Det sista skriket

skriket

Det är tydligen inne att vråla och skrika för klimatet. Ett event, under namnet ”Klimatskriket” anordnat av Fältbiologerna och Push Sverige går av stapeln nu på lördag. De 112 som i skrivandets stund har tackat ja kommer att stå utanför Rosenbad och skrika lördagen den 4 maj klockan 14.00.

Jag och en person till försökte resonera lite med dem på deras Facebooksida men det slutade med att de helt sonika tog bort hela tråden. Kritiska röster undanbedes med andra ord. Förmodligen tycker de ändå att de är för en av de demokratiska grundpelarna nämligen yttrandefrihet. Vad gäller just klimatfrågan är det dock helt ok att cencurera dem som inte håller med dem.

Men det klart 97 procent av forskarna menar ju att det kommer att bli 4 grader varmare under det här århundradet om inget görs så varför lyssna till dem som försöker föra fram lite vett och sans i diskussionen? Saken är ju biff och klart som korvspad.

Ni kanske tror att jag skojar men det gör jag inte. De som skriker och vrålar för ”ett bättre klimat” är faktiskt övertygade om att det är så. De har tagit undersökning där 97 procent av forskarna har svarat ja på frågor av typen ”Anser du att det är rimligt fastställt att människans påverkan är en avgörande faktor bakom klimatfärändringarna?” och knådat ihop med Världsbankens rapport om hur en fyra grader varmare värld skulle se ut. Krydda med lite Jidhe och en stor slev Rockström, in i ugnen och ut kommer en härlig nygräddad myt-bulle. Sedan är det bara att ta en tugga, bege sig till Rosenbad och skrika på. 

Om jag hinner ska jag gå dit och beskåda spektaklet. Jag ska ändå titta på en lägenhet i gamla stan klockan 13.30 så det passar riktigt bra.

Rättelse lite senare:

De personer som skrivit om ”97 procent av forskarna” på Facebooksidan ”Föräldrarvrålet” och eventet ”Klimatskriket” hänvisar inte till någon enskild undersökning. Frågan som jag har citerat kommer från den undersökning som SVT genomförde.  

 Tillägg 2013-05-03

Ny plats och mer instruktioner.

Vi samlas utanför riksdagen kl 14, med ett par tal och lite instruktioner. Därefter går vi ut på Riksbron, där vi står/sitter (valfritt) TYSTA i fem minuter.
Sedan kommer en arrangör att resa sig upp och dirigera skriket: Ett cirka fem sekunder långt rejält skrik (för att alla ska orka hålla ut och ta i allt vad de har). Därefter tystnar alla (exakt samtidigt) och efter en applåd skingras vi.
Glöm inte öronproppar!”

Dela detta inlägg

78 reaktion på “Det sista skriket

  1. 1
    Lasse

    Skrika kan de! Läste nyss en ledare om Historiska fakulteten i Lund som klagat på studenternas dåliga läs och skrivförmåga. ”Är det inga studenter som klagat på ert inlägg om detta” -Nej de har nog inte kunnat ta till sig texten alls eftersom den var längre än 100 ord!”
    Att inte kunna är reparerbart -men att tro sig kunna är värre!

  2. 2
    Niklas L

    Dagens I-landsbekymmer. Jag måste hitta nåt att ha ångest över… I brist på verkliga problem?

  3. 3
    Magnus Hansson

    Blockera hellre är debattera är miljörörelsens paroll.
    Jag har själv blivit blockerad från Supermiljöbloggen och Föräldravrålet på Facebook. När jag frågar hur deras policy ser ut får jag svaret att det är ovälkommna kommentarer jag har. Dom anser ofta att jag ”borde gå tillbaka till Climate scam och debattera där”.
    Jag ser det som hedrande att mina argument är den enda anledningen till att dom blockerar mig.
     

  4. 4
    Perfekt

    Lägenhet i gamla stan, är det där du lägger oljepengarna? Jag väntar fortfarande på besked om mina, men än så länge är det bara aviseringar om lottovinster och förmånliga affärserbjudanden från i huvudsak Afrika i inkorgen.
    Kan någon som vet mer  vänligen underrätta oss om hur man får pengarna? Jag är tydligen inte ensam om att inte fått ta del av dem.

  5. 5
    Inge

    1990 var jag i Lettland och bevistade ett evenemang, det var en körfestival som inte hade kunnat genomföras på länge pga sovjetkommunismens maktpåverkan. Men nu genomfördes den, med en mängd av deras traditionella repertoar. Det var 5000 sångare och en publik som var ännu mycket större. Det är klart att vi satt en bit ifrån sångarna men i alla fall: Jag hade trott att det skulle bli en mäktig ljudupplevelse men de 5000 hördes faktiskt inte alls så mycket som man hade kunnat tro.
    Så de112 vrålarna kommer nog inte att höras så mycket. De får väl passa på när TV-kamerorna är på. :)

  6. 6
    Staffan

    Klimatskriket 1/5 18.00 på Campus i Jönköping–5 personer tackade ja.  Ser inget i Jönköpings-Posten om detta (men det har ju andra orsaker).
       Det här med en temperatur-stegring på 0,8ºC sedan år 1900–skulle möjligen Fältbiologerna (eller Föräldravrålet) vara rätt instans att fråga?  Det är det det handlar om, för experter, för naturvetare?

  7. 7
    Ann L-H

    Lena, kan Du inte ställa upp med en skylt med de gamla visdomsorden: ”tomma tunnor skramlar mest”?

  8. 8
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Perfekt

    Nu är det hyresrätt och byte så det behövs inga oljepengar till just lägenhetsprojektet. Fast å andra sidan har jag fått för mig att de som har den i gamla stan har tänkt sig en summa svart emellan.

    Jag är inte intresserad av svarta affärer vare sig åt det ena eller andra hållet (jag har blivit erbjuden) så jag gå mest av nyfikenhet plus om ifall att det faktiskt inte är något skumt. :-D

     

  9. 10
    LBt

    Det finns väl ungefär lika många i åtgärdsförnekarnas hörna som i den där man ger uttryck för mänsklighetens snara undergång om ingenting görs. Möjligen är detta naturligt och bra för få en tydlig sansad och enig majoritet samlad i spelplanens mitt för att driva utvecklingen åt rätt håll.

