De olika klimathypoteserna – en sammanfattning

Läser man den vetenskapliga litteraturen så finns det mängder med motsägande rapporter. Något konsensus finns definitivt inte. Det är en anka skapad av media och politiker som är klimathotare. De som vill undvika debatt hävdar att det finns konsensus.

Men var står vi idag? Denna artikel ska på ett enkelt populärvetenskapligt sätt försöka sammanfatta de olika klimathypoteserna och även vad som talar för och emot dem. Men – om du tror att du kommer få svaret om vilken klimathypotes som har mest rätt så kommer du att bli besviken. Det finns helt enkelt inte underlag för att ge det svaret. Om tio år kanske vi har ett troligt svar men det beror på vad som händer med klimatet.

Jag har identifierat fyra huvudhypoteser, se nedan. Ofta har forskare låst in sig på en hypotes och tycker de andra är ”värdelösa”. Det finns alltid några rapporter som stödjer deras slutsatser. Det finns naturligtvis också forskare som hävdar kombinationer av olika hypoteser.

Klimathypoteser

1. Växthusgashypotesen med stark återkoppling (enligt IPCC) 

Detta är huvudhypotesen. Hypotesen säger att vi få en uppvärmning om 1.5 – 4.5 grader vid en fördubbling av koldioxidnivån. Växthusgasutsläppen ger en uppvärmning om ca en grad men den förstärks sedan av positiv återkoppling av vattenånga.

Det som talar för hypotesen är att så många forskare tror på den, de många artiklarna som publicerats, det arbete som lagts ned på den. Detta är också hypotesen som de flesta politiker stödjer men det stärker inte hypotesen vetenskapligt.

CMIP5-global-LT-vs-UAH-and-RSS

Mot hypotesen talar att modeller och verklighet stämmer mycket dåligt överens. Globala temperaturen har stått still i ca 17 år nu. Mot hypotesen talar också att klimatmodellerna inte validerats och modellerna dömts ut av experter på prognoser. Likaså saknas hotspoten som enligt modellerna ska finnas på låga breddgrader uppe i atmosfären. Trots att politiker satsat hundratals miljarder kronor på att bevisa denna hypotes har man inte lyckats.

Läser man huvuddokumenten från IPCC framgår osäkerheterna om framtiden tydligare. Det som man får läsa av massmedia är en överdrift och förvrängning av vad IPCC skriver där.

Denna hypotes stöds av många meteorologer, modellerare, forskare på vädertjänster (SMHI, Met Office, NASA..)

2. Växthusgashypotesen med svag återkoppling

Hypotesen bygger på att uppvärmningen från koldioxidutsläppen existerar men inte förstärks eller förstärks mycket lite av vattenånga. Flera forskare hävdar en negativ återkoppling. Vi hamnar då på en temperaturökning vid fördubbling av CO2 på 0.2 – 1.5 grader. Ingen katastrof om koldioxidutsläppen fortsätter.

För hypotesen talar att den verkliga uppvärmning har varit lägre än vad IPCC sagt. Mot hypotesen talar att det inte finns tillräckligt med data och forskning som stödjer den svaga återkopplingen. Roy Spencer har försökt räkna fram återkopplingen från uppmätta värden. Att temperaturen stått stilla i 17 år är inget bevis för hypotesen. Med den lilla temperaturändring som hypotesen förespår blir den också känsligare för naturliga förändringar, se nedan.

Denna hypotes stöds av många kända skeptiker såsom Roy Spencer och Richard Lindzen. Man kan säga att de flesta skeptiker tror på låg återkoppling.

3. Solhypotesen

Hypotesen bygger på att stark korrelation har observerats mellan solaktiviteten och globala temperaturen i många hundra år. Solfläckarna ses som ett indikator på solaktivitet. Även proxies som Be10 kan användas. Förstärkningseffekter kan ske via ändring i kosmisk strålning (Svensmark).

ssn_cycle24

Bild från Leif Svalgaard som visar den senaste solaktiviteten

För hypotesen talar en korrelation som går flera hundra år tillbaka i tiden. Växthusgashypoteserna 1. och 2. ovan saknar förklaring till klimatförändringar flera hundra år bakåt i tiden.

Mot hypotesen talar att mätningar visar en mycket begränsad variation av strålningen från solen samt att förstärkningsmekanismerna är långt ifrån färdigutredda.

archibald_1_cycle

Bild av David Archibald

Ryska forskare t.ex. Yuri Nagovitsyn stöder denna hypotes, se här. Man varnar för en kall period om ca 200 år. Nir Shaviv stöder denna hypotes. Hypotesen är populär bland rymdforskare.

4. Återhämtning från Lilla istiden

Denna hypotes antar att vi har en naturlig återhämtning sen Lilla Istiden. Sen finns havsströmmar som periodiskt överlagrat påverkar klimat och globala temperaturen. PDO/AMO är två index hur strömmarna varierar i Stilla Havet och Atlanten. PDO och AMO är exempel på periodiska strömmar och dessa har en period om ca 60 år.  El Nino, La Nina är andra exempel på strömmar som vi ännu inte kan förutsäga på några års sikt.

Recovery_LIA

Syan-Ichi Akasofu Är en av de som driver denna hypotes, läs mer här. De senaste 200 åren har globala temperaturen stigit med 0.5 grader/100 år. Om vi antar att återhämtningen från Lilla Istiden går i samma takt kan vi se hur mycket mänsklig påverkan vi har. Akasofu säger att 0.1 grader kan hänföras till koldioxiden under 1900-talet. Det är först på 1900-talets mitt koldioxidutsläppen satte fart ordentligt.

______________________________________________________________________

Ovanstående sammanfattning är en förenklad bild. Jag har med avsikt undvikit massa djupa referenser. Men inlägget bör lätt kunna läsas av alla med gymnasiekompetens i naturvetenskapliga ämnen.

Skeptikerna är inte eniga och hypotes 2,3, 4 och kombinationer är olika mothypoteser till IPCC:s. Eftersom solen går in i en passiv fas blir de närmaste åren mycket intressanta.

För Sveriges del är det ingen tvekan om att konsekvenserna vid en avkylning är långt värre än en uppvärmning. Ändå görs inga konsekvensutredningar vad som skulle hända vid ett kallare klimat.

Sen tycker jag att skeptiker ska vara försiktiga med att koppla väder till klimat som alarmister och Main Stream Media (MSM) ofta felaktigt gör. Varje litet rekord eller oväder tas av media som exempel på ”klimatförändringen”. Klimatvetenskapligt säger enstaka väderhändelser ingenting.

* Snö i Kairo är inget som talar för/mot någon av hypoteserna ovan.

* Nya köldrekord (och värmerekord) uppkommer hela tiden. Vi har bara data något hundratal år bakåt i tiden (förutom några få stationer). Vädrets kaotiska natur gör att temperaturrekord kommer att slås då och då.

* Återhämtningen i år av isen i Arktis säger inte mycket om globala temperaturen kommer att stiga eller sjunka framöver eller om isen kommer att minska eller öka. Vi har bara bra data sen 1979 vilket är en kort tid.  Isutbredningen i Arktis påverkas mycket av vindar och strömmar. Den slutsats som kan dras är att Al Gore och många tidningar har haft fel.

* Även rekordutbredningen av isen i Antarktis ska skeptiker inte dra för stora växlar på. Vi har bara bra data i drygt 30 år och det är en mycket kort tid.

