Fredag under snötäcket

Någon här på TCS tipsade om detta häromdagen. Verkar bekant? Ja, de flesta av oss tycker nog det räcker med snö nu. Får se om det ändå blir en grön jul – jag tror det knappast.

Långt borta – på den karibiska ön Grenada – fortgår livet som vanligt. Vore skönt om man hade +30C året om. De gröna hägrarna där har haft lite tid att lära sig nya trick. Ganska fantastiskt – och de lär tydligen upp varann. Man måste nog ompröva begreppet fågelhjärnor.

Det finns fler klipp på YouTube av samma företeelse, ex denna. Någonstans läste jag också att kråkfåglar (varav vissa lärt sig använda verktyg, som pinnar att peta fram larver med) kan känna igen mänskliga ansikten (som snäll/elak/farlig).

Den mänskliga hjärnan är också ganska fantastisk – ta er gärna tid att se detta inslag, och fundera på vad som egentligen händer inombords. Det hela benämns McGurk-effekten.

Annars har jag inte så mycket att komma med i dag- tänkte bara lägga ut denna länk som öppen tråd för dem som vill argumentera här ute på Internet. Men kanske är det bäst att gå en kurs först:

Och vad tycks om denne tänkare (klicka för större bild)?

Lite märklig kontrast mellan de två övre och de tre nedre? Kan man gissa på två MP-väljare? Men Ferry bor ju förståss inte på Södermalm och verkar mer gilla vin än latte… Hm …

Einstein påstås en gång ha sagt: ”Two things are infinite: the Universe and human stupidity; and I’m not sure about the Universe!” (men det lär inte alls ha varit han – en undersökning av citatets ursprung finns här).

Undrar varför mina associationbanor plötsligt tog den vägen?

Musikhälsningen i dag blir sammanfattningsvis självklar:

Dela detta inlägg

42 reaktion på “Fredag under snötäcket

  1. 1
    John Silver

    Ja-a, det vore jätteschyst med en jättekris liksom.
    Hoppas alla dör ba.

  2. 2
    Peter Stilbs

    Läste just detta – censur i tiden av Disney’s Tomteverkstad – man tar sig för pannan. Men ca 97% av röstande tyckte det var en mycket dålig idé

    http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article15933831.ab

    Hade platsat i Fredagsroligt… men egentligen är det inte roligt alls. Och ovanpå allt PK om Luciatåg och annat, som man bara kan känna overklighet inför. 

  3. 3
    Peter F

    Törnells vintersaga berör mig alltid. Första meningen om drivis i Kvarken börjer växa till nu här i Holmsund, 7 dagar i rad bakom slungan,  mer snö på väg,  lite vemod att det är 4 månader kvar till våren. Å andra sidan bara 2 månader kvar till att driva upp tomatplantor m fl.

  4. 4
    Lasse

    Annat var det förr! Då kallades hela ledighetskommiten in och skyfflade snö tills gatorna var rena. Hade vi gjort så hade Löfdens önskan kunnat uppfyllas för en dag, samtidigt som hans förra arbetsgivare gått i taket!
    Funderade på varför affärsinnehavare med trottoar inte gör en egen insats. Efter en glidande promenad i stan så valde jag köpcentret för inköpen!

  5. 7
    Tudor

    Björn Ferry bor tillsammans med sin armbryterska i en by i det inre av norrland under närmast sektliknande förhållanden. De flesta i byn verkar vara släkt med varandra. För mig är detta komik, så jag tycker det platsar under fredagsroligt. Angående utdelningen av polarbröds utstickarpris; Är det inte Anders Wijkman som står där längst till vänster. Utstickarpriset utdelades i år till ett par kufar som inte gillar pengar och ränta.

  6. 9
    Åke N

    Yes byebye polarbröd. Äter numera bara rätter från Familjen Dafhgård (inte säker på stavningen).

  7. 10
    Lasse

    Polarbröd , bakas i Norrland och går att köpa över hela Sverige. Vad är det för grönt med detta?
    Grön tillväxt är väl lokalproducerad mat!

  8. 11
    Pelle L

    Fan också!
     
    Där rök min standard-frukost-macka  :(
     
    Men visst finns det andra bagerier som gör mjukt tunnbröd?
    Alltså det som kallas Tult i Dalarna.