  10. 11
    Staffan

    Klimatnätverkshelg i Stockholm nu fre-lö-sö.  Fältbiologerna.  På Söder (förstås).  ”Vi är unga, handlingskraftiga och väldigt förbannade.”  Vi ska till Varsawa [eh?] på COP19 i november.  I Almedalen ska klimatfrågan ta över.  [Kylig sommar, visst;  men klarar ni av det?]   –   Slutmål:  ”Hejdå och ut och kaosa klimatpolitik nu!”  [Låter helt rätt för er!]
    http://faltbiologerna.se/kalendarium/klimatnatverkshelg-i-stockholm
       COP19 äger rum i Warszawa den 11 november, säger staden.   Den 11-12 nov, säger TheGEF (Gloval Environment Facility).  Mellan 11 och 22 nov, säger Tyndall Centre. –  Svårt så’nt där med dagar och kalendrar.  ”Men vi är intresserade av upphett(s)ning!  Så det så.”

  11. 12
    Johan

    Jag önskar att jag kunde skicka en bild som visar vädret i Luleå idag. Snön vräker ner och stannar dessutom på backen. Jag gissar att Assistancekåren får fullt upp idag.
    Jag önskar att Daisy, Gloria, Kotten och Dora-Bella kunde baka lite fler solkakor en dag som denna.

  12. 14
    Mikael

    En skylt med texten ”En del vrålar, andra tänker” är också lämpligt vid Rosenbad.

  13. 16
    Urban

    Jisses!
    Vrålar man för att det byggs meningslösa vindkraftverk?
    Vrålar man för att skattepengar skänks till markägare? En sorts muta.
    Vrålar man för att vindkraftutbyggnaden framtvingar utbyggnad av backupkraft. Mer utbyggda älvar.
    Vrålar man för att vindkraften framtvingar nya dyra kraftledningar?
    Vrålar man för att vindkraft byggs trots att vi redan har ett överskott i vår elproduktion?
    Man vrålar därför att man inte vet bättre. Man vrålar därför att det inte finns en officiell debatt runt klimat- och energifrågan i Sverige.

  14. 17
    bedouin

    Skrika eller skriva – lika illa. Idag kan man läsa i Helsingborgs Dagblad att små parker och planteringar här och var kan sänka temperaturen i staden med 4 grader. Det skulle idag, den 2:a maj, innebära från 9 till 5 grader, Verkligen något att arbeta för. Samtidigt får vi i samma tidning veta, att Region Skåne satsar hela 2 miljoner svenska kronor för att, med största möjliga klimatnytta för varje krona, nå målet ett helt fossilbränslefritt Skåne till år 2020. Läger vi ihop dessa ädla mål och effektiva åtgärder, kommer den lilla istid med början år 2030, som ryska forskare nu siar om, att inträffa ännu tidigare. Kanske redan i år, om tron får tillräckligt stor genomslagskraft

  15. 18
    Bim

    Varför skriker de. Reinfeldt o Co har ju sänkt temperaturen.
    Kallare än vi haft det den senaste tiden vill jag inte ha det, då går jag ut och skriker.

  16. 19
    Ingemar Nordin

    Lena,

    ”De har tagit undersökning där 97 procent av forskarna har svarat ja på frågan ”Anser du att det är rimligt fastställt att människans påverkan är en avgörande faktor bakom klimatfärändringarna?”

    Vad är det för en undersökning de hänvisar till? Frågan verkar inte stämma med de undersökningar jag känner till.

    Apropå lite mer seriösa undersökningar så har Dennis Bray (och Hans von Storch?) en ny på gång. Men Levandowsky är kritisk på förhand:

    http://klimazwiebel.blogspot.se/2013/04/results-from-new-survey-of-climate.html

    Man baxnar. Levandowsky som gjort sig ökänd genom att fejka ihop en undersökning på olika AGW-bloggar som skulle visa att ”deniers” är konspirationsteoretiker.

     

  17. 20
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ingemar

    Jag skrev kanske lite slarvigt inser jag. Det skulle stått ”frågor av typen” …. I själva verket hänvisar de inte till någon enskild undersökning.

    Men den fråga som jag citerar kommer från SVT:s undersökning.

     

     

  18. 21
    Slabadang

    He he he he yrkesdemonstranterna drar ut!
    De är helt desperata och Grinpiss vet att de hänger i en skör tråd och har bara sina lättstyrda små fanatiker att ta till. Att stå och skrika utanför Rosenbad en LÖRDAG är lika smart som deras klimatsmarthet. Men vem vet det kanske är nån som jobbar över därinne?Tomma tunnor som bankar utanför ett folktomt Rosenbad. SKITKUL! :)

  19. 22
    M.Sc.Eng.

    Klimatanpassat primalskrik? Existensiell ångest? Ett behov av att synas och visa hur duktig man är? De är troligen rädda!! Stackare! Det är ju synd om dem!

  20. 23
    Lasse Forss

    Jag läste ”utredningen” från SVT. Och jag har också ställt följande fråga till ”vetenskapsredaktionen”: Om det nu är så att 97 % av forskarna är överens, och inte en enda prognos stämmer med verkligheten, varför ska man då bry sig om vad de eniga säger? 

  21. 24
    Pelle L

    Varför är dessa skrikare alltid emot allting?
     
    Såg på skrikarhemsidan att de slog sig för bröstet för att ha stoppat kalkbrottet på Gotland.
     
    Varför gör de aldrig något konstruktivt (förutom bakar surdegsbröd och gör egen korv).
    Till exempel bygger vindturbiner i Stockholms skärgård.
    Där borde det få plats några tusen.

  22. 25
    JohJoh

    @LBt
    Man lär sig många spännande nya ord i denna debatt. Är det inte ”klimatutsläpp” och ”klimatförnekare” så är det ”åtgärdsförnekarna”…
    Vad är en åtgärdsförnekare?! ;o
    En som förnekar att åtgärder görs? eller en som förnekar att åtgärder bör göras? Vilka åtgärdeer pratar vi om – konkret?