 

Dela detta inlägg

75 reaktion på “De olika klimathypoteserna – en sammanfattning

  1. 1
    Lasse

    Tack för bra sammanställning.
    Vore kul om nån vågade ställa samma en funktion av typ:
    Klimatförändring F(t) = A*2+B*3^*4
    Dvs försöka koppla ihop dessa olika teorier i en helhet.

  2. 2
    Björn

    Mätningar enligt UAH visar att det är något fullständigt galet med klimatmodellerna. Det går inte att få ett enda rätt med dessa modeller eftersom man inte har förstått att klimatet ytterst är beroende av variabler ovanför vår atmosfär. Alla andra faktorer är därför sekundära, vilket säger att de sekundära faktorerna styrs och är beroende av de primära. Slocknar solen så drastiskt, dör de sekundära faktorerna, alltså försvinner återstrålningen med dess i sin tur påverkan på liv och atmosfär. Detta säger oss vidare att en nedgång i solaktiviteten sänker återstrålningen, vars följd blir förändrat väder- och klimatmönster. Titta på David Archibald´s bild över solfläcksutvecklingen och spana in solcykel 25 längst till höger och fundera. Många solforskare tror att vi kommer att få en mycket låg solaktivitet under denna cykel, vilket bör oroa alla. Solhypotesen är det enda realistiska antagandet om klimatutvecklingen. Eftersom jordens klimat inte kan ses som ett oberoende system utan yttre påverkan, måste därför solhypotesen vara överordad all annan teoribildning om klimatutvecklingen.

  3. 3
    Slabadang

    Det är bara den första hypotesen som redan är falsifierad !

    Bevis: : Vi har redan svaret på vad 70- 80% (inkl co2 ekvivalenter) av en fördubbling av CO2 har gett. Lägger vi 100% av orsaken till uppvärmningen från förra sekelskiftet på CO2 så har denna 80% ökning gett ynka 0.8 C alla förstärkningseffekter inräknade. Att de sista femton åren är temperaturmässigt trendlöst tillstånd understryker slutsatsen att några förstärkningeffekter ej föreligger samt att en hög jämviktskänslighet är en groda.
    utöver detta vevis så föreligger satellitmätningar som påvisar att atmosfären släpper ifrån sig mer istället för mindre värme vid uppvärmning. detta helt i strid med hypotesen om hög klimatkänslighet. PUNKT SLUT!

    De övriga tre är ej i motsägelse med varandra och har sin bärighet men saknar sin kvantitativa inre ordning faställd över tiden och för framtiden.

  4. 4
    Sten Kaijser

    Tack Per för en bra sammanfattning. Personligen har jag dock ytterligare en hypotes, en hypotes som jag inte sett framförd och inte heller själv tror mig ha någon möjlighet att presentera i ett vidare sammanhang.
    Hypotese är att på samma sätt som det anses att ”ythaven” och atmosfären står i jämvikt gällande koldioxiden, så gäller samma sak för temperaturen. När atmosfären blev varmare under två decennier så uppstod det en termisk obalans mellan atmosfär och ythav. Eftersom ythaven har en värmekapacitet som är av storleksordningen 20 till 80 gånger större än atmosfären (och dessutom har ett utbyte med djuphavet) så kan det inte bli mycket varmare än nu (utom i samband med en stark El Niño) på de närmaste decennierna. Med andra ord så är min hypotes att klimatsystemets tröghet är en underskattad faktor.

  5. 5
    lennart bengtsson

    Hej

    Det här typen av inlägg är precis vad jag tycker att allmänheten skall få ta del av men som en del av det ideologiska etablissemanget helst vill dölja. Och när det gäller extrema väderhändelser finns det en direkt skillnad mellan den politiska/mediala uppfattningen och den fackvetenskapliga. Här är det alldeles klart att det inte föreligger ngn empiriska grund att extrema väderhändelser har ökat (och här menar nog allmänheten främst extrema stormar). Den sk klimatkänsligheten är låg baserat på de empiriska data vi har sedan slutet av 1800-talet och kan endast bli hög om vi introducerar en kompenserande avkylning med aerosoler. I sin senaste IPCC rapport har IPCC reducerat aerosolavkylningen med ca 1/3 utan att i motsvarande grad reducera klimatkänsligheten! Detta har påtalats men ännu inte blivit publicerat på grund av att diverse tidskrifter( Science och Nature) inte finner detta värt att publicera!! Det är helt enkelt så att den stora klimatkänslighet som modellerna redovisar är en följd av hur aerosoler behandlas och där känner vi ännu inte till detta tillräckligt väl. Om vi extrapolerar den observerade klimatkänsligheten för de senaste 150 åren så ger en fördubbling av CO2 en global uppvärmning på ca 1°C. Att den är så låg är ngt av en gåta som ännu inte klarlagts. Men det är detta som man borde ta upp för en uttömmande vetenskaplig diskussion och inte som nu praktiskt taget ignorera.
    Emellertid det finns ingen grund för att anta att klimatkänslighet är en given storhet då den är en följd av hur moln och andra processer ändras då temperaturen stiger. Speciellt molnfördelningen över hav är kritiskt på grund av den stora skillnaden i albedo mellan moln och en öppen havsyta.
    Men som sagt alla borde fråga sig vad det egentligen är som 97% av klimatforskarna egentligen är eniga om. Att vara eniga om att temperaturen stiger om växthusgaserna ökar är ju inte särskilt dramatiskt det som betyder något är HUR MYCKET.
    LennartB

  6. 7
    Sven Östholm

    Koncensus?
    Själva ”växthuseffekten” har ju en minst sagt skakig definition. Temperaturen utan växthusgaserna sägs vara -19 grader C. Beräkningssättet är ytterst märkligt. På Roy Spencers hemsida sägs till exempel att jorden utan atmosfär får temperaturen – 19 grader. Detta är rent nonsens. Utan atmosfär blir temperaturen – 5 grader C. Hur IPCC har räknat är en gåta. IPCC tänker sig tydligen att eliminering av växthusgasernas egenskaper inte omfattar molnbildning mm, dvs att mängden energi som balansen omfattar förblir oförändrad.
    Richard Lindzen påpekar att utan konvektion så skulle jorden ha en medeltemperatur på ca + 72 grader Celsius, så hur stor är egentligen ”växthuseffekten” ?
    Det är ju trots allt en stor skillnad på Lindzens + 70 grader och IPCC’s -19 grader Celsius.

  7. 8
    Björn-Ola J

    Tack för detta.
    Detta är något jag kan sprida till vänner och bekanta.

  8. 9
    lennart bengtsson

    *7

    Dylika beräkningar ganska meningslösa. De beror på en mängd antagande angående albedo, moln etc. Skall de ha någon som helst mening måste de ju rimligtvis vara dynamiskt/fysiskt möjliga. Om man exempelvis plötsligt skulle eliminera koldioxiden i atmosfären kan jag försäkra Dig att resultatet efter ett antal år skulle leda till en total nedisning. På mycket lång sikt är det kopplingen mellan temperatur och vattenånga ( där temperaturen bestämmer vattenångan efter Clausius -Clapeyron relation) som med stor sannolikt är primärt avgörande för planetens klimat. Den initiala temperatureffekten kan bero på ändrad solstrålning alternativt en ändring av växthusgaskoncentrationen. Effekten är i stort sett analog.

  9. 11
    Mats Jangdal

    Kosmiska strömningar, atmosfäriska strömningar, strömningar i oceanerna. Jag tror du glömde den viktigaste förklaringen, politiska strömningar. Det där politiska svammelsnacket som på engelska betecknas ”hot air”. Det är nog det som ligger bakom CAGW.

