Klimatets mysterier – kosmisk strålning och klimatförändringar

Ett av klimatets verkligt fascinerande mysterier aktualiserades nyligen då Jasper Kirkby, ledare för CLOUD-experimentet vid CERN, höll ett föredrag (Kirkby, 2012, se referenslistan nedan). Det gäller sambandet mellan kosmisk strålning och klimatförändringar. Kirkby redogjorde för nya resultat som verkar vända upp och ner på en del hypoteser i samband med molnens bildning som hållits för sanningar inom atmosfärfysiken.

Jasper Kirkby skriver i en översiktsartikel (Kirkby, 2008) att talrika palaeoklimatiska observationer, som täcker ett brett spektrum av tidsskalor, tyder på att den galaktiska kosmiska strålningens variabilitet är förknippad med klimatförändringarna. Kvaliteten och mångfalden i iakttagelserna gör det svårt att avfärda dem som enbart slumpmässiga samband.

Ett av många exempel (Kirkby ger i sin artikel ett stort antal liknande fall på olika tidsskalor) visas i figur 1 som är Fig. 2 i Kirkby (2008).

Figur 1 visar i översta diagrammet hur temperaturen har varierat på norra halvklotet under de senaste tusen åren enligt olika rekonstruktioner. Enligt de flesta av dessa rekonstruktioner (utom den avvikande ”hockey stick”) ser man en avkylning under den lilla istiden. I dessa rekonstruktioner böljar temperaturen upp under den medeltida varma perioden och ner under lilla istiden för att åter bölja upp under vår tid.

I det mellersta diagrammet visas en rekonstruktion av den kosmiska strålningen under samma period med två olika metoder. Kirkby framhåller att dessa två metoder är så olika att detta att båda metoderna ger samma värden ger styrka åt resultatet. Likheterna mellan kurvformerna i dessa två diagram är slående och tyder på ett samband mellan norra halvklotets temperatur och den kosmiska strålningen.

Det nedersta diagrammet visar en rekonstruktion av hur glaciärernas storlek i Anderna i Sydamerika har varierat under samma tidsperiod. Glaciärerna växer och krymper med minskad och ökad temperatur. Även i denna kurva ses ett samband med den kosmiska strålningen.

Kirkby (2008) framhåller att klimatförändringar som dessa som ligger på en tusenårsskala inte kan förklaras med Milankovitchteorin, dvs. ändringar i jordens bana. Inte heller har man kunnat förklara dem som interna variationer eftersom sådana antas ske på en kortare tidsskala och några andra förklaringar har man egentligen inte. Därför blir dessa samband med den kosmiska strålningen desto mer intressanta att försöka förstå. Men det är ett mysterium hur den kosmiska strålningen kan orsaka dessa klimatförändringar om inte alla dessa samband är osannolika sammanträffanden.

Kirkby (2008) kommer därvid till Henrik Svensmarks med fleras forskningsresultat att det finns en korrelation mellan satellitmätningar av molnens utbredning och den kosmiska strålningens storlek. Kirkby framhåller att ett flertal forskningsgrupper efter Svensmarks grupp har undersökt samma fråga och en del grupper har motsagt dem medan andra har bekräfta Svensmarks med fleras resultat.

Frågan är då hur kan den kosmiska strålningen påverka moln? Kosmisk strålning kolliderar med molekyler i luften så att den joniseras, dvs. det bildas joner, elektriskt laddade molekyler och atomer. Kirkby menar att sådana joner medverkar till att molnens vattendroppar bildas.

De små vattendroppar med diametrar på i medeltal 3-5 mikrometer som de vanligaste molnen (till exempel cumulus och cumulunimbus) består av (utom cirrus som består av betydligt större ispartiklar) kan endast bildas om det finns aerosolpartiklar som verkar som kondensationskärnor (på engelska cloud condensation nuclei, CCN) på vilka vattenånga kan börja att kondensera. Kondensationskärnorna anses bestå av lösliga sulfater såsom ammoniumsulfat (Salby, 1996, Kindle Location 2844).

Figur 2 som är figur 12 i Kirkby (2008) visar hur joner i luften enligt Kirkbys artikel kan tänkas påverka bildningen av dessa vattendroppar i molnen.

Innan vattendroppen kan bildas så medverkar jonerna tillsammans med vattenmolekyler till att det bildas aerosolpartiklar från molekyler av ämnen som finns i gasform i luften, till exempel svavelsyra, ammoniak eller organiska ämnen som aceton. Denna bildning av aerosolpartiklar ser vi till vänster om vattendroppen i figur 2.

