

    För mig är det en exremt tydlig signal om att hela beslutsfattarkledjan från utredning ”expertis” till beslut inte längre fungerar enligt den kvalitativa urvalsprocess en öppen demokrati skall garantera. Hela kedjan är korrumperad redan från start och svaret är redan givet då man tar första spadtaget i ett politiskt projekt genom att redan från början designa och i förväg hallmärka deltagare och villkor.

    KVA kallar satsningen på vindkraften för ”obegriplig” och deras argument och analyser är fullständigt korrekta och väl motiverade. För mig blir argumenten MOT vindkraften så självlysande klara att frustrationen växer till ren hånfull ilska och förakt för de som skall uppträda som ”representanter” för allmänheten och väljarna inte noterar det mest solklart enkla.

    ”Smart elnät” vad betyder det egentligen? Jo vindkraften ställer till så stora störningar och skador på det fasta elnätet att reparationerna beräknas kosta upp emot 60 MDR!! Var i ligger det ”smarta” i det?

    Varför förespråkar du en energiförsörjning som anpassas efter producenterna istället för efter kundernas behov ?

    Vem efterfrågar en ökad energiproduktion endast när det råkar blåsa?

    Vem ska ta investerings och driftskostnaderna för den DUBBLA elproduktion som krävs för att leverera bas-el när det INTE blåser?

    Sen har vi flera lager av grädde på moset. Argumenten om ”gröna jobb” är direkt ohederliga. Skall inte du som politiker prioritera var ”satsningarna” gör bäst nytta om du tror dig kunna ”skapa jobb” med hjälp av skatter och avgifter som styrmedel? Konsekvensen av din politik blir istället att du subventionerar en sektor med en otroligt LÅG personaltäthet i förhållande till sin omsättning. Däremot är energiproduktionen oerhört vital för de som brukar dess produkt dvs EL som utgör basen för otroligt många människors möjlighet till arbete.Med din och Centerns politik så bränner ni ljuset i båda ändar för arbetslösheten. Billig säker bas-el utgör en av de mest fundamentala förutsättningarna för sysselsättning trygghet och välstånd. Men du driver en politik med det diametralt motsatta målsättningar och konsekvenser. Skall du använda skatter och avgifter till att stimulera sysselsättning och välfärd så skall du fokusera på de branscher och verksamheter som har HÖG personaltäthet.

    Jag är trött intill utmattningsgränsen på denna uppenbart oseriösa och ansvarslösa energipolitik. Respekten och förtroendet för ”förtroendevalda” skingras snabbt för vinden och vi blir allt fler som regerar på samma sätt. Bakom den svenska idiotin ligger EU med sin ”one size fits all” du vet den där organisationen nere i Bryssel som ligger längst ner i botten i den det svenska folkets förtroende
    som vare sig du eller jag har någon som helst makt kontroll eller egentlig insyn i?

    Man kan kalla politiken för oansvarig oseriös ogenomtänkt inkompetent eller som KVA för ”obegriplig”. Mitt sätt att summera det hela är att besriva hela klimatpolitiken som ett enda stort hål i huvudet och det räcker inte idag att artigt påpeka eller skrapa med fötterna inför tokigheterna, det tåget har redan gått för länge sedan. Nu är det att lägga sig på spåret framför det klimatpolitiska gröttåget som gäller.
    När de som nu förespråkar industrialiseringen av de svenska landskapen genom vindkraften dessutom har fräckheten att kalla sig för ”miljövänner” så blir på nåt sätt cirkeln sluten kring vansinnigheterna.

    Tysklands energipolitik har nu kört rätt in i det kakel som redan syntes på långt avstånd. Det är ingen skillnad mot vilket öde som väntar den ”Svenska” . Vi kan bara hoppas att vi har några industrier och sysselsatta kvar och att lnte alla öppna landskap utsikter och kuster redan industrialiserats innan dess.

  141. 172
    Pär Green

    149 Gunnar Kjelldahl (C)

    Totalt antal vindfjollor 2012
    2385 (+18 % jämfört 2011)
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraft_i_Sverige
    Många ”ben” blir det!

    Priset för el sätts på elbörsen Nord Pool. I april 2013 låg det vid 45 öre per kilowattimme.[49] Det innebär att förnybar elproduktion då ersattes med totalt 65 öre per kilowattimme.
    Och detta sänker elpriset?

  142. 175
    ThomasJ

    Nåt för centrister, frisörer och romsöner att ta till sig:

    http://www.epaw.org/documents.php?lang=en&article=ns63

    Men, som de flesta är medvetna om; det går inte att hälla vatten(=fakta) på en teflonbehandlat gås – och få det att stanna kvar/väta in… ;)

    Men vad gör ‘tunga’ organisationer som Svenskt Näringsliv, Skattebetalarna m.fl. i och åt frågan? Hittills, såvitt bekant, Nada, zilch, inte ett smack, snarare tvärtom… grrr :(

    Sen borde också en check göras ifall centristerna öht. har koll på att; ”En lögn hinner runt halva jordklotet innan sanningen fått på sig skorna.”
    Men sanningen hinner i alla fallen ifatt och kör över… :-D Tack för det axiomet!

    Mvh/TJ

  143. 177
    Guy

    Gunnar #118
    ”Jag menar att vindkraft är på livscykelbasis en förhållandevis miljövänlig energikälla. Jämför gärna med kärnkraften, där uranbrytning, upparbetning, avfallshantering, slutförvar, etc. alla led har sin miljöpåverkan. Dock tycker även jag att det är viktigt att man i så stor utsträckning som möjligt använder material som kan återvinnas. Ett exempel för vindkraften är att föredra ståltorn före betong. Stål är dyrare, men betalar sig om man väger in den framtida rivningen, där skrotet blir en råvara för nya stålkonstruktioner.”

    Det där med miljövänligheten, som alltid dras fram, stör mig. Jag kan lugnt acceptera en liten vindmölla på en bondgård, där den förser husen med ljus och i vissa fäll värme. Vindmöllan stör bara bondefolket, men dom har själv valt sitt system. Dessutom kan det vara en lönande investering.

    Däremot industriella vindkraftverk, som måste ha en säkerhets/ljud-radie på 1km, har jag svårt att se som miljövänliga eller ekonomiska. Utseende mässigt förfular dom vilket landskap som helst plus ljudföroreningen.
    Enligt Wiki betalar dom tillbaka den energi det gått åt till tillverkningen på 10 månader. Det gäller enbart verket. Grunden, vägbygget, transporten, uppkopplingen, service, nedmontering och skrotning saknas ur ekvationen. Det har tidigare frågats efter pris på en mölla, men svar finns inte. Förutom möllan själv, som då energimässigt betalar sig på 10 månader kommer då materialkostnaden, arbetet och transporten. Transporten fodrar vägar utan alltför skarpa kurvor eller låga broar och i slutändan byggs ny väg för 200-300.000€ per km. Eftersom säkerhetsgränsen var 1km är också vägen minst en km, ifall man kan bygga rakt? Så kommer fundamenter eller grunden som är ca 350m2 x 2-3 meter djup. Dvs närmare 700mm3 betong och 30-40 ton armering. Lägg till arbetet och transporten! Därefter kommer uppkopplingen till en el-station. Kortaste sträckan är 1km, men troligen inte. Kostnad 150-250.000€ per km.
    Nu påstås möllan hålla i 25 år, men det finns pessimister som har konstaterat att bedömaren är optimist. Sanningen lär vara nämare 15 år. Efter 15 år kommer vi till frågan ingen vill besvara. Vem och till vilken kostnad demonteras verket. Hämtas det ett nytt verk till platsen? Håller grunden? Om inte, skall då fundamentet rivas? Vem betalar/ansvarar? Betong är inte återanvändbart, ännu. Eller blir det som många tror. För evigt kvar inklusive en rostande mast.

    Gunnar, gräv fram en bild på en stor vindkraftspark på prärien eller i fjällen. Det är jy så vackert att man får tårar i ögonen (sarc).

  144. 178
    Iven

    Gunnar Kjelldahl är en av de modiga (?) som vågar med fullt namn och partibeteckning framföra de åsikter, som han delar med centerns (Alliansens?) ”miljöansvariga politiker. Naturligtvis möts han på den här bloggen av alla de argument, som man länge hoppats skall leda till insikten om att det vore dags att ompröva hittills gällande inriktning. Men som vi alla kan se, så envisas man – i likhet med damerna Ek och Hatt – att fortsätta på den inslagna vägen. Och tydligen med Alliansbrödernas välsignelse.

    Men vad är då alternativet, om olyckan är framme till hösten, och radarparet Fridolin/ Romsson istället får ansvaret för Sveriges ”ledande roll” i Europas miljöpolitik…?