  10. 12
    Per Welander Inläggsförfattare

    Mats #11: Naturligtvis ligger mycket politik i drivandet av Hypotes 1 ovan. Men nu försökte jag mig i detta inlägg hålla mig till vetenskapen.

    Vi får heller aldrig glömma att för att ta död på politiska delen i växthusgashypotesen så är det bra att hitta fel på vetenskapen politikerna hänvisar till och att vi kan påvisa alternativa förklaringar.

  11. 13
    Lars Kamél

    Borde inte alternativ 4 kallas något i stil med interna fluktuationer i klimatsystemet? Återhämtning från Lilla istiden, om den inte beror på yttre faktorer, är väl ett exempel på att värme omfördelas mellan djuphav, ythav och atmosfär?

    Den rätta förklaringen till klimatförändringar är säkerligen en kombination av alternativen 2, 3 och 4. Alternativ 1 går knappast ihop med mätdata från verkligheten. Om alternativ 1 hade varit riktigt, skulle alternativ 2 vara uteslutet och alternativen 3 och 4 ha för små effekter för att märkas.

  12. 14
    JMH

    Sven Östholm #7

    Utan atmosfär får vi nog en situation liknande månens, något annat albedo om du tänker dig att jorden ändå skulle ha hav och växtlighet (kanske inte så rimligt).

    Här kan du se uppmätta temperaturer på månen
    http://www.diviner.ucla.edu/science.shtml

    Kan du räkna ut månens temperatur, borde du kunna räkna ut jordens. På jorden har vi dock en annan dygnsrytm samt att ytan (mark, hav) kanske ha en annan värmekapacitet.

    Hur har du kommit fram till -5C?

  13. 15
    Sven Östholm

    # 9
    Ja men varför ges då ”meningslösa beräkningar” så stort utrymme i IPCC’s rapporter medan den helt avgörande funktionen konvektion inte ens nämns i samband med ”koldioxid ekvivalenter” och annat nys.
    Du påstår att jorden skulle bli mycket kall om all koldioxid skulle tas ur atmosfären. Varför det? Vilken inverkan skulle en sådan förändring ha på den för klimatet helt avgörande konvektionen? At ta bort 30 W lyfteffekt från konvektionen borde göra märkbar skillnad så vilket blir nettoresultatet.
    Är det inte så att flertalet är så inkörda på primitiva resonemang kring GHM’s och koldioxid att väsentligheter utelämnats?

  14. 16
    Per Welander Inläggsförfattare

    Lars #13: Uppvärmningsstoppet förbryllar många som stöder hypotes 1 där återkopplingen är stor. Diverse krystade förklaringar har lagts fram. Men vi vet ännu inte hur mycket hypotes 2,3 och 4 påverkar och hur de samverkar. Själv är jag förvånad över att klimathotarna inte lagt fram överlagrat PDO/AMO som en förklaring till att temperaturen står still. Men då måste de också erkänna fel i klimatmodellerna och det tar nog emot.

  15. 17
    LBt

    Alternativ 4 med en linjär ”återgång från lilla istiden”, vad det nu skulle vara, överlagrad med en 60-årig svängning ger ingen bra resultat jämfört med känd data.

    Däremot blir resultatet alldeles utmärkt från sent 1800-tal till nutid om man istället för den linjära väljer en exponentiell utveckling. Fast då blir förstås fortsättningen vad IPCC tänker sig.

  16. 18
    Fredman

    Intressant genomgång. Det mesta tyder ju på alternativ 2,3 och 4 eller en kombination av dem men ganska lite talar för alt 1. Redan temperaturkurvan från 1975 till idag visar ju att alternativ 1 inte håller. Men det är å andra sidan en kort period.
    Tyvärr har vi ju inte bra temperaturdata för längre perioder. Riktigt långa perioder bygger alla på olika slag av rekonstruktioner, med all osäkerhet som detta innebär. Riktiga temperaturmätningar har ju funnits bara under ett par hundra år, men när man granskar dessa närmare verkar det alltid finns stora brister. De lokala förhållandena har ändrats dramatiskt, bebyggelse har tillkommit, stationer har flyttats och andra har strukits ur mätserierna. Mätstationer i glesa områden visar nästan alltid andra tendenser än i urbana områden, vilket torde bero på Urban Heat Island-effekten, som verkar genomgående underskattas. Jämför t ex med temperaturen på Island som kommenterades här nyligen. Utan korrigeringar ingen temperaturhöjning alls. Vad jag vill komma fram till är att även den globala temperaturhöjning på ca 0,5 grader per hundra år under de senaste 200 åren som du nämner mycket väl kan vara överskattad.

  17. 19
    Björn

    lennart bengtsson [9]; Vad jag förstår så är jorden i jämförelse med våra grannplaneter, den enda atmosfär med vattenånga. Vad skulle hända om vattenångan i stället försvann? Vattenångans emission från haven har mycket lite att göra med CO2, men däremot är ångtrycket och emissionen av vattenångan beroende av värme. Denna värme i haven är ju en orsak av infallande solenergi och vi vet att vattenångan har långt större absorptionsförmåga än CO2 och dessutom upptar mellan 2-4 % av luftavets innehåll. Koldioxiden upptar ju bara knappt 0.04 %. Är det då inte rimligt att hypotetiskt anta att det är den emitterade vattenångan från våra hav, som bestämmer klimatet?

    Sven Östholm nämnde något intressant som fick mig att erinra vad jag har läst någonstans om konvektion. Han skriver: ”Richard Lindzen påpekar att utan konvektion så skulle jorden ha en medeltemperatur på ca + 72 grader Celsius”. Det jag har läst är att inom byggtekniken vill man med god isolering i väggar golv och tak, förhindra konvektion. Detta är alltså målet med isoleringen och i övrigt stod det att stillastående luft är en god isolator. Har du några kommentarer till detta?

  18. 21
    Magnus C

    Mycket bra sammanfattning Per!
    Det jag tycker diskuteras alltför lite är osäkerheten i temperaturmätningarna. Om tex urbaniseringseffekter ger ett par tiondels grader fel, kan det tillsammans med väderfluktuationer ge en bra förklaring på senare tidens uppvärmning.

  19. 23
    Per Welander Inläggsförfattare

    Mats G #20: Helt rätt. Vi har ingen aning om det kommer att bli mycket kallare, lite kallare, lite varmare eller mycket varmare. Osäkerheterna är mycket stora och stora kunskapsluckor finns fortfarande. Mediavarianten av Hypotes 1 med stora överdrifter har ingen vetenskaplig täckning. Politikerna handlar helt galet. Att göra Sveriges fordonsflotta ”fossilfri” är en av deras galenskaper.

    Själv tror jag havsströmmarna är grovt underskattade som klimatregulatorer.

  20. 24
    lennart bengtsson

    Björn

    I stort sett kan man säga att havens yttemperatur bestämmer klimatet och där spelar vattnets kretslopp en central roll då värmetransporten i dagens klimat uppgår till 80-90 W/m2 och är den största värmekällan för atmosfären. Samtidigt kyls jordytan /havsytan i motsvarande grad. Det är alltså vattenångans kretslopp som i hög grad bidrar till att reglera jordens temperatur. Den roll som de långlivade och effektivt uppblandade växthusgaserna har är att bidra till att kontrollera jordytans temperatur tillsammans med solstrålning och vattenånga. Det intressanta är att i stratosfären arbetar växthusgaser och solstrålning mot varandra varför en ökad växthuseffekt kyler stratosfären.
    LennartB

  21. 25
    Thomas P

    Mats G #20 ”Den här genomgången säger mig en sak.
    Vi har ingen aning.”

