Smälter Grönland underifrån?

isfritt Grönland

 

Det är en fantasieggande bild, eller hur? Den är framställd av J. Bamber, University Bristol, och framtagen från radarbilder från satelliter flygplan. Så här tror man att Grönland ser ut utan någon is.

Som synes så är själva jordytan som en stor skål med en botten som ligger upp till 800 meter under havsnivån. Där torde den fasta inlandsisen ligga i tryggt förvar i många tusen år framåt även om den globala uppvärmningen skulle fortsätta ett tag till. Det som smälter, och som vi allt som oftast ser bilder på i tidningar och TV, är glaciärer som ligger på bergssluttningarna ut mot havet. För tillfället rör de sig sakta utåt och kalvar av sig isberg. Och det har de gjort sedan den Lilla Istiden i mitten på 1800-talet.

Någon överhängande risk för att inlandsisen skulle smälta och höja havsnivån med flera meter finns inte. På sin höjd kan glaciärerna försvinna och höja havsnivån med någon decimeter. Själva inlandsisen har funnits där i nästan 2 miljoner år och försvann inte ens för 3-5000 år sedan då det var betydligt varmare än nu. Troligtvis så var glaciärerna mindre också för tusen år sedan då vikingarna bodde på ön.

En intressant upptäckt som man gjort på senare tid är att det finns en eller flera sjöar med smältvatten under den flera tusen meter tjocka inlandsisen. Hur kan det finnas flytande vatten där?

En teori är att den tjocka isen, och snön ovanpå den, isolerar tillräckligt för att förhindra somrarnas smältvatten från att frysa. En annan teori är att jordskorpan är så tunn i bottnen av ”skålen” att värme från jordens inre smälter isen. Vi får väl se vad den framtida Grönlandsforskningen kommer fram till.

Källor: Livescience.com och The Hockey Schtick

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

42 reaktion på “Smälter Grönland underifrån?

  1. 1
    Olaus Petri

    Om jag inte missminner finns det även sjöar under Antarktis? Någon som vet mer?

  2. 3
    Peter Stilbs

    Jovisst finns det sjöar under Antarktis (”Lake Vostok”)
    Ämnen kan smälta under statiskt tryck, men inte för att det skulle skapas värme.

  3. 5
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Peter S #3,

    Betyder det att vattnet som befinner sig under detta enorma tryck är många minusgrader?

    På Grönland bildas det ju en del smältvatten från ytan under somrarna när lufttemperaturen då och då överstiger nollan. Att den kan rinna ned till botten kan man kanske förstå. Men hur är det på Sydpolen och Lake Vostok. Var kommer den ifrån?

  4. 6
    Sören F

    Att det är geotermisk värme som ligger bakom bottensmältning av glaciärer och inlandsisar, det är iofs riktigt gammal skåpmat, om än det finns bottenfrusna också.

  5. 7
    Pär Engström

    ”.. även om den globala uppvärmingen skulle fortsätta ett tag till…”.

    Menar Ingemar Nordin att det just nu pågår en global uppvärmning av vårt klimat?

    Har inte denna blogg i ett antal artiklar försökt att falsifiera detta påstående, t.ex. genom att föra in Lambs figur från 1982 över centrala England som motbevis för IPCC´s hockeklubba över ett globalt klimat?

  6. 8
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Pär E #7,

    I det långa perspektivet (säg, 150 år) så har den globala temperaturen ökat. Av det följer inte att jag menar att det just nu pågår en global uppvärmning, nej. Enligt de temperaturdata vi har tillgängliga från olika databaser så har temperaturen planat ut under de senaste 15-17 åren.

    Lambs figur från 1982 har inget med detta faktum att göra. Hur skulle den kunna ha det?

    ”Denna blogg” återger bara vad de olika databaserna fått fram.

  7. 9
    Peter Stilbs

    Ingemar #5 – jag vet inte, men gissar också på ”geotermisk” värme.

  8. 10
    anders

    Massor av teorier, spekulationer och troende.
    Det är lika bra att starta en kyrka för fakta lyser med sin frånvaro.

