Vetenskapen i kris

hjärnkraft

Bild: The Economist

Här på klimatupplysningen hudflänger vi ofta olika rapporter och artiklar som alltför lättvindigt stödjer den rådande alarmismen. Det är då inte ovanligt att även klimatforskningen som helhet får sig en släng av kritiken (trots att den mesta av vår kritik ju faktiskt kommer från andra klimatforskare).

Klimatforskare får väl trösta sig med att det publiceras otroligt mycket skräp även inom andra forskningsområden. The Economist har en mycket intressant artikel (och en kortare här) som främst handlar om Life-Science, dvs. medicin och biologi, och psykologi. En forskare räknar med att bortåt tre fjärdedelar av alla peer-reviewade och publicerade artiklar innehåller grava fel och misstag av olika slag.

Här är några faktorer som lett fram till detta eländiga tillstånd, och som vi som älskar vetenskap verkligen har anledning att vara bekymrade över:

1. Undermålig statistisk behandling av data, där forskarna antingen inte förstår vilka fel de gör, eller medvetet väljer undermåliga statistiska metoder för att för att få fram ett önskat resultat.

2. En peer-review process som inte fungerar särskilt bra när det gäller att kolla ursprungsdata och metoder, dvs. sådan som kräver mycket arbete för en obetald och ofta inte så insatt granskare.

3. Tidskrifter som föredrar artiklar som framvisar nya, och helst sensationella samband. Och som sällan publicerar replikerade försök, eller studier som kommer fram till att det inte finns något samband. En undersökning av vetenskapliga tidskrifter har kommit fram till att antalet artiklar med negativt resultat har sjunkit från 30% 1990 till bara 14% idag.

4. Forskningsråden prioriterar projekt som lovar många publikationer och positiva resultat. Detta gynnar projekt som är ”lagom djärva”. Om projektet verkar alltför våghalsigt så är risken stor för att det inte ger upphov till så många publikationer. Och om det är alltför fegt så uppskattas det heller inte. Main-stream får prioritet.

5. Publish or perish-kulturen. Bibliometriska metoder för att utvärdera forskningsmiljöer och enskilda forskare har idag blivit standard både på universitet och forskningsråd. Det betyder att beslutsfattarna slipper jobbet med att bedöma kvalitén i forskningen och istället nöjer sig med kvantitativa mått såsom antal publicerade artiklar och citeringar.

Allt detta, och mer därtill, bidrar tyvärr till att det publiceras otroliga mängder skräp under beteckningen ”vetenskap”.

Ibland kan jag tycka att det egentligen är ganska bra att sådant här dras fram i ljuset och blir granskat. Det visar på allvarliga svagheter i det akademiska systemet. Och det höjer förhoppningsvis den skeptiska nivån hos oss alla mot att ta sådant som är ”vetenskapligt publicerat” som någon absolut sanning som inte får ifrågasättas. Samtidigt är det naturligtvis sorgligt att så mycket resurser – både i pengar och hjärnkraft räknat – bara slösas bort till ingen nytta för sanningssökandet.

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

37 reaktion på “Vetenskapen i kris

  1. 1
    lennart bengtsson

    Hej

    Artikeln i Economist gäller i hög grad också klimatforskningen. En orsak är det akademiska kravet på ett antal peer review artiklar/år vilket är ett tufft krav för en ny forskare där de problem som man står inför knappast är de lättaste då de mesta lösbara problemen redan är lösta. Härtill kommer ett antal bivillkor som genustillhörighet etc etc. som inte gör det hela enklare. Att sätta ”klimat” på något som knappast har med klimatforskning att göra är populärt ty då finns det anslag att hämta. Oanade mängder av triviala och irrelevanta artiklar har tillkommit på senare tid där alla av vår tids ytterligheter vill se sin verksamhet som en del av klimatet. Detta är inte bara en fråga för individen utan minst lika mycket för universiteten. Att få in artiklar i tidskrifter som Science och Nature är speciellt viktigt ty dessa har en extra hög numerisk värdering.
    Att bli citerad är extra viktigt. Detta innebär inte nödvändigtvis att artikeln är bra då det kan röra sig om en föga upphetsande översiktsartikel eller som Richard Lindzén en gång berättade för mig att en av hans artiklar blev extra mycket citerad på grund av ett fel. Vissa fiffiga forskare har utvecklat detta till en konst inte minst i USA där trycket ”publish or perish” är extra krävande.
    Vad beträffar IPCC så kan man notera att man i rapporten från 2007 var ganska säker på att extremväder blivit värre något som man inte längre kunde finna i de senaste rapporten från september i år. En bidragande orsak var att vissa tidskrifter under de senaste åren motvilligt tog in artiklar som visade att extremväder faktiskt inte hade blivit värre.
    Jag tror inte man kan utgå från att vetenskap är objektiv utan som all mänsklig aktivitet påverkad av uppfattningar och etablerade föreställningar. Trots alla problem har dock vetenskapen en självläkande funktion då det alltid finns individer som söker och ifrågasätter. Verkligheten kan bara bedras eller ignoreras under en begränsad tid. Om 20-30 år kommer mycket att se annorlunda ut.
    LennartB

