Vädermönster i östra Svealand

Magnus Cederlöf har nu grävt ännu djupare i temperaturtabellerna för Mellansverige och funnit intressanta resultat som visar vid vilka årstider temperaturökningen skett. Det framgår inte av de årsmedelvärden, som vi i vanliga fall får oss till livs.

Växthuseffekten eller förändrade vädermönster?

Av: Magnus Cederlöf

Jag fortsätter nu min analys av temperaturen i Östra Svealand. I ett tidigare inlägg har jag dragit slutsatsen att i Östra Svealand har de varmaste åren inte blivit varmare, men att det varit fler varma år i nuvarande värmeperiod jämfört med 30-40-talens värmeperiod. Därmed har medeltemperaturen utslaget på flera år stigit, se figur 1. Nu ska jag försöka reda ut när det egentligen har blivit varmare.

Fig1Fig 1. Årsvis medeltemperatur (blå) i Stockholm samt tioårsmedelvärde (röd)

I mitt förra gästinlägg drog jag slutsatsen att Uppsalas temperaturserie har fått högre temperaturer än andra närliggande väderstationer. Detta beror sannolikt på urbaniseringseffekter. Därför använder jag bara Stockholms temperaturserie i den här analysen.

Om man tittar på hur varm den varmaste dagen varit varje år (figur 2), ser man att den inte varit varmare nu än på 30-40-talens värmeperiod.

Fig2Fig 2 – Varmaste dagen (dygnsmedeltemperatur) varje år i Stockholm, samt tioårsmedelvärde

 Inte heller den kallaste dagen varje år skiljer sig från 30-40-talens värmeperiod (figur 3).

Fig3Fig 3 – Kallaste dagen (dygnsmedeltemperatur) varje år i Stockholm, samt tioårsmedelvärde

Men när har det då blivit varmare? Det har ju trots allt i snitt blivit varmare utslaget på många år. Figur 4 visar istället 10-års-medelvärde för de olika månaderna.

Fig4Fig 4 – 10-årsmedelvärde för de olika månaderna i Stockholm (justerade temperaturer)

 Och nu börjar det bli intressant. Sommarmånaderna har inte blivit varmare nu än på 30-40-talen. Inte heller vintermånaderna har blivit varmare. Men vårmånaderna mars, april, maj, och höstmånaden september har i snitt blivit varmare.För att det inte ska bli en diskussion om att det är justeringarna som gör trenderna, kommer här samma graf som figur 4 fast med ojusterade temperaturer.

Fig5Fig 5 10-årsmedelvärde för de olika månaderna i Stockholm (ojusterade temperaturer)

 Figur 6 visar mars månad, som är en av de månader där temperaturen stigit mest i snitt.

Fig6Fig 6 – Mars-temperaturerna i Stockholm, samt 10-års-medelvärde

 Även här ser man att inte heller de varmaste mars-månaderna har blivit varmare. Däremot har det i snitt varit varmare i mars nu än under 30-40-talens värmeperiod.

Då sammanfattar vi detta. De varmaste åren har alltså inte blivit varmare. De varmaste dagarna har inte blivit varmare. De kallaste dagarna har inte blivit varmare. Somrarna har inte blivit varmare. Vintrarna har inte blivit varmare. Däremot har höstarna och vårarna blivit varmare i snitt.

Bedöm själva, är det växthuseffekten eller förändrade vädermönster som är orsak till att den genomsnittliga temperaturen har ökat?

Dela detta inlägg

30 reaktion på “Vädermönster i östra Svealand

  1. 2
    Björn

    Nu är det här ingen global betraktelse utan det handlar bara om Stockholms temperaturserie. Visst är det intressant vad man kan få fram med diskret data och ett bra datorprogram. Intressant grepp! ”När har det blivit varmare”? Att det just är temperaturstegring kring vår och höst, som är svaret, hade varit omöjligt att se utan denna tillgång till diskreta datapunkter. När skall SMHI börja släppa löst innovativt tänkande?

