Det som göms i is…

8441113

En av våra läsare Jan O tipsade om en artikel på Sveriges Radio som handlade om att forskare funnit 400 år gamla mossor på Ellesmere Island i Kanada som åter börjat gro. Mossorna, missfärgade och svarta kom i dagen när inlandsisen dragit sig tillbaka i vår innevarande varma period. Spännande nyhet, och från klimathistorisk synpunkt undrar vi vilket klimat som rådde för 400 år sedan? Kan det möjligen ha varit en period av liknande klimat i kanadensiska Arktis som den som vi just nu upplever? Om mossor kunde utvecklas och växa i ett område som till helt nyligen varit täckta av is bör den rimliga slutsatsen vara att det var minst lika varmt under någon period på 1600-talet.

Artikeln är publicerad i PNAS, här

 

 

 

 

Dela detta inlägg

20 reaktion på “Det som göms i is…

  1. 1
    Pelle L

    Den här skräcken för att några enstaka arktiska/antarktiska arter skulle kunna dö ut förstår jag inte.
     
    Vad bidrar pingvinerna till, annat än att äta en massa fisk och se söta ut när de står och ruvar i 40°C kyla?
    Och vad bidrar isbjörnarna till, mer än att hålla sälbestånden inom rimliga proportioner?
     
    Nu vet jag att man inte får tänka så här, men fundera en stund:
    Vad har vi missat för att alla dinosaurier har dött ut?
    Saknar vi dem?
    Om den stora dinosauriedöden hade skett idag, hur hade vi hanterat den?
    Vilka resurser hade vi lagt på att rädda ett djursläkte som utvecklingen dömt ut?
     
    Man kan dra paralleller med hur vi (naturvårdsverket) idag hanterar vargen.
    Bara Junselevargen har till dags dato dragit kostnader om 7,4 milj kr,
    det mesta i sammanträdesarvoden o.dyl. för alla naturvårdsverks- och länsstyrelsemöten.
     
    Tänk om vi också hade haft några dinosaurier att rädda.
    Bevare mig väl!

  2. 2
    bom

    Pelle L
    Du har naturligtvis rätt analys! Vi skulle ha fått ett Dinoindustriellt komplex med folk som skulle försörja sig på bevarandet av Saurierna. Vargcirkusen ät inte till för vargen – den är till för att försörja ett några hundratal vargvårdare som tycker att det är kul med ett kravlöst jobb med fältarbete och helikopteråkande och en bra avlöning vid månadsslutet. Till det har vi de ideella do goodrarna som utan närmare eftertanke har köpt det konservationistiska idealet så till den grad att de jobbar oavlönat. I Sverige gäller ju som bekant att om Du skapar en myndighet så blir Du aldrig av med den. Den växer och växer utan begränsningar.

  3. 3
    Sören G

    Om inte dinosaurierna hade dött ut hade inte däggdjuren och därmed vi utvecklats. Om några arter dör ut så ersätts de av andra.

  4. 4
    Sören G

    Artikeln i Sveriges Radio kan ge ledtråd till när glaciären i fråga bredde ut sig. En tidigare klimatförsämring inträffade tydligen 3300 före år noll när ismannen i Alperna blev infrusen. Vid samma tid lär växter i Anderna ha blivit infrusna.

  5. 5
    Lars Jonsson

    Pelle L
     
    Kan tyvärr inte hålla med dig. Isbjörnen fyller en ekologisk nish i Arktis. Dessutom om man är intresserad av natur så är artrikedom och bilogisk mångfald viktiga begrepp. jag anser att det är vår moraliska skyldighet att möjligaste mån värna om jordens naturliga biologiska system. Människan har naturligtvis omvandlat landskapen under årtusenden och delvis skapat nya förutsättningar. Kulturlandskapet är ett av våra mest älskade landskapstyper och människan en del av dem. Sedan kan vi diskutera vargar vid ett annat tillfälle. Skulle gärna se varg i Europas största vildmark Lapplandsfjällen.

  6. 6
    pekke

    Växterna är från tiden före Lilla Istiden, så vad säger det om klimatet de senaste 1000 åren ?
     