  2. 2
    Peter Stilbs

    Tack, Ingemar – det är nog värst inom områden som tangerar medicin, hälsa och kost. Vitt motsatta idéer framförs i alla fall i dagspressen i stort varannan månad. Och bara senaste veckan kom två ”larm” om dels dålig luft som skadar foster i centrala Stockholm (någon på Karolinska intervjuades – men konstigt att det inte har märkts då där luften är etter värre) och dels om mikrometerstora plastkulor i skönhetsprodukter. De senastes tänkbara effekter verkade vara hopspånade av någon på Naturskyddsföreningen. Men allt var i vetenskapens namn.

    Givetvis skrämmer detta vettet ur vissa. En kvinnlig MP-politiker med avrakat hår fanns att se i dagens webbtidningar – hon ville inte längre schamponera det vad jag fattade.

    Och med klimatfrågan kan man ju som sagt skrämma många också.

  3. 3
    Slabadang

    Ett stort ansvar vilar på de centrala vetenskapliga organisationerna!

    Nu utgörs de största syndarna av Paul Nurse i spetsen för ”Loyal” Society och AGU i USA. Organisationerna har med sin kissa i byxan strategi dragit in en massa forskningsstålar till klimathotandet det blir varmt och mysigt ett litet tag, men det börjar redan nu bli kallt och kladdigt och de är på väg mot en väderlek som kommer domineras av minusgrader.

    Vad allmänheten förväntar sig av både vetenskap och journalistik är kvalitet och vi är beredda att betala för den. Nu har vi fått en fusion av dem båda där de efterapat varandras sämsta sidor och egenskaper och journalismens krigsrubriker har invaderat ”vetenskapens” sätt att kommunicera enligt samma modell, och lika besvikna blir vi allt oftare när vi sedan läser tillhörande artiklar. I brist på allmänhetens intresse och förtroende är nu redaktioner tvingade att sparka folk. ”Vetenskapen” kommer gå samma öde tillmötes av samma skäl. Man ska va noga med vem och vad man delar säng!!

  4. 5
    Perfekt

    Peter Stilbs #2

    Ang den rakade politikern.

    Det är värre än du trodde och jag gjorde själv också misstaget att först läsa MP-politiker.

    I själva verket är ”onkel Fester” FOLKPARTIST.

    http://www.friatider.se/folkpartist-rakade-av-sig-haret-for-att-radda-miljon

    Nu har jag dock svårt att tro att omtanke om miljön är hela förklaringen. Kvinnor med rakade huvuden är nämligen uppskattade i vissa sexuella liberalkretsar, vilket förmodligen vägt tyngre.

  5. 6
    Sirapsodlaren

    Som jag påpekat förr. De samhällsgrupper som försöker styra samhället, politiker och journalister (nomenklaturan), är de som har lägst förtroende av alla samhällsgrupper.

    Vetenskap och forskning däremot, har fortfarande ett relativt högt förtroende bland allmänheten, vilket beror på att riktig vetenskap grundlagt stora framsteg i samhället.

    Det är då naturligt för politikerna (som sitter på pengarna) och journalisterna (som håller i informationsflödet) att ”rida grisrygg” på de framgångar som riktig forskning har skapat för att få fram sitt budskap, ett budskap som almänheten instinktivt skulle sky om det kom direkt från nomenklaturan.

    Metoden är att styra forskningsmedlen bort från riktig vetenskap till den psuedo-vetenskap som ligger till grund för många ideologier, exempelvis (röd och grön) socialism och nyliberalism, och klä psuedo-vetenskapen i den riktiga vetenskapens kläder.