    Det är en from förhoppning, att någon ansvarig bland ledande politiker visar modet att lyssna till skeptiker i klimatfrågan och ändra radikalt på nu rådande förhållanden. Innan det har gått helt åt skogen …

    Det är i senaste laget, men inte för sent – ännu

  145. 179
    Pär Green

    177 Guy 2014/03/01 kl. 17:57

    Angående vad du skrev.
    Per Nordlander Kramfors skrev detta:

    Vindkraften – inte bara plus för miljön
    Visst, när de 200 meter höga tornen står på plats och vingarna snurrar ger de inga utsläpp.

    Men vägen från fabrik till stolpe är lång och långtifrån miljövänlig.
    Relaterat

    I vårt län finns det ansökningar om att få bygga cirka 2 000 vindkraftverk. Lokalpolitiker och exploatörer framhåller hur viktigt det är för miljön att göra dessa stora ingrepp i vår natur.

    Visst, när de 200 meter höga tornen står på plats och vingarna snurrar ger de inga utsläpp (utom att de blinkar dygnet runt, bildar rörliga skuggor och ger ifrån sig höga vinande ljud). Men vägen från fabrik till stolpe är lång och långtifrån miljövänlig.

    Låt mig ge några exempel! Fakta har jag hämtat från Trafikverkets analys ”Samhällskostnader vid transporter av vindkraftverk”. Siffrorna är skrämmande.

    Samhällskostnaderna (inte exploatörens kostnad) för ett enda torn är närmare 1 200 kronor per kilometer för transport till byggplats. Kraftverken tillverkas i Danmark och tas med båt till Härnösand. De specialanpassade lastbilarna körs tomma från Danmark till oss.

    Utsläppet av koldioxid för transport av ett enda verk blir då 54 tusen kilo alltså totalt ungefär sex miljoner ton koldioxid för de som planeras i Kramfors.

    Transporter, utsläpp och olycksrisker beräknas kosta omkring 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk. Priset får vi skattebetalare betala.

    Betongen till fundamenten ska också fraktas. Till varje markfäste behövs 400 kubikmeter betong som först ska tillverkas och sedan köras till exempelvis Björnlandshöjden på gränsen mellan Härnösand och Kramfors. Till vindkraftverken i det området behövs 26 000 kubikmeter betong. En betongbil rymmer cirka nio kubikmeter så det blir ungefär 2 900 transporter bara till Björnlandshöjden – alltså 30 000 mil – om man räknar med en transportsträcka på ungefär tio mil fram och tillbaka. Miljövänligt?

    Därtill ska stora arealer skog avverkas kring verken och vägarna och fraktas därifrån. De allmänna vägarna måste breddas och förstärkas för att kunna ta emot så stora laster. En vindvinge är 50 meter lång och måste fraktas i ett enda stycke. Varje stolpe har tre vingar. Därtill måste nya vägar brytas för transporter till varje vindkraftverk.

    Under byggtiden kommer de tunga transporterna att slita hårt på våra vägar, hindra övrig trafik, drastiskt öka olycksriskerna och mycket stor miljöpåverkan. Samhällsvänligt?

    Men den stora miljöförloraren är självklart naturen. Den förvandlas från att ha varit omtyckta och välbesökta rekreationsområden till sterila industriområden.

    Så frågan blir: är vindkraften plus eller minus för vår miljö på Finnmarken och i Kramfors kommun?
    Per Nordlander Kramfors

    Gunnar, det räcker att du tittar på denna bild!

    http://www.frojdh.se/wp-content/uploads/2011/06/old_new_energy_scr.jpg

  146. 180
    Tudor

    #179 Pär Green

    ”Gunnar, det räcker att du tittar på denna bild!”

    Denna bild bör Gunnar studera mycket noggrant. Om man vill minska tillförsel av växthusgaser till atmosfären är det inte vettigt att satsa på vindkraft. Gunnar vill ersätta kärnkraft med kraftvärme och använda kraftvärme som reglerkraft till vindkraften. Han argumenterar för att kraftvärme med biobränslen inte påverkar utsläppen av det han kallar växthusgaser. Han har uppenbarligen fel.

    http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/ny-forskning-f%C3%B6rklarar-varf%C3%B6r-odling-av-biobr%C3%A4nslen-ger-mer-v%C3%A4xthusgas-1.7267

  147. 181
    Ann LH

    Under en lång debatt ang. klimatfrågan på Gunnar Kj.’s egen blogg där han höll på medias objektivitet, förlitade sig på forskarpanelens sammanfattning, de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna med egen granskning, hela den samlade forskarexpertisen i världen och avfärdade NIPCC som klimatförvillarorganisation mm skrev han 7 jan. 10.15 följande tänkvärda ord :
    ”Vad gäller klimatupplysningen och andra vetenskapskritiska hemsidor så gäller för mig detsamma som det Obama sa ”Det finns ingen tid att spilla på dem som fortfarande anser att jorden är platt”.”

  148. 182
    Guy

    Tydligen fastnade jag i något filter. Jag viste inte att det var förbjudet att titulera Obama som mr. ?1

  149. 185
    Evert Andersson

    Håller med #171 Slabang i det mesta. Det är bra att Kjelldahl går i clinch med argument som åtminstone visar att vindkraftens svagheter är erkända, men som han hoppas kan hanteras. Mer av den diskussionen i MSM vore mer än välkommet.

    Ett par synpunkter som talar mot hans argument. Biobränslebaserad kraftvärme kräver anslutning till fjärrvärmenät eller annan avnämare som betalar för värmen som produceras tillsammans med el. Troligen en mer begränsande faktor än tillgång på biobränsle. Det andra är vattenkraftens tillgängliga kapacitet som reglerkraft. Det är väl bara Lennart Söders starkt kritiserade rapport som hävdar att så mycket väderberoende el kan hanteras. KVA’s Energiutskotts bedömnng är cirka 10 TWh vilket snart är byggt.

  150. 189
    Gunnar Kjelldahl (C)

    185 Evert
    Jag är el- och energitekniker och lärare på området. Jag har en yrkesheder att försvara och skulle aldrig förneka energislags fördelar eller svagheter av ideologiska skäl. Vindkraft har sina svagheter, där dess beroende av balanskraft är en. En annan är nedisningen, som i landets norra delar visat sig vara ett större problem än vad man tidigare förutsett. Det går heller inte att sticka under stol med att det finns miljöaspekter som måste beaktas, vilket nog inte gjorts i tillräcklig omfattning överallt. Men den har också sina fördelar, där jag ser tillgången på mer el som del främsta i dag. Den tillgången ger oss lägre priser, men också möjlighet att sälja mer el till Danmark vintertid när de annars skulle varit beroende av kolkraft.

    Regeringens mål på 30 TWh vindkraft till 2020, är grundad på tillgänglig forskning, och på kraftbolagens beräkningar, där man bedömt att detta är en rimlig gräns för utbyggnad. Det är f.ö. inte bara vattenkraften som är balanskraft, utan även den växande kraftvärmepotentialen har blivit en sådan. Redan i dag körs kraftproduktionen från kraftvärmeverken ofta med energiekonomisk reglering, så att man går in med kraftproduktion när det är lönsamt, men avstår då elpriset är lågt. Den pågående moderniseringen av den befintliga vattenkraften kommer också att ge en rejäl momentaneffektshöjning, vilket ytterligare förstärker dess förmåga att jämna ut energibehoven i landet. Detta och den nya ”Smart Grid”-tekniken är faktorer som också vägts in vid bedömningen av maxgränsen för vindkraft i ett stabilt stamnät.

  151. 190
    Mats G

    #189
    ”En annan är nedisningen, som i landets norra delar visat sig vara ett större problem än vad man tidigare förutsett. ”

    Nice :) Det här argumentet dissade du totalt för ett tag sedan.

  152. 191
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #190 Mats
    ”Dissade”? Jag har aldrig förnekat att det problemet finns. Jag vet att det t.ex. i en park i Norrbotten var ett produktionsbortfall på runt 20 % från kalkylen över säsong. Däremot är det ett litet problem totalt sett eftersom en relativt liten del av vindkraftsutbyggnaden ligger på de breddgraderna. Man tar också hänsyn till det i dag vid nya etableringar, dels när man väljer ort, men också när det gäller teknikutveckling för att komma runt problemet där uppe.