    Räkna orden som indikerar tvivel dvs teori, troligtvis etc.
    Underhållningsvärde, säkert. Forskningsvärde, tveksamt.

  9. 11
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    anders #10,

    Har du svårt med osäkerhet, spekulationer och avsaknad av fakta? I så fall är nog inte vetenskap något för dig :-)

  10. 12
    Björn

    Pär Engström [7]; Visst har vi haft en uppvärmning under 1900-talet, men det är mer troligt att den är orsakad av solens Grand maximum. Uppvärmningen har nu planat ut vilket hypotetiskt följer av att solaktiviteten nu är så mycket mindre och dessutom stadigt avtagande. Beträffande Grönland så behöver vi knappast oroa oss för någon avsmältning nu när solen under många decennier framöver kommer att vara lågaktiv.

  11. 13
    Olav Gjelten

    Stora delar av de indre delarna av Grönland har en genomsnittemperatur av -10 grader i juli och -40 i januari. Där smälter ingen is, åtminstone ovanifrån.

    När media kommer in på Grönlands-isen hävdas väldigt ofta, med hänvisning till kalvningen, att isen smälter i en enorm fart. Alla glaciärer ”rinner” nedåt. När isen nått havet, måste den kalva förr eller senare. Det betyder inte, såsom alarmistisk media vill hävda att Grönlands-isen blir mindre. Den fylls ju också på hela tiden med ny nederbör, som i det indre av Grönland till nästan hundra procent består av snö.

    I den mån Grönlandsisen alls har minskat de senaste hundra åten, är minskningen långt under en procent. Det kan vara bra att veta nästa gång Klimatlögnen hävdar att Grönlandsisen håller på att försvinna.

  12. 15
    Bo Carlsson

    Miljöpartisten: – Det är hög tid att agera, den ”globala uppvärmningen” gör att isarna vid polerna håller på att smälta, och då kommer havsytan att stiga 6 meter.
    Reportern: – jaså ?
    Miljöpartisten: – En fjärdedel av polarisarna har redan smält, så som jag sade tidigare, är det är bråttom att göra något.
    Reportern: – Men då skulle havsnivån ha stigit med 1,5 meter, var är i så fall allt detta vatten ?
    Miljöpartisten: – Det är förmodligen någon annanstans ?

    En intervju saxat ur en tidning, för några år sedan, som handlar om en något desorienterad miljöpartist. Sanningshalten kan jag förstås inte garantera. Hur som helst får det väl duga som en historia, som speglar förvillelser som finns här och var.

  13. 16
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Pehr B #14,

    Tack för länken! Den gjorde mig medveten om att radarbilderna är från flygplan, inte från satelliter. (Lite förvillande att NASA var involverade.)

  14. 17
    Olav Gjelten

    Bo Carlsson #15
    Vilken föredömme till journalist. Han fick nog sparken för att han vågade tvivla på det miljöpartisten hade att säga.
    I alla fall finns inte längre sådana journalister inom svensk media.

  15. 18
    Lasse

    Jorden har en flytande magma-även under Grönland.
    Jordskorpan som är fast är 0-35 Km . Där pågår ett värmeflöde med en gradient av 2-3 grader per 100m. Någonstans bör temperaturen vara över 0 grader eftersom manteln är väldigt varm.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Jorden

  16. 19
    lennart bengtsson

    Ingemar

    Jag är inte övertygad att smältning underifrån bidrar men särskilt mycket. Värmeflödet underifrån är ringa då den tektoniskt aktiva delen ligger öster om Grönland. Det globala medelvärdet för värmeflödet underifrån ligger på ca 0.09 W/m2. Inte ens Vatnajökull som faktiskt ligger över den mest aktiva delen verkar smälta underifrån i någon större utsträckning. Studier visar att det bör ta så där 3000 år innan Grönlandsisen smält och det är under antagande av en 4-dubbling av växthusgaskoncentrationen i atmosfären. Enligt simuleringar av avsmältningen går det relativt fort så länge isen har direktkontakt med havet därefter går det betydligt långsammare. Enligt samma typ av beräkningar kan man räkna med att det tar 10 ggr längre innan landisen på Antarktis försvinner, dvs 30 000 år. Referens till P Huybrechts
    LennartB