    Varför ser då resultatet ut som det gör? Vi kan göra ett antagande. Eftersom solens aktivitet har varit inne i en period som solforskarna benämner Grand maximum under 1900-talet, vilket är motsatsen till Grand minimum som Lilla istiden, kan vi anta att det finns ett samband med denna historiskt sett höga solaktivitet. Vårarna brukar vara förenligt med klar och molnfri himmel, vilket då leder till hög instrålning och därmed också hög återstrålning (IR). Men denna återstrålning fångas upp av luftens vattenånga som ger upphov till en behaglig temperatur. Mer sol förstärker naturligtvis en positiv temperaturtrend. Man kan vidare anta att somrarnas temperatur reglerades mer av molnigheten, samt att höstarnas ofta klara väder, även fick del av solens Grand maximum.

  2. 3
    Magnus C

    Björn #2:
    Ja visst är det intressant vad lite datorkraft kan åstadkomma :-). Jag håller med dig när det gäller SMHI. De har fått koldioxiden om bakfoten och de behöver tänka i nya banor.

    Här är mars-temperaturen tillsammans med längden på solcykeln:
    http://www.bilddump.se/bilder/20131125122554-31.209.4.78.png

    Jag har svårt att se något mönster mellan de båda. Det kan fortfarande ligga en underliggande trend som styrs av solens aktivitet. Men fluktuationerna på kortare sikt (10-tals år) måste bero på något annat.

  3. 4
    Björn

    Magnus C [3]; Hej Magnus! Det känns alltid uppskattande med en replik från inläggsförfattaren. Det här med korrelation mellan solcykler och temperatur, syns inte alltid i temperaturstatistiken. Man måste studera många regionala temperaturuppgifter för att få träff. Min uppfattning är att solens egenskaper har långt mer påverkan på vårt klimat än vad man vill erkänna bland AGW-trogna. I ett inlägg av Lars Jonsson 131009, ”Någon grad hit och dit”, fanns bifogat en graf över en rekonstruerad årsmedeltemperatur, Stockholm 1756-2012, från SMHI. Av denna graf utläste jag att man kunde se korrelation mellan Daltons minimum och den kallperiod som tydligt framgår av grafen från slutet av 1790 fram mot 1820. Daltons minimum enligt Wikipedia, inföll 1790-1830. Med användandet av den utmärkta databas över solfläckar som amerikanska NOAA förfogar över, skulle man med stor sannolikhet kunna finna många samband mellan solens variation och temperaturer världen över. Ja, inte bara temperaturer, utan många andra klimatpåverkande händelser som genom observationer, kan kopplas till solens magnetiska aktivitet (solfläckar).

  4. 5
    Magnus C

    Björn #4:
    Tackar. Det är precis som du säger svårt att se mönster när flera mönster ligger ovanpå varandra. Man måste då titta på många temperaturserier gärna under längre tider. Det kan mycket väl vara så att solens aktivitet bidrar till temperatursvängningarna. Men det är inte svaret på allt.

    Om man tittar på figur 4 finns det en mycket märklig temperaturdipp för vinterhalvåret i början på 1800-talet. Vad kan detta bero på? Kan det faktiskt vara så att det är Daltons minimum som spökar?

  5. 6
    Björn

    Magnus C [5]; Skulle mycket väl kunna vara Dalton som spökar. Du skulle ju kunna roa dig med att ta fram en solfläckskurva som du lägger på de temperaturdata som du har. Nedanstående länk går till NOAA där du har solfläcksdata från 1700 fram till idag. Stort M i dataserien betyder år med solfläcksmaximum och litet m betyder, solfläcksminimum.

    ftp://ftp.ngdc.noaa.gov/STP/space-weather/solar-data/solar-indices/sunspot-numbers/international/tables/table_international-sunspot-numbers_yearly.txt

  6. 7
    Sören G

    Enligt min personliga erfarenhet tycker jag mig kunna koppla extremt kalla vintrar rill solfläcksminima.
    1955 minimum. Kall vinter 55-56. Is i hela Östersjön.
    1965 minimum. Kall vinter65-66. Is i hela Östersjön.
    1976 minimum. Kall vinter 75-76.
    Långt minimum 1985-86. Exremt kalla vintrar 84-85 resp. 86-87.
    1996 minimum. En hel del is Östersjön.
    Långt mimimum efter 2006. Någon rätt kall vinter där också.