  23. 26
    Bosse B

    97% av forskarna är inte överens, dessutom ska vetenskap bygga på att hypoteser empiriskt ska kunna testas. Om de inte kan det faller hypotesen.(Grundkurs i vetenskapsteori) Därför räcker det med en enda forskare som fäller en hypotes. Eftersom det inte finns entydiga bevis om AGW men däremot fullständig konsensus att klimatet förändras och alltid har gjort det genom alla tider så är alla ”miljömuppar” lite lustiga. Vi ska värna om vår miljö, men på ett vettigt sätt som fortsatt gör att vi kan leva bra liv.

  24. 27
    Slabadang

    M SC Eng!
    Diagnoserna är fler och olika men alla leder de fram till ett fanatiskt känslostyrt tunnelseende helt avskuren från information som motsäger rädslan eller hatet. Fakta blir skitfarlig och logikens tippingpoint är passerad sedan läge.

  25. 28
    Staffan

    Ärkebiskopen agerar idag i klimatfrågan. (I Washington!)  ’Vi måste få ned utsläppen av växthusgaser!  Klimatfrågan handlar om etik och moral!  Vi vill se en klimatpolitik präglad av global solidaritet!’
       ’Medan vi byggt upp vår välfärd har vi släppt ut klimatpåverkande gaser, som de mest utsatta betalar priset för!’
       Ja!  Tuvalu!  Behöver jag säga mer?  Om man riktigt kan mäta havsnivåhöjningen där är väl lite oklart, men det står ändå klart att Tuvalu behöver mycket, mycket större bidrag från oss, till sina 10,000 invånare!  Fråga ärkebispen, får du höra!  —  ”The Truth About Tuvalu”, NZ Climate Science, 2006:
    http://nzclimatescience.net/index.php?option=com_content&task=view&id=14&Itemid=1

    ”Därför agerar vi i klimatfrågan”, Dagen 2 maj.  SvK kräver klimaträttvisa!
    http://www.dagen.se/opinion/debatt/darfor-agerar-vi-i-klimatfragan/

  26. 29
    fogge

    Tryter argumenten går det ju alltid att skrika. Det vet väl varenda unge…
    Skrikapor har vi hört nog av under mänsklighetens gång.

  27. 30
    Håkan Bergman

    Ska vi anta att pengaflödet har börjat minska, och självklart slår det först längst ner i den här konstgjorda näringskedjan, längre upp ordnas det med bekväma reträttvägar.

  28. 31
    Anders Persson

    #26 Bosse B: Jag återkommer till att hela problemet med klimatutvecklingen och vad vi ska göra är en sannolikhetsfråga i linje med Maria Ågrens ledare i SMHI:s årsrapport 2005.
     
    Istället för att tvista om ifall den globala temperaturen eller temperaturen över Sverige är 1, 2, 3 eller 4 grader varmare år 2100 bör frågan gälla med vilka sannolikheter?
     
    Säg att det är 80% chans for mer än 1 grad, med eller utan mänsklig påverkan. Det verkar vara ett ganska okontroversiellt påstående eftersom också många ”skeptiker” inte står främmande för att också rent naturliga variationer skulle åstadkomma detta. De insatser som detta skulle motivera borde också vara rätt moderata.
     
    Den stora frågan är givetvis sannolikheten för 4 grader eller mer, med eller utan mänsklig påverkan. Är den också 80% är ju radikala åtgärder skyndsamma (för att förhindra eller dämpa stegringen om den beror på människan, skydda oss om den är naturlig).
     
    Men om den bara är 40%? Eller 10%? Eller 1 %? Det är här som kostnaden i pengar och politisk prestige måste vägas emot skador och samhälleliga missförhållanden förorsakade av klimatförändringar.
     
    Att dagens ungdomar reagerar starkare än vi äldre beror inte bara på olika hormonbalanser utan också på att de yngre och deras barn ju kommer att vara mer exponerade för eventuella kommande klimatförändringar.

  29. 32
    inge

    Anders. Det känns som att du bara vill  vinna  tid för alarmismen med dina inlägg. 

  30. 33
    JohJoh

    #31 Anders Persson
     
    Håller med dig.
    Dock kan man ifrågasätta hur trovärdiga de olika sannolikhetsprocenten är vilket gör saken mer komplicerad.
     
    Dessutom bör man givetvis även väga in motsatsen till det du nämner (”skador och samhälleliga missförhållanden förorsakade av klimatförändringar”), nämligen skador och samhälleliga missförhållanden förorsakade av pengar som slösas på åtgärder som kan vara felaktiga och som istället hade kunnat användas för att t.ex. få rent vatten i fattiga länder.

  31. 34
    Ingemar Nordin

    Anders #31,

    Att dagens ungdomar reagerar starkare än vi äldre beror inte bara på olika hormonbalanser utan också på att de yngre och deras barn ju kommer att vara mer exponerade för eventuella kommande klimatförändringar.

    Jag tror snarare att det hänger samman med att de (tillsammans med en hel del vuxna) inte kan bedöma risker och sätta dem i relation till varandra. Om det t.ex. finns en 0.01% risk att få lungcancer pga av passiv rökning så tycker de att rökning skall förbjudas även utomhus. Om det samtidigt är 10% risk (jag tar detta ur luften) att bli skadad eller dödad av trafiken/motionsidrott/nykterism så tycker de inte att man behöver göra något särskilt.

