Trägen vinner

Man skall tydligen inte ge upp helt. Efter en del nedskärningar av texten etc. så tog slutligen Östgöta Correspondenten in min debattartikel om IPCCs nedtoning av klimatlarmen under rubriken ”Klimatvetenskapen står och stampar”. (Undrar vad det var för fel med mitt eget förslag: ”När larmen tystnar”? :-))

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

11 reaktion på “Trägen vinner

  1. 1
    Per H

    Bra jobbat Ingemar! Att de som har befogad kritik av klimathysterin skall behöva slita så för att få något poblicerat är hemskt! Agronom Rockström har motorväg in på SVT och SR! Och aldrig en kritisk fråga! Jag kunde inte kommentera artikeln!

  2. 2
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    ”När larmen tystnar” :D
    Och nästa orkan döps till Hannibal.

  3. 3
    Jonas B

    Ingemar, tro en gammal murvel – ditt förslag ät MYCKET bättre. Det rubriksättaren på ÖC åstadkommit är snudd på tjänstefel – platt och menlöst. Fast avsikten i det här fallet är kanske att INTE locka till läsning?

  4. 4
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Jonas B #3,

    Tack. Men jag har lärt mig att rubriksättningen alltid är journalisten/rubriksättarens ensak och artikelförfattaren har inget att säga till om. Men även om jag kanske inte helt gillar deras rubrik så måste jag säga att de gjort ett mycket gott jobb i den tryckta upplagan av tidningen – stor fin bild, en sammanfattning av artikelns slutsatser i stor text, liksom en extra ruta med ett citat från artikeln. Bra och proffsig exponering!

  5. 5
    Jonas B

    Jo, det är riktigt, att sätta rubriker är dag- eller nattredigerarens jobb (mer sällan artikelförfattarens). Att byta ut ett bra rubrikförslag mot ett sämre ingår däremot inte i jobbet. Kul i alla fall att inlägget fick en proffsig inramning i papperstidningen.

  6. 6
    Lars Cornell

    Per H #1
    Jag har också försökt att kommentera på SVT, men allt jag skriver stryks. Och då är jag ändå inte oförskämd i tonen.

  7. 7
    AOH

    ”—-Jo, det innebär att klimatvetenskapen och IPCC inte gjort några som helst framsteg i sina prognoser om detta på snart 35 år.—-”

    Här en annan som trägen rotar i gamla ”synder”

    http://forums.theregister.co.uk/forum/1/2013/11/18/uk_open_and_transparent_means_youll_never_read_our_climate_documents_bwahhahhah/

    The ZOD FILES: Climate documents from 2007 ‘must stay SECRET’

    The UK’s Met Office has refused to release historic climate discussions dating from before 2007, even though such scientific discussions are required to be “open and transparent”. David Holland, the man whose FoI requests – refused by the Met Office – triggered the Climategate scandal, wants to see what scientists are discuss at …

    Kul kommentar:

    ”Nothing

    We have absolutely nothing to hide, and as it is nothing, there is nothing for you to see. Goodby!”

  8. 8
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    AOH #7,

    Tack för länken. Det är märkligt hur MET Office gör precis ALLT för att förhindra att allmänheten får del av materialet kring deras uttalanden. Man skyller på att AR5 ännu inte har blivit politiskt förhandlat (för det är ju det som det handlar om). Man tvärvägrar att lämna ut sitt material angående IPCCs förra rapport från 2007. Och man bryter öppet mot Århus-konventionen som säger att det måste vara en öppen och demokratisk process. Vad har de att dölja?

    MET Office är en skam för den metrologiska vetenskapen, och för våra demokratiska institutioner i allmänhet. Jag hoppas verkligen att vårt eget SMHI inte beter sig lika illojalt mot oss skattebetalare.

    Eller börjar det att bli dags för en granskning även av SMHI?