  6. 7
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    Jag har inte läst artikeln (i The Economist) ännu, så det kanske tas upp där, men det skulle vara intressant att se hur skiljer sig mellan olika vetenskapsgrenar. ”Vetenskap” täcker ju ett spann som går ända från rent perverterat flum (läs ”genus”) till hård vetenskap som odiskutabel fysik. Postmodernistisk flumvetenskap (läs återigen ”genus”) kan väl inte vara behäftat med fel, eftersom det förkastar både logisk och alla normala vetenskapliga förhållningssätt till sanning och fakta.
    Det skrämmande typexemplet på ”vetenskap” som löpt amok är väl annars läkemedelsindustrin, där jättar som Pfizer och Lilly där man prånglar ut den ena tveksamma medicinen efter den andra (främst psykofarmaka) baserat på russinplockade studier och gud vet vad.
    Det finns rent generellt en övertro på vetenskap i befolkningen. Säger forskningen ”bä” så är det ”bä” som gäller. Det vore önskvärt att manlär ut ett visst mått av kritiskt tänkande redan från barnsben.
    Jag vickade som NO-lärare på en grundskola i våras. Vi var inne lite på dinosaurier, så jag visade något program från BBC:s serie ”Walking with Dinosaurs” (tror jag den heter). Och det slog mig plötsligt att det finns inte en janne i världen att man verkligen VET allt som man påstår och visar. Bara en sådan sak som, hur sjutton vet man vad de hade för färger? För att inte tala om när man skildrar parningsritualer. Det måste vara minst sagt ganska ordentliga extrapoleringar involverade. Det må vara mycket goda och kvalificerade gissningar, men gissningar, inte fakta, lik förbaskat.
    samma fel vidhäftar ju också mycket annat. Det är ju lite svårt att verifiera teorier om Big Bang och evolutionen. Det är ju liksom lite svårt att återskapa dem i laboratoriemiljö. Och ett nytt rön kan vända upp och ner på det vi tror är sant. Skulle man imorgon upptäcka att higgspartikeln är av lakrits istället för vanilj kanske man blir tvungen att rita om hela den vetenskapliga kartan.

  7. 8
    LBt

    Och, om vi nu håller oss till klimatfrågan, vilken värld eller tillvägagångssätt skulle vara bättre?
    Vänta och se, som tycks vara SI:s huvudbudskap? Eller, så länge vi inte kan ge en bättre förklaring till den globala temperaturstegringen än att den huvudsakligen är en följd av vår påverkan, anstränga oss för att uppnå ett bättre kunskapsläge?

    Eftersom SI:s ståndpunkt knappast kan vara en följd av eftertanke är det rimligt att avvisa den, återstår att söka kunskap. Men vilka åtgärder är då rimliga till dess vi vet bättre? ”Business as usual” eller stoppa all fossil förbränning och vänta några hundra år för att se om det var en bra lösning eller erkänna problemets karaktär och välja ett återhållsamt förhållande till koldioxidutsläpp till dess vårt kunskapsläge förbättrats?

    Slutligen, kunskapssökandet hur optimerar vi det? Strypa anslagen till forskning och sluta sammanställa forskningsresultat, avveckla IPCC? Upphöra med vetenskaplig granskning? Sätta munkavel på massmedia? Ägna all sin kraft åt att enbart sprida tvivel? Varför inte försöka göra det bästa av situationen istället för att förneka den.

  8. 10
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    dolf #7,

    Det är riktigt att olika vetenskapsgrenar lever under lite olika betingelser. Men det som artikeln tar upp är ganska allmängiltigt. Sedan tillkommer andra saker som att en del grenar är mer politiserade än andra, t.ex. klimatforskningen (och detta har vi tagit upp flera gånger här på KU). Eller beroende av en industris avkastningskrav.

    Att hitta lämpliga åtgärder är inte så lätt, och kräver en mer närgången analys. Men en bov i dramat tror jag är att belöningssystemet har snedvridits av diverse förenklade utvärderingsmetoder som anslagsgivande myndigheter, forskningsråd och universitetsrektorer gillar. En annan är att budskapet om kritiskt tänkande inte har gått fram. Eller att man inte förstår syftet med det. En tredje är att man inte vågar betona sanningssökandet som mål för grundvetenskapen, även om detta betraktas som gammalmodigt i en postmodernistisk akademisk värld.

  9. 11
    Håkan Bergman

    F.ö. så går det utmärkt att tvätta håret i gulsåpa, billigt och miljövänligt och när såpan redan finns i badrummet så funkar den även utmärkt som raklödder, ännu mera sparade pengar. Våra far- och mor-föräldrar visste det här, men vi ska ju skinnas in på bara kroppen på modernare saker.

  10. 12
    Slabadang

    Sirapsodlaren!

    Frågan är vad nästa steg är. När vetenskapens förtroende smittas av dess uppvaktare som försöker rida på det så ser jag det som det sista steget innan förtroendebasen kollapsar totalt. Det finns liksom inga fler nödutgångar kvar för nomenklaturan?

