NIPCC om snö och is

CCR-II-Full-1

NIPCC står för ”Nongovermental International Panel of Climate Change” och är i korta drag en motpanel mot IPCC. IPCC´s uppdrag av FN är att samla all fakta som stödjer mänsklig påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser, medan NIPCC ser sin uppgift att försvara nollhypotesen, dvs att de förändringar som sker och har skett till övervägande del har naturliga orsaker. NIPCC har i september publicerat sin andra rapport Climate Change Reconsidered II (CCR II) samt en ”Summary för policymaker”  CCR II blir därför en alternativ rapport till AR5 WG I när den kommer. Rapporten kan hämtas här. Den utges av Heartland Institute, som är en tankesmedja för att hävda marknadslösningar av sociala och ekonomiska frågor USA. Jag delar inte generellt deras åsikter men anser att denna rapport är en nödvändig motbild till IPCC klimatrapporter.

KRYOSFÄREN

Vatten i alla dessa frusna former på jorden och i atmosfären kallas kryosfären och den utgör en central del av det klimathot som vi serveras genom IPCC. Jag tänkte här kortfattat diskutera vad som sägs i kryosfär-delen i den senaste NIPCC-rapporten CCR II, och i viss mån jämföra med uppgifterna i SPM från IPCC som lanserades från Sockholm i fredags förmiddag. Mest relevant är att jämföra med vad som sägs om kryosfären i de bägge sammanfattningarna. De som anges i NIPCC CCR II under rubriken ”Executive Summary” återfinns i deras SPM. Jag använder i fortsättningen endast förkortningen SPM för IPCC´s rapport på 36 sidor.

CCR II ger generellt en mer omfattande allmän beskrivning av de underliggande processer som styr t.ex glaciärers dynamik (jämförd med AR4, WG I). Dessa är kondenserade och kanske svåra att följa om man inte har en tidigare kännedom. Det är dock en styrka när vi får veta att glaciärer är i ständig rörelse och att ett jämviktsläge är mer ett undantag än regel. Genom skrivningarna från IPCC förleds vi att tro att glaciärer är stabila enheter som plötsligt rubbats av människan utsläpp av växthusgaser. I SPM (IPCC) sammanfattas läget för jordens snö och isvärld i en box:

Over the last two decades, the Greenland and Antarctic ice sheets have been losing mass, glaciers have continued to shrink almost worldwide, and Arctic sea ice and Northern Hemisphere spring snow cover have continued to decrease in extent (high confidence)

Denna beskrivning raderar ett antal problematiska förhållanden som motsäger en tydlig och linjär ”avsmältning” på alla kontinenter och hav. Den är som skriven för att förenkla ett budskap som kan upprepas av politiker och andra politiserade forskare som lagt alla sina ägg i klimathotets korg. Medan det första motsvarande påståendet i CCR II lyder:

Satellite and airborne geophysical datasets used to quantify the global ice budget are short and the methods involved in their infancy, but results to date suggest both the Greenland and Antarctic Ice Caps are close to balance.

 IPCC framhåller att allt förlorar massa, krymper och minskar vilket skapar en bild av att hela klimatet är på utförsbacke medan NIPCC beskriver att Grönland och Antarktis inlandsisar befinner sig i nära nog balans. Antarktis håller ca 90% av jordens all is. Den minskning av massa som rapporterats genom nya moderna mätmetoder är begränsade till ett fåtal år under det senaste decenniet. I SPM står det att:

The average rate of ice loss from the Antarctic ice sheet has likely increased from 30 [–37 to 97] Gt yr–1 over the period 1992–2001 to 147 [72 to 221] Gt yr–1 over the period 2002–2011.

