Ett kallare förflutet

It is not the future getting warmer, it is the past getting colder

Fig 1''

En parallell till Magnus inlägg förra tisdagen (länk) hittade jag på nätet för en tid sedan. I detta fall gäller det Island, och författaren är Brent Hargreaves (länk). Han har sökt upp gamla GISS-data för Teigarhorn’s temperatur och förbluffats över hur dessa har ändrats under senare tid –  utan motiveringar! Han fokusserade på de tre vintermånaderna januari – mars under åren 1899 – 1908. Det är svårt att förstå de systematiska justeringarnar, som gjordes under perioden 2011 till 2013  på det  sätt han funnit.  Hargreaves redovisar som sig bör månadsmedelvärden i tabeller, som jag kopierat nedan. För att illustrera den moderna vetenskapens snabba framsteg under endast två år (ironi) har jag att prickat in januaritemperaturerna i ett diagram där de tre färgerna visar det år GISS publicerat ”sitt” värde: Svart – 2011, blått – 2012 och grönt – 2013. x-axeln ger de år då den ursprungliga mätningen gjordes.

Fig 2Fig 2 GISS-värden för januaritemperaturer på Teigarhorn som funktion av mät- och justeringsår.

Det som är anmärkningsvärt är alltså inte variationen längs x-axeln, utan rangordningen svart –blåttgrönt. Notera hur man systematiskt justerat ner temperaturen för några januarimånader i början av 1900-talet, långt senare under perioden 2011-13.

Brent Hargreaves säger sig ha svårt att finna något annat skäl för detta beteende, än att man  önskat bekräfta tesen att Arktis uppvärmning är snabbare än övrigt på jorden. Jag har inga hårda sakargument vare sig för eller mot detta, men finner det förvånande futtigt. Att på detta sätt ägna sig åt början av 1900-talet, som ligger långt före klimatångestens dagar. Om man verkligen vill dramatisera sambandet mellan antropogena CO2-utsläpp och temperaturutvecklinge, så borde man frisera ner ner tabellerna för 30- och 40-talen istället. Jag hoppas att inte GISS läser detta och uppfattar det som ett råd, utan istället att Magnus, som uppenbart är händig med att söka och analysera temperaturdata, skall nappa på tipset.

Här följer nu Hargreaves tabeller, som  sin tur är hämtade från GISS.

Fig 3

Dela detta inlägg

55 reaktion på “Ett kallare förflutet

  1. 1
    Magnus C

    Intressant inlägg! Ja det kliar redan lite i fingrarna. Du skulle ha lagt till ”Det klarar du aldrig”, också :-).

  2. 2
    Lars Jonsson

    DEtta är et av många exempel där meteorologer justerat historiska data för att passa hypotesen. När så många institutioner runt om i världen har heltidsanställa akademiker som med hjälp av generösa anslag inte gör annat än att försöka bekräfta CO2 hypotesen är det inte konstigt om vi lekmän har svårt att hänga med i svängarna. Det samma gäller ju HadCRUT4 från 3. CRU har insett att Arktis värmts mer än övriga jorden varför man försökt lägga till fler Arktiska stationer under senare år. Frågan är bara vad dessa nya grafer visar i relation till de tidigare. Som du nämner, vi har varken tid eller möjlighet att gå igenom alla basfakta för att vare sig bekräfta eller dementera d nya temperaturtrender som redovisas. För mig är det mycket svårt att förstå varför in RSS och UAH används i första hand för att visa på utvecklingen sedan 1979. De må ävenledes innehålla mätfel uppkomna genom små fel i driften av banan. Dock bör man ju kunna få en väldigt bra stämgaffel mellan mätstationer på t.ex 30-60 graders nordlig bredd och motsvarande segment hos satellitbanorna. Jag känner mig väldigt osäker på de kurvor som redovisats. Det är ju fortfarande så att uppmätta temperaturer i USA´s lower 48 under 30 talet har ett högre medelvärde över ett enskilt år än något på tjugohundratalet. Detsamma gäller även för Sverige. Det skulle förvåna mig mycket om inte toppen globalt under trettiotalet väl motsvarar den innevarande värmetoppen. Det skall ställas mot att Berkley om jag inte minns fel, såg att en av tre stationer har blivit kallare jämfört med 1850 eller 1900? (osäker), de övriga varmare. Skillnaderna på enbart några tiondels grader som utfallit i främst Arktis ger knappast anledning till oro eller ens en betryggande säkerhet om siffrorna verkligen stämmer. Jag kommer inte ifrån denna centrala fråga. Vad vi vet med säkerhet är att de var kallare på 60 och 70 talet jämfört med nu.