  153. 192
    Pär Green

    189 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/04 kl. 17:35

    ”Jag är el- och energitekniker och lärare på området. Jag har en yrkesheder att försvara och skulle aldrig förneka energislags fördelar eller svagheter av ideologiska skäl. Vindkraft har sina svagheter, där dess beroende av balanskraft är en. En annan är nedisningen, som i landets norra delar visat sig vara ett större problem än vad man tidigare förutsett. Det går heller inte att sticka under stol med att det finns miljöaspekter som måste beaktas, vilket nog inte gjorts i tillräcklig omfattning överallt. Men den har också sina fördelar, där jag ser tillgången på mer el som del främsta i dag. Den tillgången ger oss lägre priser, men också möjlighet att sälja mer el till Danmark vintertid när de annars skulle varit beroende av kolkraft.”

    Gunnar Kjelldahl (C), hoppas att du hederlig nog att sluta som lärare!
    En uppgift för lärare är just att lära!
    Du har en personlig uppfattning, och förespråkar ”energi” produktion som inte levererar efter behov!
    Och som inte tillför annat än störningar i kraftnätet, och inte behövs!
    Ger enbart intermittent produktion och ökade utgifter för ”brukare”! Kräver ständig ersättningskraft!
    Innan du jämför eller pratar om Danmark, fundera lite på ”vintrar” i Danmark, geografisk läge, och antal
    krävande företag som har ett stort elbehov!
    När var det ett vinter-OS i Danmark?
    Dansk import av el de tidpunkter när varken danska eller svenska vindfjollor levererar!
    Svensk vattenkraft tillsammans med svensk kärnkraft är enda elproduktion som fungerar oberoende av vind! Vattenkraften är också väderberoende! Vill till att vattenmagasinen håller rätt nivå!
    Med vindfjollor ökar förändringar av vattennivån i vattendrag till ingen nytta!

    http://www.frojdh.se/wp-content/uploads/2011/06/old_new_energy_scr.jpg
    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/

  154. 193
    Adolf Goreing

    #189 peka då på en ”smart grid” som fungerar i verkligheten. Var finns den? Eller menar du när vind och solkraft i Tyskland ger outnyttjbar energi som går rakt ned i backen eftersom ingen vill ha den? Det finns inget hållbart försvar för vkv. Inte på något plan.

  155. 194
    Pär Green

    191 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/04 kl. 17:45
    Du som lärare borde veta bättre!

    ”Norrbotten var ett produktionsbortfall på runt 20 % från kalkylen över säsong. Däremot är det ett litet problem totalt sett eftersom en relativt liten del av vindkraftsutbyggnaden ligger på de breddgraderna. Man tar också hänsyn till det i dag vid nya etableringar, dels när man väljer ort, men också när det gäller teknikutveckling för att komma runt problemet där uppe.”

    Snabbast har utvecklingen varit de senaste fem åren. Mellan 2008 och fram till 2013 ökade produktionen av el från vindkraftverk med 263 procent, visar statistik från elcertifikatsystemet.

    Enligt Energimyndighetens senaste statistik från 2012 finns nu totalt 2 385 vindkraftverk i Sverige.
    effekt på 3607 MW.
    Hur lite blir det per vindfjolla?

    Fortfarande finns det flest vindkraftverk i södra Sverige. Men trenden är att mer och mer vindkraft byggs i norra Sverige och i landets stora skogsområden. Av alla planerade vindkraftverk,
    enligt databasen Vindbrukskollen, ligger 80 procent i norra delarna av landet.

  156. 195
    Pär Green

    Tabell 2: Andel av total nettoproduktion av el 2003-2012, procent!

    År 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
    Vindkraft 0,5 0,6 0,6 0,7 1,0 1,4 1,9 2,4 4,2 4,4

    Vad tillför vindfjollor i produktion och extra kostnader?

    Finns det någon lärare som har ett facit?

  157. 196
    Pär Green

    Men när skall lärare inse att vindfjollor inte ger produktion värt namnet, men bidrag,skatter

    Men vindkraften är möjlig endast genom kraftiga subventioner. I Sverige delvis ordnade genom ”elcertifikat”. De är gömda på Din elräkning. Elcertifikaten handlas på marknaden efter ett komplicerat system som ger producenterna av vissa energislag gratis elcertifikat som de kan sälja till producenter av andra energislag, de producenterna tvingas köpa elcertifikat. Staten fastställer hur mycket elcertifikat en producent av vissa energislag får och hur mycket producenter av andra energislag måste köpa.

    Gömda subventioner i elcertifikat
    Cerifikaten delas ut till dem som producerar vindenergi (3,5 miljoner certifikat värda cirka 900 miljoner kronor 2010), bioenergi (12 miljoner certifikat värda över 3 miljarder) och viss vattenkraft (2,7 miljoner certifikat värda nästan 700 miljoner kronor). Producenterna av de premierade energislagen får ett certifikat per producerad MWh. Produktionen med andra stödberättigade metoder (solkraft, torvenergi, vågkraft med mera) är så obetydlig att vi inte ens behöver nämna dem. Certifikaten innebär att staten subventionerar olönsam energiproduktion med 4,6 miljarder kronor, bara genom certifikaten. Certifikaten betalas sedan av producenterna av kärnkraft, vattenkraft och naturligtvis kol/oljekraft, i den mån sådan produceras.

    Vattenkraften finns alltså på bägge sidor. Där fungerar det så att små olönsamma vattenkraftverk får elcertifikat, medan stora effektiva vattenkraftverk måste betala.

    I slutänden är det naturligtvis inte företagen utan konsumenterna som måste betala. För närvarande måste producenterna av storskalig energi köpa 0,18 elcertifikat per producerad MWh vilket motsvarar cirka 5 öre per kWh. De syns inte särskilt på elräkningen utan är inbakade i energipriset.

    För staten är det praktiskt med elcertifikaten. De kostar inte statskassan något, de syns inte på elräkningen och det behöver aldrig föranleda några budgetdiskussioner, eftersom resultatet av certifikaten är noll för statskassan. För oss konsumenter innebär det att nästan 5 miljarder kronor används för att göra elproduktionen mindre effektiv, pengarna slösas bort.

    Men det är inte bara genom el-certi-fikaten som vindkraften subven-tioneras. Det kommer också pengar direkt från statskassan och pengar som smygs undan i form av utbyggnad av kraftnätet. Med vattenkraft och kärnkraft som huvudskaliga elkällor är behovet av distributionsnätet väldefinierat. Det finns ett antal ställen där en viss fastställd mängd el produceras. Det finns också fasta punkter där el förbrukas. Med vindkraften, där vinden ständigt varierar, krävs en mångdubbel produktionskapacitet för att få ut samma energimängd. Dessutom sprids produktionen ut på många fler ställen, nätet måste bli betydligt mer finmaskigt. I Tyskland har man beräknat att bara nätutbyggnaden för planerad vindkraftsutbyggnad till 2015 kommer att kosta 10,5 miljarder kronor. Redan idag har Tyskland 15 000 vindkraftverk i drift och den som färdas genom det platta Nordtyskland ser snart att de mer eller mindre dominerar landskapsbilden.

    Livsfarliga och miljöstörande
    Svenska myndigheter räknar med att ett vindkraftverk i fri terräng syns på 8-9 km håll. I Sverige lägger man vindkraftverk i första hand vid kusten eller i Skåne, Öland, Gotland, öster om Vättern och i norra Uppland. Men för att få ut ännu mer energi planeras vindkraftverk också i skogsbygden. Ett vindkraftverk med en effekt på 2MW producerar i genomsnitt under ett år 0,5MW (vinden varierar). Är det vindstilla eller storm, produceras ingen el alls. Kraftverket blir cirka 150 meter högt. Livsfarligt område är en cirkel på cirka 300 meter från vindkraftverket – på vintern slängs iskokor från rotorbladen, kokor som i olyckliga fall slår ihjäl en människa, under hela året finns det en viss risk för att rotorn havererar och kastar ifrån sig metalldelar. Det finns ett par kända fall från Sverige då metallskrot har slungats iväg från vindkraftverket, men ingen människa har hittills kommit till skada.

    När vindkraftverken växer till 2 och 3,5 MW så ökar säkerhetszonen och därtill kommer att bullret blir en allt svårare faktor. Det handlar om lågfrekvent buller som kan vara mycket störande.

    Vindkraftverken kan inte stå alltför tätt, då de ju påverkar vindflödet. För varje 2 MW-aggregat krävs det cirka 1 km upptagningsområde med ett par hektar som förbjuden zon. Det normala är att anlägga flera vindkraftverk i ”parker”. Utanför Piteå planeras nu 1 100 kraftverk! Bara för att bygga och underhålla kraftverken kommer det att krävas nybyggnation av 10–15 mil vägar. Hela landskapet kommer att förändras. Öde skogsbygder kommer att genomkorsas av vägar, vart man går i skogen kommer man att möta spärrzoner, drabbas av skuggan från vindkraftverken och höra hur rotorbladen slår i vinden. Naturvårdsverket har klagat på att vi vet för lite om vindkraftverkens ekologiska konsekvenser. Och Axel Kleidon vid Max Planck-institutet i Tyskland menar att hypotesen att vindkraften inte påverkar klimatet är felaktig. Vid en massiv utbyggnad av vindkraften kommer vindarna att försvagas (vilket skulle kräva ännu fler kraftverk…), men också klimatet att påverkas och medeltemperaturen att höjas.