  32. 35
    Lennart Bengtsson

    31
    Sannolikhet mm. Huvudproblemet är faktiskt att det inte går att göra någon meningsfull sannolikhetsberäkning för klimatutvecklingen  eller om man så vill den framtida ändringen av den globala  temperaturen. Att göra en sådan beräkning från ett antal klimatsimuleringar är omöjligt då vi helt enkelt inte vet huruvida dessa utgör möjliga utvecklingar. Hittills finns det inte heller några som helst indikationer att dagens något högre temperatur är mer skadlig än den något lägre temperatur vi hade för 100 år sedan. Att öka halten CO2 i atmosfären utgör på mycket lång sikt en potentiell risk som inte går av kvantitativt bestämma och följaktligen inte heller kan anges i sannolikhetstermer. Det enda man faktiskt kan göra är att undvika utsläpp  av långlivade växthusgaser där detta är ekonomiskt rimligt samt ha en eventuell katastrofplan i bakfickan om uppvärmningen skulle ta fart på allvar. 
    Dessutom är människans sätt att bedöma risker helt irrationellt vilken man kan se hur man bedömer risker med flyg jämfört med bilåkning eller den absurda inställningen till kärnkraft och  låga koncentrationer av radioaktivitet. En människa har en storleksordning mer radioaktivitet i kroppen än de 50 Beq som räckte för att gräva ned helt ofarligt och nyttigt älg-och renkött efter Tjernobylolyckan. Det var med andra ord farligare att dela säng med någon och utsätta sig för ytterligare bestrålning än att äta en läcker renstek under senare hälften av 1980-talet
    LennartB

  33. 36
    JohJoh

    #35
    ”Dessutom är människans sätt att bedöma risker helt irrationellt”
    Så riktigt..
     
    Tänk bara på alla resurser vi lägger på att förhindra att folk ska dö i terrordåd. Vad har vi i Sverige? Någon enstaka död senaste 50 åren. Intressant att jämföra samhällets ”prislapp” på en död medborgare i terrordåd jämför med en död i trafiken… för att inte tala om skillnaden i spaltmeter i media.

  34. 37
    Evert Andersson

    SVT:s Vetenskapsredaktion lever inte upp till sitt namn. Rösta om deras trovärdighet vore väl något att lura på. Hittills har jag inte sett något programinslag i den här aktuella frågan som varit trovärdigt.

  35. 38
    Anders Persson

    #35 ”… meningsfull sannolikhetsberäkning…” Jo, vi har diskuterat detta förut; frekventism versus Bayesiansk statistik. Att slå vad om att Sverige vinner i fotboll 10 minuter före full tid när laget ligger under med 2-1. Vare sig det är ”meningsfullt” eller inte måste vi bestämma oss om vi ska anta vadet eller ej.
     
    Vare sig vill gillar Bayesiansk statistik eller inte så tillämpar vi det efter bästa förmåga. M en det är sant som Lennart säger att människan är dålig på sannolikheter och ofta är helt irrationell. Kahnemans ”Thinking – fast and slow” handlar ju om detta. En annan tänkare i samma bransch är professorn Gerd Gigerenzer som till skillnad från Kahneman dock drivs av en ambition att uppfostra mänskligheten i sannolikhetstänkandet konst.http://www.spiegel.de/spiegel/print/d-91568150.html
    eller http://www.spiegel.de/wissenschaft/mensch/medizinische-testergebnisse-prozentwerte-versteht-kaum-jemand-a-577533.html
     
    Vad jag uppfattar som en utgångspunkt hos majoriteten av TCS:s kommentatorer är en omedveten, men dock Baysiansk bedömning att sannolikheten för olika katastrofala klimatscenarier är liten eller mycket liten jämfört med de kostnader (uppoffringar) som skulle krävas.

  36. 39
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Lennart Bengtsson

    De här aktivisterna är inte ens i sannolikhets kontra risk tanken. De verkar tro att det finns en färdig tabell där man kan slå upp hur stor temperatur jorden har vid en viss koncentration koldioxid. De är faktiskt otroliga på sitt sätt. :-D

  37. 40
    Lennart Bengtsson

    Anders
     
    Antag nu att man i en supergallup frågar jordens samtliga innevånare, bortsett från de som man ej kan kommunicera med på grund av ålder, hälsa osv, vad de anser om jordens klimat eller mera specifikt hur mycket varmare det blir om 87 år, dvs lika långt fram i tiden som 1926 är  bakåt i tiden. Detta borde ju bli en fantastisk tillämpning av kyrkoherde  Thomas Bayes approach. Antag vi hade genomfört en liknande övning 1926, inte kanske för klimatet, men kanske på ekonomins område. Vilket värde skulle en sådan övning ha haft? Hur troligt hade det varit att det slagit in och hade man därmed fått bättre möjligheter att övertyga de tvivlande.  Problemet är att prognoser, vare sig deterministiska eller Bayesiska är ganska meningslösa om prediktabiliteten är extrem låg. Vi kan med viss säkerhet uttala oss om ett klimat om 100-200 år i största allmänhet och under vissa antagna förutsättningar med detta har föga praktiskt värde då man vill veta hur snart det händer och om de antagna betingelserna är rimliga på mycket lång sikt. Att fråga ca 5 miljarder människor om detta kan väl knappast ge oss mer insikt? Man får helt enkelt vänja sig vid att leva med ovisshet på vissa områden vilket inte nödvändigtvis är en nackdel. Jag vill t ex helst slippa få reda på min förestående hädanfärd.
    LennartB

  38. 41
    Camilla

    Nu antas man ju få ett kritiskt sinnelag i den svenska skolan, men problemet är att det krävs litet kunskaper också, på vilka det kritiska sinnelaget kan tillämpas. De bra studenternas antal  tycks konstat (relativt över tiden), medan de sämres antal bara blir allt större! Under de senaste fem årens handling så har nu halva tiden gått åt till att lära ut hur man skriver en uppsats förutom satslösning och kommatering. Om du inte kan grammatiken, så strunta i all kommatering är mitt råd! Annars blir det bara fel! En bra del av dessa studenter är inte dumma, men ingen har under tolv år lärt dem att läsa och skriva svenska. Den omständigheten att de flesta invandrare kommer i bakvattnet är ju en sak, men att sk. pursvenskar inte klarar sig antyder hur allvarllgt läget är både i skolan och på universitetet. Högskolor förutom de klassiska sysslar ju bara inte med akademisk undervisnng!
     
    Man sätter bara komma mellan fullständiga satser. Komma sätts också runt en inskjuten bisats.
     
    Regeringen kan aldrig bli de! Lika litet som naturvårdsverket! DET!!!!!!
     
    Böj participen rätt. Hon var eldig! Kvinnorna var eldiga! På ett eldigt sätt var kvinnorna attraktiva! Det skiftar alltså mellan d och t. Böj rätt! Det här är ju inte ryska med ett gäng ”perspektiv”!
     