  9. 9
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Här är det några som har gräddfil till stormedia:
    ”Inom Global Rättvisa.NU-nätverket (som Klimataktion ingår i) är vi en liten grupp som varje vecka sänder ut insändare med teman som klimatrelaterad, ekonomisk, social och global rättvisa. Det har gått förvånansvärt bra och stora (rörande upplagesiffror) tidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenska dagbladet och Metro har publicerat insändarna.”

    http://klimataktion.se/2013/11/19/tre-farska-insandare-om-haiyan-och-cop19/

  10. 10
    Martin

    En möjlighet till varför rubriken blev ändrad kan vara evenemanget med namnet ”När larmen tystnar” som anordnas av Klimat aktion i Stockholm i januari 2014?

  11. 11
    Undrande

    10 Martin 2013/11/20 kl. 01:33

    ”När larmen tystnar”

    Hoppas på att väder-per läser den information han har fått via mail!

    http://www.corren.se/asikter/debatt/klimatvetenskapen-star-och-stampar-6621660-artikel.aspx

    Uppvärmningspausens definition och beräkning enligt IPCC
    2013/11/15 av Pehr Björnbom.
    63 Kommentarer
    Det har på sistone blivit en hel del diskussion i kommentarerna här på Klimatupplysningen om hur uppvärmningspausen definieras och beräknas. Här diskuterar jag IPCCs behandling av denna fråga och illustrerar deras definition enligt kapitel 9 med beräkningar.

    I ett tidigare blogginlägg har jag diskuterat vad IPCC skriver om uppvärmningspausen. Denna har som bekant blivit alltmer aktuell allteftersom temperaturökningen gradvis har avtagit alltmer under de år som gått efter 1998. IPCC använder det engelska ordet hiatus för uppvärmningspausen. Hiatus används mer än femtio gånger i IPCCs nya rapport.

    Läs mer: Uppvärmningspausens orsak och verkan enligt IPCC

    Två definitioner som IPCC använder
    IPCC använder olika definitioner i olika kapitel i rapporten. I kapitel 11 jämför man temperaturtrenderna 1998-2012 med 1984-1998 och kommer fram till följande på sidan 11-52:

    … cirka 0.26 C per decade for 1984–1998 and cirka 0.04 C per decade for hiatus period 1998–2012.

    Temperaturtrenden har alltså minskat kraftigt sedan slutet av 1900-talet. Den har fallit från 0,26 C till 0,04 C per decennium, dvs. med 85% till endast 15% av sitt tidigare värde, från den ena femtonårsperioden till den andra. Detta är onormalt enligt klimatmodellerna vars simuleringar väldigt sällan resulterar i femtonårsperioder med så låga trender som 0,04 C per decennium. Uppvärmningspausen definieras här således genom att temperaturtrenden har minskat radikalt från en femtonårsperiod till nästa.

    En annan men likvärdig definition finner man på sidan 9-26 i kapitel 9 i IPCCs rapport. Där diskuteras uppvärmningspausen i Box 9.2 under rubriken Klimatmodellerna och uppvärmningspausen i den globala medelyttemperaturen under de senaste 15 åren.

    Diskussionen börjar i Box 9.2 på följande sätt:

    Den observerade globala medelyttemperaturen (GMST) har visat en mycket mindre ökning i linjär trend under de senaste 15 åren än under de senaste 30 till 60 år (avsnitt 2.4.3, 2,20 figur, tabell 2.7, figur 9.8; Ruta 9.2 Box 9,2 Figur 1a, c). Beroende på uppsättning observerade data, kan GMST-trenden under 1998-2012 uppskattas till omkring en tredjedel till hälften av trenden under 1951-2012 (avsnitt 2.4.3, tabell 2.7, Box 9.2 Figur 1a, c). Till exempel i HadCRUT4 är trenden 0,04 C per årtionde för 1998-2012, jämfört med 0,11 C per årtionde för 1951-2012.

    Här definieras alltså uppvärmningspausen genom att jämföra trenden 1998-2012 med trenden 1951-2012. Jag tycker att båda de ovannämnda definitionerna är bra och de lämpar sig särskilt bra för att jämföra med klimatmodellerna men jag kommer att använda den senare definitionen i följande beräkningar.

