Experter tror inte på någon klimatkatastrof

uppvärmd jord

Nästan alla meteorologer i USA är överens om att den globala temperaturen stigit under 1900-talet. Men bara 38% av dem tror att det kommer att leda till någon katastrof inom detta århundrade. Allt enligt en undersökning av  American Meteorological Society. Länkar och kommentarer finns här.

I en undersökning från i höstas visas ungefär samma siffror (36%) då det gäller geovetare och ingenjörer från Alberta i Kanada. Två tredjedelar av dem tror att den observerade globala uppvärmningen skett huvudsakligen av naturliga orsaker och att ingen katastrof väntar.

De AGW-övertygade författarna till den sistnämnda studien menar att eftersom Alberta är en oljestat så har experterna där en bias åt att vara klimathotsskeptiker. OK, men är i så fall inte klimatforskare som handplockats för att arbeta med IPCCs teorier och som är beroende av en massiv statlig finansiering för att ta fram den stödjande bevisningen också biased? JoNova plockar sönder författarnas argumentation här.

Tur att det finns verkliga klimatexperter, som Hollywoodstjärnan Bette Midler:

As it happens, most meteorologists and geoscientists are “climate-change deniers.”

But, hey, who cares what those small-brained wackos think?

Så där hör ni, alla “small-brained wackos” som råkar vara kunniga i meteorologi eller geologi! Ni är utdömda av en Hollywoodstjärna. :-)

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

83 reaktion på “Experter tror inte på någon klimatkatastrof

  1. 2
    Slabadang

    Behöver klimathotet fler komiker?
    Bette Midler Rockström Lena Ek .
     Visste ni om att det faktiskt finns en instruktionsvideo för klimathotande komiker ? Kolla in ögonen på insruktören … skickar det några vibbar ?? :)
    http://www.climatechangecomedian.com/
     

  2. 4
    Sailor

    Kärnan för att vinna gehör i debatten om CAGW er sant eller falskt är, tror jag, och satsa mot konsencus/auktoritets argumentet.

    Som denna artikkelen.

    I nästan alla debatter och det mesta av försvaret från CAGW förespråkarna slutar alltid i konsensus argumentet ”varför skal jag eller andra tro på dig då alla seriösa experter/vetenskapsmän står på min sida”. Från Hansen, Al gore, Rockström och Reinfeldt mm, dem kör alltid konsensusargumentet

    Det spelar ingen roll hur mycket vetenskap som kommer ut som motsäger CAGW de är via konsensusargumentet de får politiker och alla som inte orkar sätta sig inn i ämnet på sin sida.

    Vinner ni detta argument så kommer hela CAGW rörelsen att ramla ned som ett korthus.

    Det är därför RC och company går i taket och sätter igång fullt motstånd så fort någon fått en skeptisk artikel i en auktoritär vetenskapspublication. Också därför dem vägrar debattera.

    Så jag tycker ni borde behandla detta argument mycket mer. Vad är deffinitionen på konsensus? Har det någon grund till att användas i debatten eller är det bara ett falskt auktoritets argument? Vilken ”konsensus” har de olika grenarna i klimatvetenskapen?

    Kan ni slå hål på och vinna konsensusargumentet så är det enlig min mening -good bye- på hela hystering.

  3. 5
    Mikael

    World War II Lancaster bomber pilot “Sandy” Mutch says that the Harper government should not be surprised that they were angrily attacked by climate campaigners last week when Natural Resources Minister Joe Oliver expressed doubt about the severity of man-made global warming.
    “On bombing raids over Europe, we could tell we were closing in on the target when we started to get the most flak,” said Mutch now 93 and living in Ottawa. “Anyone who wants to kill the dangerous and unfounded climate scare, as I certainly hope our government does, should focus on exposing the shaky science behind climate alarm. That is the Achilles heel of the whole movement. Shoot it down and you win the war!”
    Mutch, who hold a Masters of Science degree from the University of Toronto (1951) and who has prepared some of his own YouTube videos on the topic, is right. The science is of paramount importance. If humanity’s carbon dioxide (CO2) emissions are not causing dangerous climate change, then all of the other arguments in the debate are irrelevant. It no longer matters whether it is better to tax CO2 emissions or enable cap and trade. Arguing about which countries should go first in reducing emissions also becomes a waste of time since no one should bother with CO2 reductions at all. It is not even worth discussing alternative energy options that reduce CO2. CO2 is the stuff of life. It is essential for plant photosynthesis on which all life depends. It is anything but a pollutant.
    Many environmental extremists know that the science backing the CO2-driven climate alarm is its weakest link. They can see that there has been no warming for 17 years while CO2 levels have risen almost 10%. Dr. Kevin Trenberth, head of the Climate Analysis Section at the U.S. National Center for Atmospheric Research, even wrote in 2009 in an e-mail leaked as part of the Climategate scandal, “The fact is that we can’t account for the lack of warming at the moment and it is a travesty that we can’t.”
    Clearly, something is seriously wrong with the models being used to forecast climatic Armageddon. So the last thing global warming campaigners want is for the public to start asking tough questions about the science or real-world data. When a person as influential as Oliver voices uncertainty about the extent of climate dangers, of course Greenpeace would call his views “appalling” and “shocking.” Naturally, the Globe and Mail, a newspaper with a long history of supporting the climate scare, would publish a Canadian Press column asserting that Oliver “has found himself trying to prove he is not a climate-change denier.” What did the Government expect from these groups; a thank you note and roses?

  4. 6
    Slabadang

    Mikael!
     
    Kraften i liknelser är underskattad. Jag får tacka för denna liknelse.
    Skillnaden mellan liknelser, mataforer, paralleller,  bildliga uttryck allegorier, symbolik, blidspråk eller troper är en svår överkurs i svenska att rätt tillämpa. Bra kombinationer av dem ger extrem tyngd.
    Men det allra viktigaste är att de beskriver rätt saker på rätt sätt och av rätt orsak med ett ärligt uppsåt och i sitt rätta relevanta sammanhang. Då blir de både hållbara och oslagbara !

  5. 8
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Sailor #4,

    Jovisst. Vi har haft uppe och smulat sönder konsensusargumenten åtskilliga gånger här på TCS. En sammanfattning finns här:

    http://www.klimatupplysningen.se/vetenskap/konsensusfragan/

    Men, som Bette Middler uttrycker AGW-hotarnas syn på saken:

    ”But, hey, who cares what those small-brained wackos think?”

    Man är helt enkelt inte intresserad av att lyssna på argument, vare sig av det ena eller det andra slaget. Istället gör man allt för att bygga upp en skyddande bubbla där man bara hör Al Gore, Rockström och de andra alarmisterna.