  9. 12
    Iven

    Istvan #6

    Hur har PIK det med logiskt tänkande?
     Om det nu skulle vara så, att nederbörden över Antarktis ökar p.g.a. ökande global temperatur, då kommer väl ökad avdunstning från haven (70 % av jordens yta) vara orsaken? Ökad avdunstning sänker då nivån på havsytan, medan en kalvande Antarktis (p.g.a. Trycket från snömassorna) ökar havsnivån i motsvarande mån. Mao ett helt normalt kretslopp. 
    Dessutom omvandlas en del av nederbörden till ökningen av istäcket.

    Men PIK med bl.a. domedagsprofeterna Schellnhuber, Rahmstorf och J.
    Rockström som klimatexpertis har väl sin egen vinkling även i detta fall.     

  10. 13
    Labbibia

    Tack Peter!

    Oerhört fascinerande detta med att ögat ”kör över” och ”lurar” hörseln. Måste erkänna att jag blev rätt tagen av det faktumet. Man kan ju inte låta bli att undra om det finns/funnits en evolutionär fördel med detta?

    ”Vintersaga” är i mina ögon (obs ögon, apropå, ja ni såg väl själva ovan ;-) ) bland det absolut mest träffsäkra och det bästa som gjorts  musikaliskt för att beskriva Sverige. Melankolin, ödsligheten, inte bara i landskapet, utan även i själarna hos alla oss som bebor landet. Människor kanske blir sådana av att leva halva året i mörker och kyla?

  11. 14
    Tudor

    #8 och #11

    Polarbröd exporterar också sina produkter till bla Frankrike. Det kan knappast kallas närproducerat. Var inte så dumma att ni slutar köpa bröd från Polarbröd. Låt Israelhatande vänsterextremister ägna sig åt bojkotter. Vi bör köpa de produkter som vi tycker bäst om, då fungerar marknadsekonomin bäst. Vi bör väga pris mot nytta. Marknadsekonomi och frihandel är den den rätta vägen.

  12. 15
    Börje S.

    Plarbröd häller i alldeles för mycket socker i sina produkter. Tack och lov att jag bor i Skåne, där man kan köpa gott, nybakat bröd i snart sagt alla butiker. (Reklam i TCS: En hyllning till alla på Södervidinge bageri. Hoppas ni aldrig går på den förjordade klimathypen!)

  13. 16
    bom

    #15 Har Du släppt föräldravrålet ur björnkramen nu? Eller har dom låst ut Dig?

  14. 17
    Per-Olof Persson

    Att hoppas på en global kris är rätt schysst. Ju kraftigare nedgången är desto snabbare är krisen över. Exempelvis krisen 1920-21 i USA innebar att BNP föll med 54 %, men krisen varade enbart i 18 månader. Arbetslösheten steg endast till högst 12 % eftersom lönerna var rörliga nedåt. Även priserna var rörliga nedåt och den genomsnittliga reallönen sjönk inte.

    Jämför med krisen i Japan som har pågått sedan början av 1990-talet eftersom politikerna inte tillåter att problemen avvecklas. Felinvesteringar och överskuldsättning tillåts inte att avvecklas, vilket leder till en långt utdragen kris.

    Det är inget ny kunskap att bankerna skapar både uppgångar och nedgångar i ekonomin. Detta hände redan på 300-talet f.kr i Grekland. Rent juridiskt har man aldrig löst problemet med vem som äger insättarnas pengar. Detta har lett till problemet att 1 kr kan ägas av flera personer samtidigt.

    Exempelvis om insättaren sätter in 1 kr på ett vanligt lönekonto. Insättaren vill ha tillgång till 1 kr när denne så önskar. Men om 90 % av alla kronor är kvar i banken alltid. De flyttas enbart ifrån konto till konto. Då kan banken utan risk använda 90 % av insättarnas pengar och låna ut dessa.

    Men då uppkommer problemet att om banken lånar ut 1 kr, kommer denna krona att ägas av två personer. Om denna krona därefter sätts in i en annan bank, så kan kronan lånas ut ytterliggare en gång. Nu finns det tre ägare till samma krona osv.

    Vad är då problemet med detta? Om en helt ny krona kommer ut i ekonomin, kommer det att ta många år innan just denna krona har höjt alla priser i ekonomin. Kronan kommer inte i heller att höja alla priser lika mycket.