    Det är särskilt intressant att båda definitionerna bygger på perioden 1998-2012. Diverse klimataktivister, särskilt aktuell är klimataktivistprofessorn Stefan Rahmstorf med ett blogginlägg på RealClimate, vill bortförklara denna periods uppvärmningspaus med den starka El Niñon 1998 och beskyller de som använder denna period för körsbärsplockning.

    Det är således av intresse att se hur många klimatforskare som står bakom dessa två definitioner, som alltså kritiseras för körsbärsplockning av Rahmstorf. Kapitel 9 har 17 så kallade lead authors (varav två är koordinerande), mest känd här i Sverige är väl Markku Rummukainen. Kapitel 11 har också 17 lead authors (varav två är koordinerande).

    Så Rahmstorf har många emot sig. Men han kommer säkert att få medhåll från förutsägbart håll, till exempel från Johan Rockström.

    Läs mer: Johan Rockströms missförstånd av uppvärmningspausen

    Argumentet om körsbärsplockning är nog inte så välfunnet eftersom 1998 följdes av två år med La Niña. ENSO är ju en oscillation så efter uppvärmning som orsakas av El Niño kommer avkylning på grund av La Niña som kompenserar för inverkan på den linjära trenden.

    Beräkningar
    Jag har med hjälp av Wood for Trees gjort beräkningar enligt IPCCs definition för HadCRUT4, GISS, UAH och RSS. Eftersom UAH och RSS börjar 1979 så har definitionen modifierats så att 1998-2012 jämförs med 1979-2012 för deras del. Wood for Trees datorprogram bestämmer de linjära trenderna för vald tidsperiod genom linjär regression med minstakvadratmetoden.

    Graferna för HadCRUT4 och GISS följer här. De gröna kurvorna visar femårsmedelvärden:

    Graferna för UAH och RSS:

    De linjära trenderna går att avläsa från rådatafilerna och ges i följande tabell där Kvot står för kvoten mellan trenden 1998-2012 och trenden 1951-2012 respektive 1979-2012.

    Så här ser alltså uppvärmningspausen för de senaste 15 åren ut i de olika temperaturserierna enligt IPCCs definition. Det är särskilt intressant hur RSS avviker från de övriga. Jag undrar vad Rahmstorf tycker om RSS negativa trend, men har han sagt något om RSS?

    Avslutning
    Alla databaserna visar uppvärmningspauser med viss variation sinsemellan. De låga kvoterna mellan de jämförda trenderna enligt HadCRUT4 och UAH är ett problem för klimatmodellerna. Den negativa kvoten som RSS visar bör var totalt oförenlig med klimatmodellerna.

    Man kan undra över den nya artikel som hävdar att det finns stora fel i HadCRUT4 som Rahmstorf har jublat över på RealClimate. Det var ju inte längesen som man justerade upp HadCRUT3 till HadCRUT4 och fick en högre trend 1998-2012. Men denna justering skulle alltså ändå vara ett misslyckande enligt Rahmstorfs kritik. Samtidigt står RSS där med sin negativa trend.

    Dessutom finns ju reanalyserna som Lennart Bengtsson berättade om, speciellt ECMWFs reanalys, i en kommentar på på Magnus Cedelöfs blogginlägg (tack Lennart, jag kommer att studera detta med stort intresse). Kan en sådan stor justering av HadCRUT4 verkligen vara förenlig med dessa reanalyser som bygger på kombination av alla förekommande observationer? Så här ser diagrammen som motsvarar ytmätningar respektive satellitmätningar ut för ECMWF:

    Hur som helst kan det inte vara lätt att vara klimatforskare med ansvar för temperaturserier som de från HadCRUT, UAH och RSS. Det verkar alltid finnas en missnöjd sida. Hur de än vänder och vrider sig så har de ändan bak

Kommentarer inaktiverade.