Aerosolpartikeln kan sedan med hjälp av laddningarna från jonerna bli en effektiv kondensationskärna för vattenånga. På detta sätt kan vattendroppar i molnen bildas vilket visas till höger i figur 2. Men den nybildade aerosolpartikeln kan också förlora sin laddning vilket också visas i figuren och antas då inte vara effektiv som kondensationskärna.

Man vet att aerosolpartiklar kan ha inverkan på klimatet. Sulfatpartiklarna anses huvudsakligen härröra från mänsklig förbränning av fossila bränslen. I figur 3 från IPCCs rapport (2007) kan vi se att dessa aerosoler anses ha både en direkt och en indirekt effekt via moln.

Lägg märke till den stora osäkerheten i hur mycket aerosolpartiklarna påverkar vilken har att göra med att kunskapen om hur dessa partiklar verkar är ofullständig.

Den direkta och indirekta inverkan av aerosolpartiklar på klimatet illustreras vidare i figur 4 som är Fig. 15 i Kirkby (2008).

Aerosolpartiklar kan direkt reflektera solstrålning ut i rymden men de kan också absorbera solens värmestrålning och värmestrålningen från jordytan. Den indirekta effekten består däremot av att de påverkar bildningen av vattendroppar i molnen och de kan öka antal droppar i ett moln så att molnet reflekterar mera solljus ut i rymden, en kylande effekt. Aerosolpartiklarnas indirekta inverkan kan också leda till att molnens livslängd ökar.

CLOUD, experimentet vid CERN som leds av Jasper Kirkby, syftar till att studera och få ökad förståelse för hur kosmisk strålning påverkar bildningen av aerosolpartiklar och mängden effektiva kondensationskärnor i luften. Att experimenten görs i CERN beror på att man där har möjligheter att experimentellt simulera kosmisk strålning.

I den experimentella apparaturen har man studerat hur aerosolpartiklar bildas. De första resultaten som Kirkby berättade om i sitt föredrag (Kirkby, 2012) är mycket intressanta. Man har studerat hur sulfatpartiklar bildas i luften, alltså precis de aerosolpartiklar som allmänt anses vara dominerande i att fungera som kondensationskärnor för vattendropparna i moln.

Men de nya experimentella resultaten visar att bildningshastigheten av dessa aerosolpartiklar är alldeles för liten jämfört med de bildningshastigheter som man observerat i verkligheten. Det verkar alltså som att det är andra aerosolpartiklar än sulfat som är verksamma som kondensationskärnor i verkligheten. Hypoteserna om sulfatpartiklarnas roll för molnbildningen ser alltså inte ut att stämma.

Vidare visar de nya resultaten att bildningshastigheten av sulfatpartiklarna är starkt beroende av den kosmiska strålningens intensitet. Detta är ett första resultat som tyder på att en sådan mekanism för bildning av aerosolpartiklar som beskrivs i figur 2 faktiskt kan finnas i verkligheten.

Resultaten tyder alltså på att allmänt accepterade hypoteser om sulfatpartiklarnas roll måste förkastas. Den inverkan av kosmisk strålning på bildning av aerosolpartiklar som man sett i experimenten kan däremot vara ett steg på vägen att verifiera Svensmarks med fleras hypoteser. Men för att gå vidare måste man nu få klarhet i vilka sorters aerosolpartiklar som faktiskt är verksamma som kondensationskärnor. Man måste också ta reda på hur känsliga bildningen av dessa aerosolpartiklar är för kosmisk strålning samt hur själva bildningen av vattendropparna på kondensationskärnorna påverkas av samma strålning.

Mysteriet med de olika sambanden mellan kosmisk strålning och klimatförändringar enligt till exempel figur 1 är alltså ännu inte löst. Men nu, mer än ett decennium sedan Henrik Svensmark med flera publicerade sina observationer av samband mellan kosmisk strålning och moln, har till slut experiment kommit igång som innebär ett seriöst vetenskapligt angrepp på problemet.

De resultat som Kirkby berättade om i Kirkby (2012) tyder alltså på att de hypoteser man har haft om hur aerosolpartiklarna fungerar som kondensationskärnor inte stämmer. Detta är inte förvånande när det är fråga om ett så oerhört komplicerat system som klimatsystemet. Den kosmiska strålningen tycks vidare enligt dessa nya resultat ha en nyckelroll i bildningen av aerosolpartiklarna.