    De som tjänar på att en ny krona skapas är de individer/företag/offentlig sektor som först får tag på den nya kronan. Dessa tjänar köpkraft eftersom kronan går att använda innan den har höjt priserna i ekonomin. En del kan nu göra osynliga vinster på bank/penningsystemet. De som förlorar är de som får tag på kronan sist eftersom de under lång tid har betalat för höga priser. 

    Uppgångarna skapas genom att en del företag får tag på de nya kronorna innan dessa har höjt företagens kostnader. Vinsterna stiger och fler investeringsprojekt blir lönsamma enligt kalkyler. Men kalkylerna tar inte hänsyn till att produktionsresurserna är knappa (arbetskraft, stål, betong etc).

    I uppgången kommer resurserna att användas både i produktionen av konsumentprodukter och av investeringsvaror. Uppgången leder till en brist på resurser och priserna på dessa stiger. Plötsligt är investeringsprojekten inte lönsamma längre och dessa avvecklas. Om dessa olönsamma projekt inte avvecklas, kommer ingen ny uppgång att uppkomma.             

  15. 18
    Pelle L

    Per-Olof Persson #17
     
    Att hoppas på en global kris är rätt schysst
     
    Tycker du det på allvar?
    Hur stor menar du att en schysst kris bör vara?
    Hur många människor skall svälta?
    Hur många barn skall dö för att det skall vara ”schysst”? 
     
    Menar du detta? Fy f*n  :(  :(  :(
     
    Själv drabbas du naturligtvis inte av dessa kriser.
    Det går ju att skydda sig med hedgefonder, optioner, blankning och derivat.
     
    Gissar jag rätt i att du är ekonom?
     
    Vem vet? En vacker dag får du kanske Nobels fredspris på grund av dina framsynta visioner. Vägen framåt via globala kriser!

  16. 19
    Börje S.

    #16 bom

    Nja jag har väl plitat ner några till, men nu får det nog vara nog tror jag nog. 

  17. 20
    Henrik

    Den som har tid över kan väl starta ”föräldraoptimisterna”. Vi skulle slå 4000 medlemmar i ett nafs ;)

  18. 22
    Staffan

    Jag var i Stockholm igår.  Snöskottningen sparar man på!  Gick från (i princip) Konserthuset till Medis, och såg en del.   Riksbron, tex., över till Riksdagen.   7-8 cm snömodd att pulsa fram i !   Eller Götgatan.   Vid en affär där hade ett par killar (18-19) sopkvastar framme, och gjorde trottoaren ok.  Men det var enda försöket jag kunde se!  Är snöskottning ett kommunalt monopol i huvudstaden?
    —  Rent generellt tror förstås ni i huvudstaden på det där som media säger om klimatet?  Att det verkliga hotet är att vi får 4, ja tom. 6, grader varmare, och dör av värmeslag!  (Hittills, sedan 1722, har ju 20º varit högsta julidagssnittet [i Uppsala];  om det nu skulle bli 24º — ja, det förstår ni väl själva att det går åt h-v-e?
    — (I morgon kan det förresten komma en decimeter nysnö här i Peking!  Hemskt!  Jättehemskt!  Vi brinner upp!)

  19. 23
    Pelle L

    Men det är ju fredag!
     
    Tack Peter Stilbs för din exposé över naturligt och onaturligt, mänskligt och omänskligt vilket som vanligt bildar ett sanslöst potpurri över vår tid och vår värld!
     
    Monica Törnells En vintersaga är en av mina favoriter också. Har den på en USB-stick som kan stoppas in i valfri spelare.
     
    Jag själv (såsom varande Västkust- och f.d. Tjörnbo) berörs speciellt av strofen ”en ensam Volvo sliter i motvinden på Tjörnbron”.
     
    Jag tänker då på de åtta människor som fick sätta livet till, när de med full fart färdades ut i ingenting efter att den gamla Almösundbron rasade vid en påsegling 1980.
    Usch vilket slut! Och P-O P här ovan önskar sig (oss)  schyssta katastrofer!
     