Den senare siffran på 147 Gt utgör cirka fem hundratusendelar av Antarktis totala ismassa och den jämförs med mycket osäkra bedömningar från decenniet innan. Dessa storheter är försumbara vilket gör att CCR II bedömning ligger närmare verkligheten. För Grönlands del kan värdena vara mätbara och reella men utgör fortfarande enbart en årlig negativ balans som kan räknas i promille. Budskapet borde vara att Antarktis inlandsis som helhet är mycket stabil medan delar av den Antarktiska halvön och västra Antarktis varierar över tid så att vi för närvarande kan ana en minimal minskning av dess ismassa, något som troligen även skedde under nittonhundratalets inledande decennier.

I IPCC väljer författarna att formulera sig med att ”glaciers have continued to shrink almost worldwide” och anger att:

The average rate of ice loss from glaciers around the world, excluding glaciers on the periphery of the ice sheets, was very likely 226 [91 to 361] Gt yr−1 over the period 1971−2009, and very likely 275 [140 to 410] Gt yr−1 over the period 1993−2009.

Detta kunde formuleras som att skillnaden mellan perioden 1971-2009 och 1993-2009 är liten och att siffrorna inkluderar stora överlappningar. CCR II väljer att beskriva att bergsglaciärer befinner sig i en generell obalans där de försöker rätta in sin kostym efter uppvärmningen som skett efter den lilla istiden. Efter att ha expanderat under den lilla istiden har de generellt efter 1850 minskat i utbredning och volym, men med flera fluktuationer upp och ner. CCR II citerar t.ex en artikel av Dowdeswell från 1997 som föreslår just detta:

The negative mass balance of most Arctic glaciers may be a response to a step-like warming in the early twentieth century at the termination of the cold Little Ice Age.

Dowdeswell som publicerat en rad arbeten om glaciärer finns inte med i litteraturförteckningen i AR4 WG1 under kryosfärdelen . Vi antar att IPCC undviker att lyfta fram arbeten som inte pekar på männsklig påverkan, i enlighet med deras uppdrag.

I SPM står det förvisso att havsisen i Antarktis har ökat med 1,2-1,8% per årtionde sedan 1979. Men denna redovisning följs av informationen att det finns regionala skillnader så att den ökar i vissa områden men minskar i andra. Motsvarande ”garderingar” förekommer endast då mätningarna ger ett ”positivt” resultat som i viss mån motsäger AGW eller den globala uppvärmningen. Att en totala mängden havsis vid respektive minima är oförändrat sedan satellitmätningarnas början 1979 är t.ex en information som ges tydligt i CCR II men som inte framgår av SPM.

CCR II ger översiktliga beskrivningar av hur t.ex glaciärer fungerar. Få känner till att det naturliga för bergsglaciärer är att de är i ständig rörelse och sällan är i balans, de minskar och ökar i volym beroende på temperaturen och nederbörden, samt genom interna processer. Av världens ca 160 000 bergsglaciärer har 67 000 (42%) inventerats men endast en mindre del har följts upp över flera år. Enbart 200 glaciärer har följts upp under längre än tio år. Den som har följts under längst tid är Storglaciären i Sverige so för närvarande ökar i massa.

NIPCC pekar dock på att under Holocen Arktis vid flera tillfällen varit varmare än för närvarande och att den MWP (den medeltida värmeperioden) väl motsvarar den innevarande. Det är märkligt att SPM (AR5) undviker denna fråga genom att påstå att de senaste tre decennierna troligen varit de varmaste på 1400 år. Historiska temperaturdata har sällan en så fin upplösning att man kan jämföra dessa med senare tids statistik, varför påståendet blir innehållslöst. Vi vet med hjälp av publicerad forskning att MWP uppvisade långa perioder med lika varma eller varmare temperaturer på ett stort antal platser runt om i världen, och detta är väl klarlagt för norra halvklotet.  Även under perioden efter 1920 genomgick stora delar av Arktis en uppvärmning med  minskande havsisar. Vi får i CCR II t.ex veta att Grönland genomgick en 33% större uppvärmning 1919–1932 jämfört med 1994-2007 (Box et. al. , 2009) och att den nuvarande temperaturen på Grönland ligger i linje med den på 30- och 40-talet. (Chylek et al. 2006; Box et al., 2009). De arbeten som citerats ovan motsäger inte att koldioxiden kan ha haft en inverkan på klimatet, men i AR4 undviker man att tala om det som har kommit att kallas den stora Grönländska uppvärmningen på trettiotalet (The Great Greenland Warming). Hur slutformuleringen i AR5 kommer att se ut avseende Grönland återstår att se.