  11. 13
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #8 LBt
    Om jag förstår dig rätt så menar du på att det vore önskvärt att vi stoppar all fossil förbränning för att om några hundra år utvärdera resultatet.
    Det finns flera grava fel och negativa effekter i argumentation som grundar sig i ”bäst att vara på den säkra sidan”. För det första, om man försöker åtgärda problem som inte finns, eller, om problemet faktiskt existerar, försöker åtgärda falska orsaker istället för de verkliga orsakerna till problemet, så förbättrar man ingenting utan förvärrar istället situationen, i och med att man skapar nya problem utöver det ursprungliga problemet som (om det verkligen fanns från första början) förblir oåtgärdat.
    De resurser som man satsar ”för att vara på den säkra sidan” hade kunnat användas för att lösa verkliga problem. Case in point: skövlingen av regnskog och att öknar breder ut sig är ett verkligt problem som verifierbart finns och som det går att göra något åt. Positiva åtgärder istället för negativa. Tänk om man använde alla de enorma resurser som förbrukas på rent destruktiva mål (krigföring) till att istället satsa på att göra Sahara odlingsbart? (För några år sedan såg jag en uppgift på hur många millioner kvadratkilometer Saharaöknen består av, siffran sa mig förstås ingenting, så jag jämförde med Sveriges yta och fick mitt livs chock när det stod klart för mig att Sahara till ytan motsvarar ungefär 20 stycken Sverige. Snacka om outnyttjad markyta.)
    Iställer för att införa åtgärder, straffskatter och gud vet allt, som skall hindra människor från att producera koldioxid, så skulle man kunna satsa på att få fram bättre energikällor (inte dagens vindkraftverskflum) och effektivare förbrukning av råvaror.
    Vi vet ju att oljan är en ändlig resurs och att vi inte kan fortsätta förbruka helt ohämmat, men lösningen är inte att straffbelägga alla dem som är beroende av olja. (Jag bor på landsbygden, jag är beroende av en bil, klarar mig inte utan en, men jag har det också ekonomiskt knapert. De sju bilar jag haft under min livstid har tillsammans kostat strax över 10 000 i inköp (ja, tio tusen, alla nollor är med), alla straffåtgärder för att begränsa co2-utsläpp från bilar snarare tvingar mig kvar vid gamla miljöovänliga bilar och gör det mindre möjligt för mig att skaffa nyare miljövänliga bilar. Åtgärderna leder kanske till att kapitalstarka individer byter upp sig till miljövänligare fordon, men kapitalsvaga snarare fastnar. Så effekterna blir inte alltid de tänkta.) Om man istället för att satsa på att stoppa co2-utsläpp hade satsat ordentligt på att utveckla t.ex. elbilen så skulle elbilar förmodligen vara ganska vanliga idag, och skulle vara fullt jämförbara i prestanda med dagens bensinbilar. Dagens bensinbilar medför ett verkligt problem (med eller utan co2) och alternativ behöver utvecklas för att komma bort från oljeberoendet. Satsade man på det istället för att försöka strypa co2-utsläppen, så skulle man lösa ett verkligt problem, och samtidigt som en ren bieffekt minska co2-utsläppen. Inte för att det behövs, men ändå.
    Problemet med dagens miljöpolitik är sammanfattat: 1) den använder resurser som skulle komma till nytta för andra ändamål 2) den är negativ, baserar sig på inskränkningar, förbud och bestraffningar, istället för att vara positiv och satsa på utveckling och verkliga lösningar.

  12. 14
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #10 Ingmar Nordin
    Jo. Ju mer pengar (får styra alltså, behovet av pengar finns ju onekligen) och politik, desto mindre vetenskap.
    För att travestera ett känt talesätt: ”där politiken går in, går vettet ut”

  13. 15
    Thomas P

    Dolf #7 ”Bara en sådan sak som, hur sjutton vet man vad de hade för färger? För att inte tala om när man skildrar parningsritualer.”

    Man tror sig kunna rekonstruera färgen hos några tidiga fåglars fjäderdräkt, men även det är inte helt säkert:
    http://www.nature.com/news/dust-up-over-dinosaurs-true-colours-1.12674
    Annars är färgen rena gissningar. Hur många dinosaurer parade sig är ett stort mysterium. De är tunga, många har en svans som är i vägen och i flera fall taggar. Stegosaurus måste haft det lite knivigt.

    Många vetenskapliga program är tyvärr väldigt dåliga på att tala om vad vi vet, vad som är kvalificerade gissningar och vad som bara är något man hittat på. Skall man visa en bild på en dinosaur måste man ju ge den någon färg.

  14. 16
    Perfekt

    dolf (a.k.a. Anders Ericsson) #9

    Då hade jag rätt i min välgrundade förmodan, det är nämligen så en butch skall se, så detta var ingen som helst uppoffring för onkel Fester.