    Det är bara ski….. med svenskkunskaperna!
     
    Jag har varit på DN om dess undermåliga språk med grammatikfel, som står som spön i backen. Svaret blev att tidningen inte hade lika många anställda som Le Monde för att kolla språket. Kan man då inte ställa kravet, att journalisterna på DN kan skriva en grammatiskt felfri svenska?
     
    Om man nu inte kan skriva svenska, så försöker sig många på det engelska språket. Då blir det bara sämre än sämst!
     
    Skärpning! Varför? Jo, enkelt! Kan man inte uttrycka sina tankar och känslor på ett begripligt sätt för andra människor, så sitter du inmålad i ett väldigt trångt hörn!

  39. 42
    LBt

    Av meningsutbytet känns det enkelt att sluta sig till att kunskapsläget motiverar återhållsamhet inom ramen för vad utveckling och tillväxt tillåter.

  40. 43
    Anders Persson

    #40 Lennart B: Jo, det skulle bli en ganska meningslös övning. Men jag vill nog inte lasta kyrkoherden Thomas Bayes för denna metod, utan snarare den inom den meteorologiska historien inte helt ovidkommande amerikanske generalen Henry ”Hap” Arnold*) vilken, enl Wikipedia
    http://en.wikipedia.org/wiki/Delphi_method
    tillämpade denna metod 1944 på en samling experter.
     
    Jag tror det var 1970, när du var chef på dataavdelningen på SMHI, som Statskontoret eller någon annan myndighet tillämpade den på SMHI:s experter med avsikt att komma fram till varför det hade varit 2-3 allvarliga stormar föregående höst.
     
    Vad jag minns var det ingen lyckad övning. Meteorologerna var uppfostrade ungefär samma skolor så svaren var rätt korrelerade, med den inskränkningen att hälften sökte svaret i synoptiska mönster, den andra dynamiska teorier.
     
    Bayes’ metod börjar kanske med en ”kvalificerad” gissning, men bör sedan gradvis uppdateras med mer objektiva data. Det är svårt, långt ifrån ”rent” – men vad annat finns att göra?
     
    *) ”Hap” Arnold backade upp den amerikanska meteorologins ”enfant terrible” Irwin P. Krick, som startade kommersiell vädertjänst på 1930-talet, var med och förutsade D-dagsvädret och förespråkade analogimetoden för långtidsprognoser.

  41. 44
    Camilla

    Apropos högskolor så kan man bara som vanligt notera den sk. Gotlands högskola som en bottennoteringen. Detta är ju ganka trist, då en högskola på Gotland borde vara framgångsrik. Nu vill jag inte nämna några namn, men de senaste tre rektorerna har ju bara varit de mest avdankade i ”rektorköret”. Där finns det en andrahandsmarknad för de inkompetenta. Addera sedan MP:s Fridolin som ledamot av styrelsen, så är ju den fullständigt galna inkompetensen given. Nu skall Uppsala Universitet skänka glans åt debacklet på Gotland. De s.k övertagande elementen är otydliga, men det fösta UU borde göra vore att sparka styrelsen och med hårda näver styra upp verksamheten! Uppsägningar såsom spön i backen!!

  42. 45
    Camilla

    Det senaste ”skriket” är ju att använda ”dem” som subjekt! Dem skjuter! Frågan är ju om det är ackusativ eller dativ. Åt, till eller för dem är dativ! Derangerar språket, så vet man ju inte vad folk tycker!

  43. 47
    Ingvar Engelbrecht

    Camilla #45
    Derangera?
    Det var väl Sträng som sa:
    ”Varför använda utländska uttryck när vi har en adekvat inhemsk vokabulär”
    Nu är väl kanske inte ”Derangera” ett utländsk uttryck men jag är inte familjär med det.

  44. 48
    Ingvar Engelbrecht

    Camilla #41 skulle det vara
    Jag håller absolut med i vad du skriver. Och jag förstår att du är duktig på språk. Det är inte kritik men nyfiken blir jag. Är det korrekt att använda ”man” i första delen och ”du” i andra delen som du gör på slutet. För mig ”låter” det fel.

  45. 49
    Börje S.

    http://wattsupwiththat.com/2013/05/02/san-jose-state-university-meteorology-decides-burning-books-they-dont-agree-with-is-better-than-reading-them/#more-85442
     
    Här är nåt som föräldravrålare, greenpeaceaktivister och andra miljöovänner kommeratt gilla: Bokbål!
     
    San Jose State University-Meteorologiavd bränner klimathotsskeptiska böcker! Ray Bradbury fick rätt! The New World Order rules! Bränna misshagliga böcker, hota att spränga klimathotsskeptikers barn i luften så hjärnplasman stänker, propagera för inskränkning av tryckfriheten och universitetshemsidor allvarligt propagera för dödsstraff…
     
    vad tänker våra kära föräldravrålare, klimatskrikare, fältbiologer, greenpeaceare, millöpartister, vänsterpartister, centerpartister, Jordens (o)vänner och wwf:are hitta på härnäst?
     
    Det kanske man behöver titta bakåt i historien för att få en uppfattning om? Hmm…i vilket sammanhang brändes det misshagliga böcker förra gången?

  46. 50
    Börje S.

    Jag har inte själv varit fältbiolog, men genom i fältbiologerna aktiva vänner har jag förut hyst aktning för deras morgonpigga aktiviteter.
     
    Nu har denna aktning sjunkit ordentligt sedan organistationen börjat skrika om klimatet. Vad är skrik och vrål annat en hysteri? En definition på hysteriker är att tankeförmågan hamnat i så våldsam oordning att intet gott kan komma därur.
     
    Nu har jag skrivit två inlägg på fältbiologernas hemsida, varav det sista var rätt insinuant. Antagligen har någon av de greenpeacare (green war activists rättare sagt) som jag förmodar ligger bakom det nya skrikandet sett till att de är borta i morgon. Vi får se. Men gå gärna in någon av er och prata med dem! Och framför allt: försvara mig om de är dumma mot lilla mig.
     
    mvh
     
    http://faltbiologerna.se/kalendarium/klimatnatverkshelg-i-stockholm
     

  47. 51
    Håkan R

    Börje S
     
    Bra inlägg, konstigt att ingen försökt argumentera emot.