Minskningarna av snötäcket på norra halvklotet under våren minskar albedot under en känslig tid, och lyfts ofta fram som ett varnande tecken och en poitiv återkoppling. I SPM står det:

There is very high confidence that the extent of Northern Hemisphere snow cover has decreased since the mid-20th century (see Figure SPM.3).

AR5.snowcover

Detalj ur Figur SPM.3. Den blå rutan (inlagd av mig) markerar perioden från 1990-2012.

Grafen visar förvisso en minskning sedan nittonhundratalets mitt men ger knappast fog för att den har fortsatt att minska. Formuleringen i SPM ”Northern Hemisphere spring snow cover have continued to decrease in extent” borde vara en jämförelse från AR4 och då måste påståendet ses som felaktigt. Det borde snarare stå att snötäcket stabiliserats under de senaste tjugo åren.

IPCC har valt att systematiskt ta fram siffror och arbeten som kan formuleras utifrån en uttalad ambition att hålla klimathotet vid liv. Motsägelsefulla fakta undviks eller formuleras så att innehållet späds ut.

NIPCC försöker skapa en välkommen motbild där klimatfrågan ställs i en mer realistisk dager. De hävdar att koldioxiden är en mild växthusgas som vid en fördubbling kan ge en grads uppvärmning men att den effekten knappast kan skiljas från naturliga fluktuationer.

Dela detta inlägg

39 reaktion på “NIPCC om snö och is

  1. 1
    Christopher E

    En bra text. Men:

    ”Av världens ca 1600 bergsglaciärer är få undersökta vad gäller utvecklingen under någon längre tidpunkt. Enbart 42 glaciärer har följts upp under längre än tio år.”

    Jag tror det saknas en nolla där… ska vara 160 000 glaciärer. Minskar ju inte poängen i texten, dock… :-)

  2. 2
    Christopher E

    Förresten något fel i publiceringen av detta inlägg. Författare mm saknas.

    Och när ämnet ändå är uppe… kan ni fixa tillbaka funktionaliteten för kommentarer som försvann vid problemen nyligen. Alltså möjligheten att kursivera, feta, hyperlänka mm? Och jag måste skriva in alias och e-post varenda gång på alla enheter numera, rätt tjatigt.

  3. 3
    Lasse

    Bra med jämförelse mellan en politisk rapportering och en som är dess motpart. Bägge försöker väl se sanningen men från olika utgångspunkter.
    Noterar att kryosfären och havsnivån har ett samband-när isen ligger på land.
    Därför sög jag i mig den upplysningen om att det var varmt även efter 1920 talet.
    IPCC hade nämligen en brasklapp där rekordartade havsnivåökningen som sades uppmätts i närtid (3,2 mm/år) även kunde skönjas under perioden 1920-1950.
    Vill man följa Arktis isvolym och förstå att det pågår ett flöde av glaciärer så går det bra här:
    200-400 mm/år rinner ut om balans skall råda-eller?
    http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/

  4. 4
    Peter Stilbs

    Christopher E – vi har påpekat problemen Du nämner på slutet, och jag trodde de var fixade – utom ”listen” som hjälp för formattering. Det var konflikter mellan olika plugins. Just listen hörde till en gammal plugin, och togs som åtgärd bort, men vi hoppas få den åter igen

    Varför Lars’ inlägg kom upp som det just nu gör håller vi på att undersöka. Jag vet inte, för närvarande. Kanske har en ruta kryssats för där inlägget permanent ligger ”i topp” tills man tar bort krysset, men jag tror det är något annat.