    Men i det långa loppet så kommer de att stå där ganska ensamma och undra vad som körde över dem.

  6. 9
    Camilla

    Jag klickar mig in här varje dag och läser med stor behållning. Hur många gör det (klickar) – jo, jag vet att siffrorna är bra, men är det rätt personer så att säga? Varför blir vår front inte litet mer offensiv om än inte aggressiv. Det finns ju så många som ägnar sig åt det senare. Jag tror att det kunde vara bra, om vi här kunde ta fram en lista med tio punkter för att ta ned klimathysterien. En sådan kunde man använda i många sammanhang, t.ex. att maila politiker med. Kunde inte ledningen sätta ihop en sådan efter remiss till oss som läser och deltar sporadisk? Här gäller det att summera upp den vetenskapliga ställningen med bra argument. Jag tror att man måste vara slagkraftig här, och det vetenskapliga stuket får ta litet stryk. I ljuset av den andras sidan rena propaganda, så kan litet ”smoothing over” knappast vara fel! Får man be om litet ”action” från ”grabbarna” här på sidan?

  7. 10
    JohJoh

    ”Men bara 38% av dem tror att det kommer att leda till någon katastrof inom detta århundrade”
     
    Jag förstår vad du är ute efter men att använda ”bara” i detta sammanhang känns rätt fel. Det är ju – trots allt – rätt allvarligt att över 1/3 tor att vi är på väg mot en katastrof detta århundrade…

  8. 11
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Camilla #9,

    Vad tycker du om Jonovas ”Handbok för klimattänkare”, som SI översatte för några år sedan? Den är en liten behändig sak att skicka till folk. Den kan laddas ned från denna sida:

    http://www.klimatupplysningen.se/foreningen/

    Men visst den har några år på nacken nu. Och det finns planer på att göra en ny (och egen) lathund.

  9. 12
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    JohJoh #10,,

    Det beror på vad man jämför med. Media påstår jämt att 97% är övertygade att katastrofen kommer om vi ”inte gör något”.

  10. 13
    Mikael

    Camilla, politiker skiter i fakta. De vill bara se hur många som isåfall tror på dessa fakta. Om det är tillräckligt många då är de tvungna att byta åsikt men inte förrän dess.

  11. 14
    JohJoh

    Ingemar #12
    Förvisso, men det är ju mest kuriosa vad media skriver. Till och med UI har ju kritiserat medias överdrifter på sistonde.
    Men om 1/3 av de som kan anses vara seriösa tror att vi går mot en katastrof blir i alla fal jag en smula orolig…

  12. 15
    S. Andersson

    Camilla #9. Du eftersöker ett ”argumentarium”, en sammanställning av argument som kan användas vid behov. Utmärkt idé även om jag har för mig att det redan finns sådant på en del av de bloggar som det finns hänvisningar till här.
     
    Hursomhelst tycker jag att det vore kul att höra av deltagarna här på TCS vilka de bästa argumenten är. Här kommer mina, flitigt använda på middagsbjudningar (blir i o f s aldrig bjuden längre…)
     

    Temperaturen har stigit sedan mitten av 1800-talet. CO2-utsläppen har varit signifikanta endast sedan 1950. Vad berodde då temperaturökningen på innan CO2 halten började öka och varför har denna, okända, effekt ingen inverkan nu.
    De senaste 15-20 åren har ingen temperaturökning kunnat fastställas. Detta i skarp kontrast till de gängse klimatmodellerna. Varför?
    Varma perioder har förekommit tidigare, t ex medeltiden och romartiden. Helt utan mänskliga CO2-utsläpp.

     
    Vilka är era?

  13. 16
    Kopernikus

    Alarmisterna kör med att det råder konsensus i klimatfrågan . Vi övriga borde framföra krav på en demokratisk klimatdebatt . Med vilken rätt nekas forskare och vetenskapsmän med en annan syn på klimatförändringar att komma till tals i radio , TV och tidningar ? Demokratin kräver objektivitet ! Detta tycker jag borde framföras så fort påståendet om konsensus kommer på tal !
     

  14. 17
    Slabadang

    Kopernikus!
    Argumentet om konsensus är ju ett konsensus som omfattar även skeptiker och endast omfattar det fullständigt banala och självklara inom ”klimatvetenskapen” och säger absolut noll om vad som skiljer parterna åt. Skiljelinjen går vid ordet ”katastrofal” och där finns det inget som helst konsensus.

  15. 19
    Hase på Fogdö

    Kopernikus. Erika Bernström sade rent ut i tv för några år sen att: Vi på SRT har tagit ett principbeslut att inte rapportera sånt som motsäger AGW. Någon annan som minns detta och datum när det var. Skulle gå att använda mot SRT och bra grund för anmälan till granskningsnämden.

  16. 20
    Slabadang

    Anders Persson!
     
    Hur ställer du dig då bakom den undersökning som påstod att 95% av klimatvetenskapen var ”enig” ?

  17. 21
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Anders Persson #18,

    Liknande enkäter har gjorts för amerikanska meteorologer flera gånger. Och resultaten är alltid lika nedslående för klimatalarmisterna: De tror inte på IPCCs alarmistiska prognoser om 3 graders uppvärmning (som bästa gissning) pga mänskligt utsläpp av CO2.

    Hur är det med dig själv? Du är ju meteorolog. Tror du att temperaturen kommer att gå upp 2,2 grader på grund av mänskligt utsläpp av koldioxid?

    Slutsatsen av dessa olika undersökningar är väl att de olika undersökningarna visar att skepsisen är mycket utbredd bland olika professionella grupper med stor insikt i klimatrelaterade frågor. Men att få vågar framföra denna skepsis offentligt.

  18. 22
    Björn F

    Camilla #9 Bra inlägg. Jag Lyssnade idag på budgetdebatten. Klimatfrågorna var uppe så till vida att man vill beskatta medborgarna och öka deras utgifter för det här med CO2-utsläppen. Ingen argumenterade emot och på så sätt ifrågasatte den tes som råder offentligt i Sverige, om att människan kan påverka klimatet på jorden till det bättre eller sämre för henne.
    Politikerna måste lära sig att det finns tungt vägande skäl att använda medborgarnas pengar till annat än att försöka lyfta sig själv i håret (ändra klimatet).
    Det vore bra om man kunde tillmötesgå Camilla. Hon har rätt. Översätt forskarnas presentationer (resultat) till mer begriplig svenska för ”vanliga” människor. Ta fram Camillas ”lista”. Se till att poltikerna börjar diskutera klimatförändringarna mera sakligt. Se till att de som har en annan agenda än att förhålla sig till fakta om klimatet Just avslöjas i debatten.
    Medborgare, väl mött på frontlinjen.
    Björn F

  19. 23
    Stickan no1

    Det var konsensusargumentet som fick mig att bli tveksam till AGW.
    Att ”alla” forskare är eniga är helt uppenbart en lögn.
    Det vet alla som vet något om forskning. Verkligheten är precis tvärtom. Och tur är väl det för det driver utvecklingen framåt.
    Så när någon kör konsensusargumentet med 97% brukar jag svara att det låter som ett valresultat i DDR, Sovjetunionen, Kampuchea eller Nordkorea.
    Och det är sant.