Hittills studerar man bara bildningen av aerosolpartiklar. Hur molnen påverkas vet man ännu inte men i framtiden skall även molnbildning studeras i CERNs apparatur.

Det skall bli mycket spännande att se vad som kommer ut av detta experiment i framtiden.

 

Referenser

Kirkby, J (2012). Cosmic rays, climate and the CERN CLOUD experiment, SpacePart12 – 4th International Conference on Particle and Fundamental Physics in Space, 5-7 November 2012 CERN.

Kirkby, J. (2008). Cosmic rays and climate, Surv. Geophys., 28, 333–375.

Murry L. Salby (1996). Fundamentals of Atmospheric Physics, Volume 61 (International Geophysics). Kindle Edition.

IPCC-rapporten AR4 WG1 (2007). FAQ 2.1 How do Human Activities Contribute to Climate Change and How do They Compare with Natural Influences?

Dela detta inlägg

58 reaktion på “Klimatets mysterier – kosmisk strålning och klimatförändringar

  1. 1
    ALI.K.

    Milankovitchteorin har jag varit mycket skeptisk till,som förklaringar
    av klimatförändringar.
    Dels dessa ringa förskjutningar av kan knappast ge så stora förändringar på vår Jord.
    Däremot denna Jonisering med elektrisk kemisk förändringar på-
    verkad av just denna kosmiska strålning.
    Sedan finner jag att små förändringar av CO2 ger en linjär ökning
    av halten,den korrelerar ej med temperaur över tiden.
    Ökning av CO2 med linjär stigning från 60.talet,det finns nu en
    artikel på detta även på Notrixzone tror jag läste om detta.
    Ämnet är superintressant jag noteringar att du P.B funnit detta
    mycket givande och spännande för framtiden i klimatämnet.
    Tack för en givande artikel du P.B delger oss amatörer.
    ALI.K.

  2. 2
    ALI.K.

    Jag  tror atmosfär folket missat här med processer som sker,man har inte tänkt på detta ,helt enkelt  förbiset det.
    Men Joniseringforskning kring 50.talet och Solens fläckars betydelse
    med energier var på den tiden ouppnåeliga mål med teknik för
    mätning mm.
    ALI.K.

  3. 3
    ALI.K.

    Ända förmodar jag bara  en början till ledande av nya vägar av klimatforskningen påbörjats,mysterierna blir bara fler,många
    vetenskapliga samband som inte ens rena klimatforskare ensam
    kan klara av.
    ALI.K.

  4. 4
    ALI.K.

    Norra halvklotet är med förändringar särskilt intressant,några
    acceptabla förklaringar lyser ännu med sin fråvaro.
    Det är också mer känsligt med mindre havsytor därmed snabbare
    reaktion med klimatskiftningar som följd.
    Visst finns vindars betydelse som en del av detta och circulationer
    i tiden med variation.
    ALI.K.

  5. 5
    ALI.K.

    Likaså med s.k. ozonpaniken kring 80 talet med påverkan från
    människan,vilket föranledde drastiska beslut med kylskåpen.
    Ett feltänk från början men det visste man inte förstås vid den
    tiden,så försiktighetsprincipen fick gälla här.
    ALI.K.

  6. 6
    ALI.K.

    Artikeln jag hänvisar till av P.Gosselin  finns på Notrixzone,
    CO2 don’t correlate to temperature.
    ALI.K.

  7. 7
    Slabadang

    Bra Pehr!
    Visst är det intressant och Kirbys finurliga min lovar en hel del överraskningar.
    Men en fråga jag har är hur många olika molekyler/aerosoler finns inom detta intressanta spektrum för att kunna bilda droppkärnorna ? Kirby talar ju om de biogaser som finns men jag får inte grepp om hur många olika kandidater vi talar om. När sulfatpartiklarna kastas ut … hur många nya alternativa kandidater/kombinationer inträder i dess ställe?
    Du ser jag kan knappt formulera frågan riktigt bra. De är lite skakigt med de kemiska begreppen! :)

  8. 9
    ALI.K.

    Detta bör innebära  att energin av Solen inte blir jämntfördelad på Jordens yta,den blir irregulär,områden på Jorden påverkas på olika sätt.
    Arktis blir därmed känsligare för förändringar och skiften i klimat,be-
    tydligt snabbare än Antarktis betydligt större områdes arealyta.
    ALI.K.