  15. 17
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #14 Thomas P
    Min poäng exakt. Väldigt mycket som presenteras som fakta är extrapoleringar och kan därmed vara behäftade med allsköns fel. (Universums storlek och ålder har väl ökat med ett flertal magnituder bara de senaste hundra åren. Utan att man räknar in bibelns 4000 år i sammanhanget.)

  16. 18
    Perfekt

    LBt #8

    Vänta och se är en ypperlig strategi, som också kan användas mot meteorithotet och risken att robotar tar över världen, bl a.

    ”Eftersom SI:s ståndpunkt knappast kan vara en följd av eftertanke är det rimligt att avvisa den, återstår att söka kunskap. ”

    Vi är ganska många som tänker här, istället för att sysselsätta oss med linjärextrapolering.

    Du har inte svarat på frågan hur kallt det är här nu:
    Fastest temperature drop: 27.2 °C (49 °F) in 15 minutes; Rapid City, South Dakota, 1911-01-10.[80]

    Det vore också intressant att veta hur varmt det är här nu:
    Fastest temperature rise: 27 °C (49 °F) in two minutes; Spearfish, South Dakota, 1943-01-22.[80]

  17. 19
    Gunnar Juliusson

    dolf #13. Utmärkt argumentering som visar faran med den sk försiktighetsprincipen.
    Beträffande elbilar ligger ju problemet i batterierna, som är tunga, dåliga och kräver mycket av naturresurser. Resursåtgång för transporter beror ju på det (mängd, vikt, volym) som transporteras. Således är det ineffektivt att ständigt frakta tunga batterier fram och tillbaka. Elbilsutvecklingen skulle således göra halt till dess att vi verkligen har lätta, resurssnåla och effektiva batterier. Forskning på detta är förstås lovvärt, liksom forskning på effektiv energiutvinning dvs modern kärnkraft. Under överskådlig tid är bensin/diesel det i särklass mest effektiva energikällan för mobil icke spårbunden verksamhet.

  18. 20
    Bim

    Thomas P # 14
    ”Hur många dinosaurer parade sig är ett stort mysterium. De är tunga, många har en svans som är i vägen och i flera fall taggar. Stegosaurus måste haft det lite knivigt.”

    Som vanligt kan du inte dra en enkel logisk slutsats. Dinosaurierna var ju självklart Sadomasochister, annars hade de inte överlevt. :D

  19. 21
    Pelle L

    Äsch, dinosaurierna gjorde väl som sina nutida ättlingar, de gav varandra en liten ”kloakkyss” i förbifarten så var det klart.

    Thomas och andra är nog fast i pubertalt snusktänkande bara. Är det missionärernas fel?

    Och a propos fåglar oroar sig den förvirrade center/folkpartisten i Linköping (Ingemar N, varför finns det så många knäppskallar i Linköping?), jo hon oroar sig alltså för
    ”fågelungar som är döda när de föds”.

  20. 22
    Slabadang

    Konkret bevis på att Sirapsodlarens analys är korrekt!

    Ledarskapet för vetenskräpsredaktionen står Anna Schytt för. En för mig genuin politruk och torped för den utveckling Sirapsodlaren beskriver i mer allmänna ordalag. Genusaktivister såväl som gröna aktivister har svårt med att intjäna sitt förtroende på normala villkor. Så vad kan vara ett mer intressant byte för dessa ideologiska aktivister än att kapa den redaktion som skyltar under ”vetenskap” för att stjäla det förtroende de inte själva av egen kraft kan intjäna? Föruttnelsen från vetenskapsredaktion till vetenskräpsredaktion är Anna Schytts värv och verk.

    ”Hjernevask” (hjärntvätt) är namnet på den norska reportageserie som kritisk granskade genusvetenskapens fundament och konsekvenserna av att NRK sände serien blev att genusvetenskapen förlorade sin vetenskapliga status i Norge och skattefinansieringen ströps. Det Norska forkningsrådet har nu strypt all offentlig finansiering av genusvetenskap. Det finns ett antal observationer att göra vad gäller SVTs agerande utifrån både nyhets och vetenskaplig rapportering och bevakning.

    1.Anna Schytt fattar beslutet att INTE SÄNDA Hjernevask med argumentet att reportegen inte håller ”kvalitativt!!!!! Ute i sin insynsskyddade lilla ideologiska bunker ute på gärdet diskvalificerar Anna själv norrmännens förmåga att fatta politska beslut på relevanta underlag. Anna vet tydligen bättre än det Norska forskningsrådet vad som är ”kvalitativt”.

    2. Inte en enda uppgift om denna faktiskt helt unika och historiskt intressanta konsekvensen för en vetenskap nämns i något nyhets inslag i SVT och inte heller naturligtvis från vetenskräpsredaktionen!