    Äntligen ett sant ord från dig. Givet en rimlig definition av ”vi” naturligtvis. (Dvs bloggens lojala skribenter).

    Sten #4 Du beskriver i grunden bara skillnaden mellan transient och jämviktsklimatkänslighet och det är inte på något sätt något nytt att anse att mycket av värmen försvinner ned i haven. Det är argument man brukar hitta på skeptical science och andra sidor som knappt ens får nämnas här. Förvånar mig att du inte hört talas om det.

  22. 26
    Christopher E

    Mycket bra inlägg, Per.

    Jag tror på alternativ 4 som inte bara rör Lilla Istiden utan ingår i samma cykel sedan minst hela Holocen. Att den cykeln är solstyrd vet vi från proxydata, så nr. 4 och nr. 3 hänger ihop.

    Alternativ 1 ligger lindrigt sagt pyrt till empiriskt.

  23. 27
    Christopher E

    LBt #17

    ”Alternativ 4 med en linjär ”återgång från lilla istiden”, vad det nu skulle vara, överlagrad med en 60-årig svängning ger ingen bra resultat jämfört med känd data.”

    Varsågod:

    http://meteolcd.files.wordpress.com/2011/02/akasofu_lia.jpg

    Vad är ”återgång från Lilla Istiden” för något, undrar du. Ja, det är förstås samma återgång som du ser 8 gånger till de senaste 12000 åren i nedanstående diagram. Det är en proxy, numreringen är köldperioder (kallare är uppåt) och tiden går mot vänster. Köldperiod noll är Lilla Istiden.

    http://www.geo.arizona.edu/palynology/geos462/bondcycles.jpg

    Ovanstående cykel är alltså soldriven. Nedan samma kurva, nu med tid åt höger, solaktivitet inlagd (proxy via C14-produktion). Korrelationen är närmast total.

    http://www.iup.uni-heidelberg.de/institut/forschung/groups/fa/radiokohlenstoff/deklim/abb2.gif

  24. 28
    Mats G

    #23

    ”Själv tror jag havsströmmarna är grovt underskattade som klimatregulatorer.”
    Jag är inne på samma linje. Vid något tillfälle i historien så frigjordes enorma mängder sötvatten i Atlantet från landisen i Nordamerika. Det lär ha skapat en ny istid. Vattenströmmarna stannade av. Det säger mig att den kan ha stor påverkan.

    #25
    Intressant sätt att tolka vad jag skriver. Jag får helt enkelt uttrycka mig bättre i framtiden.

  25. 29
    LBt

    Christopher W,
    min variant ser betydligt bättre ut, pröva den. Bara en enkel exponentiell kurva och en ca 60-årig sinussvängning. Du kan lägga på en till om du verkligen vill putsa.

    Men längre än till att denna .är nog minst lika god som vilken annan som helst vill jag inte gå och några har sagt det redan, vi vet helt enkelt inte. Det är väl här du misstar dig.

  26. 30
    jensen

    Mats G och Magnus C
    Detta den huvudsakliga slutsats man kan dra av klimathotshysterin. En sann bedömning är givetvis de
    politiska strömningarnas inflytande.
    Underskattningen av UHI är snarare 0,3 än 0,2 C

    För att få en fullständigare bild av hypoteserna tycker jag att man måste påtala
    adiabatiska hypotesen ( tryck ger värme)
    De gravt devierande definitionerna av vad växthuseffekt egentligen är
    Effekten av den enorma mängden av undervattensvulkanerna.
    Effekterna betr. klimatet av de tektoniska förändringarna, åtminstone i långt perspektiv.
    Magnetfältsförändringarna inklusive polvändningarna.
    Skrämmande deviationer av energibalansuträkningar ( Trenberg/Kerr)

    Ja, ju mer man försöker lära sig, desto mer begriper man hur lite man kan.
    Men politiker har det lättare . Ju mindre man lär sig , desto mer tror man sig
    veta.

  27. 31
    Sirapsodlaren

    Mycket bra och tydlig översikt.

    När det gäller den rena alarmismen, dvs kopplingen av olika brusartade väderfenomen till ”klimatförändringar” så är det korrekt att inte använda dessa som argumentation för någon ståndpunkt i den vetenskapliga debatten.

    Men jag tycker att det ändå är viktigt att förmedla att det hela tiden slås rekord åt även det kalla hållet. Inte för att bevisa något vetenskapligt, utan för att påvisa den asymmetriska medierapporteringen.

  28. 32
    Magnus C

    Thomas P:
    Du har helt riktigt påpekat att bristen på statistisk signifikans skulle kunna falsifiera solcykel-teorin. Men samtidigt är du förespråkare för koldioxidhypotesen som har en närmast total brist på statistisk korrelation med uppmätta temperaturer. Skulle du kunna utveckla varför du anser att bristen på statistisk signifikans kan fälla solcykel-teorin men att den inte kan fälla koldioxidhypotesen?

  29. 33
    Sven Östholm

    Hej JMH
    # 14
    Jag har räknat så som IPCC, Roy Spencer med flera gjort, men konstaterat att utan atmosfär så kommer med samma antagande på albedo 295 W kortvågig strålning in och övergår till 295 W långvågig. En svartkropp som skall stråla ut 295 W har en temperatur på – 5 grader Celsius.
    Lennart Bengtsson påpekar att beräkningar av detta slag är tämligen meningslösa ur vetenskaplig(?) synpunkt, men å andra sidan så rör sig inte debatten sig enbart om vetenskap utan i mycket stor utsträckning om politik. I allmänhetens och inom utbildningsväsendet är uppgiften en mycket omhuldad sanning vilket IPCC är väl medvetna om. Att presentera meningslösa uppgifter som allmänheten och beslutsfattare tagit till sig som stora sanningar skänker framställningar trygghet och igenkännande, något som stärker trovärdigheten.
    IPCC illustration av klimatets energibudget innehåller i sin senaste upplaga samma lustighet som kolcykeln. I energibudgetens fall är det delflödet via det så kallade atmosfäriska fönstret som ändrats från 40W till en symbolisk markering. Kanske ett resultat av att amerikanska metereolger påpekat att 40W var en ”ad hook” lösning utan förankring i verkligheten. Det är ju möjligt att sättet gör att fler kan känna att övertygelsen ökat till 95%, men bättre hade faktiskt varit att ge plats för den nya bättre kunskap i stället för att bara blurra till framställningen.

  30. 34
    Thomas P

    Magnus #31 Olika versioner av att solen eller andra planeter styr klimatet finns det inga teoretiska belägg för, bara mer eller mindre rimliga korrelationer folk tycker sig se i en eller annan klimatkurva. CO2:s inverkan som växthusgas finns det däremot starka teoretiska belägg för och även stöd i form av mätningar av energispektrum in och ut från jorden etc. Likaså stöds en hög klimatkänslighet av data som iskärnor från istidscyklerna. Finner du det förvånande att jag ställer högre krav på statistisk signifikans i det förra fallet där korrelationen är det enda stöd som finns för hypotesen?

  31. 35
    Pär Green

    Hela klimatdebatten är som debatten angående religion!
    ”motsidan” och sanningen finns, men ingen läser, annat än rubrikerna!
    Är en mänsklig tragedi att att sund och saklig information får komma till tals!

