Nej, Christian Azar, detta är inte helt klarlagt!

Christian Azar, professor i fysisk resursteori, har skrivit på SvD brännpunkt under rubriken Klimatpåverkan finns kvar i tusentals år. Men han ger inte en korrekt bild av vad vetenskapen säger om denna fråga.

Azar kommer med påståenden som enligt min mening inte är vetenskapligt välgrundade. Framförallt vänder jag mig mot följande påståenden:

Hur lång tid tar det innan den extra koldioxiden försvinner från atmosfären? Efter hundra år är motsvarande cirka 40 procent av vårt initiala utsläpp kvar. Efter tusen år handlar det om cirka 20 procent.

Att koldioxidutsläpp har en såpass långvarig påverkan på mängden koldioxid i atmosfären är helt klarlagt.

Att detta skulle vara helt klarlagt stöds inte av den vetenskapliga facklitteratur på området som jag har studerat. Det Azar påstår är den bästa vetenskapliga bedömning som många forskare inom fackområdet kan enas om. Men denna bedömning vilar på förutsägelser med komplexa numeriska-matematiska modeller som man vet att de i princip ger mycket osäkra resultat.

Ett något förenklat sätt att förklara problemet är att forskarna befarar att när koldioxidutsläppen löses i haven så försuras dessa, inte bara på ytan utan genomgående. Detta leder enligt kemivetenskapens principer till att havens förmåga att lösa upp koldioxid starkt begränsas. Om haven inte skulle försuras så skulle bara några procent av koldioxiden stanna i atmosfären (se till exempel Bolin och Eriksson,1959) och resten hamna i havet i stället för de 40% och 20% som Azar talar om.

Det var genom vetenskapliga artiklar av Revelle och Süess (1957) och Bolin och Eriksson (1959) som detta problem fick genomslag inom klimatvetenskapen och man bland forskarna började befara att koldioxidutsläppen skulle bli ett problem (dessförinnan trodde man alltså att bara några procent av koldioxiden skulle stanna i atmosfären).

Som jag ser det är den stora frågan fortfarande att få fram säkra observationer som bekräftar att havens kemi förändras på det sätt som modellerna säger, dvs. att verkligen genom observationer påvisa en bestående genomgående försurning enligt teorin.

Detta är inget lätt observationsproblem eftersom havens kemi ständigt varierar med tid och plats och antalet observationspunkter är bara en liten bråkdel av vad man har för temperaturobservationerna.

Referenser

Azar, Christian. Klimatpåverkan finns kvar i tusentals år. SvD Opinion 2013-09-24.

Bolin, Bert, and Erik Eriksson (1959). ”Changes in the Carbon Dioxide Content of the Atmosphere and Sea Due to Fossil Fuel Combustion.” In The Atmosphere and the Sea in Motion, edited by Bert Bolin, pp. 130-42. New York: Rockefeller Institute Press. Online here.

Revelle R, Süess HE (1957). Carbon dioxide exchange between atmosphere and ocean and the question of an increase of atmospheric CO2 during the past decades. Tellus 9:18-27.

Dela detta inlägg

18 reaktion på “Nej, Christian Azar, detta är inte helt klarlagt!

  1. 2
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Lena #1,

     

    Här är en artikel som jag råkar känna till. Jag skulle klassificera den som tillämpad atmosfärfysik:

     

    C. Azar and D. J. A. Johansson. On the relationship between metrics to compare greenhouse gases – the case of IGTP, GWP and SGTP. Earth Syst. Dynam., 3, 139-147, 2012.

     

     

    Christian Azar är en fysiker som blivit professor i fysisk resursteori medan det han tar upp till debatt handlar om hur koldioxidens kemi inverkar på dess fördelning mellan de olika kolreservoarerna. I detta fall är det kemivetenskapen som är det helt avgörande ämnesområdet som man behöver behärska.

  2. 3
    Peter Stilbs

    Vad jag minns så var han med i författandet av WGII år 2007 – men inte på något sätt i denna nu aktuella rapporten.

  3. 4
    Bäckström

    Alltså, jag har för mig att jag däremot läste någonstans att Markku Rummukainen skulle vara Lead Author i den kommande IPCC-rapporten?

  4. 5
    Rosenhane

    #2
    Pehr Björnbom, varför inte försöka gå i svaromål på Brännpunkt, Du eller någon annan från SI?

  5. 6
    ALI.K

    Jag litar mer till dig P,Björnbom med kemi analysen.
    Annars var kommentarer i artikeln roliga,många visar på
    ide’er för framtiden i Sverige,’jaghar slutat att flyga’,
    ‘jag handlar varor med kvalite för de håller längre,köplador
    utanför staden undviker jag’.
    ‘jag har monterat solpaneler på taket och sparar mycket på det’
    ‘Av avfall kan man utvinna Butanol som blandas med CO2,
    mängder av förslag så Svenskarna är aktiva med miljö åtgärder.
    ALI.K.