  20. 25
    Hans H

    Frågan är vem som skall ha vett på att ta vinsterna av att ta avstånd från klimatpajasarna..Fredrik eller Stefan ? Den som gör det mister ju möjligheten att samregera med Mp…deras valstrateger måste ha ett helsike. Samtidigt skulle nog det parti som gjorde det öka med rätt många procent.

  21. 26
    Camilla

    Det finns säkerligen något som motsvarar det som föll mig in, men det skojiga vore ju att det kom från TCS med läsare, implicerande den svenska bottnen. Nu tänkte jag mig inte något större aktstycke – säg max två sidor. När jag åker in till staden, så tänker jag ibland på vilka de goda argumenten kan vara per dagens datum.

  22. 27
    LBt

    Inläggen här brukar ondgöra sig över hur massmedia beskriver klimatproblemet. Men vad är detta
    ”Experter tror inte på någon klimatkatastrof”
    en rubrik satt från uppgiften att hela 38% tror att en katastrof inträffar redan detta århundrade. Jösses! Själv tror jag mer på Världsbanken och att risken för en tidig katastrofal utveckling möjligen kan vara 10%.
    Undrar hur många av meteorologerna som fruktar en klimatkatastrof inom 200 år? Men 200 år är kanske en tidsperspektiv som sträcker sig bortom vad TCS klarar av.

  23. 29
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    TCS #27,

    Du sällar dig således till den marginaliserade grupp på 38% som säger sig tro på de alarmistiska budskapen. Borde du inte hålla dig till vad majoriteten av experter säger? :-)

  24. 30
    Sören F

    Camilla#9.
     
    Jag lutar i grova drag åt att det mer grundläggande argumentet är att geodata som tyder på en påtaglig sol-klimatkoppling inte byggs in i modellerna (utöver konstaterandet att modellerna inte är validerade).
     
    Det är begripligt eftersom processer bakom inte finns att tillgå. Att existerande sol-ocean-klimat hypoteser ändå inte är mer ”på bordet” än de är och experimenteras med är beklämmande.
     
    Detta argument går alltså inte in i modellerna så som mycken annan skepsis-argumentation, som därmed också stöder sig på mest underifrån-teori, på stort sett samma sett som AGW-skolan, utan att avgörande låta sig begränsas av geodata, och där därför bägge sidor i förening kan tänkas köras över av utvecklingen. Hur det slutar vet ingen.

  25. 31
    Lennart Bengtsson

    Hej
     
    Jag har upprepat till leda att den globala temperaturökningen under de senaste 125 åren har varit synnerligen ringa motsvarande litet mer än 1 °C för en ekvivalent CO2 fördubbling. Detta är inget att oroa sig över och inte heller ytterligare en fördubbling.
    Emellertid, vad det finns anledning att bekymra sig över är den långa uppehållstiden för CO2 och ännu mer för diverse andra gaser som SF4 och de möjliga överraskningar som kan bli följden härav. Detta måste man få under kontroll under detta sekel annars kan det bli problematiskt eftersom på en längre  tidskala är
    situationen omöjlig att överblicka. Men man kan inte begära att dagens människor skall lösa alla framtidens problem. Människornas dag är fylld av problem varav de allra flesta är omöjliga att förutsäga. Vad vi bör koncentrera oss på är att göra samhällslivet mindre teknikfientligt och utbildningsfientligt till följd av bl a likriktningens förbannelse, vilket man i flera västländer har löst genom att systematiskt sänka nivån i stället för som man borde förvänta höja den. Den irrationella inställningen till högteknologi som kärnkraft och genforskning är några exempel härpå och priset för en försummad utbildning framför allt i naturvetenskap. Följden av detta blir att vår inverkan i framtidens värld blir försumbar och 
    ungefär som Afrikas inflytande under 18- och 1900-talet. Är det verkligen detta som vi vill?

  26. 32
    LBt

    Ingemar N #29,
    jag överlämnar med varm hand till alla intresserade läsare att försöka förstå hur du tänker när du av det jag skrivit kommer till den slutsats du formulerar.

  27. 34
    Anders Persson

    #29 LBt rekommenderas att hålla sig till vad ”majoriteten av experter” säger.  ”Experter” är då de som i meteorologiska frågor verkar tycka som professorn i filosofi vid Linköpings universitet. Ingår inte elementär logik i kursplanen i filosofi vid LiU?

  28. 35
    Hans H

    i morgon kommer small brained wackos att försöka hålla utsläppsmarknaden vid liv…det blir spännande omröstningar i EU imorgon…kanske kan vi hoppas på en hopklappning av CO2 derivatmarknaden…inte en dag för sent.

  29. 36
    Staffan

    Senator Sanders, Vermont, slår i vänsterbladet HuffPo 12/4 fast att 2012 var det varmaste året någonsin i kontinentala USA.  För det har NOAA sagt, så det så.
    http://www.huffingtonpost.com/rep-bernie-sanders/the-hoax_b_3072401.html

    Ack ja.  Titta på listan över temperaturrekord för delstaterna i Wikipedia!   Faktiskt finns det ett värmerekord från 2000-talet:  South Dakota mätte upp 49ºC i Usta just 2012. (Ser man på de kallaste, var det två rekord från 2000-talet:  i Maine 2009, och i Oklahoma 2011.)
       Två av värmerekorden var från 1800-talet:  Colorado (1888), och Oregon (1898). Åtta sattes åren 1900-1929.    Tjugotre är från 1930-talet.  (USA har 50 delstater + D.C.)
        Det HuffPo och NOAA påstår – att 2012 var det varmaste året någonsin – förefaller vara ren lögn.  Det är inte särskilt vanligt;  kan det vara något jag förbiser?  Har ”värmen” i december getts större vikt än andra månader, eftersom tomten kommer då?  Eller vad?
    http://en.wikipedia.org/wiki/U.S._state_temperature_extremes