  3. 3
    Lasse

    Gamla data är svårare att lite på-även utan dessa korrektioner.
    Att klimatet har perioder med olika återkommande svängningar är väl klarlagt vid det här laget.
    Alger under isen vid Arktis kan vittna om istäckets utbredning kan man läsa på WUWT.
    Naturens svar på klimatet är svår att avläsa-men kan ge opåverkade temperaturuppskattningar om Mann inte manipulerar även dessa.
    Ser fram emot en halvtimme med Sten Bergström och höga vattenstånd kl 12 på P1. Han funderar tydligen på att stänga av vid Vaxholm!

  4. 4
    Peter Stilbs

    Lasse #3 – tidigare fanns (kanske finns fortfarande) ubåtsvallar utanför den normala farleden vid Vaxholm, så det kanske går att ordna lätt.

    De var småstensvallar som slutade ca 1 meter under vattenytan – och utmärkta på sjökort som ”fördämningar” – men oinvigda landkrabbor läste dem ofta som telefonledningar under vattnet, och körde på dem.

    Ja, denne Bergström – hur mycket elände har han inte redan ställt till med runt om i landet?

  5. 7
    Ann L-H

    Donna Laframboise rapporterar nu dagligen om sina möten med Klimathotsmycelets fruktkroppar i Warszawa. Frågan är om någon som följer spektaklet kan tro att vetenskap överhuvudtaget har med saken att göra. För två år sedan publicerades följande skrift ”The United (Socialist) Nations – progress on Global Governance, via Climate Change, Sustainable Development and Bio-Diversity”.
    http://scienceandpublicpolicy.org/originals/un_progress_governance_via_climate_change.html
    Lika skrämmande nu som då, möjligen har mycelet utvecklats ännu mer sedan februari 2011.

  6. 9
    Björn-Ola J

    Ni har säker läst om arbetet som Kevin Cowtan och Robert G. Way utfört med att omarbeta data från HadCRUT4 där man försökt interpolera fram värden som man anser saknas för olika platser i världen.
    Jag förstår resonemanget att om olika platser inte har samma temperaturförändringar, så är det viktigt att få fram data för de ytor där det saknas mätningar.
    Framför allt runt polerna och i Afrika saknas data. Detta arbete att rekonstruera data som saknas har gett ett resultat att uppvärmningspausen inte syns.
    Det är lite märkligt kan man tycka att uppvärmningen avstannat i de delar av världen med god täckning av mätstationer medan den måste ökat en hel del vid polerna.
    I vilket fall som helst, om detta är sant, skulle det verifiera eller falsifiera klimatmodellerna? Ger klimatmodellerna detta resultat att världen kommer att uppvärmas betydligt mer vid polerna?
    I tidigare värmeperioder har det väl varit just så? Det var ju inte koldioxid som drev fram de tidigare värmeperioderna.
    Skulle detta tyda på att något annat ligger bakom uppvärmningen som just nu verkar vara ovanligt lokal för att vara global?

  7. 10
    Stickan no1

    Gunbo #8
    Obetalbart exempel. Tusen tack.
    Rubriken ”Raw Data relative to Expected Monthly Means” säger väl allt, speciellt när de menar att äldre mätningar är felfria medan moderna mätningar är fulla av fel.

    Kan det vara fel på förväntningarna?
    Detta säger det mesta:
    ”Mean Rate of Change ( °C / Century )
    Raw monthly anomalies -0.19
    After quality control 0.37″

    Mätstationen på bild:
    http://www.nat.is/images/teigarhorn1.jpg

  8. 11
    Magnus C

    För mig är det obegripligt hur man kan beräkna ett globalt temperaturvärde baserat på landmätningar. Att göra det med satellit är mer rimligt.

    Om man försöker beräkna ett globalt temperaturvärde och man använder interpolation för att täcka större ytor, då ökar bara osäkerheten i mätningen. Men det framgår sällan hur stor denna osäkerhet är egentligen. Jag förstår inte hur man skulle kunna dra några som helst slutsatser av datat efter en sådan interpolation.