  5. 5
    Lasse

    #2 Jag gissar att författaren varit ute och skådat fåglar på morgonen på södra Gotland!
    Vackert på min sjö när havet ryker!

  6. 6
    Lars Jonsson Inläggsförfattare

    Rubriken har försvunnit och författarens namn som är jag Lars Jonsson. Dessutom skall det naturligtvis vara 160 000 glaciärer, en nolla för lite.

  7. 7
    Lars Jonsson Inläggsförfattare

    Problemet med rubriken är nu fixat, som synes. Det var undertecknad som kryssat på fel ställe. kanske dax att kryssa ut i naturen istället.

  8. 8
    Peter Stilbs

    Tack, Lars. Såg förresten att vårt kära Vetenskapens Värld nästa måndag ska fördjupa sig i att 18000 Cheopspyramider is förs ut i havet från Grönlands inland per år – undrar hur de ska få ihop det.

  9. 9
    Lasse

    #8 Peter se min länk ovan!
    Hade det inte skett så hade vi haft höga glaciärer på Grönland-eller? Amorft flöde visserligen men ändå. Det har vi oxå haft. Det är det som gjort vår skärgård så angenämt rundad!

  10. 11
    Lars Jonsson Inläggsförfattare

    Rekomenderar gårdagens inlägg på WUWT http://wattsupwiththat.com/2013/10/01/dr-kiehls-paradox/#more-94963. Jag kan inte till fullo bedöma huruvida han har rätt eller inte, men det låter sannolikt och löser en del mysterier kring modellutfallen, att de reproducerar historien väl men spretar i framtiden . Om det stämmer, och detta lär väl prövas, så är det genant för de institutioner som arbetar med modeller. Kanske Bengtsson kan kommentera?

  11. 12
    bom

    Nej 1600 och 160000 – då fattas det två nollor!

    kan ni fixa tillbaka funktionaliteten för kommentarer som försvann vid problemen nyligen. Alltså möjligheten att kursivera, feta, hyperlänka mm? Och jag måste skriva in alias och e-post varenda gång på alla enheter numera, rätt tjatigt.

    Christopher E om Du klickar två gånger i de tomma rutorna för NAMN och E-POST så föreslår nog Din dator de riktiga alternativen. Även jag saknar klickboxarna som Du efterlyser, men enligt Peter jobbar man på att få till det igen. Då vore det ju bra om exponent, indexhög och index låg kunde tillföras också för här förekommer ju en hel del formler och matematiska uttryck. För en kemist ser CO2 inte så kul ut!

  12. 13
    pekke

    Vilken volym har Cheops pyramid ?
    Enligt den här sidan c:a ” 2’592’968.43m³ including the rock core ” snällt avrundat c:a 2 600 000 m3.
    http://www.cheops-pyramide.ch/khufu-pyramid/khufu-numbers.html

    18 000 * 2 600 000 = 48 600 000 000 m3 året då.

    Som jämförelse så transporterar Göta Älv årligen 17 975 520 000 m3 ( 570 m3/s ) vatten vilket blir c:a 6 914 pyramider per år.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6ta_%C3%A4lv

    Låter märkligt lite att Grönland har en iskalvning som bara är drygt 3 gånger större än Göta Älvs vattenföring.
    Tänk om man dämde upp Göta Älv, hur länge skulle det ta innan vi hade en jättelik insjö som täckte västra Sverige och delar av sydöstra Norge ?

    OM MIN MATTE STÄMMER ;-)

  13. 14
    Sten Kaijser

    pekke m.fl.
    bortsett ifrån att din multiplikation skulle ha varit 46 800 000 000 så ser det vettigt ut. Enligt länken i #3 så minskar isen med c:a 200 Gt/år vilket väl skulle vara 200 000 000 000 kubikmeter (4½ gång så mycket) .
    Om dessa uppskattningar är korrekta och om vi vet att 1 kg vatten utspritt på en kvadratmeter är 1 mm, så skulle det större talet motsvara ungefär en halv millimeter höjning av havsnivån, medan cheopspyramiderna ger c:a en tiondels millimeter. (Allt under förutsättning att siffrorna stämmer.)