  30. 38
    Lars Cornell

    LB #30
    Men den långa uppehållstiden som IPCC hävdar måste väl ändå vara FEL !?!
    Av det antropogena CO2 försvinner hälften ned i haven och det sker rätt fort.
    En ökning av CO2 förorsakar att det växer mycket bättre. Därav följer att mycket antropogen CO2 försvinner ned i marken i form av svampar och växter, också det går ganska snabbt.
    Min uppfattning är att IPCC här tagit grovt miste på hur länge antropogen CO2 stannar i atmosfären.
    I övrigt är vi överens. De rödgrönas handikapp är att de inte kan räkna och ofta inte ens försöker. Därför tappar de bort vad som är stort och vad som är försumbart, vad som är lokalt och vad som är globalt, vad som är viktigt och vad som endast är känslor.
    Dessutom tycks de vara befriade från empati för de utsatta för landgrabbing, vindkraftens förstörelse och de 1,8 miljoner människor som årligen räddas från lungcancer eftersom vi ha utsläppsfri kärnkraft. 
    Allarmistjournallisten Jens Ergon på SVT är ett illustrerande exempel på ej räknekunniga journallister.

    .

  31. 40
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Anders P #33,

    Du missade tydligen den ironiska tonen i min kommentar till LBt. Att hålla sig till majoriteter och konsensus får andra göra. Själv föredrar jag sakskäl.

    Men hur var det nu med din egen syn på klimatfrågan här? Hur hade du svarat på en enkätfråga om huruvida du köper IPCCs bästa gissning eller ej? Dina kollegor i USA verkar vara skeptiska.

  32. 41
    Gunnar Strandell

    Jag anser att skeptiker lägger för mycket energi på att diskutera WG1 och bakgrunden till scenarier om global temperaturökning.
    Det är mera verkningsfullt att ifrågasätta om det verkligen innebär en katastrof för mänskligheten och naturen om den globala medeltemperaturen stiger 2-4 grader.
    Det visar sig att de flesta av alarmisterna är dåligt pålästa på övriga arbetsgruppers resultat. och det råder defintivt inte konsensus i frågan om förebyggande åtgärder som CCS, rymdspeglar eller fosfatspray till atmosfären i stor skala.
    Även Thomas Palm har på TCS erkänt att han inte satt sig in i mer än WG1.
     
    Låt oss tala om för alarmisterna och folket att det går inte att äta kakan och ha den kvar.
    De gröna som protesterar mot CCS i Tyskland måste  kuvas, och vi måste skicka alla intäkter från CO2-skatten till Mongstad, om CO2 är så potent som alarmisterna påstår!
    I första hand gäller det naturligtvis LBT, Lasse, Sture och alla andra som ser ”den obevekliga trenden”.
     
    Det räcker ju inte med sluta med fossila bränsen för att få trenden att vika som Sten Kaijser påpekat:
     
    ”Om CO2 är problemet är inte biobränslen lösningen!”
     
    (Tack till Staffan som med sina nålstick fått in mina tankar på spåret.)
         

  33. 42
    Gunbo

    Ingemar Nordin #21,
    ”Liknande enkäter har gjorts för amerikanska meteorologer flera gånger. Och resultaten är alltid lika nedslående för klimatalarmisterna: De tror inte på IPCCs alarmistiska prognoser om 3 graders uppvärmning (som bästa gissning) pga mänskligt utsläpp av CO2.”
     
    Har du länk till någon av dessa enkäter?

  34. 43
    Jonas N

    Anders P
     
    Jag har ofta fått intrycket av att du är både en belevad, och informerad person, som dessutom besitter en del erfaranhet rörande både  meteorologi men även annat. (Även om jag tycker dina återkommande hänvisningar till i vilka sällskap du har fått närvara känns lite onödiga, just för att de inte skulle behöva ständigt upprepas, ffa inte som auktoritetsargument)
     
    Därför tycker jag det är lite trist att du inte deltar mer med sådant där du faktiskt kan tillföra ngt i sak, och att du (lite för ofta) bara tycks nöja dig med att försöka få in någon semantisk liten poäng eller dra någon plattityd eller halmgubbe.
     
    Du har tex fortfarande inte ens berört hur Bayesiansk statistik skulle kunna tillföra mer kunskap, till ett område där sådan kunskap (ännu) inte finns. Exemplet med Sverige Danmark fotboll eller att strikt frekventistisk framstsällning inte alltid räcker har inte alls ‘hjälpt’ att styrka eller bara stödja klimatforskarnas bayesianska gissningar eller deras eventuella värde …
     
     

  35. 45
    Gunnar Strandell

    Mitt eget #41
    Strax efter att ha tackat Staffan hittar jag det här hos WUWT:
    ”There are two main conclusions made in the paper:
     
    1. That the global warming does not exists in thermometer data since it is impossible to declare one year either warmer or colder than any other year
    2. That the Hockey Stick scenario does not exists in thermometer data and therefore it must be an artefact observed in a purely theoretical space of non-existing annual global temperatures”
     
    Sträck på dig Staffan!
    Ditt sunda förnuft verkar ha lett dig rätt och din envishet i att redovisa faktiska resultat från temperaturmätningar har gort att TCS legat i framkant!
    Länk:
    http://wattsupwiththat.com/2013/04/15/on-the-scales-of-warming-worry-magnitudespart-1/#more-84264 

  36. 46
    Gunnar Juliusson

    Lennart #31
    Vad har Du för synpunkter på Murry Salbys data om att bara cirka 4% av koldioxid i atmosfären kommer från fossilförbränning (utifrån kol-isotopstudier), att koldioxidkoncentrationerna inte är högst i industrialiserade områden med hög fossilförbränning utan mer över skogar och glesbygder, årstidsvariationen av koldioxidkoncentrationerna, att förändringen i koldioxid mellan åren inte är relaterade till varken fossilförbränning eller temperatur. Dessa data talar ju för att koldioxiden i atmosfären huvudsakligen är av ”naturligt” ursprung och inte drivande för temperatur utan snarare en konsekvens av temperaturförändringar.

  37. 48
    LBt

    Ingemar N # 40, #29,
    ironi? Hur fick du ihop det?
    Som sagt, ni som är intresserade, följ upp dessa kommentarer och försök få ihop sammanhangen.

  38. 49
    Anders Persson

    #43 Jonas N: Jag tror inte jag har hävdat att Bayesiansk statistisk i sig skulle tillföra någon kunskap, den är ju matematik och som sådan utan sakligt innehåll. Vad jag har hävdat är att de frågeställningar som vi diskuterar söker Bayesianska lösningar.
     
