Varför publicerar ni inte i vetenskapliga tidsskrifter?

Häromveckan kom jag i samspråk med en ung man ifrån Australien. Jag nämnde att de på gott och ont hade fått en ny regering, på vilket han svarade att det var bara på ont. Eftersom jag vet att den nya regeringen bland annat vill föra en invandringspolitik som är jämförbar med EUs, så höll jag ju med om att det var en hel del som jag inte uppskattade – men, sa jag, eftersom jag är klimat­skeptiker så uppskattar jag ju att de har tagit avstånd ifrån en vanvettig klimatpolitik.

Därmed kom vi in på klimatfrågan och fick ett ganska långt samtal. Min samtalspartner som har disputerat i zoologi i Oxford och är i Sverige som postdoc var uppenbart klimathotstroende. Jag tog fram mina vanliga argument, han lyssnade men var naturligtvis ovillig att tro mig. Jag kan inte avgöra hur goda kunskaper han hade om vad som påverkar klimatet, men han var tydligen övertygad om att exempelvis haven kommer att stiga snabbt och mycket.

—  Vad säger ni till människorna i Bangladesh när halva landet blir översvämmat?

Jag påstod att floderna Brahmaputra och framför allt Ganges för med sig så mycket slam så att om 50 år kommer man antagligen att se att Bangladesh blivit ett större land, detta även om havsnivån stigit en eller ett par decimeter.

När han så småningom märkte att inte kom åt mina argument så tog han till det som faktiskt är huvudargumentet för de flesta klimathotstroende – konsensus och auktoritet.

— Kan varkligen många tusen forskare som alla tror på eller förutsätter att klimathotet är                 överhängande ha misstagit sig?

Och till sist kom det som troende alltid tar till när de möts av kvalificerat motstånd, d.v.s. någon som vet mer om vad styr klimatet än de själva

–- Om ni har så starka argument mot teorin om AGW, varför skriver ni inte en vetenskaplig artikel, jag är säker på att en artikel som klart bevisade att allt som IPCC säger är felaktigt, skulle bli antagen för publicering i vilken vetenskaplig tidskrift som helst.

Ja, vad svarar vi på den frågan?

Det första är naturligtvis att det redan finns massor av artiklar som påvisar att olika delar av teorin inte stämmer med observationer. Ett exempel är avsaknaden av ”the Hotspot” och andra är de mätningar av havsnivåer som visar att höjningen är mindre än vad som brukar påstås.

Att påstå att de mest kända tidskrifterna bundit sig så hårt för CAGW att de inte skulle ta in en artikel som tydligt visade att klimathotet är överdrivet är naturligtvis löjligt (även om det möjligtvis skulle vara sant).

Men, åtminstone för mig är huvudargumentet att vi inte har nya argument – argumenten är kända sedan länge. Det finns argument för och emot AGW, och debatten handlar om vilka argument som väger tyngst.

Klimatsystemet är så komplext och påverkas av så många olika faktorer att det med största sannolikhet kommer att dröja minst lika länge till (d.v.s. åtminstone tjugutre år) innan forskningen givit sådan kunskap om systemet att det blir möjligt att göra trovärdiga prognoser om framtida klimat – eller visat att systemet är så kaotiskt att förutsägelser för mer än några år i princip är omöjliga.

Vår huvudsakliga kritik är ju att argumenten för att det ska bli en snabb och katastrofal uppvärmning av jorden är närmast obefintliga. Att jorden kan bli långsamt varmare är snarare en önskan än ett hot. Vi, åtminstone många av oss skeptiker, vet också att en höjd koldioxidhalt har stora fördelar för växtligheten och därmed för livet på jorden.

Dessutom vet vi, och numera också allt fler även av de som tror på att det finns ett klimathot, att biobränslen inte är lösningen på världens energiproblem.

Vi anser också att bevisbördan ligger hos dem som vill påtvinga världen ogenomtänkta försakelser som med all säkerhet kommer att drabba fattiga länder hårdast.

Egentligen finns det bara ett viktigt nytt argument, ett argument som också blivit allt viktigare under senare år – verkligheten följer inte modellerna.

Dela detta inlägg

83 reaktion på “Varför publicerar ni inte i vetenskapliga tidsskrifter?

  1. 2
    Peter Stilbs

    Tack Sten – ja, detta är ett vanligt beteende. Jag har själv förundrats över annars mycket skarpa akademiker, med god träning i forskningsmetodik och kritiskt tänkande, som inte ens ”förstår frågan”.

    En av de absolut mest skärpta inom mitt eget område i Sverige ägnade sig häromåret åt att härleda allt från scratch, och kom efter ca 15 sidor fram till att ”växthuseffekten existerar”, och att saken därmed var utagerad för hans del.

    Ridå.

    Märkligt också att man har så obrutet förtroende för att den rent politiska IPCC-processen är en del av det vetenskapliga arbetet inom klimatvetenskapen, och att man sväljer även de mest horribla exemplen på påhittade ”trender” bland klimatrelaterade observationer.

  2. 3
    Argus

    Ja, det finns något gåtfullt över oförmågan att ens vilja förstå. Om man ser på det personliga planet har jag en erfarenhet. En kompis (efter en del resonerande) säger typ:
    ‘det har hållt på så länge nu (klimathotandet alltså) att det INTE KAN vara fel’.

    Dé ni. Klimathoteriet har satt igång en rörelse – som i kraft av sitt momentum (sorry about that till alla mekanikutbildade) – inte ‘behöver’ ifrågasättas. Detta är pyskologi/religion/brainwash/you-name-it.

    Jämför med den gode och högutbildade Lambertz (ha, ha, ha). Nu vill han göra en utredning till. Gissa vad den kommer fram till? Climategate?
    Kommer ni ihåg Sten Andersson-Bofors-Indien. Tvätta bykar skulle det göras! Ha,ha,ha.

  3. 4
    Bim

    Som sagt, Peter
    Det är en sekt vi har att göra med.
    En jättestor sekt och ovanligt fanatisk.

  4. 7
    C-G Ribbing

    Goda funderingar Sten!
    Det viktigaste svaret på rubrikens fråga tycker jag är, att det inte är någon brist
    på vetenskapliga artiklar som kritiserar AGW-hypotesen och kolcykeln etc.
    Det som är nålsögat är information till allmänheten när (svenska) media
    sviker sin roll. Det är därför som medverkan i Klimatupplysningen är angelägnare
    än att skriva ett kritiskt pek.

  5. 9
    Sigvard E

    Att klimathotet pågått så länge att det inte kan vara fel, är minst sagt ett märkligt argument. I dagligt samtal med mäniskor i min omgivning har jag ofta hört det motsatta, d v s att ”det nu har tjatats så länge om det men vi ser ju inget resultat. Så, det där tror jag inte på”. Att klimatförändringar alltid förekommit är också ett vanligt påpekande. Något som förundrar mig är att det oftast är relativt välutbildade som är mer CAGW-troende. Å andra sidan är det sällan man stöter på någon som grundar en sådan tro på egna studier i ämnet. De flesta verkar minst sagt måttligt intresserade.