    Det man möjligen kan räkna ut med hjälp av landmätningar är trender för en grupp av väderstationer. Men då måste det finnas data från samtliga stationer under hela mätperioden.

  9. 12
    Thomas P

    Magnus C #11 Varför anser du satelliter vara bättre? Satelliter må ge global täckning, men de mäter inte temperatur direkt utan det krävs omräkningar som är felbehäftade för att få fram något som liknar temperatur. (I sina tidigare artiklar var UAH noga med att tala om ”brightness temperature”)

    Att man har ett begränsat antal mätstationer på marken är ett mindre problem än man kan tro eftersom anomalier sett över lite längre perioder är så väl korrelerade över stora ytor. Vädret i Uppsala och Stockholm kan vara radikalt olika en viss dag, men var det en ovanligt varm sommar i Stockholm var det normalt sätt även en varm sommar i Uppsala.

    Björn-Ola #9 ” Ger klimatmodellerna detta resultat att världen kommer att uppvärmas betydligt mer vid polerna?”

    Det kallas polar amplification:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Polar_amplification

  10. 13
    Magnus C

    Thomas P #12:
    Landstationer mäter inte i närheten av globalt och därför anser jag att man inte kan få fram ett globalt värde. Satelliter däremot mäter globalt men de har naturligtvis också sin osäkerhet. Jag tycker att osäkerheterna redovisas dåligt även för satellitmätningar.

    Temperaturen i Stockholm och Uppsala är ganska lika varandra. Men om man lägger till en fiktiv station i Knivsta där temperaturen interpolerats fram, så har man inte fått ett bättre värde för Östra Svealand.

  11. 14
    Lasse

    #12 Sen har vi 70% av ytan täckt av hav . Ett hav som är en stor värmeväxlare.
    Där vi kan mäta temperaturen i ytan eller i hela sektionen. Eller räkna om temperaturen till en volymförändring vilket görs av NOAA.
    Som kom fram till en volymkorrigering av 0,2 mm +- 0.8 mm per år för perioden 2005-2011. Detta med hjälp av ett utbyggt Argo bojsystem.

  12. 15
    Thomas P

    Magnus #13 Jag upprepar att temperaturanomalier är korrelerade över stora ytor så att man inte behöver ett så hemskt tätt nät av mätstationer. Det kan man se när man jämför rekonstruktioner som använder ett stort antal väderstationer med sådana som använder bara en liten delmängd. Sen mäter man även till sjöss så globala index som GISS är inte bara baserade på landdata.

    Osäkerheter för både mark- och satellitbaserade mätningar går att gräva fram för den intresserade. Vad du försöker säga i ditt stycke om Knivsta förstår jag inte.

  13. 16
    bom

    #3
    Hur gick det med Bergström? Vill han fortfarande flytta Göteborg till Mariestadstrakten och inkorporera Vaxholm med Grodhavet? Det blir ett dyrt nöje så länge landhöjningen leder racet! När skall SMHI få en seriös GD?

  14. 17
    Lasse

    #16 Bom Bergström var i P1s vetenskapsradio och utlät sig om framtida katastrofer pga högt vattenstånd-i insjöar! Han var väl rätt måttlig då framtiden kom på tal. Visserligen så överdrev han havsnivåändringen (0,3 cm/år) och förminskade Sth landhöjning (0,5cm/år) så det bara blev 2 mm netto per år.
    Att det finns problem med tappningar från Mälaren eller Vänern går att fixa med teknik i slussarna och tappregler anpassade till nya flöden.

    Fö så hade han fått nya arbetsuppgifter!

  15. 18
    Christopher E

    #12 Thomas P

    Det gläder mig att du litar mest på de data som tydligt ger en avkylning detta årtusende (vilket inte UAH gör).

    http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:2001/to:2013/plot/hadcrut4gl/from:2001/last:2013/trend

    ;-)

    Annars har ju rena markdata det problemet att nästan alla lokala felkällor ger för stor värme. Det är alltså inte jämt fördelat med felen.

    Till satelliternas nackdel hör att de inte helt globala, utan missar polkalotterna. Men ärligt talat är marknätet rätt tunt där också.