    Eftersom kanske inte alla vet vad Bayesiansk statistik innebär har jag använt en fotbollsmatch Sverige-Danmark som belysande exempel. Det är alltså meningsfullt att 10 minuter innan full tid ha en mer eller mindre välgrundad sannolikhetsuppfattning om hur matchen ska sluta, en uppfattning som den traditionella, icke-Bayesainska statistiken förnekar.
     
    Klimatforskarnas prognoser eller seminarier kan vara fel, men det gör dem inte ovetenskapliga, inte heller att de använder metoder som den traditionella statistiken förkastar.
     
    Mina ”återkommande hänvisningar” till i vilka sällskap jag har fått närvara, känner LBt lite onödiga, ”just för att de inte skulle behöva ständigt upprepas, ffa inte som auktoritetsargument”.
     
    Nu är det så att jag är internationellt engagerad i att introducera sannolikhetstänkande inom meteorologin, i synnerhet inom klimatforskningen. Se http://www.rmets.org/events/should-weather-and-climate-prediction-models-be-deterministic-or-stochastic som ”tyvärr” är i London, vilket kan tolkas som ett ”auktoritetsargument”. Men tro mig, jag hade lika ivrigt publicerat länken om mötet varit i Surahammar eller Arvika.

  39. 50
    Bo Blomberg

    Om politikerna bara agerar utifrån vad dom tror att dom kan vinna i nästa val (vilket i o f s är en tragisk grundförutsättning – men som nån sagt, ”två saker vill man inte veta hur dom tillverkas – korv och politik”) så är det alltså påverkan på ”allmänna opinionen” som är det viktigaste. Därmed är vi inne på MSM igen, kanske är det bättre att ”bombardera” dom (nu menar jag inte att maila t ex Bojs, det har säkert många fler än jag gjort åtskilliga gånger, utan att lägga ut en ”bombmatta” till den berörde journalisten och sen alla ”chefer” på resp tidning, plus att skicka uppmuntrande mail till dom som på nåt sätt verkar mottagliga, typ Ander Bolling på DN) än att ”bombardera” politikerna (såvida dom inte är personliga vänner, men då riskerar man förstås att den vänskapen upphör – en risk som jag tycker är värd att ta). S Andersson i #15 tycker jag är inne på rätt spår – middagssnacket med dom vi känner och har en relation till. ”Viral marketing” är nog det bästa. Själv har jag märkt att folk tror att jag är emot att man verkar/vill ha en bättre miljö bara för att man tycker att ”the team” är skurkar och dataspelare utan kontakt med verkligheten i form av mätningar och observationer. Det är jag inte och därför är mitt bästa argument att det är ”verkligen illa” att man satsar så många tusentals miljarder på en sån ”Potemkinkuliss” som koldioxidutsläpp när det tar bort ”fokus” för så mycket annat som vi skulle kunna göra för att förbättra världen, motverka fattigdomen, malaria etc, nedsmutsningen och utfiskningen av haven, motverka ”kemisamhället”, etc etc och – det finns många goda skäl för att försöka komma bort från fossila bränslen (bl a pga alla luftföroreningar dom ger upphov till) – MEN koldioxid är inte ett av dom skälen.

  40. 51
    Jonas N

    #46
     
    Jag skulle också vara intresserad av ett övervägt och eftertänkt svar på Lennart B. Tyvärr duckar han dock ofta när frågor blir för ‘besvärliga’, tom försöker avleda med någon (i sammanhanget) irrelevant referens.
     
    Men även om man inte fullt ut accepterar Salbys påståenden om att all (eller mycket av den) variation (ackumulation) vi sätt skulle vara naturig, tyder ju detta på att omsättningshastigheten är ganska stor, och att den totala residenstiden (av en extra tillförd CO2-molekyl) inte behöver vara så särledes lång.
     
    Den påstått långa residenstiden har ju varit yttlerligare ett alarmistmantra, som skall låta olycksbådande …

  41. 52
    Tage Andersson

    Should We Worry About the Earth’s Calculated Warming at 0.7OC Over the Last 100 Years When the Observed Daily Variations Over the Last 161 Years Can Be as High as 24OC? frågar Darko Butina, pensionerad forskare med stor erfarenhet av pattern recognition. Han skriver bl.a, “When you dissect this very complex looking scientific problem of man-made global warming to its basic components, what you find is that the whole concept of global warming and climate change has nothing to do with science but everything to do with a very desperate attempt to connect temperatures with a few molecules of CO2 that have been generated by burning fossil fuels, while ignoring vast majority of CO2 molecules that have been generated by nature itself.”
    http://wattsupwiththat.com/2013/04/15/on-the-scales-of-warming-worry-magnitudespart-1/#more-84264

  42. 53
    Tage Andersson

    Anders #30
    Om en attitydundersökning av den typ som diskuteras här får en svarsprocent omkring 30 tycks den anses som acceptabel. Själv har jag svårt att lita på dem; vad tycker de 70 procent som inte svarat.

  43. 54
    Jonas N

    Anders P, Ja det var väl lite min poäng. Du har ofta beskrivit vad Bayesiasnk statistik är, men konsekvent undvikit att beröra den relevanta frågan om (eller snarare kritiken mot) hur den används för att försöka beef:a upp pdf:en för den sk klimatkänsligheten.
     
    Du har inte skrivit det rätt ut, men ofta kommit med dina lätt anekdotiska inlägg, som om de skulle vara förklaring eller tom försvar av sagda ofog (‘expertgissningar’)
     
    Du har alldeles rätt i att ‘en gissning behöver inte vara fel’ (bara för att det är en gissning). Men att gissa hur rätt ens egen gissning är gör den inte mer träffsäker. Och att ‘spä på’ en nödtorftigt konstruerad (ev modellerad) pdf med egna gissningar gör den inte bättre .. Men gissningar som metod att skaffa kunskap är i grunden fel. Även i de fall man råkar gissa rätt …
     
    Jag är tveksam till ifall Sverige Danmark exemplet tillför något alls. Frågan huruvida ett vad skall accepteras (anses ‘fair’) eller inte är i högsta grand subjektiv, och ändå är en jämförelse med tidigare liknande situationer (Dvs frekventistisk approach) den bästa navigeringshjälpen att ta till.
     
    Om du har 20 sk ‘fotbollsexperter’ som gissar, kanske lika, eller olika, och vissa är verksamma i Sverige och andra i Danmark, kommer inte att hjälpa dig vid en sådan bedömning. Inte ens om alla gissar samma sak.
     
    Experter om (den sortens) framtiden brukar nämligen vara precis lika träffsäkra som chimpanser som kastar pil, eller en bläckfisk som väljer mat ur två olika kärl.
     