    Nu till den lättsamma delen :)
    Och det passar ju bra när vi redan är inne på minnen med sjöfartsmotiv.
    Detta har jag fått mig berättat av en gammal flottist, så det måste vara sant  :)
     
    Det var alltså den gamla båtsmannen, som efter ett långt och strävsamt liv i Karlskrona och på flottans skepp avtackades då det var dags för avsked och pensionering.
     
    Han hade vigt sitt liv åt Flottan, Karlskrona och Havet.
     
    Det avtackande befälet frågade, lite lätt ledande, att
    ”nu skall väl Båtsman slå sig ned här i en stuga vid segelleden och njuta av att se fartygen komma och gå?
    Eller hur skall han fördriva sina dagar?”
     
    Varpå Båtsman svarade:
    ”Näe.
    Nu skall jag ta en åra  på ena axeln.
    Och så skall jag gå inåt landet.
    Och jag skall gå och gå, ända till folk frågar mig
    -Vad är det du bär på?
    Där skall jag stanna, bygga mig en stuga och slå mig ner för resten av livet!”
     
    (Fritt efter min gamla kamrat Hans B., f.d. flottist. Tack Hans för många goda skratt!) 
     
    Trevlig helg alla! Med eller utan katastrofer.

  20. 24
    Christopher E

    Jag och min fru brukar faktiskt roa oss med hägrar precis som fågelfilmen visar när vi är på Mauritius. En art av häger som är mycket nära släkt med den i filmen håller till i botaniska trädgården. Vi upptäckte beteendet av en slump när vi matade fisk och fåglar vid en av dammarna. Den grönryggade hägern tog brödbitar och använde dem som bete för att fiska. Riktigt kul.

  21. 25
    Staffan

     National Renewable Energy Laboratory (NREL).   Hört om dem?  Golden, Colorado.  Lyder under Department of Energy.  [Lär ha fått en miljard dollar av regeringen sedan 2010]  Själva forskningen sköts av MRIGlobal, Kansas City, MO.  Gäller t.ex. ”renewable energy” — ”such as sunlight, wind, rain, tides, waves and geothermal heat” (wiki).
    ”Watchdog” i Colorado har försökt forska lite, här.  Men Ms. Kerrilee Ann Crosby på NREL hotade då med mord…
    Vad hon gör på NREL är inte klarlagt.  Men på LinkedIn skrev hon:  “In our weekly meetings I play this lil game called ’How Much Can I Fart In This Leather Chair And Get Away W/ It’. Works best with a hangover.”
    Förnybart, det där?
    http://watchdog.org/64309/co-govt-lab-worker-threatens-mass-murder/

  22. 26
    Slabadang

    Christoffer !
    På Maldiverna så hade vi ett par fåglar som ungarna kalade ”pommes fritesfåglar”
    om jag inte minns fel så var de svarta med gul näbb och jobbade i par. Fåglarna koncentrerade sig på barn som åt och den ene hoppade upp precis utom räckhåll för barnet för att få dess uppmärksamhet och därefter gick kompisen in snett bakifrån och knyckte i första hand en pommes frites från tallriken om och om igen. var de riktigt små barn så var de ännu fräckare och kunde knycka fritsen helt utan risk.Det verkade xom om de kunde läsa av barnens motoriska status!

  23. 27
    Gunnar Strandell

    Per-Olof Persson #17
    Jag tycker att ditt resonemang är intressant. Men fredag kväll är inte min bästa tid för att smälta det.

    Du pekar på bankers möjligheter och verktyg för att skapa eller hålla tillbaka en bubbla.

    Jag är nyfiken på nästa steg och hoppas att det är en analys av vad som leder dem fram till det sätt de väljer att använda verktygen.  

  24. 28
    Pelle L

    P-O P #17
    Maken till naiva resonemang ser man sällan numera, du har nog rekordet här i kategorin Årets Trams!
     
     
    Jag tar tillbaka frågan jag ställde tidigare. Du är helt klart inte ekonom.
     
    Men då uppkommer problemet att om banken lånar ut 1 kr, kommer denna krona att ägas av två personer.
     
    Humor!
     
    Vad är det förresten du vill ha sagt?
     

  25. 29
    Börje S.

    http://www.facebook.com/Foraldravralet

    Usch, det var inte så kul att vara hatad som jag trodde. Thomas är sett ur den synvinkeln beundransvärd.