    Havsmätningar är värst med stora felkällor. Omräknandet av havsytvattentemperatur till luft har varit katastrofalt felaktigt, och även insamlandet av detta vatten under all kritik. Lufttemperaturmätningar på båtar är mycket dåliga, det finns inga bra ställen att mäta det.

  16. 19
    Björn

    Thomas P [15]; Om man missar alla ”kallhål” (med flit?) så ser temperaturen i verkligheten ut att vara globalt varmare. Vi får inte glömma att den globala temperaturen är fiktiv och inte reell.

  17. 21
    Thomas P

    Christopher #18 Jag är rätt agnostisk i debatten satellit- vs markdata. Jag retar mig bara på sådana som tar för givet att satelliter måste vara bättre för att de inte är medvetna om dessas brister. Ser vi till temperatur från 2001 så ger UAH och GISS positiv trend medan HADCRUT4 och RSS ger negativ så det är inte som om det vore någon systematisk skillnad mellan satelliter och markdata. Skillnaden kan vara hur de försöker få med Arktis.

    ”Annars har ju rena markdata det problemet att nästan alla lokala felkällor ger för stor värme. Det är alltså inte jämt fördelat med felen.”

    Jaså?

    Björn #19 vi talar inte om att räkna ut jordens absoluta medeltemperatur utan om att räkna ut trend i temperaturanomalier. Så länge kallhålet har blivit lika mycket varmare som närbelägna platser för vilka man har mätdata spelar det ingen roll om man inte har med just den platsen.

  18. 22
    tty

    Just på Island ger ”regionala justeringar” ovanligt absurda resultat. Anledning: temperaturen på Island varierar kraftigt från år till år beroende på issituationen (och variationerna av samma anledning kan vara stora även inom ön). För regionala ”rättningar” används oftast data från Färöarna eller Shetlandsöarna dit havsisen aldrig når som har ett extremt jämnt maritimt klimat med rena goddag-yxskaft resultat som följd.
    Det kan nämnas att Island anses ha mycket tillförlitliga klimatdata och att de korrelerar bra med syreisotopmätningar från Grönlands inlandsis.
    De ojusterade siffrorna från Teigarhorn verkar högst rimliga – man ser den varma perioden på 1930-40 talet och den följande avkylningen (vederbörligen borttrollad som ”station bias” av BEST).
    Det faktum att man på 1930-talet kunde återuppta kornodling på Island efter ett mer än 400 årigt uppehåll berodde alltså på ”station bias”. Det ni!

  19. 23
    Christopher E

    #21 Thomas

    ”Annars har ju rena markdata det problemet att nästan alla lokala felkällor ger för stor värme. Det är alltså inte jämt fördelat med felen.”

    ”Jaså?”

    Jag avser bara det gamla vanliga välkända. Urbanisering, trafik och hårdbeläggning runt stationer har en tendens att öka, sällan minska. Detsamma gäller vegetation för de stationer som inte ligger i stadsmiljö. Stationer i lantlig miljö läggs ner av ekonomiska skäl till förmån för dem på flygplatser, högskoleväggar mm. Minskad ventilation runt mätare på grund av smuts och spindelväv. Vit färg som mörknar osv. Det är inte lätt att komma på förändringar som får en station att felaktigt successivt börja visa lägre värden, och kommer man på något så är den effekten i liten minoritet ändå.

  20. 24
    Svempa

    Summa summarum. Data är så bristfälliga att man näppeligen kan säga något om några global trender överhuvudtaget. Dvs hela frågan om klimatförändringar på global nivå är meningslös (förutom för diverse kristna och politiska sekter som behöver blå dunster). Man kan dock notera lokala och regionala trender och vidta förebyggande åtgärder där så behövs

  21. 25
    Tage Andersson

    Svalbard är Norra Ishavets nordligaste station med sekellång observationsserie. Så här sammanfattar BEST deras serie
    Mean Rate of Change ( °C / Century )
    Raw monthly anomalies 2.77
    After quality control 1.62
    After breakpoint alignment 1.51
    Regional expectation during same months 1.10 ± 0.59
    National average during same months –
    Global land average during same months 1.10 ± 0.09

    http://berkeleyearth.lbl.gov/stations/159256

    Vad händer med the Arctic Amplification?