    Och i cancerdiagnos-exemplet byggde hela poängen på att man a priori kände till den verkliga frekvensen i populationen.
     
    Så om du vill övertyga någon om att du verkligen är ”internationellt engagerad i att introducera sannolikhetstänkande inom meteorologin” behöver du vara lite mer specifik och riktad än allmänga skolboksexempel tycker jag …
     
     

  44. 55
    Tage Andersson

    Blomberg #50
    Du har nog helt rätt: Om skribenterna här bombarderade chefredaktörer och journalister med fakta skulle man nog kunna påverka media och i förlängningen den allmänna opinionen och politikerna. MSM är ju nu erbarmligt enögda.

  45. 56
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Jonas #54,

    Jag håller med dig om problemen med att låta påskina att ett påstående på något sätt kan göras säkrare om man gissar, och försöker kvantifiera, den epistemologiska styrkan. I Bayesiansk statistik så har du subjektiva sannolikheter in, och får då med logisk nödvändighet subjektiva sannolikheter ut; ett mått på styrkan i den subjektiva tron eller övertygelsen.

    Låt vara att detta är vetenskap, som Anders P säger, men i så fall är det väl mer psykologi än klimatvetenskap?

  46. 57
    Ingvar Engelbrecht

    Ingemar #56
    Nu har jag inte satt mig in i detta ämne men om det är som du säger att man använder subjektiva sannolikheter som input så blir ju inte resultatet replikerbart av andra forskare om de inte använder samma subjektiva sannolikheter. Låter korkat men jag har kanske missförstått hela konceptet.Subjektivitet in subjektivt färgad output ut
    ??

  47. 58
    Jonas N

    Ingvar E
     
    Jodå, om ‘experten’ uppger att hans ‘omdöme’ säger att klimatkänsligheten borde ligga mellan värdena 2 till 10 °C och dessutom uppger att han ‘antar’ alla värden i detta vida intervall är lika ‘sannolika’ (enligt hans bedömningar)
     
    Dvs om han tillfogar sin ‘expertbedömning’ om likformig sannolikhet inom det intervallet, så kan andra kontrollera beräkningarna.
     
    I detta fall används ‘okunnigheten’ (Vi vet inte vad klimatkänsligheten är, men bedömer att den ligger i detta vida intervall, och vi vet inte heller vad som är mer eller mindre rimligt, dvs sätter sannolikhetsfördelningen till ‘likformig’ inom hela intervallet) ..
     
    .. för att trissa upp ffa den övre svansen av sannolikhetsfördelningen, dvs öka (den bayesianska) sannolikheten för att klimatkänsligheten skall vara hög …
     
    Detta kan göras med en helt formell ansats, och tom kallas ‘vetenskap’ av somliga. Men jag hävdar att den övningen kontaminerar, inte förbättrar kunskapen om hur det faktiskt ligger till …

  48. 59
    Tage Andersson

    Om atmosfärens CO2-balans: Ca 200 Gt kol lämnar och tillförs årligen på naturlig väg atmosfären. Ca 8 Gt tillför människan atmosfären. Människans bidrag är alltså av storleksordningen 4 procent. Märkligt nog ger dessa få procent en anmärkningsvärt jämn stegring sedan MaunaLoa-mätningarnas start 1959. Möjligen kan detta bero på hård bearbetning av Mauna-Loa-observationerna, som ska ge ”bakgrundsvärden”.
    Atmosfären innehåller ca 800 Gt kol. Enklaste sättet att skatta uppehållstiden är innehållet dividerat med utbytet, här 800/200= 4 år. Eftersom atmosfärens CO2-halt anses stiga är detta för enkelt. Uppehållstiden anses därför betydligt längre, upp till 500 år. Men, även med längre uppehållstider försvinner först CO2 relativt snabbt och efter några decennier återstår endast några få procent. Alarmistargumentet att våra utsläpp stannar kvar i hundratals år ger fel intryck. Endast en bråkdel av våra utsläpp stannar kvar.
    Allt tyder på att atmosfären är relativt okänslig för CO2-halten. Klimatmodellerna har hittills övervärderat uppvärmningen.

  49. 61
    tty

    Anders Persson #49
    Eftersom kanske inte alla vet vad Bayesiansk statistik innebär har jag använt en fotbollsmatch Sverige-Danmark som belysande exempel. Det är alltså meningsfullt att 10 minuter innan full tid ha en mer eller mindre välgrundad sannolikhetsuppfattning om hur matchen ska sluta, en uppfattning som den traditionella, icke-Bayesainska statistiken förnekar.”
    Den stora fördelen med Bayesiansk statistik ur klimatvetenskaplig synpunkt är att man med ett kreativt val av ”prior” kan få ungefär vilket resultat som helst. ”Prior” är alltså en hypotes om det sökta värdet som man har som ingångsvärde och som man sedan modifierar med empiriska data till en ”posterior”. Låt oss t ex säga att det står 4-1 till Danmark i exemplet ovan och att du som ”expert” anger som prior att Sverige med 100% sannolikhet kommer att vinna med 10-4 eller mera. Detta strider ju inte direkt mot de empiriska data men du kommer ändå att få en rätt hyfsad sannolikhet för svensk seger när du tuggat dig igenom den bayesianska sifferkvarnen. 
    Det är f ö helt möjligt att med traditionell statistik beräkna det troliga utfallet av en fotbollsmatch givet att det står t ex 4-1 tio minuter före full tid. Och resultatet blir troligen inte sämre än med bayesiansk metodik. Det förutsätter dock att man har en rimlig mängd data från riktiga fotbollsmatcher, också det en öm punkt i klimastvetenskapliga sammanhang.

  50. 62
    Labbibia

    tty# 61
     
    Liknelsen mellan svårigheten att sia om resultatet av en fotbollsmatch och att förutsäga klimatet är ju ganska bra.
    Det finns väldigt många faktorer och variabler som påverkar…..Vädret (!), åtminstone 32 spelare (inklusive de på bänken) coacherna, domarna, publiken (päronkastning ex) :-)
     
     
    Det är ingen tillfällighet att det är så svårt att få 13 rätt på tipset….
    Och det är ingen tillfällighet att det är så svårt att sia om klimatet. Vi har väl en ungefärlig uppfattning om planens storlek (vi har ett klimat), men där vet vi inte ens hur många ”spelare” (alla faktorer som påverkar klimatet) som är på planen, eller om planen ens har två mål… ;-)

  51. 63
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    tty #61,

    Det förutsätter dock att man har en rimlig mängd data från riktiga fotbollsmatcher

    Det är väl just kunskapen om sådan tidigare statistisk (vunna/förlorade matcher i liknande lägen) som utgör vad man kallar ”expertkunskap)?