    En så enkel fråga, som vad hur Du själv noterat på din egen termometer, redovisas inte!
    Mig veterligen har INGEN via EGEN TERMOMETER sett någon förändring!
    Vädret är lika varierande som det alltid varit!

    Är det någon som har upplevelse av en varm sommar eller normal vinter!
    Varför saknades det sunt förnuft?

  32. 36
    Magnus C

    Thomas P #33:
    Till en börja med måste jag säga att jag finner det svårt att förstå att någon med någon som helst vetenskaplig bakgrund sänker de empiriska kraven bara för att det är ens älsklingshypotes.

    Jag förstår heller inte hur du kan anse att det finns ”starka teoretiska belägg” för något så komplicerat och ofullständigt beskrivet som klimatsystemet. Om det finns så starka belägg måste ju det empiriska datat med lätthet kunna matcha. Det är ju snarare så att i detta fall kan man höja de empiriska kraven om beläggen är så starka.

    Sedan måste du utveckla på vilket sätt iskärnsdata stödjer hög klimatkänslighet. Så vitt jag vet ökade temperaturen innan koldioxiden ökade, och temperaturen sjönk innan koldioxiden började sjunka. Jag kan inte tolka det som något annat än att iskärnsdata stödjer låg klimatkänslighet.

  33. 37
    Pär Green

    !Är en mänsklig tragedi att att sund och saklig information får komma till tals!”

    Skulle varit:
    Är en mänsklig tragedi att att sund och saklig information INTE får komma till tals!
    I inlägg 34!

  34. 38
    lennart bengtsson

    Hej

    Återhämtningen från den sk lilla istiden ( hypotes 4) tillhör de mer märkliga hypoteserna då det inte ens finns en trovärdig hypotes för lilla istiden. Lilla Istiden har dokumenterats i ett stort antal arbeten( t ex Hubert Lamb och Brian Fagan) är inte en sammanhängande period med långa temperaturer utan episoder med kallt väder inte minst i Centraleuropa, England och Skandinavien. Perioden har fått en stark kulturell prägel som en följd av ett stort antal målningar som visar skridskoåkning på holländska kanaler och på Themsen. Den har tagits som ett faktum utan någon större ansträngning att förstå mekanismerna bakom annat än att flertalet okritiskt har anammat en reducerar solstrålning mest känd i de sk Maunder minimet som inträffade under en period med kallt väder i Nordeuropa som vi i den äldre generationer känner från tåget över Bält. En ärorik tid i den svenska historien när Karl den X och den svenska hären tog sig över de igenfrusna danska sunden under högvintern 1658. Detta gav svensk seger mot danskarna och ledde till freden i Roskilde. Huruvida detta finns kvar i dagens svenska skolböcker är mig emellertid obekant.
    En hypotes för den lilla istiden skulle kunna vara mer eller mindre slumpartade episoder med kallt väder i en period med lite växthusgaser och en tendens mot kallare somrar då vi närmade oss periheliet ( största avståndet från solen) vid en tid på året då vi har den största instrålningen. Jag har i ett arbete försökt att falsifiera detta men inte lyckats varför lilla istiden mycket väl kan vara en stokastisk process och att det skulle kunna vara så att de är de förhöjda växthusgaserna som gradvis har minskar risken för ett upprepande i vår tid. Däremot är det medeltida optimumet mer svårförklarligt.

    LennartB

  35. 39
    Christopher E

    #29 LBt

    Som du ser är Akasofus graf alldeles tillräcklig. Det behövs inga fantasier om exponentiell temperaturuppgång. Bakgrundsuppvärmingen är dock inte linjär på lång sikt för all del, den ingår i en cykel med medelperioden 1470 år.

    I övrigt blundar du totalt för de klimatsvängningar jag visade i nästa exempel. Alla köldperioder analoga med Lilla Istiden har inte haft några svårigheter att ”återhämta” sig på samma vis som nu, alldeles utan hjälp av människor som eldar kol och olja.

    Det är helt riktigt att det finns mycket man inte känner till, men det betyder inte att man inte vet något, och jag har tidigare märkt att din kunskap om naturliga klimatcykler är ganska liten (förutom att du känner till en glacialcykel på 100000 år som du gärna extrapolerar korta utvalda intervall inom).

    Jag noterade bara att du misstog dig ganska rejält om Lilla Istiden och återgången från den.

  36. 40
    LBt

    Christopher E,
    som sagt du tror dig veta, det gör inte jag. Men ursäkta mitt tangentslarv, W och E rågar vara grannar.

  37. 41
    Christopher E

    #37 Lennart Bengtsson

    ”episoder med kallt väder inte minst i Centraleuropa, England och Skandinavien”

    Ligger Sargassohavet i Europa?

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8929406

    Ligger Kina i Europa?

    http://link.springer.com/article/10.1007%2FBF02664599

    Ligger Antarktis i Europa?

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2012GL051260/abstract
    ”This result is consistent with the idea that the LIA was a global event”

    Ligger Nya Zeeland i Europa?

    http://hol.sagepub.com/content/10/5/643.abstract

    ”flertalet okritiskt har anammat en reducerad solstrålning mest känd i det sk Maunderminimat”

    Jag upprepar:

    http://www.iup.uni-heidelberg.de/institut/forschung/groups/fa/radiokohlenstoff/deklim/abb2.gif

    Inte bara Lilla Istiden utan alla dess systrar har alla sammanfallit med låg solaktivitet över 12000 år… och detta skulle bara tillfälligheter beroende på vulkaner och slumpartade köldknäppar? Jag är något förbryllad över att du i dina inlägg som enda naturliga cykler endast refererar till axellutning och precession, men ignorerar stödet för påverkan från solcykler, vilka i tusenårsperspektiv i styrka (av paleoklimatologin att döma) övertrumfar de långsamma Milankovitchcyklerna.

  38. 42
    Christopher E

    #39 LBt

    Jag visar dig exempel, du ignorerar dem. På så sätt är ju ditt hävdade icke-vetande för all del säkrat för framtiden.

  39. 43
    Sven Östholm

    De som hävdar att koldioxid är klimatets starkaste drivkraft måste rimligen ha goda fakta på hur stor del av konvektionen som kan hänföras till av koldioxid uppvärmd luft. För det är ju uppvärmning av luft som allt rör sig om. Ett första överslag kan ju göras. Vi vet att ca 700 kg vattenånga stiger till avsevärd höj över varje m2 per år. Skulle av koldioxid infångad 30 W effekt räcka till att lyfta mängden högt nog?
    I så fall har koldioxid i det fall koldioxiden ensam kan utföra den vertikala transporten ha en kylande komponent motsvarande +14 -72 = 58 grader.

  40. 44
    Björn

    lennart bengtsson [37]; Hur skulle en stokastisk process kunna orsaka Lilla istiden? En sådan nedkylning kan ju omöjligt uppstå med oförändrad solintensitet, alltså finns det bara en förklaring, nämligen att normal instrålning har uteblivit. Var det en tillfällighet att solen var fläckfri under den kallaste perioden som kallas för Maunder minimum?

  41. 45
    Olav Gjelten

    Vilken fantastisk skribent Per Welander är. Han lyckas alltid förklara svåra och komplexa problem kopplad till klimatet på ett sätt som alla begriper. Med försiktighet och ödmjukhet tar han sig an problemen. En person som Per Welander skulle verkligen behövas både på SVT, SR och på större tidningsredaktioner. Fler än jag är trött på den ensidiga propagandan för klimatalarmismen som där där fått fortgå i decennier.