  48. 52
    ThomasJ

    Fler som skriker [gallamatias] och som, naturligtvis!, får utrymme i ‘vår’ publika propgandakanal P1 nu på morgonen:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/notkottet-ar-den-storsta-miljoboven_8140908.svd
     
    Men där kan ju finnas [visst] samband mellan vad som numera ‘produceras’ från tidigare anrika lärosäten och den (även rapporterat i P1) otroligt låga läsförståelsen hos universitetsstuderande, som, enligt rapport från UU, inte ens kan läsa till sig instruktionerna till kurslitteraturen…  Go figure!
     
    Arma Land!
     
    Mvh/TJ

  49. 54
    bom

    #51 Dom har inte vaknat ännu. Sömnen blir dålig i sovsäck på liggunderlag.

  50. 56
    Bosse B

    #31 Anders Persson: Klimatmodeller är modeller eller egentligen klimatprognoser. Vad vet vi då om prognoser? Jo de kan slå in, eller inte. Om jag säger att börsen kommer att stiga 15% per år i 30 år. Kommer du att tro på det. Om någon säger att vi får en torr och varm midsommar i år, kommer du att lita blint på det. 
    Vi kan inte veta något om framtiden. Vi kan inte heller extrapolera det som hänt för att veta vad som ska hända framåt. Det finns ett begrepp – svarta svanar, som gör att vi måste agera ansvarsfullt och tänka på hur vi lever och inte ta för stora risker eller satsa för mycket då vi aldrig kan förutse vad som kan hända framåt inom något område (Finans, miljö, teknik etc). Risker för människan ökar med storleken på  organsiationer,  pengar eller slöserier. Där kan polotiker och policymakare göra en insats som ger större effekt och ger oss handlingsalternativ.
    Om rymdstenen som sprängdes i ryssland inte haft sprickor i sig hade vi kunnat ha en enorm katastrof. Det var en svart svan.
    Vissa tror idag att vi troligen närmar oss en liten istid. Vi vet inte det heller. Bara framtiden kan utvisa det. 
    Jag har själv varit fältbiolog en gång i tiden. På den tiden skulle man X:a så många fåglar som möjligt, förhindra nerskräpning i naturen och kolla orrspel på våren. Nu verkar de mest vara trädkramare och miljöextremister.

  51. 57
    bom

    Mycket märklig reaktion från fältbiologerna. Man har tydligen bestämt att ingen får svara på de 14 skeptikerinläggen till siten. Helt nollat alltså och så ändrar man skrikplats i sista stund. Litet Cirkus Scott över det hela ”största möjliga tystnad” anbefalles.

  52. 58
    QSL

    #31: Sannolikhetsberäkningar på hur ett kaotiskt system (globalt/regionalt klimat och lokalt väder) kommer att utveckla sig och vilka åtgärder som måste till??? Jisses Amalia. Vinna tid för alarmismen var det visst nån som sa.
    Att göra prognoser på hur och framför allt när klimatet och vädret skall förändras katastrofalt genom att föra statistik på temperaturen och sen börja propagera politiskt för vilka åtgärder som bör/måste till … för att man påstår att det är mänsklig industriell aktivitet som orsakar katastrofen är ungefär lika relevant som att ägna tid och energi åt att räkna ut det genomsnittliga telefonnumret i telefonkatalogen och sen komma med vilka befänga påståenden som helst som spelar på den röstande populasens generella okunskap i ämnet.
    Jag tror, som nån annan här också sa, att vissa människor är funtade så att de kan aldrig må riktigt bra. De lider av nån slags åtgärds-ADHD och total oförmåga att låta bli att kika över grannens staket … i rent moraliskt syfte. De behöver dessutom ha lite klädsamt engagerad välfärdsångest efter att nyss ha insupit den senaste dosen av Aktuellt-Rapports nyhetsmanipulation om till ståndet här hemma och ute i världen.
    Roten till all ondska här i världen är den för stunden mjuka välfärdssocialismens allt för lätta tillgång till arbetande människors plånböcker. Politiska partier skulle få finansiera sin verksamhet som privata företag istället eller via gåvor, då hade vi större välstånd för alla inte så mycken meningslös tannagnisslan här i världen.

  53. 59
    Anders Persson

    ”Skeptikot” ja ”alarmistit” 1910 – klimatvinklad artikel på YLE:s vädersida
     
    Den 20 maj 1910 är en milstolpe i den meteorologiska vetenskapen eftersom den norske meteorologiprofessorn Vilhelm Bjerknes för den dagen publicerade tredimensionella analyser av atmosfären över Europa, vilka senare skulle användas för de första rent matematiska prognosberäkningarna av vädrets utveckling.
     
    Om detta har jag skrivit en ”klimatvinklad” artikel på finländska TV:ns vädersida:
    http://www.yle.fi/saa/saarinki/?openSpark=24076
     
    Titeln (”Skeptiker” och ”alarmister” Anno 1910), figurtexten (”Ur den finländska tidskriften ”Veckobladet” från 5 februari 1910 utvisande banan för Halleys komet och hur jordens skulle passera genom dess svans”) och ingressen (”I våra dagar står klimatdebatten het mellan ”alarmister” och ”skeptiker”, dvs mellan de som tror på en av människan skapad förödande global uppvärmning av jordens atmosfär och de som rycker på axlarna och vill förklara de senaste decennierna uppvärmning som naturliga variationer. En liknande konfrontation mellan ”skeptiker” och ”alarmister” hade vi våren 1910 och också då gällde det mänsklighetens framtid.”) är på finska, men sedan blir det Finlands andra inhemska språk rakt igenom.

  54. 60
    Leo

    Det verkar vara viktigt att diskutera sannolikheter. Varför inte prata om det krävs ett förändrat synsätt när det gäller människans nyttjande av jordens resurser istället? Eller är majoriteten av skribenterna här övertygad om att vi gör allting rätt redan? Det miljötänk som USA/Kina står för är ”rätt” väg?