  6. 10
    Ingvar Engelbecht

    ”Varför publicerar ni inte i vetenskapliga tidskrifter?”

    Det enkla svaret är väl att det inte är en vetenskaplig fråga. Peka på lögnerna och de politiska bindningarna

  7. 11
    lennart bengtsson

    Hej

    Vilken syn man än anlägger på klimatfrågan så är det ändå ett faktum att det ännu inte har blivit möjligt att reducera intervallet för klimatkänslighet ( för CO2 fördubbling) utan detta har efter decennier av intensiv forskning visat sig vara ovanligt robust med ca 1.5-3.5°C vid jämnviktsbalans eller 1-2.°C i ett transient tillstånd ( ca 2 sd) . Man kan därför helt enkelt inte utesluta att osäkerheten är inherent dvs systemet är icke helt prognoserbart men det är dock möjligt att ange ett troligt intervall. Analys av rimliga icke-linära system antyder att så är fallet. Accepterar man denna syn är det ju ytterst en fråga om omdöme hur man ser olika slag av risker. Om man väljer att avvakta tills situationen blir kritisk kan man göra det eller om man vill eliminera alla risker så kan man göra det. En förnuftig person/nation väljer att gardera sig om det inte är för kostsamt eller ändå rimligt samt att ha en reservplan i bakfickan.
    Att däremot konkludera att växthuseffekten är en ploy är ju inte särskilt smart eller hitta på lite andra processer som vi helt saknar empirisk evidens för eller i ett slags önsketänkande få för sig att systemet är prediktabelt. Dit hör exempelvis diverse exotiska idéer om solen eller den kosmiska strålningen.
    LennartB

  8. 12
    Kevin Benn

    Vi måste fortsätta att prata, lugnt men envist, så att två decenniers propaganda får en växande motbild. Boris Johnson, politiker och Lord Mayor of London, resonerar på ett tilltalande sätt i en populär brittisk medelklasstidning idag. Jag har svårt att skapa klickbara länkar, men webbadressen är: http://www.telegraph.co.uk/comment/columnists/borisjohnson/9814618/Its-snowing-and-it-really-feels-like-the-start-of-a-mini-ice-age.html
    Finns det svenska motsvarigheter med samma folklig tyngd och ”kredd” som Johnson?

  9. 14
    Mats G

    Jag har med stilla förundran följt klimathotsdebatten i många år. Sett hur vetenskap blivit ovetenskap, nyhetsförmedlare blivit opinionsbildare.

    För egen del har jag ställningstagandet att försiktighetsprincipen kan mycket väl användas i miljöfrågan. Det gör ju inget att man tar miljöfrämjande beslut men det måste ske i ordnade former och ha ett verklighetsbaserat beslutsunderlag. Vet man inte så väntar man tills man vet så man tar rätt beslut.

    Själv jämför jag klimathotsdebatten med den som förs mellan kreationister och darwinister. Dvs den ena parten bygger sina argumentation på rena fantasier medans de andra håller sig till vetenskap. Det som karaktäriserar de som förmodligen är närmast sanningen är de som ändrar sig när nya fakta dyker upp. Det finns en viss ödmjukhet i det som jag finner passande.

    ”Ja vad säger man till dem som dränks i Bangladesh?”

    Inte helt enkelt att svara på det utan att låta cynisk.
    Att saker förändras är ju det enda man vet med säkerhet.
    En av de saker som karaktäriserar mänskligheten är vår anpassningsförmåga.

    Ok, om jag skall spela med och vi säger att det blir varmare och haven stiger till de nivåer som en del ”forskare” påstår.

    Om jag har förstått det rätt så kommer då det tibetanska höglandet då bli odlingsbart och mer beboeligt så att säga. Det som händer är att mänskligheten får mer yta att bo på, inte mindre. Bara på ett annat ställe.

    Så denna villfarelsen att allting skall vara som nu uppfattar jag som naiv. Att mänskligheten är ansvarig för en ev Global uppvärmning förefaller mig vare en egocentrisk tanke. Ungefär som att Jorden är universums mittpunkt.

    Ni som kallar er skeptiker kan nog se Warszawa-mötet som en vändpunkt. AGW förespråkarna har tappat momentum och hysterin verkar vara borta. Låt oss hoppas att en mer sansad debatt kan följa. Det som kanske kan glädja er som kämpar på är att fakta för de mesta står som vinnare i slutändan. Något att tänka på för alla inblandade i klimathotsdebatten.

    #2

    ang Vetenskapligt tänkande. Jag skulle hävda att det är obegripligt. Att just i klimatfrågan så lämnar man alla vetenskapliga grundstenar bakom sig och drar vilka slutsatser som helst.

    Skulle vara väldigt intressant om en alarmist, som de visst kallas här, kunde förklara hur det går till.

  10. 16
    Mats Jangdal

    Har också noterat att det är svårt att övertyga alarmister med hjälp av fakta. Så idag tog jag hjälp av en allegori (eller är det en satir?) på Aniara i min blog. Aniara brukar ju vara en sån där poetisk domedagsbeskrivning som världsförbättrare lutar sig mot. Men den går ju även att läsa från andra hållet, så att säga.
    https://www.frihetsportalen.se/2013/11/aniara-ur-kurs/

  11. 18
    Argus

    Staffan Laestadius har jag hört på som föreläsare (om hantering av graduate students). Som sista slide visade han en bild av ett landskap,typ , fullpepprat med vindsnurror. (!)

    Det avslutades med att han frågade efter frågor. Jag frågade varför han valde just den bilden. Han svarade att han brukade ha 2 olika att välja mellan som sista slide, och den här var särskilt ‘vacker’.
    Något i den stilen – kan minnas något fel, det var några år sen. Kan ni tänka er? Jag har svårt att tänka mig en knasigare illustration av ‘vacker’.

    Numer vill jag tro att Staffan är så sakterliga bort från KTH.

  12. 19
    Björn

    Tyvärr är det nog inga avgörande rapporter eller artiklar som kan rubba den massiva propagandan om AGW, vilken har fått ostört pågå under många år. Det är endast en förändrad verklighet med kallare vintrar och förändrade årsmedeltemperaturer som kan sakta förändra den ingrodda tron. Vi kanske inte behöver vänta så länge på förändringar, för solens aktivitet avtar stadigt och fortsätter så åtminstone några decennier till. Sådant märks, för de senaste 17 åren är bara början på denna utförsbacke. De klimatsmarta och klimatkompenserande kommer att få annat att tänka på när det blir energibrist och kylan tränger in i bostäderna. Allt kommer till sist att rubba allmänhetens förtroende och politikers snedvridna ambitioner, i klimatfrågan. Nya hypoteser om klimatsystemet kommer parallellt med förändringarna att vinna gehör och ersätta den vrångbild av verkligheten som AGW har försatt mänskligheten i.