    Olönsamt och dyrt
    Vindkraft kostar, om hänsyn tas till alla kostnader, cirka 3 gånger så mycket som kärnkraft. Vid en jämförelse med vattenkraft blir skillnaden naturligtvis ännu större. Vi har dock bara fyra större älvar kvar som är outbyggda. Dessa har tills vidare skyddats från utbyggnad av Riksdagen. Att den ena av de fyra älvarna skulle vara outbyggd är dock en sanning med modifikation. Vindelälven flyter samman med Umeälven vid Vännäsby 25 km uppströms från Umeå. Mellan Vännäsby och Umeå ligger Stornorrforsens kraftverk, som är Sveriges näst största vattenkraftverk med en effekt på 600 MW. Vindelälvens lopp är därmed brutet med besked. Övriga ”fredade” älvar är Piteälven, Kalixälven och Torneälven, den sista dock i större delen av sitt lopp delad med Finland.

    Bara genom elcertifikaten får vindkraften ett bidrag på 36 öre per kWh, som ökar till nästan en krona om man tar hänsyn till annat stöd, exempelvis statliga bidrag för ”introduktion av vindkraft” och ”bidrag för uthållig energianvändning” och så vidare. Spotpriserna på elmarknaden för de större deltagarna ligger ofta kring 50 öre per kWh.

    Uppskattningar som avser hela världen säger att subventionerna uppgår till 20 procent av investeringskostnaderna. Överallt är vindkraften egentligen olön-s-am, men den olönsamheten döljs av politiskt beslutade subventioner.
    Enligt en artikel i den ansedda tidskriften Foreign Affairs, skriven av David G. Victor och Kassia Yanosek, så finns det bara två av de många ”alternativenergilösningarna” som är kommersiellt gångbara. Dels biobränsle som tillverkas av brasilianska sockerrör (som om de används i större skala påverkar livsmedelspriserna uppåt och gör att de fattiga i u-länderna inte bara förblir fattiga utan dessutom blir hungriga), samt dessutom de små värmare som i många sydliga länder byggs på taken för vattenuppvärmning.
    Idag produceras i Sverige cirka 60 TWh el per år med hjälp av vattenkraft, lika mycket med hjälp av kärnkraft. Bägge produktionsmetoderna är lönsamma, men särskilt så naturligtvis vattenkraften. Därtill kommer cirka 20 TWh med andra produktionsmetoder, till exempel industriell mottryckskraft, bio-bränsle med mera. Under korta energiförbrukningstoppar sätts dessutom de riktigt dyra oljekondenskraftverken igång, men det rör sig bara om några dagar på smällkalla vintern. Vindkraften bidrar med knappt 3 TWh och det till subventioner på storleksordningen 1 miljard kronor per år. Riksdagen har sagt att vi till 2020 ska producera 30 TWh med hjälp av vindkraft. Det kommer att innebära kraftigt höjda subventioner, särskilt när vindkraftverken måste byggas på allt mindre blåsiga ställen. Det kommer också att innebära att dagens 1500 vindkraftverk kommer att bli 15000, alternativt kommer det inte att räcka med 150 meter höga snurror, de kommer att växa upp mot 200 meter och blir ännu mer dominerande i landskapet.

    Det kommer också att innebära att kulturlandskapet kommer att få ett nytt dominerande inslag, att orörda skogar kommer att exploateras med vägar och kraftledningar och att delar av skogslandskapet kommer att spärras av som farligt för människor att vistas i.

  158. 197
    Gunnar Kjelldahl (C)

    Pär Green;
    Trots dessa ohyggliga utläggningar om vindkraftens negativa effekter, och om min oduglighet som yrkesman; Det svenska elpriset är i dag bland de absolut lägsta i EU. Det har dessutom blivit lägre relativt övriga Europa under de senaste åren, efterhand som vindkraften har vuxit fram. Det är bra för industrin, och det är bra för privatkonsumenterna. Sedan kan Pär Green skriva hur långa promemorior han vill.

  159. 198
    Lars Cornell

    #197
    Men Gunnar Kjelldahl (C), nu får du väl ändå besinna dig. Att vi har låga elpriser i Sverige har vi kärnkraft och vattenkraft att tacka för.
    Vindkraft verkar i fullständigt motsatt riktning.
    Det är INTE bra varken för industrin eller hushållen.
    Basta !

  160. 199
    Håkan Bergman

    Elpris är ett luddigt begrepp, elkostnad ska det heta och den består av kostnaden per KWh plus nätavgiften och då blir kostnaden inte låg.

  161. 200
    Gunnar Kjelldahl (C)

    Lars;
    Så därför har vi lägre elpriser nu än någonsin jämfört med övriga Europa, medan för några år sedan när fyra reaktorer stod still mitt i vintern, och vi inte hade så mycket vindkraft, då skenade elpriserna.
    Det berodde då på att stopp i den storskaliga kärnkraften inte kan balanseras av vattenkraften under mer än korta perioder. När de stod stilla en längre period måste vi köpa kolkraft från Danmark, för att inte tömma vattenmagasinen helt. Det problemet är mindre nu, tack vare vindkraftens tillskott i produktionen. ”Basta!” imponerar inte på mig.

  162. 201
    Gunnar Kjelldahl (C)

    199 Håkan;
    Kostnaden för nätet är en annan femma. Den kan dock inte påverkas av produktionen, mer än att det är bra ju närmare förbrukaren som produktionen äger rum. kWh-priset är det som konkurrens och produktionskostnad, d.v.s. marknaden kan påverka.

  163. 202
    Pär Green

    197 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/04 kl. 20:22

    ”Trots dessa ”ohyggliga utläggningar” om vindkraftens negativa effekter, och om min oduglighet som yrkesman; Det svenska elpriset är i dag bland de absolut lägsta i EU. ”

    Vad är det som är ohyggliga utläggningar? Står du du inte för dina åsikter?
    ”de absolut lägsta i EU” och det beror inte på vindfjollor! Ju mer vindfjollor, desto högre skatter och ökat elpris!
    Det är inget att vara stolt över.
    Vindfjollor leder enbart till mer skatter och intermittent elproduktion!
    Vindfjollor har inget att tillföra i ett land som är den bästa, och leveranssäkraste elproduktionen!

    Kommande val blir intressant att följa! KD,C ut ur regeringen. FP står på tur!

    Men som lärare är det bedrägeri att framföra propaganda mot ett påhittat problem, och ljuga om en fantasilösning!

  164. 203
    Lars Cornell

    #200 GK
    NEJ Gunnar Kjelldahl (C), du har fel.
    Att kärnkraftverken stod stilla då beror på den politiska motvinden för dem som främst ditt parti (C) har förorsakat. När den billiga kärnkraften inte kunde leverera blev elpriset högt !

    Men tänk själv litet. Om vi tar billig elkraft från kärnkraft och vattenkraft och lägger till dyr el från vindkraft, då kan ju inte resultatet bli lägre kostnad. Någon måste betala och det blir de svenska hushållen.

    30 + 30 = 60 som i genomsnitt blir 30.
    30 + 30 + 60 = 120 som i genomsnitt blir 40. Dyrare alltså.

    Pär Gren #202
    Det är faktiskt SD och KD som vi bör rösta på samt med visst frågetecken för FP för de är inte helt tydliga i sin attityd (ännu).

  165. 204
    Pär Green

    201 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/04 kl. 20:52

    ”Den kan dock inte påverkas av produktionen, mer än att det är bra ju närmare förbrukaren som produktionen äger rum”

    Varför ökar då byggandet av vindfjollor i norra Sverige?
    I norra Sverige finns vattenkraft som gott o väl täcker norra behovet tillsammans med kärnkraften!
    Vind utgör några få %, men varför då bygga mer av något som inte levererar efter behov?

    Svensk el är i världsklass – 97 procent fossilfri produktion

    Visste du att svensk el till 97 procent är fossilfri? Om inte, så är du inte ensam. En studie som Svensk Energi nyligen genomfört visar nämligen att endast en tredjedel av befolkningen känner till det.