  52. 64
    Jonas N

    Njae Ingemar ..
     
    Sådan ‘erfarenhet’ har förstås de sk ‘experterna’, men vore det bara hyfsat OK information av många tidigare landskamper, med lag inblandade av ungefär jämförbara nivåer&skillnader, så är det just den ‘frekventistiska’ approach som Bayes försökte komma förbi och vidare ifrån.
     
    On en ‘expert’ vet att Zlatan har lite feber, och kommer att krokna efter max 60 minuter, då har denne ett ‘expertövertag’ över tradionell frekventistisk information och övriga ‘experter’, som tillåter honom(?) att göra en ngt annorlunda bedömning, men fortfarande baserat på samma grundinformation.
     
    Men poängen är väl snarare att fotbollsexperterna mest är personer som kan sitta och snacka i studion och låta informerade. Jag tror inte någon av dem klarar av att systematiskt vinna pengar på betting mot resten av populasen som också spelar.

  53. 65
    Perfekt

    Om någon konstruerar en vinnande modell för att förutspå resultatet på stryktips eller V75 kommer jag att börja tro på möjligheten av fungerande klimatmodeller.

  54. 66
    Anders Persson

    #61 tty: Du sitter och ser på matchen Danmark-Sverige och danskarna leder med 1-0 när 15 minuter återstår. En norrman erbjuder sig att slå vad 1-100 att danskarna kommer att vinna. Vare sig du är klimataktivist eller skeptiker, bayesian eller frekventist måste du bestämma dig om detta är ett bra vad eller inte. Ska du anta det eller inte?
     
    Från dina 40 år som fotbollsintresserad vet du att det hänt att laget i underläge 15 minuter före full tid ändå vunnit. Men hur ofta? Kanske har du en magkänsla av att det är 1 chans på 50. Eller så finns det någon sajt på nätet som berättar att detta i europeiska nationella matcher inträffat 1 gång på 50. Då är din ”prior”, baserad på frekventistisk statistik, 2%. Om detta ”objektiva” värde bör alla vara ense.
     
    Men vad som gäller i genomsnitt gäller kanske inte just i den här matchen. Zlatan visar kanske klara tecken på magont eller Sverige varit tvungen att byta ut en annan av sina stjärnspelare. Detta motiverar att du subjektivt minskar din ”prior” till kanske 1.5% men står fast vid vadet. Någon annan ”expert” sänker kanske till 1% varvid vadet blir avböjt..
     
    Det vore ju helt poänglöst om någon statistiker nu kom inrusande och sade att dessa två sannolikheter saknar vetenskaplig grund. Det är visserligen helt sant, men ett beslut om vadslagning eller ej måste till slut tas trots allt.
     
    Statistikern kan dock kritisera  v ä r d e n a  1% och 1.5%. Kanske har han frekventistisk statistik som visar att chanserna är större eller mindre i just dansk-svenska fotbollsmatcher. Men det befriar honom inte från uppgiften att ta ställning till sannolikheterna i just  d e n n a match. 
     
    Vi kan basera våra sannolikhetsutsagor om det framtida globala klimatet delvis på frekventistisk statistik. Men det befriar oss inte från uppgiften att avgöra om vår miljö under kommande 50-100 åren kommer att uppleva samma ”forcing” mekanismer som de senaste 300-30 000 åren (eller på vad vi baserar vår frekventistiska statistik).

  55. 67
    Jonas N

    Fortfarande, Anders P, du kan inte skapa ny information bara genom att gissa att du gissar rätt …
     
    Redan GCM:ernas modellering av CO2, och ffa hur övriga systemet anpassar sig till en förändring där, är ju den sortens antagna (dvs gissade) ‘expertbedömningar’ om hur fysiken fungerar. NB, där finns också riktig fysik i GCM:erna, och den är alltså inte kritiserad här.
     
    Vidare:
    Du känner säkert till IPPC:s ofog att ange ‘sannolikheter’ för diverse utfall, för olika fall av ‘attribution’, samt även specar hur väl man/de anser sig ‘förstå’ de olika effekterna och vad som styr dem. Väldigt ofta baserat just på dylika Bayesianska gissningar om hur duktig man är på att gissa.
     
    Men nej! Man måste inte alls lägga till sådant (för att avgöra ifall man skall ingå/avstå) ett vad. Speciellt bör man inte hålla på med sådant och kalla det vetenskap eller tom ‘bästa tillgängliga kunskap’. Det vore direkt vilseledande!
     
    En vetenskaplig sammanställning måste alls inte på stående fot, med 15 mintuer kvar, ingå några vad. Eller gissa hur bra den kan gissa framtiden. Och försöka förkla sådana gissningar i skenvetenskaplig ling, gömt bakom bakom pompöst språk.
     
    Lite kul sammanträffande, att precis det jag kritserade igår kväll, har undersökts lite mer noga och formellt av Nic Lewis, och nu publicerats i Journal of Climate.
     
    Nic Lewis anses förstås vara en ‘climate denier’ enligt CAGW-trons självpåtagna åsiktspolis och -resgistrering. Men han behärskar nog statistik bra mycket bättre än de.

  56. 68
    Lennart Bengtsson

     
    hej
     
    Om intresse finns skriver jag gärna ett inlägg om kolcykeln men har inte tid förrän i slutet av nästa vecka. Nästa tisdag håller jag en föreläsning vid geoinstitutionen i Uppsala
    Lennart

  57. 69
    S. Andersson

    Lennart #68:
    Kolcykeln är svart, va?
     
    (Hade en biologilärare som ville vara lustig och kallade citronsyracykeln ”lemonadhojen”.)

  58. 70
    Argus

    #66 och liknande
     
    Jag kommer tänka på försäkringsbolag. Från början handlade det om att fördela risker till priset av vinst i försäkringsbolaget. Numera får jag känslan av att det är fokuserat på vinst (för försäkringsbolaget).
    Och det är därför de vill veta lite mer. Eller mycket mer. Så mycket som möjligt kan man nog säga. Därför att försäkringsbolaget egentligen hatar risk. Lika mycket som riskkapitalister, trots epitetet.
    Svår nöt om man börjar fundera lite djupare…….
    Lite socialt. För nu många år sen (preskriberat med margninal) tog jag upp lite grann om försäkringsmatematik på en middagsbjudning. Jag ville ‘glänsa’ lite med vad jag kunde: ‘Jaha, använder du mycket Taubersatser på jobbet?’ Den tillfrågade satt i kundtjänst på ett större försäkringsbolag. Taubersatser behandlar alltså om hur man kan bestämma limesvärden för krångliga integraler – tror jag – genom att Laplacetransformera….. Njee, hon använde inte Taubersatser alls!
     