  13. 20
    Peter Stilbs

    Gunnar #15 – det är nog tur för Laestadius att SvD helt har fegat ur vad gäller kommentarer till Brännpunktsinlägg.

  14. 21
    Thomas P

    Lennart #11 ” En förnuftig person/nation väljer att gardera sig om det inte är för kostsamt eller ändå rimligt samt att ha en reservplan i bakfickan.”

    Jag har förstått att din huvudlinje är att vi skall göra minimalt nu och vänta och se, men jag har aldrig riktigt fått klart för mig vad din reservplan är om det nu skulle visa sig att vi borde ha gjort mer redan idag. Kanske du kan antyda vad du tänkt dig?

    Mats G #14 ”Om jag har förstått det rätt så kommer då det tibetanska höglandet då bli odlingsbart och mer beboeligt så att säga. ”

    Du har ju tibetanerna och en del sydamerikaner som är anpassade för att leva på den höjden, men vi andra mår definitivt inte bra av det så var skall vi bo? Det brukar här på bloggen talas om koldioxid som ”livets gas”, men själv föredrar jag syre och sådan är det tunt med på tibetanska högplatån med dess medelhöjd på 4,500 meter över havet.

  15. 22
    Peter Stilbs

    ”Varför publicerar ni inte i vetenskapliga tidskrifter?”

    Jag håller med Ingvar i att det mesta är politiska och ideologiska frågor.

    Men de ”fel” man skulle söka rätta via vetenskapliga publikationer är så triviala att man drar sig – det handlar om ”cirkelresonemang” eller ”vi har ingen annan förklaring” , obevekliga ”trender” där inga finns observerade, ”körsbärsplockning”, ”korrigerade data” etc etc – saker som aldrig skulle passera inom de flesta andra områden.

  16. 24
    Lasse

    #21 Kanske vi vet mer ju mer vi forskar-eller är du helt nöjd med dagens kunskap?
    #11 Varför så njugg mot dem som tror på cykler i klimatet pga annat än CO2.
    Fick idag denna intressanta 60 årspresent-dvs 60 årscykel med olika förklaringar.
    Alla kanske inte är lika bestämmande?
    Men visst finns det cykler?
    http://www.appinsys.com/globalwarming/SixtyYearCycle.htm

  17. 25
    Pär Green

    21 Thomas P 2013/11/28 kl. 13:23

    Du försöker med hjälp av diagram och IT-system tala för ett klimathot!
    Det går inte att med hjälp av modeller få fram riktiga uppgifter om hur klimatet har varit.
    Och det går inte heller via modeller sia om framtiden!

    Du får hålla dig till tåls och vänta 500 år och själv se hur det blir med klimatet.

    Under tiden Du väntar, får du hålla dig till tåls.

    Enbart larvigt att du tror på modeller till den grad att du är helt emot vad som händer idag!

  18. 26
    jörg

    Här ett plock från tyska http://www.kaltesonne.de/

    Susann Stolze tillsammans med 3 andra forskare från svenska Lund/tyska Kiel universitet undersökte klimatet i Irland och jämförde med andra regioner i Nord och Västeuropa. Tidintervallen började 4000 f.kr. och slutade 2900 f.kr. Forskarna fann cykliska perioder av kalla regnrika faser samt perioder av varmare torrare faser. Under den varmare och torrare perioden utvecklades jordbruket i de undersökta områden. Stolze et al utgår ifrån att förändringar av solstrålningen förorsakade klimatcykeln i Irland.
    Studien publicerades i Quaternary Science Reviews
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S027737911300022X.
    En studie av Larisa Nazarova et al från Alfred Wegener Institutet i Potsdam publicerades i
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277379113000279 , i samma Quaternary Science Reviews.
    Studien visar Kamtchatkas klimat under de senaste 4500 åren. Under tiden 4500 – 4000 var det minst lika varmt som nu. Från 3700 till 2800 före vår tid klättrade temperaturen till nästan 4 °C varmare än nu. Efter en kallperiod på 300 år steg temperaturen igen och var under 1400 år 1.2 °C högre än nu. I den här perioden ligger romerska värmeperioden och medeltidens värmeperiod.
    Det som är intressant med de här studier är att de antagligen inte var politiskt korrekta, ett pressmeddelande om att Nazarovas började med sin studie publicerades stort i maj 20011, men resultatet publicerades inte tyska pressen. Mina e-mailfrågor till Potsdam om Nazarovas studie förblev obesvarade.
    Hide The Decline-politiken för några år sedan skulle ha förhindrat ovannämnda studier som finansierades av forskningspengar som klimatuppvärmningshysterien har spolat in i ovannämnda universitetens kassor. Modiga forskare, som vågar sig ut bland klimatvargar…

  19. 27
    Mats G

    Tomas P #21

    var skall vi bo?
    Jag uppfattar att du ställer en direkt fråga till mig så här är mitt svar.

    Vi får väl se var det går att bo. Vem vet, Sverige kanske befinner sig under en km is i framtiden.

    Anpassning är nyckeln Tomas P.

  20. 28
    Helge

    Tror att väldigt många svenskar fortsatt tror att ”de som bestämmer” vill oss väl även när de tycks agera tokigt, dvs på något vis tjänar vi i Sverige på klimathoten i längden.

    Pratade med en matematiker härom dagen, han höll med om att klimathoten är överdrivna, men sen sa han ”att om etablissemanget har bestämt sig är det ingen idé att tjabba emot, bättre att anpassa sig och försöka tjäna på det själv”. Något ligger det i det, bara det att jag inte tror ”vi tjänar” på det om det är lögner och överdrifter vi bygger kostsamma samhällsförändringar på, kanske inte ens särintressen. Alarmism leder aldrig till något gott för flertalet i längden.

    Samtidigt är det allt fler som frågar sig, vad ljuger man mer om??

  21. 29
    KF

    Thomas, du tror inte människor tämligen snabbt anpassar sig till en lägre syrenivå? Hört talas om höghöjdsträning?

  22. 30
    KF

    Lennart Bengtsson, du är väl inte av den uppfattningen att solen är en konstant lysande lampa?

    ”Dit hör exempelvis diverse exotiska idéer om solen eller den kosmiska strålningen.”

    Inte vad jag skulle definiera som ett uttalande från en vetenskapsman med ett öppet sinne.

  23. 34
    Thomas P

    Mats G #27 Du var den som drog upp att man kunde bo på tibetanska högplatån om låglänta områden vart översvämmade. Jag påpekade bara att det inte är realistiskt. KF och Astrid tror att höghöjdsträning räcker, vilket det inte gör. Du kan överleva om du är frisk, men prestationsförmågan sjunker. Kina har genom statskontrollerad migration försökt flytta kineser till Tibet, och Lhasa som hör till de lägre områdena går bra, men vad jag hört är de som flyttats dit inte glada över det, och i stora delar av landet är lokalbefolkningen, tur nog, rätt väl skyddad från att bli utkonkurrerad.