  22. 26
    tty

    Tage Andersson #25

    Det är inte alls så enkelt med temperaturerna från Svalbard. Svalbards Lufthavn togs i bruk 1973. Temperaturerna dessförinnan är från Isfjord Radio som ligger i ett annat lokalklimat ute vid Isfjordens mynning. Dock inte åren 1943-46 eftersom tyskarna förstörde stationen under ”Unternehmen Sizilien” 1943. Värdena då måste komma från någon av de hemliga väderstationer som både de allierade och tyskarna hade på Svalbard. Isfjord Radio upprättades 1933, så temperaturerna dessförinna måste komma från ytterligare någon annan station.

  23. 27
    tty

    ThomasP #15

    ” Jag upprepar att temperaturanomalier är korrelerade över stora ytor så att man inte behöver ett så hemskt tätt nät av mätstationer.”

    Du har inte funderat på om den goda korrelationen kan ha något samband det faktum att alla värden som avviker sorteras bort som ”regional climatology outliers”? Hur troligt är det egentligen att 368 månadsmedelvärden av 840 från Svalbard (45%) skulle vara helt fel? Och att 367 av 368 är fel nedåt?

  24. 28
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Sture Åström har påmint mig om att Wibjörn Karlén har skrivit här om GISS ”homogenisering” i mars i år:

    http://www.klimatupplysningen.se/2013/03/20/tidens-tro-drabbar-manniskan/

    och han har publicerat kurvor som visat hur just Islandstemperaturen justerats relativt nyligen:

    Polarfront nr 151 september 2013.

    Jag har tidigare ansett att vi knappast ”orkar med” att debattera temperaturstatstik i detalj med AGW-anhängare, som har närmare till databaserna.
    Wibjörn och Magnus m fl är lysande motexempel, och när de kan demonstrera att omotiverade och systematiskt AGW-vänliga justeringar har gjorts så har det stort pedagogiskt värde. Det visar i så fall tydligt hur hårt trängd AGW-hypotesen är.

  25. 30
    Tage Andersson

    tty#26
    Helt riktigt, obsarna från Svalbard har en väldigt komplicerad historia. Från
    http://placenames.npolar.no/stadnamn/Svalbard+radio?ident=14164&lang=en

    Norwegian wireless station at Longyearbyen, Adventfjorden, northernmost in Nordenskiöld Land. Closed down since April 2006
    Origin
    The station was originally in Grønfjorden further west in Isfjorden. It was erected on the point Finneset in the latter bay by the Norwegian government in 1911, and on the initiative of Th. Heftye, telegraph director, being the first wireless station in the Arctic region. From September 19, 1925, ”Svalbard Radio” has been the official name of the station. In the autumn of 1930 it was moved to its present site in Longyearbyen. The meteorological service of the Norwegian Meteorological Institute which was carried out at the station inGrønfjorden, was also transferred to Longyearbyen on September 1, 1930. On September 1, 1934, however, the official meteorological service was transferred to the station at Kapp Linné (Isfjord Radio), at the mouth of Isfjorden, erected in 1933

    Jag tog upp den för att illustrera tolkningssvårigheterna. BEST har inte angett några stationsförflyttningar, däremot några breakpoints.

  26. 31
    Gunnar Strandell

    Peter F #20
    Detta har läst ur ”Berkeley Earth Temperature Averaging Process”:
    GHCN har 7280 stationer. Men de har oförklarade ”hack” i sina kurvor och då delar BEST upp dem i flera stationer för att man är intresserad av trender för att beräkna anomalier och inte av absolutvärden.
    Best får då 44840 ”stationer” att hantera.

    Här står också att NASA-GISS inte publicerar något om osäkerheten i sina beräkningar, apropå Thomas P #15 som påstår att det går att gräva fram dem.

    Länk:
    http://www.scitechnol.com/2327-4581/2327-4581-1-103.php

  27. 32
    pekke

    Ja, det är ett j**la justerande med gamla mätdata, s.k. klimatforskare lägger sina magiska fingrar över gamla serier, vips ! så är första hälften av 1900-talet kallare än förr.

    John Daly:s sida har fortfarande kvar temperaturserier som de såg ut innan ” klimatforskare ” började justera på 2000-talet.

    http://www.john-daly.com/stations/stations.htm

    Reykjavik som den såg ut under 1900-talet.
    http://www.john-daly.com/stations/akureyri.gif

    Men vad händer när GISS lägger sina magiska fingrar över datan !?
    http://stevengoddard.wordpress.com/2013/08/12/latest-giss-data-tampering-in-iceland/

    Helt plötsligt är det tidigare 1900-talet kallare med en hel grad ( 1 C ).