    Jag lägger av föräldravrålsdebatterandet. Jag ser så här i efterhand också att jag var väl insinuant när jag försökte tala med dessa oroade föräldrar som vill göra något åt klimatet genom att vråla så att våra politiker till slut finner sig tvingade att ändra klimatet så att alla förmodade väljare blir nöjda.

    Det som gjorde mig upprörd var naturligtvis att de försvarslösa ungarna som blir utsatta för aningslösa föräldrars tuggande om det förskräckliga klimathotet som snart kommer och tar dem. Men det är ju medias fel. 

    När jag ser resonemanget så inser jag plötsligt också att det inog inte är så roligt att vara politiker alla gånger.

    Blir det missväxt så av med deras huvud. Går ekonomin åt skogen, av med deras huvud!, Blir det influensa och det inte finns vaccin, av med a. m. d. h. Finns det vaccin som visade sig vara obehövligt a. m. d. h. Och nu detta, men det är faktiskt självförvållat: Klimatet håller på att skena, fixa det NU annas a. m. era huvuden!

  26. 30
    Mats Ensér

    Ang McGurk-effekten,

    ”Seeing is beleiving” brukar det heta. Funderar på att det vore intressant med ett större experiment för att utröna om förståelsen av meddelanden skulle kunna störas om man samtidigt visade bilder med avvikande innebörd för åhöraren.  Eller har vi kanske deltagit i ett sådant experiment i stor skala tillsammans med Public Service många år?  Vi har hört berättas om koldioxi men visats bilder på svart och smutsig rök.  Hört om händelser i Afganistan och samtidigt alltid fått se bilder på sprängda fordon i en torr stenöken. Efter några år lever nästan alla i föreställningen att koldioxid är svart och smutsig och att hela Afganistan består av sprängda bilar i en torr stenöken utan att reflektera över sanningshalten i vår uppfattning. Och SVT kan bedyra att ”det har vi aldrig sagt.” 
     

               

  27. 31
    Peter Stilbs

    Mats #30 – intressant tanke, tack. 

    Jag vet inte om det är en illusion – men ofta ser det ut som om nyhetsuppläsarna, och de s.k.kritiska reportrarna av typ Anna Hedenmo har en kluven tunga

    – var det i serien ”V” som gick för några år sedan man uppmärksammades på fenomenet ?  ;-) 

  28. 32
    Christopher E

    Slabadang #26

    På din beskrivning av utseendet och beteendet låter det som om pommes fritetjuven kan vara Mynah-staren:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Common_Myna

    Kan det stämma? De är intelligenta och anpassningsbara. På Maldiverna är du vid deras kärnområde, men de är introducerade lite varstans i världen numera.

    Annars är en av mest snabbtänkta och ”tjuvaktigaste” fåglar jag stött på Western Scrub Jay, som tagit mat och öppnat diverse förpackningar så fort jag vänt ryggen till campande i Kalifornien. Den är en kråkfågel, så intelligensen är inte överraskande.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Western_Scrub_Jay

  29. 33
    Christopher E

    Mats #30

    Ligger mycket i vad du skriver, även om det ofta nog inte är avsiktligt som nyhetsbilderna präntas in i oss, utan slentrian.

    Tex så har ju SVT mfl totalt förstört mångas förståelse för hur glaciärer fungerar, genom att varje gång orden klimatförändring eller uppvärmning uttalas, illustrera med filmbilder på kalvande isblock som ramlar ner från glaciärkanter. Efter åravis av denna hjärntvätt räcker med en bild av detta högst naturliga och nödvändiga fenomen för att tittaren nu ska associera till klimatkatastrof även utan tal.

    Hur många miljöministrar och andra B-kändisar har vi inte sett som bjudits på ”studieresor” (=lyxsemester) till tex Grönland, och kommit hem med flåsiga skräckblandade berättelser om att de minsann sett Klimatförändringen med egna ögon (dvs sett en naturlig iskalvning). :-)

  30. 34
    Peter Stilbs

    Christopher E -#33  – Ja , FN-chefen tog de till Antarktis och visade motsvarande –  varvid han kommenterade något i stil med ”…we see Antarctis melting before our very eyes …”

  31. 35
    Per-Olof Persson

    Pelle L

    Så här gick det till tidigare, i exempelvis Grekland på 300-talet. (I dagens system skapas helt nya pengar av utav ingenting vid utlåningen i bankernas bokföring.) Eftersom bankerna förr i tiden inte hade 100%-ig reserv, så innebar detta i praktiken att guld- och silvermynt fick flera ägare och penningmängden ökade.