  24. 35
    Jonas N

    Som så ofta har Thomas P enbart ordvärngeri och trams kvar att försöka hålla ngt klimathot levande med.

    I en annan tråd oroade han sig för höjningen av havsytan.

    Problemet är att denna kommer att vara vad den är precis helt och hållet oberoende av vad vad som händer med CO2-hystering och någon ev klimatpolitik. Alltså: Några genomförbara politiska ‘åtgärder’ kan inte ens i teorin påverka havsytenivån i den grad att det skulle kunna urskiljas. Utöver att sådana ‘åtgärder’ skulle ha gigantiska negativa (andra) konsekvenser, och väsentligen bara gynna sådant och sådana som är dåliga för samhället.

    Ändå ägnar sig Thomas och horder av andra liknande för att förorda poltik (som inte har ngn effekt alls).

    Frågan är varför de är så idoga att vilja genomdriva totala meningslösheter?

    Och Occams rakkniv tror jag ger en bra indikation …

  25. 36
    Mats G

    Thomas P #34.

    Det verkar som om du hänger upp dig på detaljer. Men, ok, jag får försöka förklara principen för dig. Byt ut tibetanska höglandet mot säg, Sibirien. I slutändan så blir det mer beboelig yta än nu. Med mer koldioxid i luften så är chansen att växterna växer mer och de, som bekant, generar syre så då kanske du får lättare att andas.

    Din invändning blir då förmodligen att med mer syre så blir det mer skogsbränder osv, osv.

    Som jag sa. Jag har inget emot miljöfrämjande åtgärder så länge de baseras på verkligheten.

    Som exempel så tycker jag etanol-debaclet visar vad som kan hända om man tar beslut på rena fantasier. Det blir fel helt enkelt. I just det här exemplet så blev det tom sämre för miljön. Oroar inte dig sånt här? Att du verkar basera din åsikt på lösa boliner så att det kan bli allvarliga följder pga det?

  26. 37
    Lasse

    #32 Kanske en släkting till Lars Levi?
    En man som spred ljus i Norr? Var emot preventivmedel vilket kanske är tillväxtbefrämjande!
    http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A6stadianism
    Det är värre när en sån lära får fäste på KTH-industriell utveckling!
    Tillväxt ger något att fördela utan att ta från någon annan!
    Tillväxt behöver inte betyda mer av resurser-se på elektronik eller bilteknik.
    Men tillväxt behövs om vi skall slippa omfördela rikedomar .

  27. 38
    Thomas P

    Mats G #36 ”Byt ut tibetanska höglandet mot säg, Sibirien. I slutändan så blir det mer beboelig yta än nu”

    Är det fakta, eller bara en åsikt du har? Det räcker sedan inte att ta hänsyn till yta utan du måste räkna in om du har bördig jord, lagom nederbörd, hur lång växtsäsong du har etc.

    ”Med mer koldioxid i luften så är chansen att växterna växer mer och de, som bekant, generar syre så då kanske du får lättare att andas.”

    Att vi får mer CO2 beror på att att vi eldar fossila bränslen vilket förbrukar syre. Därför sjunker syrehalten vilket är uppmätt. Skillnaden är inte stor att den påverkar vår förmåga att andas, men den finns där och den är i motsatt tecken mot vad du tror. Du sa visst något om att basera åsikter på lösa boliner…

  28. 39
    Tage Andersson

    Framtidsforskare som Kesten Green och Scott Armstrong hävdar att för komplexa processer är experters långtidsprognoser inte bättre än amatörers, snarare sämre. Orsaken är inte att experterna är okunniga, de behärskar sin disciplins ”state of art”. Samtidigt är de låsta av den och ser inte hur den utvecklas. För klimatet hävdar Green och Armstrong att den naiva prognosen ”ingen förändring” är bättre än klimatmodellerna.

  29. 40
    lennart Bengtsson

    30

    Naturligtvis inte. Det är bara det att det enda tillförlitliga data vi har över solemissionen från rymdmätningar för de senaste 35 åren visar endast obetydliga variationer. Inte heller finns det ännu tillförlitliga solmodeller som indikerar lågfrekventa variationer. Så min motfråga är vad baserar du solmätningarna på?

    21

    För svenskt vidkommande ser jag inte något större behov för några reservplaner förutom nödvändiga åtgärder som bör göras även inom dagens klimat som förbättrat skydd för kraftverksdammar och liknande. Detta är helt en följd av naturliga vädervariationer som man bör skydda sig bättre ifrån. I lågliggande länder kring Nordsjön, spec Holland bör havsvallarna höjas och detta görs som Du säkert vet. Jämfört med de helt dominerande naturliga klimatvariationerna i Sverige är en klimattrend på 0.8C på 100 år tsv nära nog försumbart och knappast märkbart vare sig för naturen eller människorna. Jag förstår inte hur man kan övertyga medborgarna att en klimatändring i Sverige är ett problem överhuvudtaget. Det är i så fall en imponerade bedrift.
    LennartB

  30. 41
    Pär Green

    38 Thomas P 2013/11/28 kl. 15:45

    ”Byt ut tibetanska höglandet mot säg, Sibirien”

    Bor var som helst, bara jag slipper vara granne med dig Thomas P!
    Gäller även övriga klimattroende!

    Thomas P, du är som ett barn, bara tjatar och kommer med nya fantasier!

  31. 42
    Mats G

    Thomas
    #38

    Det hela är bara ett hypotetisk scenario som inget har med verkligheten att göra.
    Som jag skrev, ”om jag skall spela med”.

    ”basera åsikter på lösa boliner…”

    Det verkar som vi båda är överens om att basera åsikter på lösa boliner inte är bra. Alltid något.

  32. 43
    Rosenhane

    #15 och #20 Gunnar J och Peter S

    Har mailat brännpunkts redaktör Carina Stensson följande:

    Till Carina Stensson

    Hej.
    Har ni glömt att öppna upp för kommentarer till Laestadius artikel om tillväxt och klimat i dagens Brännpunkt eller är ämnet för känsligt för att diskuteras?
    Mvh

    Ibland har dom faktiskt öppnat upp på just Brännpunkt efter påstötning.

  33. 44
    Astrid Å

    Thomas P # 34
    Att godtyckligt tvångsförflyttas av staten är ett övergrepp som naturligtvis får människor att må dåligt och är ett annat problem, än våra kroppars förmåga att anpassa oss till hög höjd.Du antydde att vi inte kan och i klippet sägs det att de flesta kan. 2-4 veckor tar det och några behöver inte ens det.

  34. 45
    Pehr Björnbom

    Tack Sten, som alltid tar du upp mycket intressanta frågeställningar.