    En femtedel av befolkningen har dessutom den omvända uppfattningen, det vill säga att svensk el är smutsig. Men det är inte så konstigt med tanke på att elen globalt sett till 67 procent kommer från fossila energikällor.
    I Europa som helhet är situationen något bättre, cirka 50 procent av elproduktionen baseras på fossila energikällor.

    Den europeiska elbranschen har en vision om att elproduktionen ska vara klimatneutral år 2050. Och Sverige är i princip där redan nu. Det beror på att svensk el baseras huvudsakligen på vattenkraft, kärnkraft, biobränslen och vindkraft och dessa kraftkällor i princip är klimatneutrala. I Europa som helhet är dock kol och gas dominerande kraftkällor. Svensk Energi har en vision om att vi med svensk el kan göra skillnad om vi till exempel exporterar mer el till Europa eller om vi använder mer el i våra transporter.

    Med el gör vi allt möjligt!

    Både åren 2011 och 2012 har den svenska elproduktionen till 97 procent varit fossilfri.

  166. 205
    Håkan Bergman

    Gunnar K #201
    Då föreslår jag att man bygger vindkraften där förbrukarna bor, t.ex. på Södermalm här i Stockholm. F.ö. borde väl elen vara nästan gratis i Tyskland om det nu är vindkraften som pressar priset.
    Nätavgifterna kommer att stiga rejält i framtiden eftersom Svenska Kraftnät har eftersatt utbyggnaden och ansvariga ministrar blundat för detta.
    http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/17789/RiR_2013_3_Anpassad_Elmarknaden.pdf
    http://www.svk.se/PageFiles/52109/Perspektivplan-2025-remissutgava.pdf

  167. 206
    Lars Cornell

    #204 Pär Green, #205 Bergman

    Det är bra påpekanden som stämmer med MPs åsikt att energin skall vara närproducerad. Av den el som produceras i Norrland är det nog bara 70% som når fram till Tyskland, avståndet är stort och förlusterna därefter. Det innebär att kostnaden i Tyskland ökar med 100/70=43%.

    Siffrorna är min uppfattning. Är det någon som har bättre underlag.

  168. 207
    Pär Green

    200 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/04 kl. 20:45

    ”därför har vi lägre elpriser nu än någonsin jämfört med övriga Europa, medan för några år sedan när fyra reaktorer stod still mitt i vintern, och vi inte hade så mycket vindkraft, då skenade elpriserna.
    Det berodde då på att stopp i den storskaliga kärnkraften inte kan balanseras av vattenkraften under mer än korta perioder. När de stod stilla en längre period måste vi köpa kolkraft från Danmark, för att inte tömma vattenmagasinen helt. Det problemet är mindre nu, tack vare vindkraftens tillskott i produktionen. ”Basta!” imponerar inte på mig.”

    Men vad Nu, vindfjollor står stilla i tid otid!
    Att kärnkraft står stilla beror på tekniska och andra skäl. Har inget med vind att göra!

    Om nu Sveriges elproduktion är till 97% fossilfri (om det det är någon katastrof)!
    Så kan man fundera lite på vindfjollor!

    Kan vindfjollor ersätta 3% fossil?

    Vindkraften – inte bara plus för miljön

    Visst, när de 200 meter höga tornen står på plats och vingarna snurrar ger de inga utsläpp.

    Men vägen från fabrik till stolpe är lång och långtifrån miljövänlig.
    Relaterat

    I vårt län finns det ansökningar om att få bygga cirka 2 000 vindkraftverk. Lokalpolitiker och exploatörer framhåller hur viktigt det är för miljön att göra dessa stora ingrepp i vår natur.

    Visst, när de 200 meter höga tornen står på plats och vingarna snurrar ger de inga utsläpp (utom att de blinkar dygnet runt, bildar rörliga skuggor och ger ifrån sig höga vinande ljud). Men vägen från fabrik till stolpe är lång och långtifrån miljövänlig.

    Låt mig ge några exempel! Fakta har jag hämtat från Trafikverkets analys ”Samhällskostnader vid transporter av vindkraftverk”. Siffrorna är skrämmande.

    Samhällskostnaderna (inte exploatörens kostnad) för ett enda torn är närmare 1 200 kronor per kilometer för transport till byggplats. Kraftverken tillverkas i Danmark och tas med båt till Härnösand. De specialanpassade lastbilarna körs tomma från Danmark till oss.

    Utsläppet av koldioxid för transport av ett enda verk blir då 54 tusen kilo alltså totalt ungefär sex miljoner ton koldioxid för de som planeras i Kramfors.

    Transporter, utsläpp och olycksrisker beräknas kosta omkring 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk. Priset får vi skattebetalare betala.

    Betongen till fundamenten ska också fraktas. Till varje markfäste behövs 400 kubikmeter betong som först ska tillverkas och sedan köras till exempelvis Björnlandshöjden på gränsen mellan Härnösand och Kramfors. Till vindkraftverken i det området behövs 26 000 kubikmeter betong. En betongbil rymmer cirka nio kubikmeter så det blir ungefär 2 900 transporter bara till Björnlandshöjden – alltså 30 000 mil – om man räknar med en transportsträcka på ungefär tio mil fram och tillbaka. Miljövänligt?

    Därtill ska stora arealer skog avverkas kring verken och vägarna och fraktas därifrån. De allmänna vägarna måste breddas och förstärkas för att kunna ta emot så stora laster. En vindvinge är 50 meter lång och måste fraktas i ett enda stycke. Varje stolpe har tre vingar. Därtill måste nya vägar brytas för transporter till varje vindkraftverk.

    Under byggtiden kommer de tunga transporterna att slita hårt på våra vägar, hindra övrig trafik, drastiskt öka olycksriskerna och mycket stor miljöpåverkan. Samhällsvänligt?

    Men den stora miljöförloraren är självklart naturen. Den förvandlas från att ha varit omtyckta och välbesökta rekreationsområden till sterila industriområden.

    Så frågan blir: är vindkraften plus eller minus för vår miljö på Finnmarken och i Kramfors kommun?

  169. 208
    Pär Green

    Är fossil en fara för allt levande?
    Förbjud omgående jordbegravningar!

    Angående fossilfritt!
    Hur bildas fossil?
    Här beskriver vi hur djur- och växtfossil bildas. I det geologiska kretsloppet ingår att berg nöts ner, vulkaner får utbrott och bildar sediment.

    Sediment kan vara oorganiska som bland annat lera, sand och vulkanaska, men också organiska som torv och kalkskal.
    Avlagringar av sediment

    Sedimenten transporteras oftast med vatten och avlagras (sedimenterar) på botten av vattendrag, på botten av sjöar, längs stränder, i deltan, på havsbotten eller i våtmarker. I dessa sediment hamnar ofta döda organismer, eller delar av döda organismer, som kan bli begravda av ytterligare sediment. Sedimenten kan bli väldigt tjocka, ibland flera kilometer.

    De undre delarna utsätts för ett högre tryck och ibland högre temperatur som gör att sedimenten konsolideras (förstenas). Vid gynnsamma förhållanden kan då organismen omvandlas och bevaras som fossil. Sedimenten kan också förbli mer eller mindre lösa, men ofta förstenas de och omvandlas till bland annat lerstenar, lerskiffrar, sandstenar, kalkstenar, förstenad torv och tuffer. Det är i dessa lösa sediment eller bergarter som vi hittar fossil.

    Växter kan bevaras på en rad olika sätt beroende på omständigheterna. De kan bli inkolade, förkolnade, förstenade eller bevaras som ett avtryck.
    Inkolning (eng. compression)