  14. 15
    pekke

    Sten #14
    Var så noga med att hålla räkning på antalet siffror så jag såg inte de omkastade siffrorna.

    Fast min poäng kvarstår ändå.

    18 000 pyramider är inte så mycket globalt sett.

  15. 19
    Jonas N

    Sören, pekke, bom, Sten, Peter S mfl

    OK, låt oss anta att 18.000 Cheopspyramider försvinner i form av is från Grönland varje år. Vad betyder den siffran och vad bör den lämpligtvis jåämföras med.

    Grönland har en area av ~2.2 Mkm^2, och en årlig årsnederbörd av drygt 34 mm, dvs det snöar/regnar ner ca 740 km^3 vatten årligen där. Vilket motsvarar ca 280.000 Cheopspyramider i volym (à 0.0026 Km^3).

    Vad man säger är att alltså mindre än 6% av Grönlands årliga nederbörd lämnar ön som kalvande is!

    Mycket svårt att jaga upp sig för. Och typexempel på usel journalistik!

    (Resten rinner nog av som smältvatten, och ev skillnader utgör nettotillskott/minskning av istäcket)

  16. 20
    Christopher E

    bom #12;

    ”Nej 1600 och 160000 – då fattas det två nollor!”

    Så sant. (rodnande smiley här) Jag slarvade fast glaciärantalet var ju rätt i alla fall, som tur var.

    Nej, hur jag än klickar får jag inga förslag eller förifyllningar på alias/e-post. Det är ju inte ett webläsarproblem, inga inställningar har ändrats, och de är borta både i Windows/IE och i IOS/Safari. Stänger man TCS-fliken och öppnar igen är de borta igen också. Lite tröttsamt, hoppas det går att ordna tillbaka. Är det någon cookie-funktion?

  17. 22
    Sören G

    Exemplen visar att alarmistkåren (journalistkåren) inte kan räkna.

  18. 23
    Lasse

    Lovar att hålla koll på havsnivån!
    IPCC anger Grönlands bidrag till den höjningstakt de anser är mycket trolig för perioden 1993-2010 (2,8 mm/år) är ca 0,33 mm/år-(high confident).

  19. 24
    Sr

    #16.
    Men havsvattnet avdunstar väl? Vad blir nettoökningen om man tar hänsyn till detta.

  20. 25
    Lars Cornell

    S R i dag P 1
    13:35
    Vetenskapsradion Klotet : Förberedelser för en varmare värld
    I sin nya rapport säger FN:s klimatpanel IPCC att den globala uppvärmningen pga mänskliga utsläpp fortsätter och att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader. Klotet undersöker vad som krävs, till exempel minusutsläpp när vi plockar tillbaka koldioxid ur luften.

    IPCC säger också att vi kan väntas oss fler extrema värmeböljor och skyfall och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämningar framöver. Hur förbereder sig samhället på det? Vad gör svenska företag t ex? Programledare: Marie-Louise Kristola.

    Sänds även i morgon kl. 19.03 och på söndag kl. 19.35.

  21. 26
    bom

    #20 Aha IOS Du kör Mac då?
    Med Firefox och W7 på min HP IntelCore7 går det alldeles utegemärkt (är det inte Jonas N som brukar trasha tyskan på det viset? :-)) Ett eller två klick i den tomma boxen och den förträffliga browsern påminner Dig om vad du heter.

    Och inte skall Ni oroa er för tappade eller omkastade siffror. Errore humanum est! Det är bara de med en sjuk sak att försvara här som blir upprörda och fördömer hela bloggen för sådant! Modell ”skeptiker är så dumma att de inte kan stava ens.