    Ett svar som jag skulle ge till din diskussionspartner är att det naturligtvis inte går att skriva en vetenskaplig artikel som visar att allt som IPCC skriver är fel. IPCC-rapporten är mycket omfattande och innehåller både rätt och fel. Vad man i så fall skall göra är att gå igenom rapporten sida för sida och skriva en motrapport där man tar upp sina motargument och det är ju detta som har lett till NIPCC-rapporten.

    Men NIPCC avfärdas och ignoreras ju och man vill inte ha några diskussioner där IPCCs och NIPCCs argument ställs mot varandra. Man angriper i stället NIPCCs författare med ad hominemargument. Om någon annan grupp än den som står bakom NIPCC med en annan bakgrund men med avvikande åsikter jämfört med IPCC också skulle skriva en sådan rapport, vad skulle hända då? Skulle man ta en debatt argument för argument eller skulle man avfärda rapporten och slå till med ad hominemargument? Min gissning är att man även i så fall skulle satsa på ad hominem, men man kan ju alltid hoppas på ett rationellare beteende.

    Vidare, om man, som jag själv, faktiskt beslutar sig för att bedriva någon form av egen forskning inom det klimatvetenskapliga området och att försöka publicera den så är det mest rationella motivet för detta inte att revolutionera klimatvetenskapen. De flesta forskarna inom ett område gör aldrig något revolutionerande utan bidrar med små pusselbitar till kunskapsuppbyggnaden. Men att bedriva egen forskning är för akademikern mycket givande för den personliga kunskapsutvecklingen, det är genom de processer som forskaren genomgår i sådana sammanhang som leder fram till en mogen expertkunskap. Även mitt eget rätt spektakulära äventyr inom klimatvetenskaplig publiceringsverksamhet har i någon mån förmodligen gett mig en smula expertkunskap inom området:
    http://www.klimatupplysningen.se/author/pehr-bjornbom/page/3/

    Det är för övrigt rätt kul att min diskussionsartikel i ESDD hamnade som trea på listan över mest kommenterade artiklar, men det lustigaste var ju att det var mest genom min egen diskussionlusta:
    http://www.earth-syst-dynam-discuss.net/recent_most_commented_papers.html

    Min artikel blev som bekant inte antagen för publicering i ESD. Den mest kommenterade artikeln, ”Agnotology: learning from mistakes”, blev inte heller antagen för publicering i ESD. Lägg märke till några kända författarnamn:
    Rasmus Benestad, John Cook och Dana Nuccitelli.
    Kommentarerna till denna artikel är läsvärda som en illustration till hur märklig klimatvetenskaplig diskussion kan bli jämfört med vetenskaplig diskussion i allmänhet:
    http://www.earth-syst-dynam-discuss.net/4/451/2013/esdd-4-451-2013-discussion.html

  35. 46
    Thomas P

    Lennart #40 Så om Sverige och möjligen Holland klarar sig är du nöjd. Den inställningen har du gemensam med Arrhenius. Innevånare i fattiga länder som har sämre ekonomiska möjligheter att skydda sig och med gott fog anser att det är andra som är ansvariga kanske har andra åsikter, och i en globaliserad värld kan vi inte helt isolera oss från konsekvenserna av vad som sker i resten av världen. Även din reservplan verkar förutsätta något av de mer optimistiska scenarierna förutom en rent nationalistisk syn.

    Per #41 Lär dig citera! Texten du citerade kom från Mats G inte från mig och det du la till själv var sen bara trams. Inte för att jag har något emot om du bosätter dig så långt som möjligt från mig, men det löser ju inga egentliga problem eftersom CO2-utsläpp sprider sig globalt.

    Mats #42 ”Det hela är bara ett hypotetisk scenario som inget har med verkligheten att göra.”

    Likafullt intressant att se hur lite du tänker igenom dina hypotetiska scenarier. Du bara gissar att det blir bättre med mer land och mer syre trots att du inte har något stöd i fakta. Uppenbarligen är vi inte överens om det där med lösa boliner eftersom du inte tycks insett hur fel det du skrev var.

  36. 47
    Thomas P

    Pehr #45 ”Min artikel blev som bekant inte antagen för publicering i ESD”

    För tydlighetens skull borde du kanske sagt att du drog tillbaka den på eget initiativ så att ingen tar den till stöd för alla konspirationsteorier om hur ”the team” eller annan mystisk grupp stoppar publicering av alla kritiska artiklar. Du skrev även att du skulle inkomma med en uppdaterad artikel, hur går det med den?

  37. 48
    Jonas N

    Thomas #46

    Du ‘argumenterar’ fortfarande som om havsnivån och dess ändring skulle låta sig styras politiskt genom ‘åtgärder’ på allra minsta lilla meningsfulla och ens mätbara sätt.

    Vad bygger du den föreställningen på?

    Och vilka ‘problem’ menar du att CO2 utsläpp har vållat eller kommer att kunna vålla (som alltså överstiger fördelarna)?

    Hoppas du fortfarande på att en extremt hög positiv återkoppling skall rädda ditt efterlängtade CO2-drivna klimathot?

  38. 49
    Mats G

    Thomas P #46

    Jag utgår från att mina gissningar är lika bra som dina.

  39. 50
    Thomas P

    Mats G #49 ”Jag utgår från att mina gissningar är lika bra som dina”

    För all del, när det gäller markyta är det du säger inte helt orimligt, även om du kanske borde varit tydligare från början med att det bara var en gissning, en som jag tror är fel även om jag inte kan bevisa det mer än du. När det gäller syrehalten var det du sa däremot en ren omöjlighet, dvs en helt misslyckad gissning. Inte ens i ett hypotetiskt scenario där växter är 100% effektiva på att suga upp all extra CO2 (vilket de bevisligen inte är) kan syrehalten stiga.

  40. 51
    Ingemar Nordin

    Sten,

    Jag tror inte att din diskussionsmotpart är någon alarmist. Snarare är han väl en akademiker som i vanlig normal skråanda ”litar” på sina kollegor. Jag har själv, som vetenskapsteoretiker, blivit alltmer uppmärksam på denna ganska naturliga psykologiska mekanism. Många, alltför många, tar saklig kritik som: ”Va’ litar du inte på mig!”. Detta är ett i grunden ohållbart förhållningssätt. Saklig kritik bör inte tas som en ovänlighet utan tvärtom som ett bidrag till en kvalitetshöjning. Kort sagt: vi bör inte ”lita” på ens våra bästa vänner när det handlar om att föra forskningen framåt.

    Jag påminner om en mycket intressant artikel i The Economist härförleden:
    http://www.klimatupplysningen.se/2013/10/20/vetenskapen-i-kris/

    Att utföra replikerande experiment och begära fram grunddata och beräkningsalgoritmer uppfattas uppenbarligen av vissa (läs Michael Mann o Phil Jones) som en fientlig handling. Men i själva verket är en sådan verksamhet en nödvändig del av vetenskapen. Att tidskrifternas intressen för sådant, liksom för studier som leder fram till negativa resultat, har minskat är mycket oroande för vetenskapens utveckling.