    Kall vinter också 1969-70 under solfläcksmaximum som dock var lågt.
    Kall vinter också 1978-79 under solfläcksmaximum.
    Vet inte om det var vulkanutbrott dessa år. Tycker ändå det kan finnas en koppling mellan solfläcksmimimum och kalla vintrar. Men kalla vintrar kan ha fler orsaker.
    När lågtrycksbanorna är nordliga får vi mer SV-vindar och mildare.
    När lågtrycksbanorna är sydliga får vi östvindar och kallare.

  7. 9
    Magnus C

    Sören #7:
    Antag att det är solfläcksminimum 1/4-del av tiden. Sannolikheten att en kall vinter ska sammanfalla med solfläcksminimum är alltså 25%. Det kan vara en ren slump då.

  8. 11
    Sören G

    Magnus C, Björn, Säkert överlappar flera olika orsaker varandra. Men ändå.

  9. 12
    Björn

    Magnus C [8]; Det stämmer nästan som handen i handsken. Dalton minimum mellan ca 1790-1830. Det är alltså tiden mellan begynnelsen och slutet på perioden. Snyggt jobbat!

  10. 13
    Pär Green

    Intressant med människor som har kunskap och redovisar idéer från lite oväntade håll!
    Tråkigt bara att SMHI tycks vara helt insnöade på larm och IPCC!
    Borde vara en baggis med hjälp av SMHI:s datorer att vara mer flexibel i tanken!
    Varför har okunniga personal tillgång till överflöd av datorkraft?
    När den kloke pekar på stjärnorna, tittar SMHI och dåren på pekfingret.

  11. 14
    Magnus C

    Björn #10:
    Bra länk. Nu börjar det likna något. Jag hittade en NAO-index-tabell (från 1950) på den där sidan. Med 5-års-medelvärden ser det ut så här (NAO index är uppskalat 10 ggr):
    http://www.bilddump.se/bilder/20131125165118-31.209.4.78.png

    Det finns alltså en väldigt god överensstämmelse med NAO och vintertemperaturer. Detta är väl redan känd fakta antar jag! Men vad styr då NAO :-) ?

  12. 15
    Lasse

    #8 Mars och April verkar vara avgörande för uppvärmningen. Är det vårarna som är onormala?
    SMHI borde väl ha siffror som kunde visa detta.
    NAO-är väl kopplad till atmosfären med tryckdifferens som indexeras.
    Mitt förslag i #1 var AMO som är en vattenströmning.
    Bägge är nog med i leken i någon omfattning och bägge styr väder på båda sidor om atlanten i perioder:
    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Amo_timeseries_1856-present.svg

  13. 17
    Björn

    Magnus C [14]; ”Men vad styr då NAO”? Tyvärr verkar det som om ingen ännu vet vad som styr detta fenomen, åtminstone inte då nedanstående utmärkta artikel publicerades, 1 mars 2011. Är NAO index negativt, får vi kalla vindar från Sibirien och om index är positivt, får vi varmare vindar från Atlanten. Just nu är vi inne i en lång period med negativ NAO-utveckling, vilket innebär att vi kommer att ha behov av mer energi för uppvärmning. Men AGW-rörelsen inbillar oss att uppvärmningen kommer att fortsätta så vi behöver inte samla i ladorna. För min del håller jag på hypotesen att NAO har samband med solvariationerna. Det finns exempelvis många faktorer som kan påverka avståndet till solen, bland annat något som det inte talas om, är att solsystemets masscentrum vandrar och ligger för det mesta utanför solradien. Detta medför ett variabelt avstånd till jorden som kan påverka energitillförseln. Glöm inte att den elektromagnetiska vågen från solen avtar med kvadraten på avståndet. Thats it!

    http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/darfor-far-vi-vargavintrar

  14. 18
    Magnus C

    Tack Björn. Intressant artikel. Jag har lärt mig mycket idag och jag hoppas att det är fler än jag som fått en (iallafall något) bättre förståelse för hur saker och ting hänger ihop.