  22. 27
    bom

    Lars Kamel Vetenskapsbloggen har ett inlägg om en debattartikel. Författarna är Svante Axelsson och representanter för Preem-Scania-Bondeorganisationen SLR. De är med på att vi skall gå före igen.. Dom vill att vi skall gå före och köra helt fossilfritt 2030. Man blir ju rätt bekymrad över att ett någorlunda seriöst företag som Scania viftar på svansen i ett sådant sällskap, men frestelsen att få skrota alla landets lastbilar i förtid och ersätta dem med gröna nya lastbilar är väl oemotståndlig kan man ana.

  23. 28
    Christopher E

    bom #26

    Jag kör både Windows, Mac OSX och IOS på läsplatta/telefon. Tyvärr har TCS slutat komma ihåg uppgifter på samtliga enheter. I Windowsmiljön har jag inte möjlighet att slå på automatisk fältifyllning, men det ska alltså inte behövas ändå så som det var förr.

    (Nu får jag fylla i dem igen ser jag innan denna kommentar kan postas… #%!!@!)

  24. 29
    Jonas N

    Det är ganska många saker som fungerar lite halvdåligt numera. Att man måste fylla i om man öppnar TCS i ett nytt fönster är lite störande, men för mig minns iaf läsaren vad jag fyllt i tidigare.

    Mer störande tycker jag då det är att uppdateringarna inte stämmer. Ofta syns inte ens de egna (igenomsläppta) kommentarerna i listan av ‘Senate’ om man byter tråd. Men ibland syns där även kommenterar som inte kommit igenom ännu: Man ser att de finns, hur de inleder, men kan inte läsa dem, kommer ingenstans om man klickar …

    Att kunna feta/kursivera/länka var också bra, men går till nöds att fixa även nu.

  25. 30
    Slabadang

    När man diskuterade klimatet och om hur det vara att vara jordbo för trettio år sedan?

    ”Jo bor på en levande dynamisk planet och vet att klimatet förändras mellan istider och värmeperioder. När det blir varmare så smälter isar och glaciärer och när det blir kallare så fryser de på igen. Nu har vi turen att leva i en lite varmare period och får hoppas att vi slipper nya och gamla istider?

  26. 31
    István

    #26
    Visst är det mänskligt att fela. Gäller även latinska citat.
    Errare humanum est.
    I övrigt imponerar miljörörelsens höga krav på sin auditorium vid val av ny volymenhet.
    Cheops pyramider.
    Man skall alltså känna till vad en pyramid är och ha hört om Cheops. Ribban ligger högt.
    Den gamla välkända ytenheten ”futbollsplaner” ligger på en mera folklig nivå.

  27. 32
    bom

    #39 Error Istvan eller menade Du kanske fautboll?

    #28 Min sympati har Du. Och medhåll får Du även – det kändes obekvämt utan script och automatID.

  28. 34
    István

    bom
    Tyckte bara det var lite lustigt att stava fel ett latinskt citat som just säger att fela är mänskligt.
    Sjävuppfyllande.
    Alltså: Errare inte Errore.

  29. 37
    bom

    Narrskeppet skriver om Kejsarens nya väder illustrerat med bild på Pankis och Envis (dvs Pachauri och Ek).

    Ryssarna kommer att åtala de gripna Grönpissaktivisterna för sjöröveri med risk för femton års fängelse. Våra kärnkraftklättrare slapp straff vill jag minnas och nu vill Eknvis göra dem till viljes och stänga ner? Arma Sverige (men Ryssarna skapar nog sig lugn och ro för elak tuberkulos lär grassera).

  30. 39
    István

    bom #36
    Hade misstankar åt det hållet. Men med tanke på vad satsen faktiskt säger, kunde det ha varit också ett
    litet skämt. En subtil en. Annars hade aldrig kommenterat ett simpelt stavfel.
    Sittandes själv i glashus, kastar sällan stenar.
    Med liten tysk influens kan man skriva t.ex:
    Errare humanum ist

Kommentarer inaktiverade.