  42. 46
    lennart bengtsson

    Solcykeln visavi växthusgaserna

    Vi har tillförlitliga mätningar av solcykeln i ca 35 år. Dessa visar helt klart att de uppmätta variationerna ( helt dominerade av 11-års cykeln) rör sig om variationer på mindre än 1 promille. Inte heller har man funnit något tillförlitligt samband under denna tid mellan den totala instrålningen och antalet solfläckar. Mitt intryck är att det i stort rör sig om ett cirkelresonemang där man använt de låga temperaturerna i Europa som råkade sammanfalla med Maunderminimet.

    Det finns en hel del bestående osäkerheter om växthusgaser och temperaturen men i detta fall har vi faktiskt observationer som stöder en framkallad ändring i strålningsbalansen samt en bestående inbalans som vi tydligt kan se från temperaturökningen i havet. Genom att kombinera data från GRACE och altimetrimätningarna från satellit kan vi faktiskt beräkna en pågående havsuppvärmning som kan ses genom expansionen.
    Jag kan inte förstå att denna kritiska klimatupplysningsgrupp utan kritik sväljer en obevisad solhypotes och samtidigt vägrar att anamma att växthusgaserna ökning inte påverkar strålningsbalansen. Större vulkanutbrott och interna fluktuationer i klimatsystemet kan i stort förklara klimatvariationerna under de senaste 1000 åren. Uppvärmningen under de senaste 50 åren kan tsv inte förklaras utifrån dessa naturliga variationer. Om någon har lyckats göra detta vore jag synnerligen tacksam för en referens.
    LennartB

  43. 47
    Ingemar Nordin

    Tack Per W,

    IPCCs senaste hypotes att den globala temperaturen kan bli 1,5 – 4,5 grader vid en fördubbling av Co2 jämfört med ”förindustriell” nivå, är intressant ur flera aspekter: 1. Det är inte samma hypotes som i AR4 (2,0-4,5) – betraktar alltså IPCC den förra hypotesen som falsifierad? Varför säger de inte det i så fall? 2. Den lägre gränsen (1,5) är väl ungefär densamma som den övre gränsen för skeptikernas bedömning, vilken alltså då säger att vi kan vänta oss ytterligare 0,75 graders ökning – densamma uppvärmningen som under 1900-talet. 3. I AR4 så angavs en ”bästa uppskattning”, vilken var 3,0 grader. Denna bästa gissning finns inte med, åtminstone inte i SPM:en. Varför? 4. Som Shaviv påpekat, om gränsen för ”farlighet” sätts till 2,0 grader (vilket det tycks råda något slags politisk enighet om) så har IPCC misslyckats med sitt grundläggande uppdrag. De kan inte ge oss svar på den politiskt centrala frågan huruvida en antropogent orsakad ökning av växthusgaserna är farlig eller ej.

  44. 48
    Ingemar Nordin

    Lennart B #46,

    Du skriver: ”vi faktiskt observationer som stöder en framkallad ändring i strålningsbalansen samt en bestående inbalans”

    Men kan vi verkligen observera en förändrad strålningsbalans? Det handlar ju om så små förändringar att det tycks mig omöjligt att satellitmätningar skulle kunna detektera detta med någon säkerhet. Är det inte så att man istället ANTAR att den observerade uppvärmningen på jordytan måste bero på en obalans?

    Jag frågar eftersom jag är nyfiken på hur exakta mätningarna av in- och utgående strålning via satellit är.

  45. 49
    Thomas P

    Magnus #36 ”Till en börja med måste jag säga att jag finner det svårt att förstå att någon med någon som helst vetenskaplig bakgrund sänker de empiriska kraven bara för att det är ens älsklingshypotes.”

    Något sådant sa jag heller inte. Däremot måste man betrakta *alla* empiriska bevis, inte bara en godtyckligt vald korrelation med en temperaturkurva. Att något är en logisk följd av teorier som i sig är empiriskt styrkta är t ex ett starkt argument. Visst, man kan alltid, vilket folk här älskar att göra, spekulera i helt okända mekanismer som skulle motverka CO2:s inverkan, men då är det upp till er att hitta övertygande stöd för dessa. (Pers hypotes 3&4 som ignorerar CO2 gör implicit detta)

    ”. Det är ju snarare så att i detta fall kan man höja de empiriska kraven om beläggen är så starka.”

    Ja, det är bara för dig att läsa IPCC:s rapport, några läroböcker i klimatologi etc. Bevisen är tyvärr inte kortfattade…

    ”Sedan måste du utveckla på vilket sätt iskärnsdata stödjer hög klimatkänslighet. Så vitt jag vet ökade temperaturen innan koldioxiden ökade, och temperaturen sjönk innan koldioxiden började sjunka. Jag kan inte tolka det som något annat än att iskärnsdata stödjer låg klimatkänslighet.”

    Du verkar inte riktigt förstått vad klimatkänslighet är. Det är hur mycket temperaturen ändras givet en viss strålningsobalans, och detta oberoende av vad som orsakar denna. Vi kan uppskatta hur stor effekt banvariationer, albedo och ändring i växthusgaser bör haft, och för att få det att gå ihop med temperaturförändringarna mätta från proxies måste klimatkänsligheten vara hög. Att CO2 fungerade som positiv återkoppling under istidscyklerna motsäger inte det resonemanget.

  46. 50
    Björn

    lennart bengtsson [46]; Vad är det som säger att det är ökningen av CO2 som har förändrat strålningsbalansen? Det kan ju mycket väl i stället vara en ökad emission av vattenånga på grund av solens ökade aktivitet under 1900-talet, vilket av solforskarna benämns, Grand maximum. Denna period benämns i David Archibald´s solfläcksdiagram för Modern Warm Period, vilket framgår av Pers inlägg som vi nu kommenterar.

  47. 51
    Per Welander Inläggsförfattare

    Ingemar #47: IPCC ändring från AR4 (2007) 2.0 – 4.5 grader till AR5 1.5 – 4.5 grader är en reträtt som MSM och politiker hållt tyst om. 1.5 grader är samma nivå som många skeptiker hävdar. Helt plötsligt närmar sig IPCC skeptikerna i undre intervallet. Men bara att området med osäkerhet är 3 grader (4.5 – 1.5) innebär en stor osäkerhet. Detta medger IPCC men massmedia och politiker är förhäxade av något s.k. tvågradersmål som är vetenskapligt irrelevant. Tvågradersmålet, som är rent strunt, ligger till angiven grund för alla politiska tokerier såsom EU:s vindkraftsmål, utfasning av fossila bränslen m.m. Lars Bern har rätt i att detta är en politisk kamp om frihet och inte en vetenskaplig fråga. Men genom att framhäva osäkerheterna i IPCC:s dokument så kommer så småningom luften att gå ur klimatbluffen. I huvuddokumentet som IPCC ska ge ut EFTER IPCC:s SPM kommer detta att framgå tydligare. Många länder Japan, Australien, Kina och troligen Tyskland överger nu att gå med i nya Kyotoavtalet (som inte kommer att återuppstå) .

  48. 52
    Håkan Sjögren

    Lennart Bengtsson # 46 : Må vara att solens utstrålning bara ändrar sig obetydligt. Enligt Svensmark ändrar sig solens magnetfält kraftigt och påverkar banorna av partiklarna i den kosmiska strålningen, vilket påverkar molnbildningen och därmed den strålning, som träffar planetytan. Kraftigt magnetfält avböjer den kosmska strålningens partiklaroch detta leder till mindre jonisation i luften. Följden blir mindre molnbildning, som medför att planetytan träffas av kraftigare solinstrålning med ty följande högre temperatur – helt utan antropogen inverkan. Mvh, Håkan.