  17. 20
    Thomas P

    Lennart #19 ” Studier visar att det bör ta så där 3000 år innan Grönlandsisen smält och det är under antagande av en 4-dubbling av växthusgaskoncentrationen i atmosfären”

    Jag påminns om hur du tidigare skrev ”Tyvärr har vi ingen kunskap om det framtida klimatet så det blir en gissning i tomma intet.” Vet vi verkligen mer om framtida utveckling av Grönlandsisen än av klimatet? Som jag förstått det är vår kunskap om hur så stora ismassor reagerar när de kommer ur jämvikt ytterst begränsad.

    Sen är den praktiska frågan inte hur lång tid det tar för all is på Grönland och Antarktis att försvinna utan hur fort de första bitarna kan smälta och hur mycket bidrag det kan ge till havsnivåhöjningen.

  18. 22
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Det är inte bara så att bidraget från inlandsisen på Grönland är negligerbart på havsnivåhöjningen. Enligt den här studien så påverkas heller inte takten på havsnivåns höjning av glaciärerna i ett varmare klimat:

    ”Loss of low-lying glacier area, and more importantly, eventual complete disappearance of glaciers, strongly limit the projected sea level contribution from glaciers in coming centuries. The adjustment of glacier hypsometry to changes in the forcing strongly reduces the rates of global glacier-mass loss caused by changes in global mean temperature compared to rates of mass loss when hypsometric changes are neglected. This result is a second reason for the relatively weak dependence of glacier-mass loss on future climate scenario, and helps explain why glacier-mass loss in the first half of the 20th century was of the same order of magnitude as in the second half of the 20th century, even though the rate of warming was considerably smaller.”

    http://www.the-cryosphere.net/8/59/2014/tc-8-59-2014.html

    Men hur det än är med framtida havsnivåhöjningar, så är det ett mysterium med dessa sjöar under isen. Tack för alla intressanta synpunkter hittills!

  19. 23
    Thomas P

    Stickan #21 Från din länk: ”“Even though the warm Eemian period was a period when the oceans were four to eight meters higher than today, the ice sheet in northwest Greenland was only a few hundred meters lower than the current level, which indicates that the contribution from the Greenland ice sheet was less than half the total sea-level rise during that period,””

    Hela Grönland smälte inte, bara tillräckligt för att höja havsnivån ett par tre meter. Vi återkommer alltså till frågan hur fort en sådan avsmältning kan gå, och för den delen om Eemian är en bra analogi till vart vi är på väg.

  20. 24
    Pär Green

    23 Thomas P 2014/01/12 kl. 19:57

    ”vart vi är på väg.” och ”Nej, inte vad jag vet, men du kanske har någon trovärdig källa?”

    Vad nu, oraklet Thomas P börjar ställa frågor!

  21. 25
    Pehr Björnbom

    Lennart #19,

    Med ett geotermiskt energiflux på 0,09 W/m2 och smältvärmet för is 334 J/g så borde avsmältningen bli cirka 0,09*3600*24*365/(10000*334) = 0,9 cm/år i smält form om jag inte räknat fel.

    Men inlandsisens tjocklek strävar, antar jag, efter ett stationärt tillstånd vid konstant klimat där avsmältning och kalvning är lika med årsnederbörden. När någon att dessa tre flöden ändras på grund av ändrat klimat kommer inlandsisen att minska eller öka i tjocklek. Så gissar jag att det kan tänkas fungera.

  22. 26
    Lars Kamél

    Det anders #10 beskriver är väl klimathotstron? Som i praktiken redan är en kyrka, även om de troende ännu inte har erkänt det.

  23. 27
    Nils G

    22 Ingemar

    Vilken positiv artikel du hittat. Jag blev riktigt glad, det kanske inte är så farligt med havsnivåhöjningarna.