  28. 33
    Peter F

    Tack Gunnar Strandell. Undrar om det finns en standard för vilka mätinstrument som ska användas och kalibreras och hur de ska vara belägna och …………. Och hur många var stationerna år 1900 och vilka var instrumenten ?

  29. 34
    pekke

    Det går även inte att säga att en station i Svealand skall representera hela Svealand eller inte ens grannkommunen.

    Trafikverkets interaktiva vägkarta med temperaturstationer visar att det just nu kan skilja på runt 7 grader mellan olika delar av Svealand, även stationer som ligger nära varandra kan skilja på ett par grader.
    De har kanske inte meteorologisk standard, men de är säkert tillräckligt noggranna för trafiksäkerhetens skull.

    http://trafikinfo.trafikverket.se/LIT/#url=Vagtrafiken/Karta

  30. 35
    Thomas P

    Christopher #23 Man har bytt färg på skärmarna runt instrumenten, bytt till bättre instrument, växtlighet kan växa upp och gradvis skugga mer och mer, stationer kan även flyttas till kallare platser. För den som vill gräva ned sig finns det en oerhörd massa faktorer som kan påverka, men det är förstås enklare att bara hävda att trenden nästan alltid är åt ena hållet. Sen har vi ju t ex flyttade växtzoner som en helt oberoende kontroll av att det blivit varmare.

    tty #27 När jag talade om korrelationer över större ytor talade jag om principer, jag har ingen lust att gräva ned mig i hur man behandlat en enstaka station på Svalbard.

    pekke #34 ”Trafikverkets interaktiva vägkarta med temperaturstationer visar att det just nu kan skilja på runt 7 grader mellan olika delar av Svealand, även stationer som ligger nära varandra kan skilja på ett par grader.”

    Det var precis det jag beskrev i #12, men faktum kvarstår att om du istället tittar på anomalier och medelvärden över längre tid ser du starka korrelationer.

  31. 37
    Björn

    pekke [32]; Intressanta temperaturdata i länken. I Florida har man under några januaridagar från och till över åren haft s.k Cold snap (köldknäppar) och det talas då om en av de värsta som har varit i januari 2010 och som varade i 12 dagar. Men det talas även om en liknande Cold snap från 1940. Det intressanta är att detta år finns med i länkade data från Florida Everglade, 1940, där man kan se en tydlig temperaturdykning.

  32. 38
    Ingemar Nordin

    På Climate4you så går Humlum igenom en del ”datakorrigeringar” som gjorts av GISS, se ”climate reflection” en bit ner http://climate4you.com/

    Där visas hur NASA/GISS ”justerat” både Island (Reykjavik):
    ”The warm period around 1940 in Reykjavik ( see upper panel in diagram above) has entirely been removed by the new GISS adjustments, whereby a more uniform temperature increase throughout the 20th century is obtained, in concert with the atmospheric CO2 increase. ”

    och på Grönland (Nuuk):
    ”Also the MAAT record for Nuuk, Greenland, has recently (November-December 2011) been exposed to some major changes.” … ”The net result of the changes made is to make the warm period in west Greenland around 1940 appear less pronounced in series 2,3 and 4, compared to the older MAAT-series (1). In addition, the adjustments make the overall temperature change since 1880 as shown by 2, 3 and 4 to appear in better harmony with the atmospheric CO2 increase. ”

    Teori trumfar tydligen observationer när det handlar om GISS!

  33. 39
    Sr

    Thomas#35

    ”Sen har vi ju t ex flyttade växtzoner som en helt oberoende kontroll av att det blivit varmare.”

    Kan det inte bero på mer CO2 i atmosfären?

  34. 40
    Ingemar Nordin

    Rosenhane #29,

    Staffan Tengroth: ”De fossila reserverna är ändliga och ingen ifrågasätter att de krymper för varje dag.” Uppenbarligen är Tengroth av Mathusiansk trosåskådning. Alla empiri visar på det motsatta mot vad han säger. De fossila reserverna fortsätter ju att öka.