    Nå, det var egentligen inte det jag ville säga, utan mer inrikta mig på vad slags motståndare du har framför dig Sten. Min gissning är som sagt att han inte är någon alarmist, men tar det som hans klimatforskande kollegor säger för givet. Och han tar också deras försäkran om att ”tusentals” klimatforskare står bakom som en sanning. Själv är han inte särskilt insatt i frågan och ägnar det blott ett förstrött intresse.

    Auktoritetsargumentet är lätt att peta hål på genom att hänvisa till de opinionsundersökningar som har gjorts (och då tänker jag inte på amatörer som Oreskes och Lewandowsky, utan från riktiga samhällsvetenskapliga forskare). Och vad gäller skeptiska artiklar så finns det ett tusental att välja på:
    http://www.populartechnology.net/2009/10/peer-reviewed-papers-supporting.html

    Sedan saknade jag ett argument i din uppräkning, nämligen det tiotal + artiklar som kommit på senare tid (2007 och framåt) och som visar på en betydlig lägre klimatkänslighet än vad IPCC räknade med i sin förra rapport. Och som tvingade dem att sänka osäkerhetsgränsen till 1,5 istället för 2,0 (att de behållit den fullkomligt orimliga 4,5 som övre gräns beror förmodligen – såsom Shaviv påpekade – på politiska skäl). Man måste alltid anpassa sin argumentation till adressatens kunskapsförmåga och intellektuella och språkliga kapacitet. Men det låter som om han skulle kunna klara av att ta till sig ett sådant här argument.

  41. 52
    Sören G

    Är tanken att solen påverkar klimatet en exotisk idé?
    Interna variationer i klimatsystemet som PDO etc. kan vad jag förstår påverka klimatet på kortare sikt, t.ex. 60-årscykler. Men de längre variationerna som Romerska värmeperioden, kallperioden därefter, den Medeltida värmeperioden, Lilla Istiden o.s.v. varade många århundraden och kan väl knappast vara oberoende av variationer utifrån, d.v.s. Solen.

    Man ska inte börja operera en patient innan läkarna har ställt rätt diagnos.

  42. 53
    Pehr Björnbom

    Förhandlingarna om klimatfrågan har blivit ett “blame game”. Detta beror på fokuseringen på växthusgasutsläppen.

    I stället för att världens länder ser klimatförändringarna, förändringarna i atmosfärens sammansättning och havsnivåförändringarna som ett gemensamt problem för alla människor så har diskussionen kommit att fokusera på att vissa har en skuld medan andra som kan drabbas av förändringarna inte har någon skuld. Men i en sådan förhandling så är det naturligtvis så att de som blir beskyllda kräver bevis, fattas bara annat. Och klimatvetenskapen är alldeles för osäker och sammanhangen är alldeles för komplicerade för att några tillräckligt övertygande bevis skall kunna åstadkommas.

    Skuldfrågan är för övrigt inte så enkel. Det finns mycket att fundera på, om man skall bedriva skuldbeläggning, som kan ge helt annorlunda fördelning av skuldbördorna. Men jag anser att skuldbeläggning är en återvändsgränd, det är nog bättre att se problemet som ett gemensamt problem för hela mänskligheten att lösa tillsammans utan att skuldbelägga någon överhuvudtaget.

    Vad skall man för övrigt säga till de i Bangladesh?

    Jag föreslår att de bör använda försiktighetsprincipen. De måste gardera sig för att klimatkänsligheten är låg och att det inte går att påverka havsnivåändringarna så mycket genom ändringar i växthusgasutsläppen.

    De har naturligtvis intresse av att växthusgasutsläppen minskas eftersom det är möjligt att detta löser eller mildrar problemet men försiktighetsprincipen för deras del borde innebära att planera för att havsnivåhöjningarna inte går att stoppa. De måste skaffa sig teknologi och resurser för att bygga vallar där så är möjligt och planera för att lösa de sociala påfrestningar som migrationen från områden som inte kan skyddas av vallar leder till.

    I och med att havnivån stiger så långsamt så borde problemen kunna lösas i god ordning utan panik. Om man slutar att älta skuldbördan så anser jag att det finns goda förutsättningar för att omvärlden ger det stöd som behövs genom ett rationellt internationellt samarbete.

  43. 54
    pekke

    OT

    Ser ut att bli en tuff säsong för Antarktis forskare.

    ” The summer Australian Antarctic Division program will have to be modified because its icebreaker the Aurora Australis has been delayed in heavy ice.

    The ship was due to return to Hobart more than a week ago after a resupply mission, but it is still navigating through heavy ice about 180 nautical miles off the Davis research station. ”
    – –
    ” It is not known when conditions will improve. ”

    http://www.abc.net.au/news/2013-11-25/ice-delays-australian-antarctic-icebreaker-aurora-australis/5114778

  44. 55
    Ingemar Nordin

    Apropå Bangladesh, här är en mycket informativ artikel om det enorma Gangesdeltat:
    http://wattsupwiththat.com/2011/01/03/bangladesh-the-poster-child/

    Deltat byggs på naturligt genom de sediment som floden för med sig ut, och det har i princip inga svårigheter med att hålla landet ovanför den naturliga havsnivåökningen. Förmodligen har Bangladesh vuxit åtskilligt i landyta över århundradena.

    En möjligen bekymmersam sak på lång sikt är att när vi människor dikar ut och bygger kanaler för vattnet så förhindrar vi också nya avlagringar (som i Holland). Då måste man artificiellt forsla dit sand och jord för att höja landnivån.

  45. 57
    Pehr Björnbom

    Thomas #47,

    Jo, tack för påpekandet. Det är som du säger att jag själv kom till uppfattningen att det var så pass mycket tveksamheter i min artikel att arbetet skulle behöva så stor ändring att det var mer än vad som kallas ”major revision”. Därför avstod jag från att komma in med ett reviderat manuskript för ESD.

    I fallet med Benestad, Cook och Nuccitelli med flera så skickade författarna däremot in ett reviderat manuskript som blev refuserat av ESD. Normalt sett publicerar man inte den ansvarige redaktörens beslut när det gäller refusering av manuskript till ESD men i detta fall ansågs det tydligen att det var särskilt påkallat på grund av den omfattande diskussionen.

    Hur har det gått med mitt eget forskningsarbete? En anledning till att jag gjorde som jag gjorde är en ny vetenskaplig artikel av Armour med flera (2012) som kom ut efter att jag laddat upp min diskussionsartikel. Jag har diskuterat denna artikel här:
    http://www.klimatupplysningen.se/2013/03/29/ny-omvalvande-klimatmodelleringsstudie-aven-intressant-for-min-hobbyforskning/

    Denna artikel vänder upp och ner på de grunder som jag använt i min artikel (och även på vissa grunder som IPCC har använt i sin senaste rapport). Vissa saker som jag hävdar i min artikel är oförenliga med Armour med fleras teori. Jag måste alltså börja om från början med detta, det blir en helt annan artikel, och jag har heller inte gjort så mycket på detta ännu. Så vi får se om det blir något av detta eller om jag kommer att ägna mig åt annan hobbyforskning i stället. De observationer av samband mellan strålningsanomalier och temperaturanomalier som jag gjort finns ju trots allt publicerade och diskuterade i ESDD.