  9. 10
    ALI.K.

    Klimatkänsligheten regleras även den i tid med variation,med mer eller mindre förstärkning som följd av ändrade motkoppling som
    blir variabel,den kan inte heller vara linjär över hela Jordens yta.
    Även om klimatkänsligheten är relativt låg totalt sett,Jorden har
    ett smalt gynsamt klimatförhållande,som är relativt stabilt över tid.
    ALI.K.

  10. 11
    ALI.K.

    Vi har inte bara Jordens inre klimat  att förstå,den bör även ses med det yttreklimat som påverkan på vår Jord,den bortglömda faktorn.
    Blir intressant med funderingar och tankar från bloggläsare på TCS.
    ALI.K.

  11. 12
    ThomasJ

    OT, ändock i bäring med tråden annonserar WUWT kommande konfa i Tyskland – har tagits upp tidigare i annan tråd:

    http://wattsupwiththat.com/2012/11/15/heartland-institute-announces-climate-conference-in-germany/

    Av intresse vore huruvida ngn från SI o/e annan kan närvara i denna konferens, och, naturligtvis rapportera tillbaka hit…  ? ;)

    Mvh/TJ

    PS: Tack P.B. för uppmärksammande av Kirkbys föredrag! Mig förvånande var emellertid de fåtaliga åhörarna i salen… Que? /DS

  12. 13
    Peter F

    OT

    Pär Holmgren har nu ett rent desperat tonläge i sina uttalanden. Så här säger han i Västerbottens Kuriren;
    Han tycker att den stora issmältningen på Grönland och Arktis i sommar och hösten borde vara en varningsklocka av stora mått. Enbart på tre veckor smälte ett område lika stort som Sverige vid Nordpolen.
    – Det som hände i somras borde ha blivit krigsrubriker i tidningarna hela sommaren. Och under resten av året och våra liv. Så katastrofalt är det, men det har fått väldigt lite uppmärksamhet. Varför låter vi det ske? undrar Pär Holmgren.
    – Egentligen borde alla ligga utan sömn resten av livet, säger han.

  13. 15
    Peter Stilbs

    Peter F #13 – får mig att tänka på en forskare (utländsk doktorand ?) från SLU i Uppsala, som sågs alldeles förtvivlad och chockad i TV, mätande CO2-nivåer runt ruttnade Gudrun-fälld skog för några år sedan.

  14. 16
    ALI.K.

    Pär Holmgren har sin beundran av Bolin,han är ju inskolad med
    detta,förebild som James Hansen,dessutom är den lönsam linje.
    Oron den finns alltid ,den är medföd.
    Chockad och även förtvivlan över vad som sker har många per-
    soner,något måste det bero på.
    ALI.K.

  15. 17
    PAB

    Vill man veta hur klimatet i framtiden blir kan man lyssna på Dan Jönsson som i SR 20121115 i OBS under rubriken Klimatfrågan och Italiens kolonialism framstår som vår tids Nostradamus. Spola fram till ung 8.20. Är det allvar eller skämt?

  16. 19
    Peter F

    Bom

    Charlatan kanske beskriver PH  bättre,,,för egen vinnings skull

  17. 20
    Ann L-H

    Bisoler, aerosoler som kommer från biosfären, är kanske en del av svaret på klimatmysteriet. Möjligen är det de marina biosolerna som är mest intressanta. För några få decennier sedan upptäcktes tex en liten cyanobakterie, Prochlorococcus. Det är den minsta nu kända fototrofen dvs den har en egen fotosyntes. Den finns i de tropiska och subtropiska världshaven mellan 40 grader nordlig och sydlig bredd ner till 200 m djup, ja 200m! Denna lilla gynnare är lite okänd men beräknas vara den organism som globalt sett står för störst fotosyntesproduktion. Den tar naturligtvis upp mycket av den koldioxid som finns i dessa havsområden och är en väsentlig spelare i den globala kolcykeln, men ännu större betydelse kan den ha som producent av cloud kondensation nuclei (CCN). De små liven producerar jodhaltiga kolföreningar som i atmosfären omvandlas och fungerar som biosoler, CCN-partiklar. Ju mer koldioxid desto mer CCN från alla dessa små och deras gelikar.
    Jag lovar på heder och samvete, detta har jag inte stulit från IPCC.
     