    Det går inte att skapa nytt guld eller silver utav ingenting. Men ändå ökade penningmängden. Det går att jämföra med vad som hände i USA på 1880-talet när priserna på spannmål sjönk kraftigt. Jordbrukarna sålde spannmål genom terminskontrakt på Chicago-börsen. Men lagerhållarna av spannmål sålde exakt samma spannmål genom terminskontrakt. Spannmålen blev såld två gånger och priserna sjönk kraftigt. 

    Vad innebär detta? 1) Ekonomin får uppgångar och nedgångar, vilket den inte får vid stabil penningmängd. 2) Prissystemet ger felaktig information åt beslutsfattarna inom företagen eftersom pengar är icke-neutrala (priserna ökar inte lika mycket och vid samma tidpunkt överallt i ekonomin). 3) Detta ger med tiden kraftiga felinvesteringar inom näringslivet som måste avvecklas innan en ny konjunkturuppgång kan uppkomma.

    4) En marknadsekonomi är oerhört komplex och består av miljontals människor som dagligen fattar mängder av beslut om inköp och dessa beslut måste i sin tur måste överensstämma med vad som ska produceras. Ekonomin kan endast koordineras (samordnas) genom prissystemet som i sin tur skapar vinst/förlustsystemet. Koordineringen sker genom att produktionsresurser överförs ifrån företag med låga vinster till företag med höga vinster. Det finns därför en tendens att avkastningen på investerat kapital blir lika stor överallt i ekonomin. Men koordineringen fungerar endast om penningmängden är stabil, och sparare och låntagare sätter räntan i ekonomin.  

    5) Dagens penningsystem skapar en överföring av förmögenhet ifrån fattiga till rika (priserna på tillgångar som aktier och fastigheter stiger). 6) De som först får tag på de nyskapade pengarna tjänar köpkraft eftersom det tar många år innan priserna stiger. Staten/politikerna är vinnare på systemet och staten/politikerna kontrollerar utbildningen och forskningen. Systemet ska därför vara osynligt för människor.         

  32. 36
    Staffan

    ”Rikedom” skapas idag genom ”idéer”.  Från (t.ex.) data-uppfinningar till… musik.
    Nationalekonomer tror (ofta) att världen är en maskin:  drar man i det här snöret (penningmängd, ränta…) ska resultatet bli detta.
    Så enkelt är det inte.  Vilket man borde veta inom EU idag.  Grekland är inte Tyskland.
    Sverige är ett rikt land idag;  ”vi måste hjälpa de fattiga!”  I t.ex. Indien.  [Som bett att få slippa ’u-hjälp’;  man kan bäst själv.]
    Visst, visst.
    Sveriges BNP per capita är nu c:a US$39,100  (World Almanac).
    Singapores dito är US$62,100.
    (Min – oförutsedda – kontrovers 1970 med NE-professorn som avskydde inte bara Milton Friedman, utan alla som återgav någon av hans tankar — [man skulle vara keynesian] — lärde mig mycket om världen…  Och politiken…  Och ”forskningen”…)

  33. 37
    Staffan

    ”Fattigdom” ligger [ofta] mer i huvudet än i plånboken.  Min far var docent (ca 1947),  och vi var verkligen rejält ”fattiga”.  Bjöd någon på ”gotter” måste jag alltid tacka nej;  jag visste ju att jag aldrig skulle kunna bjuda tillbaka.
    Men inte såg vi oss som ”fattiga”. 
    (Far gick, om storyn är sann, ner till socialen (fattigvården) en dag och frågade.  Tjänstemannen:  ”X kr i månaden?  X kr i hyra?  Det blir ju inte mycket över.  Vad gör du [nej, ”ni”(?)].  DOCENT!?  Det är väl klart att du inte ska ha några pengar då!”)
    — Det här kan väl utvidgas.  Munk i Thailand?  (Eller Nepal…)  Inte mycket pengar?  Men ”fattig”?   Eh?