    Men man får inte vara glad länge. Jag gick just som ofta in på phys.org som refererar olika naturvetenskapliga artiklar. Där hittar jag den här Giant Antarctic glacier beyond point of no return, research says, http://phys.org/news/2014-01-giant-antarctic-glacier.html Enbart den här glaciären kommer bidra till en havsnivåökning på mellan 3,5 och 10 mm de närmsta tjugo åren tror man.

    F.ö. hur hittar man positiva vetenskapliga artiklar om klimatet, vilken källa har du? När jag letar hittar jag bara sådana som bidrar till IPCCs bild.

  24. 28
    Lars Cornell

    PB #25, LB #19, Lasse #18

    Om gradienten är 2-3 grader/100 m även för is, det är den säkert inte men i brist på annan information, så blir det genom 2 km is 25 grader. Det innebär att det underifrån sker en avsmältning med underisfloder som följd för ytan är ju stor. Men som LB och PB säger så kan det inte vara särskilt mycket i veritikalled.

    Sedan sker en värmetransport med smältvattnet som minskar avsmältningen. Till det kommer att isen under så stort tryck är plastisk.

    Slutsatsen blir, att tjockleken långsiktigt beror mer på nederbörd än på temperatur.

  25. 29
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Nils G #27,

    Jag tycker att det numera kommer artiklar hela tiden som är kritiska, eller som åtminstone problematiserar, saker som de IPCC-trogna för fram. Många tas upp på de gamla vanliga bloggarna, men om du vill titta på sådana som mer systematiskt går igenom just publicerad och peer-reviewad litteratur så hittar du mycket här:

    http://www.co2science.org/ och här:
    http://hockeyschtick.blogspot.se/

    Samlingar finns här:
    http://www.populartechnology.net/2009/10/peer-reviewed-papers-supporting.html
    och i NIPCCs rapport:
    http://climatechangereconsidered.org/

    Men det är så stor omfattning på publicerandet idag att det är svårt att få en överblick. Google scholar är dock en ovärderlig hjälp.

  26. 30
    tty

    Lennart Bengtsson #19get

    ”Jag är inte övertygad att smältning underifrån bidrar men särskilt mycket. Värmeflödet underifrån är ringa då den tektoniskt aktiva delen ligger öster om Grönland. Det globala medelvärdet för värmeflödet underifrån ligger på ca 0.09 W/m2. ”

    Där har du fel. Den geotermiska energin är viktig i sammanhanget. Det är inte flödet utan temperaturen som är avgörande. leder värme relativt dåligt och resultatet blir en temperaturgradient som gör att den basala temperaturen blir nära noll grader även om temperaturen på ytan är mycket låg. Sedan bidrar det givetvis också att isens smältpunkt sjunker med ökande tryck:
    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Phase_diagram_of_water.svg
    Det finns f ö vulkanism även under isen på norra Grönland. Den är inte helt säkert lokaliserad, men unga vulkaniska bergarter ingår i moränmaterialet på nordvästra Grönland.
    Däremot bidrar smältvatten bara i kanten av inlandsisen eftersom smältningen i praktiken är lika med noll i de höga centrala delarna.