    3. SVT offficiella krav på ”balanserad” bevakning av olika frågor är ett rent skämt. Här har svenska folket bombats med genusgalenskap under årtionden och när den första och enda genuina kritiska granskning av vad svenska folket proppats fullt av … så sänder man INTE !!!

    4. Vi får bevis på att granskningnämnden är ett lika stort skämt som både den balanserade bevakningen och vetenskräpsredaktionen. Granskningsnämnden kan inte fälla SVT för vad SVT INTE sänder och äger därför ingen som helst förmåga eller resurser till att granska eller garantera balansen. Partiskheten har med andra ord totalt fritt spelrum på redaktionerna och redaktionerna är så väl medvetena om detta och använder granskningsnämnden som ett rundningsmärke och falsk merknadsföring av den kvalitativa granskningens omfattning och möjligheter.

    Sen av rent misstag så bevisar Anna Schytt själv att Hjernevasks slutsatser korrekta i sin presentation av alla motsägelser som ligger inbyggda i genusvetenskapen .. och hur gör då Anna Schytt det då? Jo Anna förhandstittar med sitt ideologiska filter på och bedömer till skillnad från Hjernevask att detta genusvetenskapliga idiotiska påstående är tillräckligt ”kvalitativt för att sändas!

    ”Långvarig orättvisa Kvinnor är nästan alltid kortare än män. Nu hävdar forskare att det beror på att flickor får mindre mat och sämre förutsättningar att växa.”

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ar-kvinnor-kortare-an-man

    Ett fullständigt idiotiskt påstående som bevisar hur obefintlig vetenskapen är inom ”genusforskningen”. vad som är en vetenskaplig gåta är tvärtom varför skillnaden i längd är så liten mellan kvinnor och män.
    Kritiken blev öronbedövande:

    http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2795&grupp=10986

    Kärringen ute på gärdet vägrade sedan lägga sig platt och be om ursäkt efter det att hennes redaktion och genusvetenskapen blivit avslöjad med rena idiotin , så vad gör SVT och vetenskräpsredaktionen istället ?.. jo man försöker hävda att det råder ”delade meningar” och en ”forskarstrid”.

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trams-enligt-svensk-evolutionsbiolog

    WWF har fått stor avkastning på sin investering i Anna Schytt. Hon öppnade dörren för alla de gröna och röda rabiata aktivister som ville utnyttja institutionen ”vetenskapsredaktionen” med sitt fram för allt av Bengt Feldreich väl intjänade förtroende, till att låta den förvandlas till en lekstuga för genus/ röda/gröna aktivister.
    Vi kan gratulera Anna Schytt till att totalt krossa förtroendet för den redaktion hon satte sig till att destruera genom politisering och propaganda. Att hon dessutom är Gift/sambo med en ”antarktisforskare” är bara lite tilläggsfakta som kan bygga ut bilden lite till om varför intresset av att hålla klimathotsmyterna igång kan ha även andra motiv.

    Vi ser detta spelas upp inför öppen ridå och på SVT är man mycket väl medveten om hur redaktionen fungerar. Det är liksom några som placerat ut både Schyttan och Ulrikorna Björksten Larshamre och Engström och låter dem hållas. Tack vare nätet kan vi licensbetalare nu avslöja de manipulatörer vi betalar lönerna för. Vi har bara börjat och public service kommer tvingas till total omorganisation med helt nya styrmedel och granskningsprocess.

  21. 23
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #13 Gunnar Juliusson
    Elbilarnas batterier är ju just en sådan där sak som man förmodligen hade haft bättre utvecklade lösningar på idag om man hade satsat på det. (positiv satsning på utveckling av alternativ istället för negativ på att förhindra). Det finns en, i mitt tycke utmärkt, nätdokumentär kallad ”who killed the electric car” som handlar om ett mycket framgångsrikt försök med elbilar (tror de var tillverkade av GM) i Kalifornien. Men bilarna tillhörde GM, avändarna fick bara ha dem till låns. GM beslöt sig för att avbryta försöket och förstöra bilarna, men det gjrodes över användarnas protester. De tyckte de var de bästa bilar de någonsin haft och fösökte få köpa dem från GM. Men tji. I programmet var också ett inslag om en snubbe som hade utvecklat effektiva batterier och solpaneler … så möjligheter finns.
    Min egen drömbil är för övrigt en Tesla Roadster. Räckvidden på 30–35 mil duger ju för dagsbehov men är lite snäv om man får för sig att åka till stockholm eller köpenhamn eller något sådant.

  22. 24
    Thomas P

    Pelle #21 ”Äsch, dinosaurierna gjorde väl som sina nutida ättlingar, de gav varandra en liten ”kloakkyss” i förbifarten så var det klart.”