    En växt kan bli inkolad (karboniserad) om den faller till botten av ett hav, sjö eller flod och överlagras av sediment. Vid gynnsamma förhållanden som syrebrist och högt tryck, kan växten bli inkolad. Växten blir starkt tillplattad och ofta förstörs de inre vävnaderna förutom några motståndskraftiga vedelement. Det som finns kvar är ett tunt lager av kol som utgör växtens ursprungliga organiska material.Pollenkorn och sporer som inbäddats i sediment är ofta bevarade i inkolat tillstånd. Deras väggar innehåller sporopollenin som är mycket resistent. För att kunna studera de fossila pollenkornen och sporerna prepareras bergarten bort på kemisk väg.
    Avtryck
    Fossil kan också vara en avgjutning eller ett avtryck av en växt som blivit inlagrad i sediment, ihoppressad och inkolad men sedan inte bevarad. Endast avtrycket består.
    När man undersöker ett material kan man ibland klyva en sten horisontellt så att skikten delar sig så att den ena delen innehåller den bevarade växten och den andra delen visar avtrycket av växten. Delarna kallas stycke och motstycke.En annan form av avgjutning är då det bildas en stenkärna. Det är en inre avgjutning av en växt. Stammar av Calamiter, en utdöd grupp trädliknande fräkenväxter, kan bl a återfinnas som stenkärnor. De har då fått sin inre hålighet fylld med sediment efter att innehållet i stammen förstörts. Därefter har även de yttre vävnaderna försvunnit.
    Förkolning
    Tredimensionellt bevarade fossila blommor, frukter och frön har bl a hittats i Skåne i avlagringar som avsatts i ett delta nära kusten. Sedimenten är fortfarande mjuka och det är lätt att sortera ut fossil genom att slamma leran i vatten. De har varit utsatta för vegetationsbränder och därför bevarats som träkol som är mycket motståndskraftigt.
    Växter kan bli förstenade (petrifierade) genom indränkning av kiselsyrehaltigt eller kalkhaltigt vatten. Det kan ha skett medan de fortfarande levde, kiselhaltigt vatten sögs upp av växten, eller genom impregnering efter att de dött. Vanligtvis finns växtsubstansen kvar, mer eller mindre inkolad. Mineraler som är inblandade i försteningsprocesser är silikater, karbonater och järn. Det resulterar i bland annat förstenade skogar och kolbollar (förstenad torv). Försteningsprocessen gick geologiskt sett snabbt. Förstenade stammar, rötter och kottar är som regel bevarade i sin ursprungliga form. De har inte hunnit pressats samman av tunga överliggande sediment.

    Försteningar kan uppstå vid olika förhållanden. Växten kan ha befunnit sig i kärrmarker, översvämningsområden och blivit snabbt täckta av sediment vid en kraftig flod eller så kan de ha blivit begravda i vulkanisk aska eller het lera efter vulkanutbrott. Mineralhaltigt vatten har trängt in i växtens celler och skyddat det från nedbrytning. Kemiska reaktioner mellan mineral och cellväggens beståndsdelar leder till att mineralkristaller bildas i cellväggarna och sedan även i cellens centrala del. På vissa platser i världen har hela skogar blivit inbäddade av aska vid vulkanutbrott och återfinns i dag som förstenade skogar. Om växten finns bevarad där den levde sägs den vara ”in situ”.

    Växtfossil, bland annat vackra avgjutningar av blommor, kan även finnas inlagrade i bärnsten. Ofta är då det mesta av växtens organiska substans försvunnen. Bärnsten är fossil kåda från bärnstenstallen, Pinus succinifera. Tallen bildade stora skogar i början på tertiär tiden, för ca 60 miljoner år, och när kådan rann från träden kunde både växter och mindre djur bli inbäddade.
    Falska fossil
    Det finns något som kallas falska växtfossil, dendriter, som liknar mossor. Det är inga växter utan utfällningar i sedimenten av olika lösningar av vanligtvis mangan-och järnföreningar.
    Djur
    För det mesta bevaras endast hårda rester av djuret, som kotor eller en del av en käke. Det är sällan som hela djur eller mjuka partier av kroppen bevaras. Av de miljarder fisködlor som levt under jordens historia har man hittat ett par hundra fossil av hela djur. Få av dessa har bevarade mjukdelar.

    Landlevande djur blir sällan fossil eftersom djuret måste hamna i vatten och bäddas in i bottenslammet för att kunna bli ett fossil. Jordens stora biologiska mångfald finns nu i den tropiska regnskogen. Nästan inga av dess organismer kommer att att bli till fossil eftersom döda växter och djur ruttnar fort i den tropiska hettan och fukten, och försvinner för alltid.
    Från levande fisködla till fossil

    När fisködlan dött sjönk den til havets botten. Där löste bakterier upp mjuka delar och asätare åt av den, men skelettet som var hårt blev liggande på bottnen.
    Bottnen växte uppåt när små partiklar i vattnet sjönk och ansamlades på bottnen. Skelettet blev inbäddat i ett tjockt lager bottenslam.
    Ett högt tryck från bottnen ovanför pressade ihop skelettet. Efter lång tid förstenades och bottnen genom det höga trycket, men också genom kemisk inverkan. Fisködlan blev ett fossil.
    Långt senare fördes lagren upp till markytan genom geologiska händelser. Då kunde paleontologer, forskare som studerar fossil, knacka fram fossilet och analysera det.

    När blir vindfjollor fossil?

    http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/fossil/hurbildasfossil.7093.html

  170. 212
    Pär Green

    Hade Thomas J rätt?

    210 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/06 kl. 11:44 kommentaren borttagen
    Gunnar Kjelldahl, en person, som skall vara en företrädare för de människor som har oturen att bo i samma kommun som GK, och inte skriva sakligt!
    Stackars dessa kommuninvånare.

  171. 213
    Pär Green

    När blir vindfjollor fossil?

    Väderkvarnar är nu mer historia!
    Med vad skall vindfjollor tillföra?

    Svensk energiproduktion exporterar mångfalt mer el än vad vindfjollor kan åstadkomma!
    Ta bort alla dessa fantasibidrag till vindfjollor, och se verkligheten!

  172. 214
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #212 Pär Green
    Det var inlägg 209 som togs bort på min begäran eftersom den bara innehöll nedsättande värderande synpunkter om min person, och ingenting om ämnet. Därför togs även mitt svar 210 till detta bort, eftersom det inte längre var relevant. Detta kan moderatorn Ingemar Nordin bekräfta. Detta inlägg 212 av Pär Green är inte fullt lika nedsättande, men även detta är klart under den nivå som bloggens ansvariga satt upp i reglerna för den, då den inte heller innehåller någonting som har med ämnet att göra.

    Jag kan f.ö. meddela Pär Green att Norrtälje kommun utser sina politiska företrädare i allmänna demokratiska val, så det är inte ett dugg synd om innevånarna där. Om de inte är nöjda med oss som företräder dem, så väljer de andra! Vi måste göra rätt för det förtroende vi fått om vi ska vara kvar.

  173. 215
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #213 Pär Green
    ”Vindfjollor” tillför i dag lika mycket energi som båda reaktorerna i Barsebäck gjorde.
    Förra året 2013, exporterade vi 10 TWh el, vilket är nästan exakt samma mängd som vad vindkraften producerade (9,9 TWh) under samma år. Statistiken är hämtad från Energimyndigheten. Denna export möjliggjordes genom att kärnkraften fungerade hyfsat bra, att vattentillgången var normal, samt då förstås vindkraftens ökande tillskott, som i dag då motsvarar exporten. Det är alltså ett felaktigt påstående att vi exporterar ”mångfalt mer” än vad vindkraften ger.

    Det framstår alltså ganska tydligt att vindkraften bidragit till att vi under förra året kunnat exportera el, medan vi för några år sedan emellanåt behövde importera dyr och klimatpåverkande kolkraft under vintrarnas kallare perioder. Det överskott vi nu exporterar ger den motsatta effekten, eftersom det i stället bl.a. ersätter kolkraft i Danmark.

    Vi kan ha olika synpunkter om huruvida det är motiverat att subventionera ”grön el” i förhållande till utfallet, men vi bör hålla oss till fakta då det gäller energieffekterna av vindkraftssatsningen.

  174. 216
    Mats G

    #215
    ”importera dyr och klimatpåverkande kolkraft”
    Du har gjort ett felslut här.
    Jag var själv väldigt involverad i debatten kring importen av kol den sista futtiga 0,5 procenten dyr kol som hände på daglig basis för att trissa upp priset. Visade sig att de drog ned produktionen för att få en brist situation. Det framgick väldigt klart när det genomlystes i media. Vad jag vet nämndes inte vindkraft ens i de debatterna. Det tog mig ett bra tag att lista ut hur de gjorde det för Nordiska energibörsen var konstruerat på ett sätt som jag aldrig hade sett förut. Den var helt enkelt riggad för att få just en sådan situation. Nu passar de sig för att sänka produktionen så nu betalar de för att bli av med el ibland.

    Så att hävda att det är vindkraftens förtjänst är helt fel.
    Däremot så bidrar de till just att elbolagen får betala för att bli av med el vid vissa tillfällen.

  175. 217
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #Mats G

    Faktum kvarstår, att på senare år så har inte situationen uppstått. De senaste tre åren har vi i stället haft en hygglig nettoexport, ungefär på den nivå som vindkraften ger.

    Däremot så har Mats G rätt i att elbörsens aktörer i viss mån kan styra elpriset, eftersom det är svårt att kontrollera om en strypning av elproduktionen, oavsett produktionsslag, beror av tekniska orsaker och vattentillgång, etc., eller av ekonomiska överväganden. Även kärnkraftsindustrin har tidigare fått kritik för att de ”inte hade så bråttom” med att starta stillastående reaktorer när det var kallt, eftersom man kunde misstänkas tjäna desto bättre på de som rullade. Där är det viktigt att det finns en fungerande konkurrens mellan alla producenterna, som motverkar taktiska spekulationsstyrningar i produktionen.