  49. 53
    Per Welander Inläggsförfattare

    Håken #52: detta är enligt hypotes 3 enligt ovan. Om 5-10 år vet vi mer då solaktiviteten avtar snabbt. Den avtar så snabbt att ingen levande människa har varit med om något liknande förut. Sen vill jag ha mer bekräftelse på att temperaturen sjunker innan jag vill tro på hypotesen. Jag är skeptisk till alla teorier innan mer underlag såsom att verkliga uppmätta data finns.

    Förhoppningsvis klarnar det sakta och mer bevis kommer som styrker eller falsifierar respektive hypotes. Men skulle temperaturen sjunka framöver förstärker det solhypotesen. Svensmark har en förklaring till hur kosmiska strålningen och molnbildning förstärker solaktiviteten. Mindre solaktivitet leder till ökad kosmisk strålning som i sin tur ökar molnbildningen som sänker temperaturen. Men även molnbildning är komplicerad då vissa typer av moln värmer jorden och andra kyler.

    IPCC:s klimatmodeller har stora problem att korrekt avbilda molnbildning och dess påverkan.

  50. 54
    C-G Ribbing

    Ett imponerande inlägg Per! Du måste ha lagt ner ofantligt mycket arbete. För många andra än bloggens trogna läsare borde resultatet vara värdefullt, så jag har skickat länken till ett antal bekanta.

    Många hälsningar

    C-G

  51. 55
    lennart bengtsson

    Ingemar

    Tyvärr är strålningsobalansen för liten för att mätas. För detta krävs ett stort antal satelliter då det är fråga om sampling mer än om mätnoggrannhet. Men vi kan uppskatta obalansen indirekt genom att beräkna jordens nettouppvärmning vilket är väl så effektivt. Under de senaste 40 åren har denna nettouppvärmning uppgått till ca 0.4 W/m2. Se bl a mitt och Stephen Schwartz artikel i Tellus. Jag kan skicka Dig den separat då jag inte vet hur man inkluderar den här. Vi har uppskattat denna nettouppvärmning från uppvärmning av land, hav och atmosfär inklusive nettosmältning av is och snö. Vid energibalans skulle nettouppvärmningen vara 0. Den dominerade uppvärmningen är för havet, ca 90%.

  52. 57
    Christopher E

    #46 Lennart Bengtsson

    ”Jag kan inte förstå att denna kritiska klimatupplysningsgrupp utan kritik sväljer en obevisad solhypotes och samtidigt vägrar att anamma att växthusgaserna ökning inte påverkar strålningsbalansen.”

    Det är nog många av oss som inte kan förstå hur man kan ignorera att inte bara Lilla Istiden utan ytterligare åtta köldperioder under Holocen alla sammanfaller med låg solaktivitet. Och påstå att LIA är en lokal angelägenhet i central- och nordeuropa när det dräller av proxies från hela världen som motbevisar det. Och vilka är dessa vulkaner som skulle kylt Europa men inte resten av världen? Och vilkens sorts vulkaner korrelerar med kosmisk strålnibg under 12000 år?

    Vad är det för snack om att vi ”inte anammar att växthusgaser påverkar strålningsbalansen”? Med få undantag anammar nästan alla det, men vad hindrar att naturliga och bevisat soldrivna cykler fortsätter som de alltid gjort in i vår moderna tid och samverkar med växthusgasförändringar. (Att cyklerna är soldrivna är tydligt, det är ju liksom ingen tvekan om vilket håll kausaliteten går med den starka korrelationen sol/klimat).

    Varför fortsätta att bara tala om skillnader i direkt instrålad solenergi och bagatellisera dessa när alla som följer ämnet vet att diskussionen gäller förstärkningar av andra parametrar såsom kosmisk strålning. Helt riktigt saknas bevis för dessa saker, men faktum kvarstår; de historiska soldrivna klimatcyklerna har större amplitud än vad direkt instrålning kan förklara, så på något sätt funkar det ändå.

    Mitt intryck är att prestigemässigt betingade låsningar mellan forskargrupper inom modellbaserad klimatologi, astrofysiskt intresserade och paleoklimatologer innebär större avståndstagande än vad det empiriska datatá borde motivera vid öppensinnad analys.

  53. 58
    Magnus C

    Thomas P #49:
    ”Ja, det är bara för dig att läsa IPCC:s rapport, några läroböcker i klimatologi etc. Bevisen är tyvärr inte kortfattade…”

    Eftersom du anser att beläggen är starka så antar jag att du har läst IPCCs rapport. Skulle du då inte kunna översiktligt beskriva för en som mig som inte har läst hela rapporten, vad dessa bevis går ut på?

    Jag är mycket väl medveten om vad klimatkänslighet är. Men jag hänger inte med på ditt resonemang.

    ” Vi kan uppskatta hur stor effekt banvariationer, albedo och ändring i växthusgaser bör haft, och för att få det att gå ihop med temperaturförändringarna mätta från proxies måste klimatkänsligheten vara hög”.

    OK vi kanske kan skatta banvariationer och kanske ändring av växthusgaser. Men hur skulle vi kunna skatta albedo för så länge sedan? Och sen alla andra effekter av solens variationer, havsströmmars variationer, andra okända mekanismer. Även om vi kunde skatta allt detta kan jag ändå inte förstå varför klimatkänsligheten måste vara hög. Det där sista steget måste du utveckla mycket mer.

  54. 59
    Peter Stilbs

    ”The usual Suspects” dvs kretsen Gavin Schmidt, Ben Santer etc kom väl för några månader sedan med en mångförfattarartikel där de hävdade sig mäta strålningsobalansen, och det koldioxidrelaterade bidraget i synnerhet ur satellitdata. Men sen hörde man inte mer. Jag minns dock inte var artikeln var. Det var egentligen en re-run av ett tidigare arbete av andra i Science på tidigt 90-tal.

  55. 60
    Mats G

    Det verkar vara ok att citera wikipedia här. så då gör jag det också.

    ”Termohalin cirkulation eller termohalina transportbandet är den vattencirkulation som förekommer i djuphavet. Den är betydligt långsammare än strömmarna vid havsytan.
    Små skillnader i densitet gör att det kalla och saltrika vattnet kring polerna sjunker till ett djup där skillnaden i densitet balanserats. På motsvarande stiger vatten med låg densitet i varma områden och en utväxling sker globalt.
    De strömmar som denna utväxling resulterar i är begränsade till ett fåtal meter per dygn men har mycket stor betydelse för klimatet på jorden.”

    är det nån som har kommentarer till det här. Jag tycker det inte nämns i debatten. Jag tror den är viktig.

    När jag studerade detta lite närmare för ett tag sedan så fann jag nästan en poetiskt samspel mellan saltnivå. mängd is och klimatet.

    Mycket föll på plats för mig. Värt att studera om man inte redan gjort det.

  56. 61
    Jan E M

    Per Green #35

    Det jag märker mest av att klimatet blivit varmare, är att under de senaste åren så måste jag klippa gräset med början första veckan i maj till en bit in i oktober. För 20-25 år sedan var det i mitten på maj till slutet på september som jag behövde klippa gräset. En annan sak är isen på sjön. Numera går den upp i början på april, för 20-25 år sedan var det i slutet på april som var normalt. Någon gång var t o m isen kvar ut i maj för länge sedan.