    OT.
    Debattartikel som anser att det minskade intresset för klimathotet är medias fel.
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/medier-opalitliga-i-klimatfragan_8242750.svd
     
    Vår slutsats är följande: Hållbar utveckling kräver hållbar kommunikation och i det avseendet är medierna inte att lita på. Därför bör inte en konferens som COCE13 för femtioelfte gången utmynna i en lång kravlista på hur medierna bör ”sköta sig” i klimatfrågan. Självfallet finns det fortfarande en poäng med att diskutera hur de etablerade medierna ska hantera klimatet, men den nya tidens utmaningar kräver även nya lösningar. Dels kan de sociala medierna bygga upp den hållbara kommunikationen på nytt, genom ett mer öppet och kritiskt men likväl klimatprogressivt utbyte mellan forskare, politiker, organisationer och medborgare – både lokalt och över nationsgränserna. Dels bör man undersöka möjligheten till långsiktiga medieprojekt som drivs gemensamt av offentliga och privata intressen; där medieföretagen finns med som viktig länk till den större allmänheten men där de inte ensamma bär upp och finansierar journalistiken. Vem tar första initiativet? ”
     
    Fast det verkar som att de inte vill ha kommentarer eller en öppen debatt själva eftersom det inte går att kommentera artikeln !
    Floskler som vanligt !

  7. 7
    Jellba

    Artikeln i brännpunkt ”missar” enligt min mening den mest uppenbara orsaken till allmänhetens ointresse, nämligen att någon allsidig debatt i ämnet knappast förekommit medan gemene man själva kan konstatera att dessa mediala rop om att vargen kommer helt följer sagans upplägg med den skillnaden att det aldrig kommer någon varg.
    Sedan tycker jag det är fegt att inte tillåta kommentarer.

  8. 8
    Perfekt

    Lars Johnsson
    Isbjörnarna klarar sig nog liksom tidigare. Det finns emellertid en starkt hotad djurart som aldrig får några rubriker. Jag tänker givetvis p å flatlusen som till följd av ändrat kroppsmode fått se alltfler habitat försvinna.
    Om man nu verkligen värnar om den biologiska mångfalden borde WWF annonsera efter flatlusfaddrar. Intresset för att upplåta en del av sin kropp åt flatlöss torde emellertid vara lågt bland de dogooders som kan tänkas vara intresserade av att bli flatlusfaddrar.
    Man får väl därför betala fattiga för att ta hand om flatlössen och skicka bilder på dem i sitt habitat till de perversa individer som kommer att hoppa på detta.

  9. 9
    Tage Andersson

    Till skillnad från naturen tar vi hänsyn till individen. Därför kan vi inte leva på naturens villkor utan får försöka sköta och förändra den så att den passar oss. Man kan t.ex. fråga sej varför vi ska ha varg i vårt land.

  10. 10
    Gunnar Strandell

    Pekke 2013/06/06 kl. 08:01
    För mig är ”klimatprogressivt utbyte” från ditt citat en markör för att man inte villl ha en öppen diskussion.
    Och det har tydligen slagit rot vid Örebro Universitet, vilket kanske är värre än att kommentarfältet är stängt.

  11. 11
    Lasse

    Noterar att det växer där is dragit sig tillbaka. Det visar att det är varmt nu , men att det varit varmt förr oxå.
    SVD artikeln som tycker att media misslyckats med klimatfrågan andas besvikelse och vilja till förändring. Ändå så är det inte skeptikerna och en mindre utsatt värld som framhålls-tvärt om. Journalister som gör ett jättejobb för att hålla klimatboomen vid liv hyllas. Avslöjande om agendan!

  12. 12
    Lars Kamél

    Oftast är det värt att försöka bevara arter. Vi vet till exempel inte vilket nytta vi kan få av deras gener i framtiden. Risken med det är att vi lyckas bevara arter som egentligen var dömda att dö ut, för att vi trodde att det var människan som höll på att orsaka utrotningen. Om det nu är en risk. Ska naturen få ha sin gång, eller ska vi människor ingripa och rädda det som annars är dömt att gå under?
    Å andra sidan borde vi utrota en del arter också, med flit. Arter som inte tycks göra någon nytta men däremot ställer till med massor av elände. Flatlusen är ett bra exempel. Eller varför inte fästingar? Fästingar suger blod, orsakar sjukdomar men gör ingen uppenbar nytta i ekosystemen. Låt oss utrota fästingar! Hur det ska gå till vet jag inte, men det är bara att satsa på forskning om det. Fast i en värld där miljöflummare har massor av makt och skriker högt som småbarn om något går dem emot, är det väl en dödfödd tanke.
    Malariaparasiten borde förresten också utrotas. Där borde väl inte ens miljöflummarna ha några invändningar?