  46. 58
    lennart bengtsson

    *46

    Det är alldeles befängt att tro att Sverige skall lösa världens problem. Vi kan naturligtvis ha en massa uppfattningar men vad betyder det. Att skapa en situation där man framställer ett antal länder i västvärlden som skyldiga till diverse väderfenomen i olika delar av världen är ju alldeles förryckt. Att hjälpa människor när de drabbas av svårigheter är en självklarhet men att bygga upp konstruerade kausalsamband som förekommit i samband med den tropiska cyklonen på Filippinerna för några veckor sedan är nog bland det mest fantasifulla jag hört. Det är givetvis helt utan vetenskaplig grund. Det viktiga som vi faktiskt har gjort i västvärlden är att utföra tillförlitliga prognoser för dessa oväder och förse länderna med denna information på ett effektivt sätt

  47. 59
    Johan E

    Angående rubriken: ”Varför publicerar ni inte i vetenskapliga tidskrifter?”

    Många universitet har skrivit under

    UN Higher Education Sustainability Initiative.

    Higher education institution signatories commit to:
    1) Teach sustainable development concepts, ensuring that they form a part of the core curriculum across all disciplines.
    2) Encourage research on sustainable development issues,…..

    Detta har sina följdverkningar. Bl.a. är det ytterst osannolikt att slika universitet ger klartecken för avhandlingar som: ”IPCC – fighting the good fight or a tyranny of good intentions”
    Jag känner till ett universitet som tecknat under, men bara ett. Känner ni till flera?

  48. 61
    Thomas P

    Ingemar #55 ”Deltat byggs på naturligt genom de sediment som floden för med sig ut, och det har i princip inga svårigheter med att hålla landet ovanför den naturliga havsnivåökningen. ”

    Den naturliga ökningen nej, den har deltat överlevt under lång tid. Frågan är hur mycket extra antropogen höjning det klarar av utan att börja krympa.

    Pehr #57 Benestad, Cook och Nuccitelli visar ju bara hur ”alarmister” inte får någon snällare behandling i vetenskaplig press.

  49. 62
    Thomas P

    Lennart #56 För det första kan vi i Sverige visserligen inte läsa alla världens problem men vi kan vara med som en av många deltagare. För det andra trodde jag du uttalade dig som forskare inte som svensk politiker och forskningen och dess resultat är globala så jag förväntade mig ett något mer globalt perspektiv på din reservplan.

  50. 63
    Pehr Björnbom

    Thomas #61,

    “Pehr #57 Benestad, Cook och Nuccitelli visar ju bara hur ”alarmister” inte får någon snällare behandling i vetenskaplig press.”

    Det var bland annat det jag ville påvisa (diskussionen av deras artikel och Markus Hubers redaktionsutlåtande visar flera intressanta saker för den som har ögon att se med), men det är inte så bara. De behandlas efter förtjänst i vetenskaplig press men när det gäller i politiska sammanhang så håller man dem om ryggen till skillnad från skeptikerna.

  51. 64
    tolou

    Solen påverkar lufttrycksdifferenser på jorden, som i sin tur påverkar jetströmmar, vindar och molnbildningen och slutligen även havsoscillationer
    http://www.solen.info/solar/images/solar.png

    Efter ca. 18 dagar får vi genomslag på AO tryckdifferenser
    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/precip/CWlink/daily_ao_index/ao.sprd2.gif

    Vid hög solaktivitet och positivt AO index så ”öppnas persiennerna” iochmed luftströmmar mot polerna som lämnar haven exponerade mot inkommande solstrålning.
    http://www.klimatupplysningen.se/2013/11/23/oppen-trad-8/#comment-354447

  52. 65
    LBt

    Jag tror många kan bekräfta att både växt och djurliv noterat och reagerat på de senaste 100 årens temperaturuppgång. Och kanske förstår man sammanhangen bättre om man tänker sig konsekvenserna av en havsnivåhöjning om 0,8 m per 100 år samtidigt som de naturliga variationerna kan vara av storleksordningen 5 meter eller mer.

    Sen väljer man naturligtvis själv vilka tidsperspektiv man tycker man vill överblicka, 0,8 C per 100 år innebär 8 C om 1000.

  53. 66
    Hej hopp

    Hahaha LBt :) Mellan 98-99 föll temperaturen typ 0,4 grader. Det blir minus FYRAHUNDRA grader om 1000 år! Alltså långt under absoluta nollpunkten. Där har vi ett problem att ta itu med!

  54. 67
    Ingemar Nordin

    Thomas P #61,

    Eftersom vi inte sett skymten av någon ”extra antropogen höjning” av havsytan så tror jag inte att du behöver oroa dig.

  55. 68
    Perfekt

    Hej hopp #66
    Bra försök, men om du hade känt till LBt hade du förstått att sånt inte hjälper. Han måste själv få välja startpunkt och längd på intervallet. endast han har kompetensen att avgöra sådana frågor.

  56. 69
    latoba

    Jag är innerligt trött på försiktighetsprincipen. Tur för oss att den inte har fått råda. Då hade vi inte haft ångmaskiner, bilar, flygplan, sprängämnen, elektricitet mm, mm. Allt det är ju i någon mening farligt. Jag tror på den förnuftiga människan.

  57. 70
    Thomas P

    Ingemar #67 Visserligen började havsnivån stiga snabbare något tidigare än man skulle väntat sig, mot slutet av 1800-talet, men det skedde ändå en dramatisk ökning vid denna tid från de tidigare 6000 åren:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Sea_level_rise
    ”Based on geological data, global average sea level may have risen at an average rate of about 0.5 mm/yr over the last 6,000 years and at an average rate of 0.1–0.2 mm/yr over the last 3,000 years.”

  58. 72
    Kopernikus

    Mats G 14 . Det talas ofta om att havsnivån stiger mycket i Bangladesh . Det borde väl märkas på övriga delar av jordklotet också ? Är det inte så att Bangladesh befinner sig på en kontinentalplatta som är på väg ned ? Är det på detta sätt kan väl inte vi västvärlden vara ansvariga ?