    Tillräcklig tillgång på el i nätet gör det också svårare att manipulera priserna, eftersom det krävs stora produktionsbortfall för att priserna ska öka. Där har vindkraften bidragit med sina 10 TWh.

  176. 218
    Pär Green

    215 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/07 kl. 09:35

    ”Vindfjollor” tillför i dag lika mycket energi som båda reaktorerna i Barsebäck gjorde.”

    Trots stängningen av Barsebäck har Sverige överskott av el-produktion!
    Visar med all tydlighet att intermittent el-produktion ifrån vindfjollor inte behövs!
    Barsebäck kom aldrig upp i full effekt, om jag minns rätt.

    Barsebäck 1
    Start 1975
    Stängning 1999
    Typ Kokvattenreaktor
    Termisk effekt 1800 MW
    Nettoeffekt 600 MW

    Barsebäck 2
    Start 1977
    Stängning 2005
    Typ Kokvattenreaktor
    Termisk effekt 1800 MW
    Nettoeffekt 600 MW

    ”De senaste tre åren har vi i stället haft en hygglig nettoexport, ungefär på den nivå som vindkraften ger.”
    Ett felaktigt påstående, se nedan länk!
    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/

  177. 219
    Pär Green

    En klok kommentar på Ny Teknik!

    Effekt- och leveranssäkerhet på 2.7%?

    Enligt uppgift från Vindstat och deras årsrapport för 2012 sidan 56 längst ner finns en intressant uppgift om vindkraftens effekt- och leveranssäkerhet.
    Den är 2,7%.
    På frågan om denna siffra kommer att ändra sig om man bygger 5 000 eller 10 000 verk svarade man att det spelar ingen roll, vindkraften kan inte ha större leveranssäkerhet än 2,7%.
    Verkningsgrad är något annat.
    Vad skall stå för de andra 97,3%?
    Marita 28 feb 2014 12:35

  178. 220
    Lars Cornell

    Men Gunnar Kjelldahl (C),
    du hoppar hela tiden över det viktiga
    – vindkraft behövs inte för vi har redan ett elöverskott som med snart tre nya reaktorer blir mycket stort. Det finns ingen marknad för mer vindkraft – BASTA !
    – vindkraft är oerhört dyr om den skall produceras i Norrland och sedan transporteras hela vägen till Danmark och Tyskland. Jag vill inte betala den kostnaden men du vill tydligen. Då får du det bara jag slipper.
    – vindkraften är mycket miljöförstörande.
    – vindkraft tär mest av alla kraftslag (möjligen med undantag för kol) på våra naturresurser.
    – vindkraft gör människor hemlösa, förtvivlade, arga och fattiga.
    – vindkraft saknar betydelse för koldioxid och klimat.

    http://www.tjust.com/vit/2013/vind-nuklear.mov

    Dessutom tycks vi gå mot en ny istid
    http://www.klimatupplysningen.se/2014/03/07/antligen-borjar-vi-nagra-oss-forsta-framtiden/

  179. 221
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #218-219 Pär Green

    Svensk kärnkraft producerar i dag ungefär lika mycket som före stängningen av Barsebäck, med hjälp av effekthöjning i de återstående 10 reaktorerna. Faktum kvarstår; Vi har i dag en årlig export som motsvarar ungefär vad vindkraften ger, medan vi tidigare hade elbrist under många vintrar, med dyrt importbehov.

    Pär Green försöker flytta fokus, genom att presentera andra nyckeltal än de som har betydelse. Så länge man inte överskrider balanskraftens kapacitet, så saknar det betydelse om leveranssäkerheten per kraftverk är låg. Det som är helt sant är att vindkraften ger 10 TWh årligen, vilket motsvarar en tredjedel av den installerade effekten. Jämför gärna med kärnkraft som ger en eleffekt som är bara en tredjedel av den termiska (förlusterna spolas ut i havet), eller med vattenkraften som har mer än dubbelt så stor installerad momentaneffekt mot vad vattentillgången kan producera.

    Alla energislag har sina för- och nackdelar. Som jag ser det så behövs de alla i dag. I framtiden kommer andra energislag att komplettera eller ersätta dagens.

  180. 222
    Pär Green

    221 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/07 kl. 12:07

    ”Pär Green försöker flytta fokus, ” Undrar vem som flyttar fokus?

    Svensk kärnkraft producerar i dag ungefär lika mycket som före stängningen av Barsebäck, med hjälp av effekthöjning i de återstående 10 reaktorerna. Faktum kvarstår; Vi har i dag en årlig export som motsvarar ungefär vad vindkraften ger, medan vi tidigare hade elbrist under många vintrar, med dyrt importbehov.

    Pär Green försöker flytta fokus, genom att presentera andra nyckeltal än de som har betydelse. Så länge man inte överskrider balanskraftens kapacitet, så saknar det betydelse om leveranssäkerheten per kraftverk är låg. Det som är helt sant är att vindkraften ger 10 TWh årligen, vilket motsvarar en tredjedel av den installerade effekten. Jämför gärna med kärnkraft som ger en eleffekt som är bara en tredjedel av den termiska (förlusterna spolas ut i havet), eller med vattenkraften som har mer än dubbelt så stor installerad momentaneffekt mot vad vattentillgången kan producera.

    Alla energislag har sina för- och nackdelar. Som jag ser det så behövs de alla i dag. I framtiden kommer andra energislag att komplettera eller ersätta dagens.
    Så länge man inte överskrider balanskraftens kapacitet, så saknar det betydelse om leveranssäkerheten per kraftverk är låg.
    Det som är helt sant är att vindkraften ger 10 TWh årligen, vilket motsvarar en tredjedel av den installerade effekten”

    Men Gunnar Kjelldahl tycks inte förstå skillnaden mellan intermittent och on demand!

    8 jul 2013 – Vindkraftverk: 2 403 stycken. Effekt: 3 743 MW. Årsproduktion: 7,2 TWh. !
    Totalt vid utgången av 2013 (prognos)
    Vindkraftverk: 2 754 stycken Effekt: 4 592 MW Årsproduktion: 9,3 TWh
    Varför bygga vindfjollor i mängd massor som inte kan leverera vid behov?
    Är du själv ”ägare” av vindfjollor och diskuterar i egna privata intressen?
    Drifttiden för en vindfjolla är ca 20 år!

    ”Alla energislag har sina för- och nackdelar. Som jag ser det så behövs de alla i dag. I framtiden kommer andra energislag att komplettera eller ersätta dagens.”

    Helt rätt, och det enda som kan producera el efter behov och efterfråga är modern kärnkraft, som dessutom återanvänder det som idag kallas för ”avfall”!

  181. 224
    Gunnar Kjelldahl (C)

    Pär Green;

    Energimyndigheten säger att vindkraften 2013 levererade 9,9 TWh.

    ”Gunnar Kjelldahl tycks inte förstå…..?”
    Jag är utbildad A-behörig elinstallatör, och utbildad lärare. Det ingår i mitt yrke att hålla mig ajour med tekniken inom all elproduktion.

    Vad har Pär Green för bakgrund som stöd för sina påståenden? Jag har vid åtskilliga tillfällen förklarat hur intermittent kraftproduktion kompletteras av balanskraften, men Pär Green har uppenbarligen ännu inte förstått att detta fungerar utmärkt, så länge balanskraften räcker till.

    Det sista stycket antar jag syftar till G4-tekniken, där bridereaktorer används. Där kan vi ha en viss samsyn, då jag anser att vi inte ska stänga dörren för fortsatt forskning kring blykylda reaktorer som kan köras med högre säkerhet än dagens lättvattenteknik, och dessutom återanvända befintligt avfall och dess plutonium. Det skulle kunna vara en del i en lösning för dagens avfallsberg, där vi redan har tiotusentals ton ligger på lager och väntar på att ”svalna”.

    Problemet är att den tekniken har mycket lång tid kvar till ett ev. kommersiellt användande, så det är ingen lösning som alternativ till dagens vindkraft. Vi vet inte heller var kostnaderna för tekniken kan hamna. Jag har läst att prof. Janne Wallenius vars forskning i ämnet på KTH jag har besökt, nu ligger i långt framskridna förhandlingar med intressenter i norra Kanada om en försöksanläggning där.