  13. 13
    Perfekt

    En annan hotad art som jag gärna ser att tokvänstern och ekofascisterna tar sitt ansvar för är leverflundran.
    Denna parasit uppehåller sig i levern och kan bl a orsaka levercancer. Den kommer in i det mänskliga värddjuret genom ägg som läggs i vävnaden hos en del fiskarter. I takt med moderniseringen av bl a Thailand försvinner en del lokala maträtter där rå insjöfisk ingår, vilket gör att leverflundrornas habitat är hotade.
    Man kanske skulle öppna en grön sushirestaurang där varje gäst får leverflundror med sig hem att ta hand om.
    Är det någon som känner till någon billig ledig lokal på Södermalm?
     

  14. 14
    Perfekt

    Lars Kamél
    Visst har ekofascister invändningar mot att utrota malariaparasiten. Deras sjukliga motstånd mot all användning av DDT har ju gjort att malariaparasiterna klarat sig bra.
     

  15. 15
    bom

    Skulle gärna se varg i Europas största vildmark Lapplandsfjällen.
    Så säger Lars men Du har gjort upp räkningen utan att blanda in värden! Har Du alldeles glömt bort samerna? Dom motsätter sig våldsamt att de skall hålla vargen med renar. Enda lösningen verkar vara att förbjuda dem att bedriva rennäring och låta de halvvilda renarna totalförvildas för att bli vargmat. Förslaget har givetvis framförts av vargkramarna och det blev ju ett Ramaskrik från samerna som vägrar att släppa taget om sitt traditionella sätt att leva trots att alla vi andra tvingas ändra på oss hela tiden. Det slagträ dom använder är att förklara sig vara det enda och svårt diskriminerade ”ursprungsfolket” i det här landet. Rennäringen är olönsam och hålls under armarna med bidrag hela tiden.

  16. 16
    Pelle L

    Bom, jag instämmer med vad du skriver.
    Vargen är tillåten (och accepterad?) överallt i Sverige, utom i renbetesland,
    som egentligen är deras ideala habitat.
     
    Kanske vi skall helikoptertransportera ett dussin vargar till Gotland?
    Där finns ju inga renar som kan ta skada.
    Några tusen Gutefår och Gotlandsfår kan vi väl offra, eller hur Lars J ;)

  17. 17
    Lars Jonsson

    Jag är inte för att introducera djur i områden där de inte historiskt hör hemma men varg hör hemma i den nordiska naturen och bör finnas här, frågan är hur många och var. För min del är det inte självklart att det är i Mellansverige. Vargarna vandrar alltid in från nordöst. Här på Gotland har någon introducerat rådjur nyligen vilket skapat en del problem. Vargfrågan är komplicerad, och det finns inga givna svar. Vargdiskussionen hör dock kanske inte till denna bloggs ämnesområden. Det finns andra forum för den frågan. 

  18. 18
    Jan O

    Hur kunde den kanadensiska mossan bli en fråga om hotade djurarter? Den klimatologiska poängen här är ju att vi faktiskt inte vet hur varmt det var under medeltiden. Proxyvärdena, vare sig det gäller trädringar eller iskärnor är mycket trubbiga. Här har vi ett biologiskt belägg för att saker och ting växte under det som varit glaciär i 400 år. Det här borde rimligen innebära att vi är på väg mot ett motsvarande klimat. Medeltiden har alltid målats i dystra färger, förmodligen p g a digerdöden, men aldrig har vi hört berättelser om människor som lidit av värmen under de första av tusentalelts sekler.  

  19. Pingback: Canadian Arctic Ice Retreats and Exposes Plant Life From Before 1550. | sunshine hours

Kommentarer inaktiverade.