  18. 22
    Ingemar Nordin

    Tack Pehr B!

    Att IPCC har misskött sitt jobb genom att ignorera solens och de kosmiska strålarnas inverkan har stått klart i många år. Intressant att denna del av klimatforskningen tycks fortsätta och gå framåt trots ett enormt motstånd från mainstream och finansiärer.

  19. 23
    Åke N

    Ann L-H #20. Tack. Mycket intressant. Har aldrig hört talas om dessa små gynnare.

  20. 24
    Ingemar Nordin

    Ann L-H #20,

    Jag lovar på heder och samvete, detta har jag inte stulit från IPCC.

    Kanske ännu en sak som IPCC har ”glömt”. :-)

  21. 25
    Ingemar Nordin

    Peter F #13,

    - Egentligen borde alla ligga utan sömn resten av livet, säger han.

    Jag tror att Pär Holmgren verkligen känner på detta vis. Han, liksom många andra svenskar är helt enkelt vettskrämda.

    Kanske skulle SI kunna starta en klimatterapeutisk mottagning för alla med klimatångest och liknande som inte får dem fungera normalt i vardagslivet? Depressioner, sömnlöshet, oförmåga att behålla jobbet … Allt det här skulle ju kunna botas med en rejäl dos sund skepticism och rationellt tänkande.

    Ja, nu när det aldrig tycks dimpa ned några oljemiljarder i skeptikernas kassakistor så skulle ju det här klimatterapeutisk verksamhet kunna vara ett bra alternativ? Eller?

  22. 26
    Olaus Petri

    Utmärkt idé Ingemar N. En mottagning för klimatofobiker ligger helt rätt i tiden. Här finns mycket gott att uträtta till mänsklighetens fromma. Men KBT (skepticism och rationellt tänkande) räcker nog inte alltid, i alla fall inte på de svårare fallen. Tänk om Per Soprano lägger sig i divanen? Då krävs det tyngre doningar, minst kristallterapi vill jag tro. ;-)
     

  23. 27
    Peter F

    Ingemar Nordin #25

    Trist bara att  Pälle tjänar storkovan på vansinnet ofta betalda med skattemedel

  24. 28
    Åke N

    Ingemar Nordin#25. Grönköpings Veckoblad hade för nåra år sedan ett inlägg som påminner om detta. Dom skulle inrätta en kommunal krisgrupp för att Loket Olsson skulle sluta med bingolotto. Det är ganska nära.

  25. 29
    Tålis

    Klimatmodellerna tycks inte ens infoga självklara naturliga variationer. Svensmark m.fl. är bara toppen på isberget!
     
    ”Klimatterapeutisk mottagning”. Vem ska ta hand om Gunbo?
    Tyvärr är det väl bara vi skattebetalare som får betala igen i så fall. Först för ”forskningen” och sedan för ”avprogrammering” både av ”forskare” och övriga. Politiker, byråkrater och ”klimatforskare” kan man väl sätta på en pråm och dumpa dem på lämpligt avstånd från kusten istället? Billigare och säkrare! ;-)
     
    Angående påstådd snöbollsjord: Hade aldrig ens hört talas/läst om det innan <2 år sedan. Dock ligger det väldigt perifert till vad jag pysslar med, och de flesta geologer jag känner/umgås med är verksamma i gruvbranschen.

    Snöbollsjorden klarade inte flabbtestet: En sådan jord skulle aldrig kunna smälta, var första tanken. När jag kollade lite vad som skulle  kunna ha fått isen att smälta, var svaret CO2 och då klarade inte ”hypotesen” ens gapflabbtestet… Kan inte vara en geolog som har hittat på detta och bevisen är väl klimatmodeller tänkte jag.

    Det finns mycket enklare förklaringar till observationer av t.ex. tilliter i tropikerna. Som t.ex. den (tidigare?) främst gällande: Isolerade och lokala glaciärer. Glaciärer finns fortfarande i tropikerna, trots att det är några tiondels grader varmare i genomsnitt (GMT) nu, än under lilla istiden. Det har dock inget med GMT att göra, utan där det är tillräckligt kallt (på höga höjder) med snöfall kan de uppstå/finns de.

    Den andra, av enklare förklaringar, är att påstådda tilliter inte är det utan är istället annat. Det finns många andra möjliga förklaringar.