  182. 225
    Pär Green

    224 Gunnar Kjelldahl (C) 2014/03/07 kl. 14:18

    ”Energimyndigheten säger att vindkraften 2013 levererade 9,9 TWh.
    ”Gunnar Kjelldahl tycks inte förstå…..?”
    Jag är utbildad A-behörig elinstallatör, och utbildad lärare. Det ingår i mitt yrke att hålla mig ajour med tekniken inom all elproduktion.
    Vad har Pär Green för bakgrund som stöd för sina påståenden? Jag har vid åtskilliga tillfällen förklarat hur intermittent kraftproduktion kompletteras av balanskraften, men Pär Green har uppenbarligen ännu inte förstått att detta fungerar utmärkt, så länge balanskraften räcker till.

    Det sista stycket antar jag syftar till G4-tekniken, där bridereaktorer används. Där kan vi ha en viss samsyn, då jag anser att vi inte ska stänga dörren för fortsatt forskning kring blykylda reaktorer som kan köras med högre säkerhet än dagens lättvattenteknik, och dessutom återanvända befintligt avfall och dess plutonium. Det skulle kunna vara en del i en lösning för dagens avfallsberg, där vi redan har tiotusentals ton ligger på lager och väntar på att ”svalna”.

    Problemet är att den tekniken har mycket lång tid kvar till ett ev. kommersiellt användande, så det är ingen lösning som alternativ till dagens vindkraft

    Mina uppgifter angående vindfjolleproduktion kommer ifrån ”Svensk Vindenergi” Men de har väl ingen kunskap?

    Och du har fortfarande inte fattat att intermittent vindfjolleri inte behövs, Sverige exporterar mer el än vad vindfjollor ”inte bidrar” med! Varför öka förändringar i vattenmagasin och älvar för något som inte behövs? Livslängd/produktionstid för vindfjollor ca 20 år! Vem står för och ansvarar för ”skiten” nedmonteras och marken/skogen återställs?

    ”Jag är utbildad A-behörig elinstallatör, och utbildad lärare. Det ingår i mitt yrke att hålla mig ajour med tekniken inom all elproduktion.”

    När skall du då börja utnyttja dina kunskaper?
    Fundera på till vilken nytta och kostnad dessa vindfjollor medför!
    Varför lägga miljarder för intermittent el-produktion som inte efterfrågas?
    Gömda subventioner i elcertifikat
    Cerifikaten delas ut till dem som producerar vindenergi (3,5 miljoner certifikat värda cirka 900 miljoner kronor 2010), bioenergi (12 miljoner certifikat värda över 3 miljarder) och viss vattenkraft (2,7 miljoner certifikat värda nästan 700 miljoner kronor). Producenterna av de premierade energislagen får ett certifikat per producerad MWh. Produktionen med andra stödberättigade metoder (solkraft, torvenergi, vågkraft med mera) är så obetydlig att vi inte ens behöver nämna dem. Certifikaten innebär att staten subventionerar olönsam energiproduktion med 4,6 miljarder kronor, bara genom certifikaten. Certifikaten betalas sedan av producenterna av kärnkraft, vattenkraft och naturligtvis kol/oljekraft, i den mån sådan produceras.

    Överskottet på svensk el-produktion överskrider den sammanlagda vindfjolle-produktionen!

    Du får en hel del information ifrån Svenska Kraftnät!
    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/

    Med din bortkastade utbildning, kan du kanske lättare förstå en bild?

    http://www.frojdh.se/wp-content/uploads/2011/06/old_new_energy_scr.jpg

    Ta den tid du behöver för att förstå vad bilden visar!

    Denna information finns att läsa om AB behörighet!

    Allmän behörighet – AB

    Gäller för alla elinstallationsarbeten.
    Praktikkrav för allmän behörighet

    Praktik ska styrkas genom kopia av intyg från behörig elinstallatör där du arbetat. För behörigheten AB krävs att den sökande under sammanlagt fyra år förvärvat praktik på låg- och högspänningsanläggningar.

    Minst ett år av praktiken ska avse elinstallationsarbete för elproduktion, eldistribution eller industri för nominell spänning över 1 000 volt växelspänning eller 1 500 volt likspänning.

    För mer information kring utbildnings- och praktikkrav se Elsäkerhetsverkets behörighetsföreskrifter ELSÄK-FS 2013:1.

    Finns inga uppgifter om A-behörighet

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektriker

  183. 226
    Lars Cornell

    Gunnar (C), du skriver ”är utbildad A-behörig elinstallatör, och utbildad lärare”.
    Oj så imponerad jag blir.

    Priset på elmarknaden står nu på ungefär 25 öre/kWh. Till sommaren kommer det att minska ytterligare.

    När vi tar O2 i Oskarshamn i drift och de två nya kärnkraftverkan i Finland går i gång kommer priset att minska ytterligare.

    Vindkraften har inte minsta möjlighet att klara sig utan stora bidrag. Vem skall och vem vill svara för den kostnaden?

    Du kopplar samman Gen4 med bridereaktorer. Det sambandet finns inte.
    Gen4 står för andra värden. Läs på wikipedia.

  184. 227
    Pär Green

    Stora Journalistpriset
    2014-03-07 17:26

    Nominera gärna reporter Fredrik Israelsson på SVT/Mittnytt för hans granskning av vindkraften.

    I fyra program har han granskat vindkraftens konsekvenser, något som media inte velat ta upp tidigare.

    Media verkar handfallna inför den vindkraftslobby som gjort riksdag, regering och kommuner till lydiga hantlangare för den största naturförstörelse som vårt land drabbas av. Fredrik Israelsson och Mittnytt vågade bryta den tystnaden.

    http://www.storajournalistpriset.se/nominera/

  185. 228
    Pär Green

    Subventionerna till Kårehamns vindkraftspark motsvarar kostnaden för ca 60 undersköterskor eller poliser!

    Vad väljer Du?

    Man kan ju också fundera på vad ”övertaligheten” i Sveriges riksdag motsvarar!
    Varför har Sverige 349 riksdagsmän, på en befolkning på ca 9 miljoner invånare?
    Tyskland har ca 80 miljoner invånare men färre riksdagsmän!

  186. 229
    Gunnar Kjelldahl

    #226 Lars Cornell

    Jo då, gamla bridereaktorer är precis samma sak som det man nu avser med Generation 4. Skillnaden mot gamla bridereaktorer, som de som man avvecklade i Frankrike, är att man jobbar med andra kylmedier, men kärnreaktionen är densamma. Om man som Lars vill använda Wikipedia, så framgår även detta där om man söker på bridereaktor.

    Min presentation av min yrkes- och utbildningsbakgrund var riktad till Pär Green, mad anledning av att han hävdade att jag inte tycktes förstå sammanhangen, och var alltså inte ämnad för att Lars Cornell ska bli imponerad.

  187. 230
    Gunnar Kjelldahl

    3225 Pär Green

    A-behörighet var den gamla beteckningen som motsvarar den som i dag heter AB-behörighet, d.v.s. behörighet för både låg- och högspänning. Jag ber om överseende för den fatala missen. I kraven för erhållande av denna behörighet ingår förutom den preciserade praktiken, också särskild utbildning enligt Elsäkerhetsverkets kursplanekrav.

    Menar Pär Green att Energimyndighetens statistik är felaktig? De 9,9 TWh är den energimängd som nyligen sammanställts som slutsumman av den producerade vindenergin under 2013.

  188. 231
    Pär Green

    229 Gunnar Kjelldahl 2014/03/08 kl. 22:45

    #226 l

    ”Min presentation av min yrkes- och utbildningsbakgrund var riktad till Pär Green, mad anledning av att han hävdade att jag inte tycktes förstå sammanhangen, och var alltså inte ämnad för att Lars Cornell ska bli imponerad.”

    Gunnar jag är inte imponerad av ditt svar till 226!

    Kan du utveckla?

  189. 232
    Lars Cornell

    #229 Gunnar Kjelldahl (C)

    Om du vill veta vad kärnkraft Gen4 är skall du inte söka på bridereaktorer för det är inte samma sak utan på Gen IV.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Fjärde_generationens_reaktor
    https://www.gen-4.org/gif/jcms/c_9260/public

    Gen4 är intressant och utvecklingspotentialen är enorm.
    De primära målen för Gen4 är
    – att förbättra kärnsäkerheten,
    – förbättra skyddet mot spridning av kärnvapenteknik,
    – minimera mängden radioaktivt avfall och förbrukningen av naturresurser (*),
    – minska kostnaden för att bygga och driva sådana anläggningar.

    (*) Ett kärnavfall som bara varar i århundraden i stället för årtusenden.
    100-300 gånger mer energiutbyte från samma mängd kärnbränsle.
    Möjligheten att förbruka existerande kärnavfall vid elproduktion. Dagens högaktiva kärnavfall kan mycket väl bli morgondagens kärnbränsle.
    Möjligheten att använda andra kärnbränslen än uran.

Kommentarer inaktiverade.