    Och så har jag också märkt att det inte är höggradigt populärt att dra upp en klimatdiskussion på (senare) middagsbjudningar. Det har gått dithän att jag inte nämner det alls om jag inte blir direkt tillfrågad. Så kan det bli.
     
     

  59. 71
    tty

    Ingemar Nordin #63
    Det är väl just kunskapen om sådan tidigare statistisk (vunna/förlorade matcher i liknande lägen) som utgör vad man kallar ”expertkunskap)?
    Inte i Bayesiansk mening. Om ”expertkunskap” är kvantifierbar är Bayesiansk statistik inte behövlig, det går minst lika bra med traditionella metoder. Bayesstatistik är ett försök att hantera ”tyckande” på statistisk bas. Vilket Anders P demonstrerar i #66 ovan.
    Det finns förvisso fall där bayesstatistik är användbar, men den är extremt lätt att missbruka. Själv bortser jag helt från bayesstatiskiska uppgifter där man inte exakt har specificerat vilken prior man använt. Sådana data är fullständigt meningslösa.

  60. 72
    Anders Persson

    #70 Argus och 71 tty: Ack, om världen var så välorganiserad.! När man för (drygt?) 100 år sedan boerjade med arbetsplatsolycksfallförsäkringar i USA hade man ingen egen statistik att bygga på när man skulle definiera premier och kompensation. Man fick starta från gissningar baserade på tysk statistik från slutet av 1800-talet och sedan – i Bayesiansk anda – successivt uppdatera sina siffror när anmälningarna från de olycksdrabbade kunderna kom in.
     
    Man hade givetvis kunnat säga: -Vi drar igång arbetsplatsolycksfallförsäkringar om tio år när vi har tillräckligt statistiskt underlag. Men det var givetvis politiskt omöjligt.

  61. 73
    Pelle L

    Argus #70
     
    I min värld finns det två ämnen som är tabu att diskutera vid middagsbordet:
    Religion och politik.
     
    Och eftersom klimatfrågan består till nästan 50% av vardera (+ lite vetenskap), så är det självklart ett förbjudet ämne vid taffeln.

  62. 75
    Adolf Goreing

    #68 Helt klart! Vore bra om du samtidigt kunde kommentera varför det verkar som att IPCC kraftigt har överdrivit ”residual time” för CO2 och därmed tvingats ta till en okänd ”carbon sink” som förklaring då atmosfärshalten inte är högre än den är.
    Se bl.a länk: http://folk.uio.no/tomvs/esef/ESEF3VO2.htm

  63. 76
    Håkan Sjögren:

    Stickan no1 # 23 : Jag vill minnas att det under kommunisttiden i Ungern hände att någon bröt sig in i partihögkvarteret och stal resultatet av det dagen efter planerade riksdagsvalet. Mvh, Håkan.

  64. 77
    Håkan Sjögren:

    Lennart Bengtsson # 31 : Du bekymrar Dig över den långa uppehållstiden i atmosfären för koldioxiden. jag trodde att man var överens om att genomsnittligt stannade en molekyl CO2 5 år i atmosfären. Jag anser inte att 5 år är en lång tid nät jordens ålder är närmare 4,5 miljarder år. Mvh, Håkan.

  65. 78
    Håkan Sjögren:

    tty # 61 : Om bayesiansk statestik kan användas till att stärka AGW-gissningen är den lika värdelös som en flugskit i en gödsselstack. Mvh, Håkan.

  66. 80
    Bo Blomberg

    Adolf Goreing # 75
    din länk kändes som en tung spark i skrevet på IPCC!! (och som Håkan Sjögren skriver i # 77: 5 år verkar vara den genomsnittliga uppehållstiden för en CO2molekyl i atmosfären, ifall man vill hålla sig till ”science” vill säga, till skillnad från ”IPCC science”….)

  67. 81
    VVS:aren

    Det kan vara svårt med uppehållstid. Man kan jämföra med vatten i ett vanligt radiatorsystem. Där snurrar vattnet mellan radiator, rör och panna. (jmf CO2 som utbytes mellan atmosfär, land/växter, ythav).
    Med en kran brukar man kunna fylla på vatten i värmesystemet (jmf fylla på med CO2 med fossilt ursprung).
    Hur stor är då uppehållstiden för en vattenmolekyl i en del av systemet (säg radaitorn jmf atmosfären). Om radiatorn innehåller 5 l och cirkulationspumpen pumpar 1 L/s så blir (i snitt) uppehållstiden i radaitorn 5 sek. MEN…det är inte samma som att vattenmolekylerna vi fyller på värmesystemet med har en uppehållstid på 5 s i värmesystemet. (skulle bli sådana vattenskador då). Förhoppningsvis stannar det ”överskott” av vatten som vi tillförde med kranen i flera år i systemet innan det läcker ur via nån otät rörkoppling (jmf CO2 försvinner i djuphavet).

  68. 82
    Sören F

    Camilla#9, själv#30, tty#79
     
    Den där senaste Nic Lewis-studien blev ett bra exempel på det jag var inne på, skepsis som bjuder upp varmsidan på dess egen spelplan, och i det här fallet ungefär halverar klimatkänsligheten ner mot 1,6 C.
     
    Samtidigt är det alltså begränsat vad det kan ge på den andra fronten, där man inte är hänvisad till hittills utvecklad GCM-modellering och där klimatkänsligheten därmed kan få se sig än en gång, ytterligare halverad.

  69. 83
    Staffan

    ”Varning för värmebölja”–SMHI.  Värmen börjar bli rent olidlig nu,  13º här i Norrköping t.ex.
       Men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, SMHI, och Umeå universitet, tar i år verkligen itu med den mediala upphett(s)ningen:  Om dygnsmax väntas bli 26º i (minst) tre dagar i följd varnar man, dock bara myndigheter.  (Tänk själv:  26º på eftermiddagen!  Ohyggligt!)
       Om dygnsmax väntas bli 30º tre dagar i följd varnas förstås allmänheten också!  Klass 2-varning blir det om det ska bli 30º fem dagar i följd.  Blir det ännu värre [men det är knappast möjligt], kommer – antar jag – sirenerna tjuta.
       Och då ska vi alla… Ja, vaddå?  Gå med i miljöpartiet?
    (NT.se idag 18 april.)

Kommentarer inaktiverade.