    Bevisen måste dessutom vara synkrona, det duger inte att det finns tänkbara bevis här och där i tiden. Vidare har vi kontinentaldrift, osv.

    Snöbollsjorden som hypotes borde fortfarande vara ytterst kontroversiell anser jag. Visst har jorden kunnat haft istider hundratals miljoner år sedan, men hela jorden!? Eller har det framkommit några avgörande indikationer/bevis det senaste året?

  26. 30
    Åke N

    Peter F #27. Jag tror tyvärr inte att Pelle H tjänar storkovan. Stötte på honom på bilprovningen i Uppsala. Han var där med en bil som inte kan klassas som miljöbil. (Jag har en sån). Men man lever som man lär.

  27. 32
    guy

    Ann LH #20
    Intressanta små liv. Får en att tänka på vår egen betydelselöshet. I liftarens guide till galaxen var det visst råttorna som styrde universum. Kanske vi måste inse att dom verkliga styrande är mikroberna.

  28. 33
    Tålis

    Det går inte att få igenom mitt inlägg hur länge jag än väntar. Testar det i två logiska delar:
     
    Klimatmodellerna tycks inte ens infoga självklara naturliga variationer. Svensmark m.fl. är bara toppen på isberget!
     
    ”Klimatterapeutisk mottagning”. Vem ska ta hand om Gunbo?
    Tyvärr är det väl bara vi skattebetalare som får betala igen i så fall. Först för ”forskningen” och sedan för ”avprogrammering” både av ”forskare” och övriga. Politiker, byråkrater och ”klimatforskare” kan man väl sätta på en pråm och dumpa dem på lämpligt avstånd från kusten istället? Billigare och säkrare! ;-)

  29. 34
    Olaus Petri

    Det kan inte vara en tillfällighet att Holmgren har hockeyfrilla. Någon emot?

  30. 35
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Tålis #33,

    Märkligt nog fastnade kommentarerna i skräpposten. Kanske filtret reagerar på något ordval på ett oväntat sätt. Jag åtgärdade den första kommentaren, jag antar att de andra två innehåller samma sak.

    Jag hittade för övrigt denna Wikipediaartikel med ett omfattande innehåll:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Snowball_Earth
       

  31. 36
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    ALI.K. #1,

     

    Tack själv Ali. Jag är ju också amatör enligt Thomas definition även om jag har en stor fördel av min bakgrund inom kemivetenskapen när det gäller det aktuella ämnet för mitt blogginlägg.

     

  32. 37
    Pelle L

    Tålis #33
     
    Först tyckte ja g att ditt åtgärdsförslag för behandlingen av 
    ”Politiker, byråkrater och klimatforskare” lät omänskligt.
     
    Men med tanke på att Atlanten just har blivit fem grader varmare kanske det inte är så farligt ändå :D

  33. 38
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Slabadang #7,

     

    Tack!

     

    Och jag vill återigen tacka dig för tipset om Kirkbys föredrag som jag förmodligen hade missat annars.

     

    Frågan om vilka ämnen som kan delta i bildandet av kondensationskärnor är verkligen intressant. Som du skrev såg Kirkby finurlig ut när han nämnde att de har opublicerade resultat. Det finns nog en uppsjö möjliga kombinationer gissar jag. Vi har en spännande väntan framför oss verkar det som.

     

  34. 39
    ThomasJ

    Angående ‘väder-pelles’ arvode för ett ~ 1-timmes spridande av ytterligare förvillningar så ligger det vid pass 25.000:-, ex. ‘costs’.

    Samma (ung.) gäller för Maria Wetterstrandskan och…., och,…
    99%(+) betalas av skattebetalarna, alltså ‘die dummen Schweden’.

    Arma Land!

    Mvh/TJ

  35. 40
    ThomasJ

    Ann L-H #20: Visst hade den gode Gunnar Littmarck ett/annat i detta tema att förtälja…?  ;)

    Suveränt intressant allemal!  :-D

    Mvh/TJ

  36. 41
    ThomasJ

    Ann L-H #20 – forts.: Det var la oxo så, att forskningsfartyg från MaxPlanck-insitutet(?) /evtl. Weber i Bremen(?)/ för ~ 2-3 år sedan upptäckte o dokumenterade slika ‘undervattensvulkaner’, inkl. involverande/medverkande ‘små gynnare’/mikrober, till vilka ingen som helst vetenskaplighet kunde knytas – typ: se en [ny!] fågel med andra ord… ;)