  34. 38
    István

    Staffan, riktigt!
    Fattig blir man bara om andra får det bättre!
    ( I andan fattig) 

  35. 39
    Ulf L

    P-O P # 17 och 35
    Jag håller inte med dig, men gör ändå. Närmare bestämt slutsatserna håller jag med om men inte analysen.
    Det finns inga tvivel om vem som äger en enkrona som som insättaren sätter in i banken. Den är den som har myntet. Alla andra har skulder och fodringar till varandra. Skulder och fodringar är inte samma sak som ett klingande mynt. Det är avtal om att få/ge klingande mynt någon gång i framtiden och därför ger de ränta. Sedan kan myntet vandra genom många händer lämnande ett spår av fodringar och skulder efter sig men äganderätten till myntet ha den som fått det på laglig väg*.

    Jag ser inget skäl till att peningsmängden i form av mynt och llikvida tillgångar (bankkonton) ska vara stabil i sig. Däremot är det en stor fördel om penningsmängden håller jämna steg med produktivitetsutvecklingen. 

    Ett förenklat resonemang ser ut så här. I en ekonomi finns ett viss penningmängd och det producerasn viss mängd varor och tjänster.  Om det plötsligt produceras mer varor och tjänster än det finns pengar så måste varje krona räcka för fler varor/tjänster. Handlarna kommer att sänka sina priser för att inte stå med ett lager. De som förlorar på det är de som köpte först eftersom de köpte för det gamla priset och fick minder för pengarna än de som kom efter.
    Om penningmängden ökar men inte mängden varor och tjänster så mer pengar fördelas på lika mycket varor/tjänster dvs mer pengar per vara, priset höjs. Det gör handlarna och den som förlorar är den som köper sist eftersom då har priset höjts. 
    För att få stabila priser krävs alltså att penningmängden och produktivitetsutvecklingen går hand i hand. 

    Ja jag vet att detta är en förenklad bild men jag har infört dynamik i analysen som din analys saknar.    

    Jag är inte expert på 30 talets depression men vad jag minns varade den betydligt längre än 18 månader och ett av problemen var just att presidenten hindrade lönerna från att falla för de fast anställda. Detta medförde att bara mest produktiva företagen överlevde. De andra gick i konkurs och slutade producera. Det var inte förrän man började sätta landet på krigsfot som man nådde samma BNP nivå som före krisen. 

    *Ja, jag vet att sedlar och mynt också är en fodring men de ger ingen ränta och har inget kontrakt bundet till sig. Därför är mynt och sedlar en av en annan kategori av fodringar.

  36. 40
    Staffan

    Exporten är avgörande för vår ekonomi.  a) Våra idéer, och b) Omvärldens ekonomi styr den.  Det var länge sedan som malm och timmer var de tunga posterna.  (Och även ifråga om dem kom (b) in där.)

    Herr nobelpristagaren Paul Krugman berättar idag i SvD att federala skuldsättningen i USA — på andra-världskrigs-nivå i nuläget — inte betyder något!
    ” Andra vill fortfarande låna ut till oss!  Och räntefoten är låg!   Plus — det verkligt viktiga — att det hela är republikanernas fel!”
    (I valet 2006 fick Dems full kontroll över kongressen (t.o.m. 2010).  Jan 2009 tillträdde Obama.)
    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/krugman-usa-har-ingen-skuldkris_7757942.svd

    Sett arbetslöshetssiffrorna för USA, genom åren, månne?  Nej, inte murvlarna, förstås.  Men ni andra?
    Krugman…!  Nationalekonomer…!

  37. 41
    Staffan

    Vodka hjälper mot klimatet!  Två elefanter var i en trailer som fattade eld, utanför Novosibirsk, och måste ut i friska luften.
    Dagtempen där är -30ºC nu, natttempen -40º…  Ack, denna globala upphettsning…
    Hursomhelst, deras skötare, Leonid Labo, lät elefanterna – 45 och 48 år gamla – dricka upp 10 liter vodka som spätts ut med varmvatten.
    Och en veterinär berättade efteråt att bara örsnibbarna var lite frostbitna.
    Se där!  Ha alltid en flaska ”Litet vatten” hemma!  Om klimatet blir för svårt!
    http://bigstory.ap.org/article/vodka-saves-elephants-death-siberian-frost

Kommentarer inaktiverade.