  6. 7
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Peter #3,

     

    SvD ger följande fakta om honom bredvid hans artikel:

     

    Christian Azar är svensk fysiker och miljöforskare. Professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

     

    Han var lead author i IPCC:s utvärderingsrapport år 2001, och granskare och medförfattare till flera andra rapporter. Sitter nu bland annat i regeringens vetenskapliga råd i miljöfrågor, den så kallade miljöforskningsberedningen.

     

    Christian Azar är också författare till boken Makten över klimatet som utkom 2008.

  7. 8
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Rosenhane #5,

     

    Jag har gjort så kallad trackback och rubriken syns nu som blogginlägg bredvid Azars artikel.

  8. 11
    Håkan Bergman

    Verkar vara nåt script som spökar, boxen där man skriver in kommentaren får tillägget style=”visibility:hidden;”, och det är ju mindre smart.

  9. 13
    Stickan no1

    SVD skriver: ”Han var lead author i IPCC:s utvärderingsrapport år 2001, ”
    Wikipedia: Född 1969.
    ” Efter civilingenjörsexamen i teknisk fysik tog Azar doktorsexamen vid Chalmers 1995 på en avhandling med titeln Long-term environmental problems, economic measures and physical indicators och fick en av de sex nya miljöinriktade professurer som Chalmers inrättade 2000. ”
    Snabbt marscherat. En 67 sidor lång (kort?) doktorsavhandling lade grunden för en karriär inom CAGW industrin.
    Han har likt Mann byggt hela sin karriär på CAGW. Och redan i unga år gjort sig ett namn. Aldrig att han kan backa ur den positionen nu. Den är för lönsam för han själv.
    Exempelvis redan på våren 2002:
    ”Professor Christian Azar på Chalmers får fem miljoner från Energimyndigheten för att analysera frågor som är viktiga inför Kyoto-protokollets nästa steg.”
    http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/forskning-starker-kyotoarbetet-fem-miljoner-till-christian-azar.aspx

    Det behövdes en CAGW professor och man hittade en ung lämplig kandidat som mer än gärna gör jobbet.
    Klimatforskare? Nej. Precis som Rockström forskade han i huvudsak om konsekvenserna av eventuellt kommande katastrofala klimatförändringar.
    Vi borde sätta ett eget namn på dessa så kallade ”klimatforskare” för att särskilja dem från de som faktiskt forskar om klimatet och dess orsaker

    Mitt förslag är klimatcharlatan då de absolut inte forskat om klimatet.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Charlatan

  10. 14
    Lasse

    CO2 uppehållstid i atmosfären är  en fråga som bör undersökas bättre.
    I dag kommer vetenskapsradion med ett program där de visar att algtillväxten i haven kan bli framtida energikällan.  Hoppas de även tar upp algernas kolkonsumtion!

  11. 15
    ALI.K

    Alger i haven har ökat med värmen ,men att utvinna alger ur kan
    vara riskabelt i stor skala.
    Det kan vara naturens eget försvar,när koldioxid halten på
    vår Jord var låg,så förändrades gräsets evolution ‘försvar’, de inre kanaler utvidgas i nya
    mikrogångar i grässtrån.
    Naturen har mekanismer som vi inte ännu förstår till fullo,även där är evolutionen
    föränderlig.
    Människan tar ofta till metoder som förvärrar problemen på Jorden.
    ALI.K.

  12. 16
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Jag tycker inte att man kan kritisera en akademisk forskare, i detta fall Christian Azar, för att han har sökt och tagit ett akademiskt jobb i en verksamhet som bedrivs av ett universitet, i detta fall Chalmers. Att han fått forskningsanslag på sex miljoner för att bedriva en viss typ av forskning är inte heller någonting märkligt utan ett sätt av finansiärerna att styra de akademiska forskarna att forska på det man vill.

    De flesta naturvetenskapliga akademiska forskare i Sverige, kanske ändå mer på tekniska högskolor som Chalmers, arbetar under sådana villkor. Det gjorde även jag i mitt jobb på KTH innan jag blev professor emeritus.

    Min kritik mot Christian Azar avser en sakfråga där jag anser att han uttalar sig på ett felaktigt sätt i en fråga där han inte har en sådan akademisk bakgrund att han kan göra en bedömning av förstahandsinformationen. Det är inte rätt som han påstår att frågan om koldioxiden är ”helt klarlagd” eftersom det i själva verket är så att det finns många aktuella frågetecken som kvarstår trots att forskningen har pågått i många decennier.

  13. 17
    Stickan no1

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=855121
    ”Kaliber 14 maj 2006:
    Reportaget belönat med en Guldspade 2006!
    Beställningsjobb och köpt tystnad
    – är den fria forskningen hotad?”
    ”Här följer de kanske mest uppseendeväckande resultaten av vår undersökning:
    Hälften av de 2100 professorerna säger att de är mer eller mindre politiskt styrda i sin forskning, tex när det gäller vilka undersökningar som de kan få anslag till. ”

    Dansen kring guldkalven i ny tappning.
    Är det bra?

Kommentarer inaktiverade.