  27. 31
    tty

    ThomasP #23
    Stickan #21 Från din länk: ”“Even though the warm Eemian period was a period when the oceans were four to eight meters higher than today, the ice sheet in northwest Greenland was only a few hundred meters lower than the current level, which indicates that the contribution from the Greenland ice sheet was less than half the total sea-level rise during that period,””
    Den här uppgiften att havsnivån var 6 meter högre eller mer under Eem är en typisk faktoid, d v s något som har upprepats så ofta att alla tror på det, trots att det egentligen inte finns något underlag för det. Såvitt jag har kunnat utröna uppstod siffran på 1970-talet i två artiklar. I den ena fann man att strandlinjerna från den förra mellanistiden i Australien låg 3-9 meter över havet och tog helt enkelt medelvärdet. I den andra kom man fram till att Grönlandsisen borde ha bidragit med 3 meters havsnivåhöjning, och antog, helt utan faktaunderlag, att Antarktis borde ha bidragit med lika mycket.
    Går man helt enkelt efter medelvärdet av alla strandnivåer under den förra mellanistiden får man knappt 5 meter, men en sådan siffra kommer alltid att ge ett för högt värde eftersom strandlinjer under eller alldeles över den nuvarande havsytan är antingen oåtkomliga eller mycket svåra att skilja från strandlinjen från den nuvarande mellanistiden.
    Själv tror jag mest på ca 3 meter, vilket är det värde man får för Gawlerskölden i Sydaustralien. Det speciella där är att strandnivån är exakt lika över en sträcka av mer än 500 km, vilket är unikt. Inget fall är känt där ett så stort område rört sig vertikalt utan att ha deformerats, så den troligaste förklaringen är att området (som är extremt seismiskt stabilt) inte har rört sig alls på 100 000 år.
    ” Som jag förstått det är vår kunskap om hur så stora ismassor reagerar när de kommer ur jämvikt ytterst begränsad.”
    Vi kan ju jämföra med den skandinaviska inlandsisen under tidig holocen. Då var klimatet betydligt varmare än nu (det växte skog på toppen av Åreskutan, medan inlandsisen låg kvar i dalarna nedanför), det var mycket torrt (sjön Tåkern i Östergötland var t ex avloppslös och bräckt, som stäppsjöarna nere i Sydosteuropa idag). Iskalotten var betydligt mindre än grönlandsisen, den låg på en lägre breddgrad än grönlandsisen och den kunde kalva i havet nästan ända till slutet, dessutom rörde den sig hela tiden i ”utförsbacke”, i motsats till grönlandsisen som ligger i en fördjupning. Ändå tog det 2000 år för den att smälta.
    Och som sagt, vi vet att Grönlandsisen överlevde 10 000 år i temperaturer 5-8 grader högre än nu, och att isen på Norra Grönland inte varit avsmält sedan Kap Köbenhavn-formationen bildades för 1,8 miljoner år sedan.
    Påpekas bör också att isen i Östgrönland faktiskt ligger på en 3000 meter hög bergskedja och att det i detta område har funnits glaciärer som nådde ned till havet ända sedan eocen, alltså en tidpunkt då det fanns palmer, mangroveträsk och papegojor runt Nordsjön

  28. 33
    Lasse

    #31 o 30 tty
    Tack för den kunskapen! Det är detta som gör forumet till en levande lärobok!
    Vi kastar ur oss gissningar hit och dit och får sen relevanta lektioner och intressanta inblickar i kunskap som finns där ute i cyberrymden.

  29. 34
    Lennart bengtsson

    tty

    Tack för informationen. Jag kan för övrigt hänvisa till Phillip Huybrechts modellberäkningar dr värmeflödet underifrån var inkluderat. Det viktigaste resultatet i hans modellsimulering var att avsmältningen minskade tydligt när iskontakten med havet upphörde. Skulle vara intressant att få Din uppfattning om detta.

    *32

    Detta är helt riktigt . Frågan är bara hur beständigt och representativt det är. Glaciärer inte minst på landisarna opererar över olika tidsskalor. Min uppfattning är därför att vi behöver observationer för längre tidsperioder kombinerat med rekonstruktioner. En annan viktig faktor är de ökade snöfallen som en följd av den globala uppvärmningen. Detta innebär enligt olika simuleringar att massackumulationen på Antarktis kommer att vara positiv för avsevärd tid. För att motverka detta behövs en avsevärd ökning av glaciäravsmältningen. En annan observation (baserat på satellitmätningar) nu i drygt 20 år.
    LennartB

    LennartB

  30. 35
    Lennart bengtsson

    Hej igen

    Tyvärr försvann en mening på slutet
    En annan observation (baserat på satellitmätningar) är att havsvattenståndet inte har accelererat utan ökat med ett konstant värde på ca 3mm/år nu i drygt 20 år. Vad det exakta värdet är är något av en öppen fråga då det råder en viss skillnad mellan in-situ mätningar och mätningar med radaraltimetri. Det viktigast är dock att vi inte sett någon acceleration för tiden 1993-2013. Med tanke på den senaste tidens hypoteser om uppvärmning av havet på stora djup samt en raskt tilltagande avsmältning baserat på GRACE data är ju detta speciellt intressant

  31. 36
    tty

    ”Det viktigaste resultatet i hans modellsimulering var att avsmältningen minskade tydligt när iskontakten med havet upphörde. Skulle vara intressant att få Din uppfattning om detta.”