  59. 73
    Johan M

    #58 lennart bengtsson

    ”Det är alldeles befängt att tro att Sverige skall lösa världens problem. ”

    Men om vi skulle lägga 30 miljarder på utveckling av bridreaktor istället för på vindkraft så skulle vi kanske dra vårt strå till stacken :-)

  60. 74
    Björn

    lennart bengtsson [11]; Läste detta nu först nu: ”…. önsketänkande få för sig att systemet är prediktabelt. Dit hör exempelvis diverse exotiska idéer om solen eller den kosmiska strålningen”. Systemet i sig är inte prediktabelt, men däremot finns en viss framförhållning i solens cykliska beteende. Att solens aktivitet går mot ett minimum 2020 är en relativt säker prediktion. Tror du på en fortsatt uppvärmning även fast solens energi mot jorden avtar? Det finns ju inget annat än solen som värmer jorden. Återstrålningen följer instrålningen. De senaste 17 årens stagnation i temperaturen är ett svar på den mindre instrålningen. Om nästa solcykel 25, blir amplitudmässigt ändå lägre än det maximum som vi nu upplever i cykel 24, då spår solforskarna att vi är inne i ett nytt Dalton minimum, eller ännu värre, ett nytt Maunder minimum. Om vi inte rustar energimässigt går vi mot en katastrof. Folk fryser ihjäl, vindkraften stannar, vattenturbiner stannar, vattenledningar sprängs av kylan etc etc. Är det ansvarsfull vetenskap att mörka ett sådant möjlig scenario?

  61. 75
    Börje Gustavsson

    Thomas P #21
    ”Det brukar här på bloggen talas om koldioxid som ”livets gas”

    För växterna ja, men för människor och djur som andas med lungor så är ju koldioxid ”livets avgaser”!

  62. 77
    Sören G

    Har du märkt av någon klimatförändring, kan man fråga. Det har förmodligen ingen. Om du levt för 150 år sedan hade du haft fler och kallare vintrar. Och framförallt sena vårar och frost som kom tidigt om hösten så att skördarna inte mognade med hungersnöd som följd. Nu är det 0,8 C varmare och ett behagligare klimat. Dessutom är det färre svåra stormar eller svår torka.

  63. 78
    jaget

    ”Jag påstod att floderna Brahmaputra och framför allt Ganges för med sig så mycket slam så att om 50 år kommer man antagligen att se att Bangladesh blivit ett större land, detta även om havsnivån stigit en eller ett par decimeter.”
    Vad heter denna process som enligt dig kan få ett land att ”växa på 50år” för att få plats med> än 10millijoner människor. Vad menar du med större? i massa, omkrets eller på höjden?
    Jag antar att du menar att kustlinjen växer det är den enda rimliga förklaringen för du är väl medveten om att större delen av landet gränsar mot andra länder. Jag måste även anta att du menar att kusten skulle bli högre tack vara denna slam och därmed skulle vara utom fara för högre havsnivåer?
    Hur mycket högre och längre skulle denna kustlinje bli menar du 1m? Jag kunde (märkligt nog) inte hitta en enda uppgift om att landet växte och varför har inte landet blivit större de senaste 100åren eller så. Varför skulle landet bli större om 50år då?
    Det är ju ren pseudovetenskap och därmed har du svaret på din fråga.
    ”Varför publicerar ni inte i vetenskapliga tidsskrifter?”
    Ni skulle helt enkelt bli avslagna på ej vetenskapliga grunder.
    http://www.vof.se/folkvett/ar-2008/nr-4/vetenskap-och-pseudovetenskap-exemplet-stockholmsinitiativet/
    Möjligtvis platsar ni i pseudovetenskapliga journaler, bloggar och tabloider.
    ”Vi, åtminstone många av oss skeptiker, vet också att en höjd koldioxidhalt har stora fördelar för växtligheten och därmed för livet på jorden.”
    Så det finns alltså inga som helst problem med försurningen av oceaner, sjöar och skogsmarker menar du trots mängder med per Review information finns gratis att tillgå? Det är ju helt befängt. Djur liv och växter anpassar sig till rådande förhållande. Snabba geologiska förändringar kan knappast vara bra för organismer eller växter som anpassat sig till miljöer skapade 100.000tals år sedan. Det är Biologi A.
    Kan viss biosfär klara sig bra? absolut men att påstå växtligheten i sin helhet skulle må bra är nonsens.
    Var inte blyg länka gärna till alla den per Review forskningen som visar på att höjd CO2 skulle vara bra för all vår växtlighet.

  64. 79
    Lars Cornell

    Ingemar Nordin #55, ThP #61, Kopernikus #72

    Du jämför Bangladesh med Holland, men det är ingen bra liknelse. Jag har arbetat i Bangladesh och sett hur flodarmarna ändrar sina banor av sig självt, men det händer inte i Holland som inte heller har några årligen återkommande översvämningar.

    Du skriver om sand och jord, men det finns varken sand eller berg. Jag såg med egna ögon hur man för hand samlade in lera som man brände till tegel och som man därefter hackade till en slags makadam som ersättning för sand.

    På många ställen har man för hand byggt enorma vallar för att skydda städerna från de årliga översvämningarna. Dessa lervallar skyddas från erosion med flera lager av tegel som man binder samman med stålnät. Den som inte varit där har nog svårt att föreställa sig de årliga översvämningarna. Att då börja prata om havets stigning någon halvmeter på 100 år är patetiskt.

    Två större problem är att landet
    – dyker in under Himalyas berg och att plattan därför är sjunkande.
    – deltat består av organiskt material som packas och förgasas.

    Därför måste sediment hela tiden tillföras.

  65. 80
    pekke

    Äsch !, det är väl ingen som publicerar vetenskapliga rapporter, forskning eller studier i nån vetenskaplig tidskrift nu mer så att andra forskare får ta del av den först, skicka den direkt till nån vänskaplig kvällstidning i stället, de vet minsann hur man skall blåsa upp den.

    http://wattsupwiththat.com/2013/11/28/the-guardians-ursus-bogus-moment/

    http://polarbearscience.com/2013/11/28/polar-bear-researchers-still-withholding-hudson-bay-data/

    http://www.theguardian.com/environment/2013/nov/27/polar-bears-climate-change-canada-hudson-bay

  66. 81
    Holmfrid

    Prof. Laestadius vid KTH skriver i SvD, att nu är det slut med tillväxten för att ”rädda klimatet”

    #19 Björn,
    De 17 åren uppbromsade tempökning beror nog inte så mycket på solen som de globala havsströmmarnas 60-årsmönster, vars cykliska period 0.3 grader p.t.p överlagras den linjärt stigande trenden 0.7 grader per 100 år.

  67. 82
    Björn

    Holmfrid [81]; Den globala uppbromsningen av temperaturen kan inte bero på det interna systemet. Global temperatur är ett medelvärde på alla regionala temperaturer och då måste en förändring i denna temperatur ha externa orsaker. Jorden kallnar om vi inte tillför värme.

  68. 83
    Pär Engström

    Klimatdebatten är hysterisk för att vi vet att vi inte vet hur framtiden kommer att te sig för människa och miljö. Det bästa sättet att veta är när något redan har hänt, då kan vi söka orsaker till varför det hände – alltifrån ekonomiska kriser till förändringar i naturen.

Kommentarer inaktiverade.