    Det är mycket möjligt, men även det är anatomiskt extremt komplicerat för somliga av dem. Ta en titt på en stegosaurus (eller en rekonstruktion av hur man tror de såg ut för att vara exakt) och fundera på hur de skulle kunna komma i kontakt ”i förbifarten”. Fåglar har inte tjocka, bepansrade och taggförsedda svansar.

  23. 25
    Sirapsodlaren

    Slabadang:

    Nej, det är svårt att dels hitta en fråga som kan engagera en tillräckligt stor samhällsgrupp som vill driva igenom nomenklaturans drömmar, och dels en trovärdig kanal att förmedla budskapet genom (om vi nu anser att ”forskningen” har bränt sina broar).
    Det är väl bara skolan som återstår som propagandakanal, men den fungerar ju bara upp till åk 6-7 då barnen blir lite mer självständiga och börjar använda nätet som informationskälla.

  24. 26
    Pelle L

    Thomas P #24

    Äsch, du ser bara problem överallt ;)

    På något sätt lyckades de i alla fall, eller tror du att detta var orsaken till att de dog ut?

  25. 27
    Thomas P

    Pelle #26 ”På något sätt lyckades de i alla fall,”

    Där har du det som skiljer en forskare, han nöjer sig inte med ett sådant svar. Mysterier är till för att lösas.

  26. 28
    lennart bengtsson

    Av alla moderna stolligheter som lagts sig till med en vetenskaplig hatt eller slängkappa tar nog säkert den sk ”genusvetenskapen” priset. Jag skall här inte göra någon längre utläggning utan kan bara hänvisa till sid 66 i Johan Lundbergs utmärkta debattbok, Ljusets fiender, om västvärldens självkritik och den svenska idédebatten. På den aktuella sidan kommenteras ett Queerseminarium ( med utgångspunkt i vad man kallar feministisk fittaktivism) vid Uppsala Universitet tidigare i år. Att något dylikt har kommit fram ger en indikation på en fullständig brist på omdöme hos de ledande inom universitetsvärlden och att begreppet vetenskap inte är någon garanti till en förnuftig och ändamålsenlig verksamhet. Jag tror det är många som vänder sig i sina gravar.
    LennartB

  27. 29
    Pelle L

    Thomas P #27

    Ja och ditt eget bidrag är alltså vad då?

    Nej, nu lämnar vi den här tramsiga utvikningen.

  28. 30
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #28 Lennart Bengtsson
    Om jag hade hyst några tvivel (det gjorde jag inte) om hur sinnessjuk genusvetenskapen är så skingrades de en gång för alla när jag läste Yvonne Hirdmans svammel i ”Genus: om det stabilas föränderliga former” där det förekommer sådan här smörja:

    Han Hon
    Liv Död
    Ljus Mörker
    Kraft Svaghet
    Ande Materia
    Ren Oren

    Jag vet inte vilken planet Hirdman befinner sig på, men på den här har väl alltid kvinnan betraktats som livgivare, den som står för ljus (Lucia), kärlek och värme, som åtminstone jag ser som andliga egenskaper, inte materiella, och kvinnan brukar väl också betraktas som den rena, åtminstone så länge som hon är monogam.
    Och sen det här (jag visste inte om jag skulle sluta ögonen och stilla somna in en gång för alla, eller om jag skulle vrida mig på golvet i skrattparoxysmer när jag läste det):

    Det var denna vita vätska som i det antika tänkandet skapade länken mellan kroppen och själen och gav åt det maskulina den högre grad av mänsklighet, dvs. förnuft som utmärker män. Spermier var en slags flytande ande kunde man säga. Det är fascinerande att se, att där den manliga kroppen används i genusproduktionen, så transformeras kroppen till själ, medan proceduren är den diametralt motsatta i formandet av det feminina: där blir i många gensudiskurser själva den kvinnliga ”själen” i själva verket ett slags reflexer av ”könet/köttet”.

    Jag kan väl inte annat än att konstatera att det mesta av mitt förnuft och min högre mänsklighet kladdades fast på lakanen när det spilldes under tonåren, och sedan tvätta morsan bort det. Så min själ försvann med avloppsvattnet från tvättmaskinen.
    Den ena dumheten avlöste den andra. Som den här:

    … där kvinnor kommer att lönearbeta och män riskerar bli arbetslösa. Denna trend, om alls riktig, med de överflödiga männen behöver emellertid knappast betyda större frihet och emancipation för kvinnorna. Med de starka genusstrukturer som excistrar riskerar kvinnorna snarare att bli slavar på annat sätt. Försörjarslavar. Man kan tänka sig ett slags ”pimp-society” där kvinnorna skickas ut att jobba, medan männen sitter hemma och samlar in förtjänsten.