    Jo det är säkert korrekt, och lätt att verifiera i praktiken. Iskalotter blir betydligt brantare när de inte kan kalva i havet, just p g a att avsmältningen går långsammare. Det brukar anges som förklaring till att grönlandsisen under den förra mellanistiden trots det varmare klimatet och mindre utsträckning var i stort sett lika tjock som nu i de centrala delarna.
    Samma fenomen kan ses i Östantarktis. Där visar ändmoräner i de Transantarktiska bergen att isen i inlandet faktiskt var tjockare än nu under pliocen, då klimatet var betydligt varmare och Västantarktis troligen var isfritt åtminstone tidvis.

  32. 37
    Nils G

    Ingemar #29
    Tack för svaret. Jag skulle förstås också frågat vilken (vilka) site som är bäst för att läsa om nya vetenskapliga klimatartiklar generellt. Som sagt läser jag ofta phys.org, finns det någon bättre?

    Lennart #35

    Hur stor var medelhöjningen före 1993? Då fanns visserligen inte satellitmätningarna men man gjorde ändå en del mätningar.

  33. 38
    BjörnT

    Det finns varma källor på Grönland och tyvärr både regnar det och töar uppe på isplatån emellanåt under sommaren. Tyvärr därför att då blir det väldigt obehagligt att färdas på skidor där.

  34. 40
    pekke

    Redan på Nordenskiölds tid fanns det smältvattensjöar på inlandsisen.

    ” Den 16 juli tillryggalade vi, omvägar inberäknade,
    tretton, den 17 aderton och en half och den 18 sjutton
    och en half kilometer. Landet eller rättare isen höjde sig
    härunder långsamt från 1,014 till 1,261 meter. De
    tillryggalagda väglängderna visa, att isen började blifva jemnare
    och väglaget bättre. Vandringen förbittrades dock
    fortfarande af de talrika smältgroparna, hvaremot elfvarna, som
    äfven här voro ganska vattenrika, började blifva grundare
    och mindre strida, således lättare att passera. Dessutom
    korsades vår väg flerstädes af djupa, snöklädda klyftor,
    hvilka dock ej förorsakade några olyckstillbud.

    Då vi den 18 om aftonen ankommit till 14:de
    tältplatsen, frågade lappen Anders Eossa, om han ej finge lof
    att »gå och ränna», d. v. s. gå på skidor längre fram, för
    att rekognoscera ut vägen för morgondagen och se åt, om
    land ej kunde skönjas öster ut. Sedan han fått tillstånd
    dertill, begaf han sig genast å stad, utan att afvakta
    qvällsvarden. Han återkom först efter sex timmar med det
    besked, att han nått 2 1/2 mil (27 kilom.) längre fram, att
    isen blef jemnare samt fortfarande höjde sig långsamt, men
    att spår till land ej kunde ses. I fall uppgiften om den
    väglängd, som sålunda tillryggalagts, var riktig, hade
    Anders således, efter en mödosam dagsmarsch, ytterligare på
    sex timmar med skidor gått 50 till 60 kilometer.
    Uppgiften härom ansåg jag i början såsom öfverdrifven, men
    tviflet var obefogadt. Vi behöfde nämligen de tvenne
    följande dagarna för att med våra slädar tillryggalägga den af
    skidspår utmärkta väg, der Anders framgått, och dock var
    skidföret här ej fullgodt. Jag nämner detta till ledning
    för bedömande af lapparnas uppskattning af den väglängd,
    som tillryggalades under den vigtiga skidfärd mot öster, för
    hvilken längre fram kommer att redogöras.