  35. 41
    Thomas P

    Sr #39 Smältande permafrost och retirerande glaciärer då? Symboliskt kanske det kan få viss betydelse om Glacier Park förlorar sina sista glaciärer vilket kan ske i en inte alltför avlägsen framtid.

  36. 42
    Christopher E

    #35 Thomas P

    Nej, du har fel. Den absolut övervägande delen av alla tillförda förändringar är åt det varma hållet. Man kan inte måla vitare än vit, som det var från början. I bästa backar du tillbaka efter en tid av felaktigt höjda värden. Flytt till kallare platser är dels extremt ovanligt, men mest har du inte förstått problemet. Eftersom det är anomalier är det inte absolutvärdet som är problemet, utan att stationen hamnar på en plats med ökande UHI. Vad tror du det vanliga är, att urbanisering ökar eller minskar? Växtlighet tillåts sällan rakt över en mätare, men runt omkring tillåts den växa. Det minskar dels utbytet av luft, och hindrar utstrålningen mot skyn.

    Summa summarum drar alla fel i mätningarna nästan alltid åt varmare, nästan aldrig åt kallt. Du kan ju enkelt hävda att det skulle väga lika, men det är likväl fel.

    Flyttade växtzoner har inget med detta att göra överhuvudtaget.

  37. 43
    Thomas P

    Christopher #42 ”Man kan inte måla vitare än vit, som det var från början.”

    Tro mig, ingen färg är helt vit.

    ” I bästa backar du tillbaka efter en tid av felaktigt höjda värden. ”

    Låt oss anta att du har rätt. Felet för en enskild station får då formen av en sågtandskurva. Tag massor av stationer som ligger ur fas och ta medelvärde på dem och du ser ingen långsiktig påverkan på trenden.

    ” Flytt till kallare platser är dels extremt ovanligt, men mest har du inte förstått problemet. ”

    Så flytt till kallare plats räknas inte, men flytt till varmare plats gör det…

    ”Vad tror du det vanliga är, att urbanisering ökar eller minskar?”

    Urbanisering slår inte så enkelt som du tycks tro, men den här diskussionen är meningslös. Du har bestämt dig för inte bara att det sker en systematisk trend i fel från mätstationer utan också att de som sammanställer trender inte tar hänsyn till den och inget jag säger lär ändra på det.

  38. 44
    Guy

    Thomas, Ärligt talat, vilkendera tror du är sannolikare? Att vi går mot allt varmare och varmare eller att vi går mot en ny istid i stil med vad vi gjort upprepade gånger hittills? Ingen har fakta för att vi går mot en accelererande temperaturökning. Ingen har heller fakta för att vi skulle gå mot en ny istid. Det enda som stöder istiden är vår historia.

    I #45 använde du dina sista halmstrån. Vore det inte tid att vakna?

  39. 46
    Börje S.

    #45 Michael

    Ytterligare ett typiskt klimathysteriskt stolleprov.

    Där den hysteriskt klimathotsreligiösa hänförelsen går in går förnuftet ut. Sådana här rena dårhusprojekt kan mycket väl komma att iscensättas om det inte går att få stopp på epidemin av klimathysteri.

  40. 47
    Magnus C

    Går det överhuvudtaget att mäta en global temperatur?

    Antag att jordens temperatur totalt sett alltid är lika. Dvs när det är varmt på ett ställe är det kallt på ett annat så att det alltid tar ut sig. Sen flyger det omkring satelliter som mäter temperaturen. Men dessa satelliter kan inte täcka hela jorden, det finns stora områden som de aldrig flyger över. När satelliterna mäter jordens ”totala” temperatur får de inte samma temperatur hela tiden. Den uppmätta temperaturen blir helt beroende på om det är kallt eller varmt på de områden satelliterna inte mäter på.

    Hur vet man att den uppmätta temperaturförändringen inte beror på att man inte täckt hela jordens yta?

    På samma sätt blir det med landmätningar fast där blir det många gånger värre.

  41. 48
    Christopher E

    #43 Thomas P

    ”Tro mig, ingen färg är helt vit.”

    Tråkigt att du i brist på argument försöker tramsa sönder seriösa påpekanden om temperaturmätning. Du tror förstås att det finns en armé av folk som är ute och målar om temperaturmätare vitare än de var från början.. jojo…

    ”Tag massor av stationer som ligger ur fas och ta medelvärde på dem och du ser ingen långsiktig påverkan på trenden.”