    Det förefaller dock inte som detta är angeläget, utan mer angeläget att tävla om vem som har den bästa spåkulan.

  55. 61
    Gunbo

    Anders Persson,
    Intressant information om dåtidens alarmism. Visar att ordstävet ”Inget ont utan att det har någonting gott med sig” oftast stämmer.

  56. 62
    Lennart Bengtsson

    Anders
     
    Mycket trevligt. Jag kände faktiskt inte till att Bjerknes utnyttjade detta för att göra aerologiska mätningar. Som barn hörde jag från mina äldre släktingar om den stora kometen. Det var tom berättelser om människor som lät anskaffa likkistor som man lade sig i inför hotet att inte bli begravt på rätt sätt och  inte hamna i vigd jord. Men så vitt jag vet var det ingen i familjen som tog dessa skräckberättelser på allvar. Men man hade ju trott att vår tids upplysning skulle utesluta dylika galenskaper men de har som vi ser bara ersatts av nya. Man tar sig för pannan och frågar sig vad skall de hitta på härnäst?

  57. 63
    Börje S.

    #60 Leo
    Du vet nog att människorna övergav flinta som verktygsmaterial långt innan fyndigheterna var tömda. Jag ska ge ett exempel från nutiden:
     
    Jag håller just på att överföra mina svartvita negativ från 70 och 80 talen till digital form. Det som slår mig är att bilderna ofta är felexponerade, kameraskakiga. När ljuset var svagt ”pressade” jag filmen till ASA 1600 med resultatet att bilderna blev grovkorniga fula och totalsvarta i skuggorna. Ungefär 2-3 acceptabla bilder pr 36-bildersrulle och ett toppenkort på var 20:e film. Det blev MYCKET film jag har ett stort antal överfyllda negativpärmar att konvertera.
     
    Filmen och pappersbilderna var täckta av ljuskänsliga silversalter. Hydrokinon framkallade, ättika stoppade och natriumsulfit fixerade.
     
    Kameror med den digital teknik baserad på ettor och nollor dök upp i slutet av 90-talet. Jag var då helt säker på att denna teknik aldrig skulle kunna komma ens i närheten av den fantastiska upplösning från en 36×24-ruta från t ex kodachrome ASA 25, som utan vidare kunde projiceras på en duk 10.000 ggr större och fortfarande visa små detaljer. Så många ettor och nollor det krävde för att åstadkomma det trodde jag då inte skulle kunna beräknas på rimlig tid.
     
    Men det kunde det visst det, med hjälp av några diminutiva chips och lite svagström så slår en konsumentkamera idag med råge ut vilken gammal ärevördig analog Nikon som helst. Och det UTAN silver, hydrokinon, syra och svavel. Det gamla systemet med film som måste skyddas från ljus peakade väl på 60-talet en utveckling som tog 120 år ungefär. Den digitala fototekniken har  på ett par decennier hunnit i kapp den gamla.
     
    Du kan handhålla en kamera med en 300mm optik och ändå ta ett skakfritt foto i svagt ljus, omöjligt för bara 10 år sedan. Du kan ta acceptabla bilder  med kameran inställd på känsligheten ASA 6400 också helt otänkbart förut. Du kan filma med nästintill professionell kvalité, som för 15 år sedan krävde filmkameror så otympliga att de måste måste förflyttas på vagnar.
     
    Vad vill jag ha sagt med denna lovsång till den digitala fototekniken? Att den kreativa förmågan ökar (kanske pga av att antalet kreatörer vuxit i takt med befolkningstalet, det som vissa mycket prominenta miljö”vänner” vill decimera till mindre än en tiondel (hur de nu tänkert sig att det ska gå till, men det blir nog inte trevligt). Hur som helst, vi kan inte ha en aning om vad kreativiteten har i sitt framtid sköte, liksom jag inte kunde tänka mig att fototekniken skulle utvecklas så långt på så kort tid. Eller den digitala ljudinspelningstekniken som också utvecklats med rekordfart (den kan dock ännu inte slå magnetbandskvalitén tror jag, breda band på hög hastighet är fortfarande svårslaget).
     
    Jag vill fortsätta att köra bil. (Jag är fortfarande fascinerad av att jag bara genom att trycka på en pedal kan ta mig fram utan att använda vare sig apostlahästarna. Jag slipper också piska en riktig hästkrake för att jag råkar ha lite bråttom.) Jag kan åka till Stockholm T&R på en tank, 65 l, om jag kör klokt och det i en bil som väger 1,6 ton.
     
    Den gång det finns miljövänligt framställda batterier som klarar det ska jag tänka på att byta. F n finns det inte och frågan är om det går att framställa sådana öht, och säkerligen inte på ett miljöaktsamt sätt.
     
    Ja, jag tycker vi ska fortsätta att använda fossila bränslen tills något effektivare och billigare utvecklats. Om inte klimathysterikerna lyckas förhindra det (Greenpeace har deklarerat att de under inga förhållande vill att tillgång till billig energi ska komma folket till del) kommer det att ske långt innan de fossila bränslena tagit slut.
     
    Den förhöjda halten av spårgasen koldioxid skulle höja atmosfärens halt av vattenånga, påstods det från vanligtvis felunderrättat håll (IPCC). Pga den höjda vattenhalten skulle det bli ändå varamare osv. Men någon förhöjd halt av vattenånga har i alla fall NOAA inte kunnat belägga. Temperaturen har inte stigit på 17 år. Således var det något annat som höjde världsmedeltemperaturen i slutet på förra seklet. 
     
    Sådär ja, nu ska jag dra till Stockholm för att hämta tandborsten jag glömde hos en gammal kompis.

  58. 64
    Börje S.

    Ett syftningsfel i #60: jag menar att det är den samlade kreativiteten som, kanske i takt med befolkningsökningen, gjort att teknikutvecklingen går snabbare än någonsin. (Inte att jag blivit kreativare alltså. Nog för att jag får fler acceptabla bilder nuförtiden. men det är då tack vare andra människors kreativitet vid utvecklandet av kameratekniken.)