  15. 19
    lennart bengtsson

    Hej Magnus

    Skojigt att Du har undersökt data serierna. Klimat eller snarare vädervariationerna i Europa och inte minst Skandinavien bestäms av de allmänna atmosfärcirkulation. Traditionellt har man använt tryckskillnaden mellan Lissabon och Stykkisholmur på Island som ger ett bra mått på styrkan i västströmningen via den geostrofiska kopplingen. Den är detta vi kallar NAO, North Atlantic Oscillation. Som Du tidigare har visat så är variationen i Stockholms eller Uppsalatemperaturen operiodisk och så är NAO som många har visat. Det gäller faktiskt även för de allmänna cirkulationsmodellerna som Du kan se från min senaste artikel i Tellus som jag tror jag sände Dig. Många tror sig se ett mönster i NAO men det är lika osynligt som spågummans kaffesump. Att göra prognoser som sedan verifieras är alltid mycket hälsosamt för att hålla fatasin i schack.
    Det framgår med all tydlighet att de kaotiska variationerna dominerar men vissa årstider tycks ha en svag uppvärmningstrend.
    Om Du nu antar att variationerna är helt slumpartade skull Du nu kunna räkna ut från Ditt material vad sannolikheten är för att alla ändringar är slumpartade dvs en signal/noise beräkning.
    Du skulle exempelvis kunna producera ett godtyckligt antal slumpartade serier som har samma statistiska egenskaper som det observerade data. Du kan säkert hitta artiklar på nätet för att få mer idéer

    Hälsar

    Lennart

  16. 20
    Magnus C

    Tack Lennart! Det mänskliga sinnet vill gärna hitta mönster. Därför förstår jag att det är många som har försökt och många som kommer att försöka att hitta mönster i tex NAO. Och jag är naturligtvis en av de som vill hitta ett mönster. Och det skulle vara en intressant övning att skapa slumpmässigt data för att försöka återskapa något liknande det vi ser.

    Dock finns det ett mönster som vi observerat här, som kanske är en slump, men det är kusligt vältajmat, och det är relationen mellan Dalton minimum och vinter-temperaturen. Har du (Lennart) någon kommentar kring detta?

  17. 21
    Sirapsodlaren

    Intressant statistik. Om du använder matlab så är det enkelt att mäta korskorrelationen mellan olika dataserier, tex med xcorr eller conv. Då kan man direkt se huruvida det finns en korrelation mellan olika dataserier. Istället för att lägga två dataserier under varandra och gissa sig fram till korrelationen.
    Även en eventuell fas ger sig tillkänna.
    Korrelationen säger ju inget om orsakssambandet, som alla vet. Men skulle det finnas en korrelation mellan solaktivitet och temperatur i Stockholm så kan man med viss rätt anta att det är solen som påverkar temperaturen, och inte tvärtom.

  18. 22
    Björn

    Magnus C, Apropå sökandet efter mönster så skulle jag vilja tillägga: Om en intelligent klimatforskare skulle få följande fråga: Tror du att vi har en hållbar lösning på klimatfrågan nu? Nej, vi har inte ens börjat formulera vad ett klimatsystem är och ännu mindre vad ett sådant system kan tänkas innehålla för fenomen. Men oberoende observationer gör det mycket troligt att detta system oundvikligt uppbärs av ett antal cykliska eller oscillerande förlopp.

  19. 23
    tolou

    Ett enkelt Excel-ark av NAO visar på perioder av säsongsvariationer där tex. Jun,Jul,Aug(JJA) jämförs med Dec,Jan,Feb(DJF). Då kan man uttröna en period på ca. 21 år med NAO(JJA)>NAO(DJF) och sedan påföljande 33 år med det omvända förhållandet(ung. 54 år totalt). Vi är isåfall precis i övergången mot en ny period av 21 år med högre sommar NAO och lägre vinter NAO, dvs. större årstidsvariationer.

    Min utgångspunkt är att det är variationer i solaktivitet som i huvudsak styr NAO, se
    http://www.klimatupplysningen.se/2013/11/23/oppen-trad-8/#comment-354447

    Detta sammanfaller också tillhändesevis med havsoscillationerna(AMO, PDO) som också har en periodicetet på ca. 60 år och som verkar kunna bottna någonstans 2035, också lagom till att solcykel 26 har sitt maximum.

  20. 24
    Johan M

    Jag undrar om Stockholms temperaturserie har den noggrannheten att man kan göra några slutsatser om skillnader mellan dåtid och nutid. Om det är den temperaturserie som SMHI tillhandahåller så är ju den redan korrigerad på diverse sätt och den har ju under åren lite olika rådata.