    Du missade det där med i ”i bästa fall”. Om alla stationer rättas till är det som du säger. Men det gör de ju alltså inte. Långt ifrån.

    ”Så flytt till kallare plats räknas inte, men flytt till varmare plats gör det…”

    Och så tar du fram halmgubbar igen… ärligt talat är jag förvånad över att du som varit med ett tag inte fattar detta. Det spelar ingen roll om du flyttar en station till varken varmare eller kallare då man använder anomalier vid medelvärdesberäkningen. Detta alltså om de står i stabil miljö. Problemet med att stationer långt från bebyggelse läggs ned är att tyngdpunkten flyttas till stationer som har en *ökande* UHI-effekt.

    ”Du har bestämt dig för inte bara att det sker en systematisk trend i fel från mätstationer utan också att de som sammanställer trender inte tar hänsyn till den och inget jag säger lär ändra på det.”

    En rätt feg flykt din sida. Du har ju inte kunnat argumentera mot vad jag skrev så varför skulle jag övertygas av dig? Du uttrycker bara förtröstansfull förhoppning om det tas hänsyn till dessa saker. Men det finns ju det ju gott om bevis för att så inte sker. Istället har vi ju sett tex GISS justera åt andra hållet!

    I denna länk (scrolla ner till US NCDC) ser du tex hur US National Climatic Data Center uppjusterar lantliga stationer efter UHI-effekten i städer:

    http://www.appinsys.com/globalwarming/gw_part3_urbanheat.htm

    Det finns dock hur många exermpel som helst att finna. När du inte är ute och målar stationer vitare, kolla gärna lite själv.

  42. 49
    Johan M

    #45 Michael

    Man borde nog göra så att parasollen gick att vända och användas som reflektor för att öka solinstrålningen. Idén är ju väldigt likt de spektakulära planer jag läste om på sjuttiotalet där man ville ha speglar för att värma upp nordkalotten. Om man hade ett parasoll som gick och vända,och ändra effekt beroende på politiskt klimat, skulle det ju vara … lite mer hållbart, om man säger.

  43. 50
    Lasse

    #47 Intressant fråga.
    En mer relevant är väl om det är meningsfullt att tala om en global temperatur?
    Speciellt när 75% av ytan är hav som dessutom fungerar som en termostat på ett helt annat sätt än jordytan-där max 2 m påverkas av variationer i temperaturen.
    Detta behov finns främst eftersom man tror att klimatet är i en konstant fas och inte varierar.
    Går det inte att mäta växthuseffekten genom strålningsmätningar?

  44. 51
    Magnus C

    #50
    Jag håller med. Det känns rätt meningslöst att prata om en global temperatur. Möjligen skulle man kunna beräkna medeltemperaturer för de olika kontinenterna.

    Strålningsbalansen mäts också av satelliter. Men de lider förmodligen av samma problem som temperaturmätningarna. Dessutom är strålningsskillnaderna väldigt små och hamnar därför inom felmarginalen. Finns det någon som kan redogöra för hur stora felmarginalerna är på strålningsmätningarna?

  45. 52
    Björn

    Magnus C [47]; Din frågeställning är högst relevant. Den tål att suga på. Detta borde tas upp mer centralt här på bloggen. Få se om någon nappar. Vad är den globala temperaturen värd som begrepp i fysisk bemärkelse egentligen?

  46. 53
    Guy

    Björn & Magnus

    En aning tillspetsat kunde man säga att enda sättet att mäta en global temperatur är att ha en och endast en mätstation. Det är egalt var den placeras bara den inte placeras urbant. Nordpolen kunde vara en bra plats. Sedan är det bara att följa med temperaturen i hundratusen år så man kan få en trend. Det är ju ändå förändringarna som intresserar, inte temperaturen i sig.

  47. 54
    Undrande

    Varför inte erkänna att det inte går att mäta jordens temperatur!

    Och framför allt inte med matematiska formler!

    @

  48. 55
    Undrande

    41 Thomas P 2013/11/19 kl. 20:31

    ”Smältande permafrost och retirerande glaciärer då?”

    I vilket klimat smälter inte snö och is sommartid?

    Du börjar bli som en f…ne på cykelsemester!

    Skärp till dig eller lägg ner ditt ditt rent ut skrivet djävla dravel!

Kommentarer inaktiverade.