  59. 65
    Pehr Björnbom

    Anders Persson, Lennart,

    Här är en tolkning av Nils Ferlins ”Den stora kometen” med musik av Lillebror Söderlund. Texten finns också under ”Visa mer”:
    http://www.youtube.com/watch?v=COYifCDe8h4

    Ferlin observerade hur komethotet förändrade människorna:

    De bugade för fattighjon
    som förr för tjocka magar
    och vägde rätt i handelsbon
    i nästan fjorton dagar.

    Men när man insåg att det inte blev någon undergång så gick allt tillbaka till det gamla:

    Vi sitter där vi sitter nu
    och har det ej så galet.
    Den där kometen kommer ju
    tre gånger i kvartalet.

    Klimathotet kommer nog också att ge många avtryck i skönlitteraturen i framtiden.

  60. 66
    Slabadang

    Leo!
    Jag tycker faktiskt att det är lite småcharmigt att många tror att det finns ett svar på frågam du ställer och Rockström anser sig kunna beräkna fram. Jag tänker mer på den där SIFIfilmen där de frågar superdatorn vad meningen med livet är. Efter att datorn behandlat frågan under flera år kommer till slut svaret : .. Fyrtiotvå.!
    Det svaret kan nog gälla för din beräkning av vad som är ”rätt nyttjande av jordens resurser” likaså. Så Leo ta och fundera en stund vad som är din utgångspunkt när du tror att det finns ett svar på frågan ?

  61. 67
    Börje S.

    #65 Pehr
     
    Klimathoteriet har utvecklats till en religion. Även OM det snart (förhoppningsvis) hamnar i historiens skräpkammare så kommer 100.000-tusentals bara i vårt land att hålla fast vid klimathotarreligionen.
     
    Den oerhörda och oöverskådliga skada som klimathetspropagandan åstadkommit blir vi nog inte av med i första taget.
     
    Undras om det över huvud taget kommer att vara möjligt att avprogrammera de olyckliga tillbedjarna av klimathotet. 
     
    De kommer att förmodligen att trycka tillbaka sin klimatskräck för att så fort tillfälle gives välla ut ur sina hålor och återigen skrika och vråla ut sin klimathotsreligiösa ångest. 

  62. 71
    Pelle L

    Slabadang #66
     
    Förstör nu inte en bra historia genom att göra en stympad ”Reader’s Digest” version av den.
     
    Frågan var alltså: Vad är Livet, Universum och Allting?
    Det tog så lång tid att finna svaret, att när de väl fick fram ”42” var det ingen som kom ihåg frågan.
     
    (Planeten jorden var en dator som byggdes enkom för att svara på frågan. Jorden sprängdes sedan för att ge plats åt en intergalaktisk motorväg.)

  63. 72
    Inge

    Börje S
    Intressant sammanfattning av utvecklingen, tack.
    Jag har snappat upp att magnetbandens upplösning skulle motsvara 24 bitars digital upplösning, vilket är väldigt mycket, och att en diabild från förr motsvarar en upplösning av 14 megapixel i digital kamera men jag kan inte gå i god för någondera.

  64. 73
    Leo

    @Börje 63

    Först såv är det när det gäller kamerateknik fortfarande så att dynamiken i en bild fortfarande bäst återspeglas m h a analog teknik.

    Sen så när det gäller din utvikning om kreativitet. Din inställning är att det löser sig säkert bara vi får de möjligheter som krävs för att vara kreativa. Ok. Lev på hoppet. Min övertygelse är att vi måste hushålla med de resurser som finns tillgänliga på detta klot med eller utan kreativitet. Sen ska vi inte prata om den galopperande ökningen av jordens folkmängd och vad den medför.

  65. 74
    Leo

    @slabadang 60
    Rädd för att jag inte riktigt förstod dig där. Det var ett par frågor som jag ställde,. vilken syftar du på? Men förmodligen så är mitt svar: Nej.

  66. 75
    Börje S.

    #72 Inge
     
    Genom att kära magnetbanden på högre hastighet får du ut mer information.
    Jag spelade in en soloskiva med hastigheten 76 cm/sek på 80-talet. Oerhört bra ljud direkt från ljudbandet, transienterna från knäppinstrument som annars är så besvärliga återgavs perfekt, men när resultatet fördes över till vinylen försvann det mesta av kvalitetsvinsten.
     
    #73 Leo
     
    Jag oroade mig för befolkningsökningen på 70-talet efter att ha läst ett antal undergångsböcker. Jorden skulle inte kunna bära fler människor (vi var 3 milliarder). Men det kunde den ju! Vi har blivit mer än dubbelt så många, och nöden har inte blivit större. Jag och alla de undergångsförfattare jag hedrat genom att läsa och tro på deras undergångsfantasier hade fel!
     
    Dessutom är ökningen inte galopperande längre.

  67. 76
    Leo

    Exponentiell tillväxt är för mig galopperande, men okej det kanske är trav för dig. Du verkar besittta samma tro som den siste bosättaren på Påskön hade. Jag tror att vi på denna planet förbrukar mer resurser än de som återskapas, och att det sammantaget leder till en sämre tillvaro för mänskligheten. Du tror att den här planeten kan tillgodose alla människors resursbehov. Tillgången på dricksvatten kan ju tjäna som exempel. Kinas grundvattennivåer i större städer som Peking/Shanghai, är oroväckande för att uttrycka det milt.

  68. 77
    Ingemar Nordin

    Leo #76,

    Jag tror att vi på denna planet förbrukar mer resurser än de som återskapas, och att det sammantaget leder till en sämre tillvaro för mänskligheten.

    Är du ens medveten om att all empirisk erfarenhet och all seriös forskning talar emot vad du säger?

    http://www.klimatupplysningen.se/2013/04/21/obegransad-tillvaxt-javisst/

    http://www.klimatupplysningen.se/2013/04/14/ingen-befolkningsexplosion-i-sikte/

    Kanske skulle du läsa in dig lite på detta? Referenser finns i länkarna.

  69. 78
    Leo

    @ingemar nordin. 77
    Din egen åsikt är mer intressant. Ditt uttalande om all empirisk erfarenhet och all seriös forskning, förhåller jag mig fortsatt skeptisk till.

Kommentarer inaktiverade.