Nature har fått inspiration av Pär Holmgren?

olympics

Senaste numret av Nature har bl.a. ovanstående artikel, som är fritt läsbar både som webbsida och PDF.

Man känner knappast igen sig i bilden ovan gentemot de TV-sändningar som i verkligheten visat strålande vinterväder och goda förhållanden, trots Sochi’s mycket sydliga läge och egentliga badortskaraktär.

Jag läste artikeln på diagonalen, och fick uppfattningen att författarinnan hävdade att det visserligen globalt snöade mer på hösten och tidiga vintern, men att vårsnön smälte tidigare. 

Tidig snö och tidig vårsmältning har det ju naturligt varit så länge jag minns i exempelvis det starka alpinsportlandet Slovenien, men jag tvivlar på artikelns trendiga globala diagram.

Jovisst kan man ha problem med vädret – jag minns det år (1988) som Östersund/Åre (och Falun (?))skulle ha velat ha spelen, men det svenska alternativet blev utslaget. Spelen gick istället till Calgary, och väl var väl det – då det invigningsdagen ösregnade och helt saknades snö där de svenska längdskidspåren hade tänkts vara.

Ja, döm själva – jag misstänker att det åter är en beställningsartikel som Natures notoriskt klimatalarmistiska redaktörer velat servera läsarna.

Samma nummer av Nature hade annars en rätt intressant artikel om psykologin i ”anonym peer review” – den delmekanism som normalt styr vad som publiceras i de allra flesta vetenskapliga tidskrifter vid sidan av redaktörernas roll som allmän grindvakt. Artikeln är tyvärr inte fritt tillgänglig för nedladdning (den är faktiskt från förra året), men Abstract lyder som följer nedan.

Visst – grupptänket är ofta mycket starkt, och i alla fall mina associationer inkluderar såväl Nature’s redaktörer som just klimatfrågan.

peer

Dela detta inlägg

7 reaktion på “Nature har fått inspiration av Pär Holmgren?

  1. 1
    Björn

    Att Nature lånar ut sig till sådana här artiklar, säger mycket om tidningens låga ambition. Det handlar inte ens om vetenskaplig spekulation, utan om propaganda för AGW. Ja, det hela verkar vara på Per Holmgrennivå!

  2. 2
    Adolf Goreing

    Mycket intressant psykologiartikel. Man kan ju undra om Nature drar några egna slutsatser? F.ö är det väl så att Nature har lagt alla klimatartiklar i en särskild tidskrift nu? Det kan betyda två saker: mängden är så stor att man inte får plats och/eller det blir lätt att lägga ned/avyttra när klimatmodet är över.

  3. 3
    Mikael W.

    Kolla följande film på youtube och förstå mer vad som händer i världen ”agenda grinding america down full movie”!
    Varifrån kommer all marxism? Kulturmarxism, klimatmarxism och kyrkmarxism. Glöm inte även den dolda miljömarxismen.

  4. 4
    tty

    Om man vill ha absolut säker snö måste man mycket långt norrut eller mycket högt. SLU (obs! inte SMHI) har gjort en analys av snöförhållandena för vasaloppet och funnit att det statistiskt sett krävs konstsnö ett år av fem, att man måste inställa ett år av femtio och att det inte skett någon signifikant förändring av temperatur eller snötillgång sedan 1922 (http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2014/1/oforandrat-klimat-i-vasaloppssparet-under-92-ar/)

  5. 5
    Zjiv

    I artikeln hävdades det knappast att det såg ut som det gjorde på bilden ovan just nu, att arrangörerna förberett sig på en ev snöbrist är inte konstigt med tanke på statistiken, även om det verkar som att det än så länge finns gott om snö i bergen. Men det kan nog bli lite slaskigt snart http://www.yr.no/sted/OL_i_Sotsji/

  6. 6
    UnoK

    I anslutning till ”herding” som beskrivs i Lars’ artikel, så kommer jag att tänka på ett snarlikt fenomen, som beskrivs i New York Times för ett antal år sedan, under rubriken ”How could it go so wrong?”.
    American Medical Association (AMA) hade under ett tjugotal år förfäktat att amerikaners kosthållning låg bakom det höga antalet hjärtinfarkter (jag tror det var hjärtinfarkter, men det spelar mindre roll). Som underlag hade man ett antal undersökningar som antydde detta, och för att vara säkra på sin sak innan man slog på trumman, så underställdes undersökningen alla medlemmar (det blir en massa läkare), och man fick ett överväldigande positivt svar (=medhåll).
    Så under ett tjugotal år gällde att fet mat (om det nu var detta) orsakade en förhöjd risk för infarkt (om det nu var detta).
    Men efter all denna tid kom man på att så var det nog inte, och man drog tillbaka påståendet. Därav NYT’s rubrik ”How could it go so wrong?”.
    När man då forskade i detta – alla dessa läkare som hade svarat medhållande – hur kunde de ha så fel?
    Undersökningen gav vid handen att en stor majoritet av läkarna egentligen inte kunde bestämma sig för varken ”bu” eller ”bä”, men valde i osäkerheten ”bä”, för det var det som AMA ”förordade”, och under osäkerhet var det lättare, eller ”bättre” att hålla med.
    Att inte hålla med krävde en större intellektuell insats.
    Det finns ett namn på denna psykologi, men jag kommer inte ihåg vad det var.
    Jag tänker på detta när jag hör om de ”97 procenten” klimatforskare som ansluter sig till AGW-hypotesen.

Kommentarer inaktiverade.