  57. 62
    Ingemar Nordin

    Lennart B #55,

    Tack för Tellusartikeln. Jag skall läsa den ikväll efter jobbet.

    Bara en kortis: Hur man får fram strålningsobalansen påverkar argumentationen. Som Peter påpekade i #59, så verkar en del klimatforskare (inklusive Trenberth) argumentera baklänges här:

    1. Eftersom det finns en uppmätt strålningsobalans, så måste uppvärmningen fortgå oförändrad även under 2000-talet.

    2. Men vi kan inte se detta, vare sig på land eller i ythaven (”It’s a travesty!”)

    3. Alltså måste värmen gömma sig i djuphaven.

    Den argumentationen bygger på att vi faktiskt kan mäta upp strålningsbalansen i (1) oberoende av en eventuell uppvärmning.

  58. 63
    Pär Green

    61 Jan E M 2013/12/19 kl. 10:42

    Har själv åkt skridskor på Vättern 1 maj, men då fick man hoppa ut från stranden.

    Du märker enbart varierande skillnader mellan några år!
    Eller vill påskina att alla år under de senaste 25 har varit slika?
    Du nämner inget om när snön faller eller lägger sig!
    Det klipptes gräs även i Stavsnäs i december för några år sedan!
    Men det var vinter och snö de senaste 3 åren!
    Vintern 2007 – 2008 var det ingen snö, som var betungande att skotta!

  59. 64
    Stickan no1

    Det är väl inget som säger att strålningsbalansen måste vara i balans.
    Fossila bränslen är långtidslagrad solenergi. Dvs det måste varit en strålningsobalans också under tidigare epoker.

    Det åtgår energi för mängder av helt naturliga kemiska och fysikaliska processer.
    Det naturliga är att dessa konsumerar en del energi så att strålningsbalansen kommer alltid att vara i obalans.

  60. 65
    ThomasJ

    Tack Per för ett, som vanligt, alldeles utengemärkt läsvärt inlägg! :-D

    Det är i sig ej att förvånas över att alt. 1 är det som propageras allra mest från inte minst politiskt håll. IPCCs huvudsakliga syfte ÄR ju att ‘bevisa’ människans orsakande av de f.d. benämnda ‘globala uppvärmningen’, numera ‘klimatförändringarna’, och politokraterna öser ju ohemula summor för att IPCC ‘ska’ lyckas med ‘bevisföringen’ av detta monumentala bedrägeri – rätt så bullens klara korvspad, egentligen…

    I UK har ‘man’ gått ut med en form av ‘survey’ till ett antal personer/forskare/institut m.fl. för att få (nu!) ‘svar’ på diverse frågeställningar. J. Curry har uppmärksammat detta och det är intressant läsning, allemal, länk:

    http://judithcurry.com/2013/12/18/uk-parliament-ipcc-5th-assessment-review/

    Av intresse vore huruvida liknande kan iscensättas här…?

    Mvh/TJ

  61. 66
    ThomasJ

    Och, som måhända är bekant, gick en viss ‘crook’ i OZ ut med alarmistiska meddelanden resp. en ‘app’ angående mängden solenergi jorden ‘får/tar emot’, omvandlat till antal Hiroshima atombombers energi. Nu, som väntat var, är även dessa Cookska försök att klamra sig fast vid sina cAGW-lögner klarlagda för vad de deFacto är; bluff & båg. Länk:

    http://joannenova.com.au/2013/12/sun-dumps-500-times-as-many-hiroshima-bombs-of-energy-as-climate-change/

    Mvh/TJ

  62. 67
    Håkan Sjögren

    lennart bengtsson # 46 : Du skriver bl a : ”Jag kan inte förstå att denna kritiska klimatupplysningsgrupp utan kritik sväljer en obevisad solhypotes och samtidigt vägrar att anamma att växthusgasernas ökning påverkar strålningsbalansen.” För egen del anser jag att solen styr vårt klimat (vad skulle hända med vårt klimat om solen plötsligt slocknade?) Dessutom anser jag att det inte finns några ”växthusgaser”, som kan påverka klimatet. Det saknas bindande bevis för att koldioxiden alls kan påverka temperaturen utan det är en ren skröna. Skulle gasen kunna påverka luftens temperatur skulle det ha visat sig genom termometeravläsningar och vi skulle inte ha haft 17 år utan uppvärmningar samtidigt som vi släpper ut stora mängder koldioxid. Jag kan inte förstå att Du kan anse att koldioxidens klimatpåverkan är bevisad. Mvh, Håkan.

  63. 68
    Jan E M

    Pär Green 63

    När isen lägger varierar väldigt mellan olika år. Det är däremot inte så stor skillnad mellan åren när islossningen sker. De senaste åren har islossningen varit första halvan av april. I slutet på 80-talet och en bit in på 90-talet var islossningen under andra halvan av april. Det är lätt att se en trend där även om man inte för någon statistik. Isläggningen som kan vara från slutet på oktober till början på januari, där måste man ha fört en nogrrann statistik om man skulle kunna se någon trend på några veckor.

    Jag är inte ensam om att ha märkt att våren kommer tidigare. Bönderna i grannskapet påstår att vårbruket är tidigare nu än vad det var för 20-30 år sedan. De här förändringarna är tillräckligt stora för att så att man kan lägga märke till dessa utan att man fört statistik.

  64. 69
    Mats G

    #68

    ”Bönderna i grannskapet påstår att vårbruket är tidigare nu än vad det var för 20-30 år sedan. ”

    Vad handlar det om. 1-2 veckor tidigare. Det verkar på mig som utvecklingen är tillräckligt långsam så de kan anpassa sig. Jag misstänker att det börjar med vårbruket tidigare bara. De lär inte vänta så att det börjar vid samma tidpunkt som för 20-30 år sedan.

    och vad är normen för klimatet? det som är nu 50 år sedan eller en miljon år sedan?

    Har aldrig riktigt fått grepp om det.

  65. 70
    Guy

    #68, 69

    Hur skall man ta det? Har själv aldrig sett en förändring endast variation vad jag minns från 50+ år. Till exempel en sak jag följt med och noterat är sjösättningen på våren. Det tidigaste vi klarat från holmen till fastlandet (1sjömil) är den sista mars och det senaste är den 2 maj! Däremellan finns alla datum. En tid verkade islossningen följa påsken, men det var en kort period på några år. Påsken flyttar ju också på sig så det var bara slumpen som spelade in.

  66. 71
    Gunbo

    Vill bara påminna om att växtzonkartorna är under revidering. Zonerna kommer att flyttas norrut.

    Mats G #69,
    ”Jag misstänker att det börjar med vårbruket tidigare bara. De lär inte vänta så att det börjar vid samma tidpunkt som för 20-30 år sedan.”

    Den som kan lite om jordbruk vet att bönderna böjar vårbruket så snart jorden reder sig, d v s så snart jorden går att harva och så. De väntar inte en dag längre.

  67. 72
    Mats G

    ”Zonerna kommer att flyttas norrut.”

    och trädgränsen flyttas nedåt. Jag blir inte klok på det här.

    kanske det inte meningen att vi skall riktigt veta. Anpassning verkar då inte vara en hel dum idé.

  68. 73
    Guy

    Hoppas att dom sparar dom gamla kartorna så dom kan tas fram igen om några år ;-)

Kommentarer inaktiverade.