    Så när kvinnor är hemma slavar de under männens ekonomiska förtryck. Om männen är hemma slavar kvinnorna med försörjningsbördan.
    Och den här smörjan är alltså skriven av en människa som varit tongivande i ”maktutredningen” (som jag tror den heter) som ligger grund till mycket av dagens feministiska politik, där man vill ha in genus i ämnen som fysik. (Läs gärna matematikern Tanja Bergkvists blogg om dumheterna, där hon bland annat lyft hur man försöker komma bort från ”en påtvingad förståelse” av fysik, och vill undvika bilden av ägget som passivt och spermien som aktiv, och ja, till och med kritiserar att man lär ut att regnbågen inte har någon fast förankring.)
    ’nuff said ’bout that.

  29. 31
    ThomasJ

    Slabadang #22: Tack för dina utengemärkta ‘reports’ om den ‘publika servicen’! :-D

    Dina skrivningar i temat är ytterst intressant och jag föreslår att du med jämna mellanrum (ofta!) repriserar ett & annat inlägg – i synnerhet de som handlar om ‘ledningen/-arna’ för ‘publika servicens’ s.k. vetephaenskaperiska manövreringar… Det som en ggn publiceras på internet finns alltid kvar i en/annan form och om/när namn nämns (typ hon hjernevaskarinnan Schytt + övriga…) så registreras dessa => leder till kompletterande sökningar på nätet… ;)

    So, keep the good work up, man! :-D

    Mvh/TJ

  30. 32
    LBt

    dolf #13,
    nej du har verkligen inte förstått mig rätt men det var inte heller förväntat.

  31. 33
    LBt

    Perfekt #18,
    hur varmt det är här eller där nu eller de närmaste åren är bara intressant så till vida att det kanske säger något om hur det blir om 100 är eller längre fram. Din tillvaro är inte hotat och det är väl vad som skulle kunna bekymra dig.

  32. 34
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #32 LBt
    ”nej du har verkligen inte förstått mig rätt men det var inte heller förväntat” (min emfas)
    Och vad i helvete ska det betyda om jag får fråga?
    Om jag missförstod dig, så gjorde jag det i alla fall i god tro och med ärligt uppsåt. Jag föreslår att du börjar uttrycka dig så att folk förstår dig. Eller åtminstone lär dig vanligt anständigt hyfs. Såna där djävla översittarfasoner biter inte på mig.

  33. 35
    Christopher E

    #9 dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    Bra synpunkter du har där om övertro på vetenskapen. Jag är naturvetare och akademiker inom geologi/paleontologi fast på annan bana nu.

    Liksom du plågas jag av dessa dinosaurprogram i dokumentärstil i TV, som hela tiden utan minsta darr på stämman ger sken av att forskarna vet en massa de inte har en aning om. Visst får de som följer detta utan någon djupare kunskap ett konstigt intryck av vad forskning klarar av. Givetvis i nästa program på Discovery etc ”vet” forskarna med det 18:e miljonte filmklippet på en helt normalt kalvande glaciär att glaciärer har ju aaaaaadlrig smält förr, någonsin. Forskarna som som vet precis hur enskilda dinosaurer såg ut och betedde sig vet förstås allt om klimat också.

    Vetenskap har blivit ren underhållning och vad gäller klimathysterin ett verktyg med påhittad säkerhet för de med helt andra syften än att intressera sig för jordens olika klimatzoner och dess variation genom tiden.

    (Det finns förstås bra dokumentärer också om tex geologi. Den franska om kontinenters drift på Kunskapskanalen nyligen höll hög klass tex. Generellt är de värsta de amerikanska, med bombastiska synt-trummattor, klipp enligt max-3-sekundersregeln à la MTV och superlativ i nästan varje mening.)

  34. 37
    Håkan Sjögren

    LBt # 8 : Borde vi inte först konstatera om vi har en global uppvärmning innan vi börjar eftersöka vad, som skulle kunnat ha orsakat den? Vi skulle inte ha kunnat observera en global uppvärmning på 0,7 grader under en hundraårsperiod om vi inte eventuellt hade kunnat mäta den. En ändring av molnigheten på några enstaka procent är ju nog för att åstadkomma 0,7 grader under hundra år. Se Svensmarks teori. Skulle koldioxiden kunna värma upp omgivande luft genom kollisioner, skulle det ha orsakat mätbara temperaturhöjningar, som inte har kunnat observeras, Under 17 års kraftiga utsläpp av ”växthusgasen” koldioxid har temperaturen inte ökat. Mvh, Håkan

Kommentarer inaktiverade.