    Den medeltemperatur som redovisas är baserad på 3, 4 eller 5 värden:

    ”1859-1946 3 (& Tmin in summer)
    1947-2012 3 & Tmin & Tmax”

    Sen har stationen flyttats:

    ”During 1876-1960 the thermometer was placed outside a north-facing window
    on the first floor of the old astronomical observatory building in Stockholm.
    A window-screeen was in use since 1878.”

    ”During 1961- summer 2006 the thermometer was placed in a SMHI-screen
    (Stevenson-type screen) about ten metres north-east of the former position.”

    Sen har vi en korrigering för UHI:

    ”18700111-20121231 Correction for urban heat island trend and other inhomogeneities”

    Naturligtvis så påverkas temperaturserierna när man flyttar observationspunkten. Den uppvärmning vi ser de senaste decennierna kanske bara är en effekt av att man flyttar mätpunkten och inte kompenserar tillräckligt för UHI.

  21. 25
    lennart bengtsson

    Magnus

    Problemet som vi har med Daltom minimet är bristen på tillförlitliga data varför det inte är möjligt att falsifiera denna hypotes. Det är intressant att man inte ser någon egentlig ändring i den totala solemissionen för den period som vi har tillförlitliga mätningar utanför atmosfären, dvs för 35 år. Det enda vi ser där är en obetydlig 11-års cykel. Härtill kommer att dynamiska modellberäkningar genererar dylika variationer slumpmässigt. Det är därför det är så viktigt att identifiera den interna variationen som inte behöver någon ändring alls i forcingen. Allt vad vi vet är att den är avsevärd. Detta framgår tydligt från ECMWFs ensemble-prognoser. Allt detta är faktiskt en följd av kaosteorin. Det är som vi vet svårt att tom se signalerna från växthusgaserna som är betydligt större.

    LennartB

  22. 27
    Johan M

    På SMHI:s sida för Stockholms serien finns en referens till

    WERE SOUTHERN SWEDISH SUMMER TEMPERATURES BEFORE 1860
    AS WARM AS MEASURED?

    Som man bla hittar här http://www.baltex-research.eu/baltic2009/downloads/Student_work/Omstedt_Exercises/Stockholm%20air%20temp/1756-2008+Moberg/moberg_2003_ijc_summer.pdf

    En underbar läsning där man utgående från vad man tror är rätt tvivlar på de data som inte passar in och sedan kommer fram till att mätvärdena är fel och att det nog var som man trodde från början.

    Vad var det Feynman sa: om inte mätvärdena stämmer med teorin så är mätvärdena felaktiga … eller, hur var det nu?

  23. 28
    Christopher E

    Så solaktivitet och temperatur skulle inte vara relaterade enligt vissa? Nja, det finns åtskilligt med indikationer på att de faktiskt är det.

    Här ett kul exempel från droppsten i en grotta i Oman. Temperatur via syreisotopproxy och solaktivitet via proxy från kosmisk strålning. 4500-7500 f.Kr.:

    http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2012/02/image17.png

    Från:

    http://www.nature.com/nature/journal/v411/n6835/abs/411290a0.html

    Om dessa samband alltid manifesterat sig tidigare, varför skulle de inte göra det i våra dagar? För det är knappast ett slumpmässigt samband ur kaosartad variation som syns i den figuren. Det är att begära lite väl mycket av slumpen.

  24. 30
    Stickan no1

    Corioliseffekten och Ekmanspiraler ger stora påverkningar på cirkulationen och därmed klimatet trots en liten ”kraft”
    Att Jordens magnetfält trots sin lilla kraft kan ha en påverkan på cirkulationen håller jag inte för uteslutet.
    Exempelvis hur de förhärskande jetströmmarnas svängningar tenderar att följa magnetfältet har alltid förundrat mig: http://en.wikipedia.org/wiki/File:WMM2010_F_MERC.pdf
    Och se! Här visar man på kopplingen med magnetfält och påverkan på Rossbyvågor:
    http://wattsupwiththat.com/2013/10/09/a-link-between-the-solar-magnetic-field-and-weather-patterns-on-earth-may-explain-our-lower-than-normal-severe-weather-in-2013/

    Om nu solens magnetfält påverkar Jordens magnetfält kan det bli en intressant nära framtid då fler många misstänker att jorden är på väg att vända sitt egna magnetfält. Igen.
    Kanske Mörners ”Gothenburg magnetic flip” kommer i ropet återigen.
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/003358947790031X

Kommentarer inaktiverade.