    Där finns, finns!, enorma mängder outforskade områden och för närvarande tycks (=är) de mediamässigt mest prekära intressena ligga vid att undvika, just det UNDVIKA!, att reflektera över annat vetenskapligt tänk, MEN detta enbart gällande det suveränt förljugna klimathotet… Inget annat område exkluderas på sådant sätt; där pratas om allehanda fetter, vacciner, brödlimpor, vattenförsörjning, osv., osv.,
    Hur vore det om ‘man’ la lite krut på verklighetsbaserade behov(akuta), t.ex. framtagning av effektiva/antiresistenta antibiotika? (to just name one… ;) )

    Eller varför görs inget för att (åter-)etablera förtroendet för människan, duar och jagar?  Big Q!  :roll:

    Mvh/TJ

  37. 42
    Ann L-H

    ThomasJ – # 40 Nu kopplar jag inte riktigt. Var Gunnar L inne på marina biosoler som CCN?

  38. 43
    ThomasJ

    Ann L-H #42: I min erinrar var han det, om än perifert vilket ju känneteckar Gunnar L. Kommer faktiskt inte ihåg nåra detaljer, sorry!  :(

    Mvh/TJ

  39. 44
    Ingvar Engelbrecht

    ThomasJ #39
    Det är bara att erkänna.
    De är ena djefla smarta lirare!
    25 lax plus cost.
    herreduminskaparepåhimmelenstron
    Vem är korkad? Han eller jag?
    700:-/ timme avancerad programmering

  40. 47
    Ingvar Engelbrecht

    Thomas #41
    >Hur vore det om ‘man’ la lite krut på verklighetsbaserade behov(akuta), t.ex. framtagning av effektiva/antiresistenta antibiotika? (to just name one…
    Svar:
    Därför att det solklart motverkar malthusianernas syften och just nu verkar de ha mediamakten

  41. 48
    ThomasJ

    I.E. #44: Vi, båda, har nog valt en felaktig ‘bana’ – yrkes-/intjäningsmässigt sett iaf… Ph**n tá mé att hålla ett 1-timmes dravel-föredrag o få 25 Kkr, troligast därtill ‘KUMRIF’ = Kontant-Utan-Moms-Rätt-I-Fickan, ger ju en/annan vibb – som FI/Anders Borg/ etCons snart kommer(?) att gräva djupare i… He-he…  ;)

    Mvh/TJ

  42. 49
    ThomasJ

    I.E. #47:
    ”Därför att det solklart motverkar malthusianernas syften och just nu verkar de ha mediamakten”

    Ok, ‘just nu’. Är dock övertygad att verkligheten ‘will prevail’ ALLT snicke-snacke-bluff-och-båg ‘mediamakten’ f.n. innehar(?) o breder ut i sina allt mer minimerande upplagor, & Very Good So!
    Ett lysande exempel på förändringen av hur ‘vi’ får/ger informationer resp. kommunicerar med varandra är ju just detta forum TCS!
    Har, övertygad härom, inte haft en chans att ‘lära känna’ så många personer(aka????) via andra sätt att agera/handla – typ i jobb, etc.! Helt fantastiskt, egentligen!  :-D

    Tack TCS för Ditt Existerande!  :-D  :-D  :-D 

    Mvh/TJ

  43. 50
    guy

    Ingvar E # 45
    Skrämmande tanke, eller vad? Jag är väldigt rädd för att dom kommer att vara dom enda överlevandena. Det kan ju gå nån årmiljon eller så innan dess;-)

  44. 53
    ThomasJ

    No hard feelings, guy #52. Helt rätt; Cornelis’ tidstänke!
    (Och vad spelar egentligen ett antal nollor, o/e delar av dessa, hit/dit för roll???)…  Go Figure!  ;)

    Mvh/TJ

  45. 57
    Gaupa

    Thomas J # 41

    Intresset för havens mikroliv har ökat senaste tiden och fokus ligger just på att hitta ny antibiotika. Att de reglerar jordens klimat är väl inte kommersiellt gångbart, får man förmoda.
    Jag kan inte längre göra länkar här, så de som är intresserade får söka själva.

    mvh  :)

     http://web.mit.edu/newsoffice/2008/microbe-fest-tt0521.html

     http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/resistentabakterier/treforskningsprojekt.4.3716bb06120e96c4c0e8000121.html

Kommentarer inaktiverade.