    Under dessa dagar gingo vi förbi åtskilliga sjöar, af
    hvilka några ej tycktes fullkomligt utsina om vintern —
    vi sågo nämligen flerstädes stora block af flere fot tjock is
    uppskrufvade på sjöstränderna, hvilket jag ej kan förklara
    på annat sätt, än att en betydlig vattenyta här funnits
    ännu vid den tid, då dessa vattensamlingar betäcktes med
    ny is. Sjöarna äro ofta ringformiga, och deras stränder
    bildade nu snömoras, d. v. s. upptogos af en vattendränkt
    snösörja, svår att passera med lastade slädar.

    Den 18 juli tillryggalades (inber. omvägar) 17 1/2, den
    19 16 1/2, den 20 7, den 21 7 1/2 kilometer (14:de till 18:de
    rastplatserna). Isen höjde sig härunder från 1,193 till 1,510
    meter. De tillryggalagda afstånden angifva tillräckligt
    väglagets beskaffenhet. Det var under de första dagarna förträffligt, i synnerhet på morgnarna, då den nya snön täcktes af
    skare; de tvenne senare dagarna deremot ytterst dåligt, i
    synnerhet efter det ett snöblandadt regn med sydostvind
    fallit natten mellan den 20 och 21. Så väl den nyfallna
    snön, som fjolårets ännu ej bortsmälta snötäcke förvandlades
    nu till en vattendränkt snösörja, i hvilken kälkarna i hvarje
    ögonblick fastnade så hårdt, att fyra man hade svårt att
    få dem upp igen. Alla man blefvo genomvåta, och vi hade
    redan den 21 om aftonen svårt att finna på isen ett torrt
    ställe för tältet. Den 22 lyckades detta ej mer, utan vi
    måste uppslå tältet midt på ett vattendränkt snösörjefält.
    Tack vare skyddet af våra kautschuksmadrasser, lågo vi
    visserligen sjelfva torrt, på sätt och vis på en flotte af
    kautschuk, men blott ett steg utom madrassen, och man
    var genast våt öfver fotleden. Något längre fram på året,
    när snöns yta åter tillfrusit, eller tidigare, innan
    snösmältningen börjat, hade väglaget här varit ypperligt.

    När vi sålunda den 21 juli tidigt på eftermiddagen
    nödtvungna slagit upp vårt tält på ett fält af vattendränkt
    snösörja, från hvilket ingen torr kulle sköt upp, och öfver
    hvilket det var svårt att framsläpa slädarna äfven en
    bråkdel af en kilometer, sände jag Lars Tuorda på skidor för
    att söka få rätt på en torrare väg. Han återkom med det
    besked, att isens yta längre öster ut öfver allt bildade en
    oöfverskådlig vattendränkt snöslätt, och sade sig för första
    gången i sin lefnad ej veta något råd.

    Att släpa fram kälkarna vidare var nu alldeles
    omöjligt. Jag beslöt derför att vända, sedan jag utsändt
    lapparna på en så lång skidfärd mot öster som möjligt. Sjelf
    trodde jag dock i början det ej vara rådligt att utsträcka
    den längre än 24 timmar. Men Lars, som tydligen brann
    af begär att få utforska det af isen gömda förlofvade
    landet, förklarade, att han och Anders under en bortovaro af
    ett dygn icke kunde hinna tillräckligt långt för att lösa ”

    http://runeberg.org/polexp1883/0247.html

    http://runeberg.org/polexp1883/0248.html

    http://runeberg.org/polexp1883/0249.html

    Regn och smältvatten på Grönlands inlandsis är inget nytt !

  35. 41
    BjörnT

    pekke #40. Givetvis och något annat har jag inte hävdat. Nordenskiöld beskriver hur jobbigt det blir när det är varmt.

    Idealiskt när man färdas på snö och is är temperaturer mellan -5 och -15 anser jag, men ner till -30 är OK.

    Sedan blir det lite jobbigare, vid -50 blir det riktigt jobbigt.

Kommentarer inaktiverade.