Orosmolnen hopar sig över vindkraftsbolagen


Vestas gjorde en brakförlust Q3 2012 och planeras att sparka 3000 personer till utgången av 2013. Förlust Q3 175 mEUR. Orderingången föll kraftigt. Information finns på Vestas hemsida under Interim finacial report. Aktiekursen har fallit från nästan 700 DKK 2008 till 27 DKK idag. Närmar sig konkursen?

 

Gästinlägg avBjörn Törnvall

Nu har de bolag, som producerar s.k. förnyelsebar el i form av vindkraft kommit ut med sina delårsrapporter. Dessa gjorde nog inga styrelseledamöter eller aktieägare glada. Verksamheten går back rejält för samtliga, vilket ytterst beror på att vindkraftens produktionskostnader är mycket högre än intäkterna från elen och det påtvingade bidraget från elkunderna via elcertifikatet. Värdeminskningen på elcertifikaten speglar en alltför snabb utbyggnad av vindkraften, ett bra exempel på en marknad som fungerar precis så som det var tänkt.

En titt på siffrorna från det börsnoterade Arise Windpower, med Pehr Gyllenhammar och Maud Olofsson i styrelsen, ger anledning, att varna för en ökande negativ resultatpåverkan från ännu lägre genomsnittsintäkter från sjunkande elpriser och elcertifikatsvärden under fjärde kvartalet 2012. De angivna värdena för genomsnittspriserna för el och elcertifikat, är klart högre än gällande marknadspriser. Ju fler vindkraftverk som efterhand går av gamla avtal, desto mer faller resultatet för AriseWindpower och givetvis för alla andra vindkraftsägare.

Med hänsyn till den stora mängd av positiv information om nya affärsplaner och projekt som ledningen i AriseWindpower publicerar i samband med den miserabla delårsrapporten, kan man undra var finansieringen för denna ytterligare expansion skall komma ifrån? Att AriseWindpower, liksom övriga vindkraftsbolag, har problem med att hitta normal bankfinansiering, visades tydligt med det tidigare upptagna företagsobligationslånet om 350 miljoner för Jädraåsprojektet, till mycket högt pris på marknaden. En nyemission av aktier i bolaget (annat än en riktad och närmast tvingande sådan till nuvarande aktieägare, som Rabbalshede nyss genomförde) är enligt vd Peter Nygren ingen framkomlig väg.

Resultatraset för vindbolagen återspeglas givetvis även i värdet för stora utbyggnadsprojekt och för byggrätter. Läs här (under rubriken ”Priset på vindkraftsprojekt till salu har sjunkit dramatisk”) vad den ansedda norska marknadsbedömaren Montel nu skriver om prisutvecklingen för vindkraftsprojekt i Sverige. Vd för AriseWindpower, Peter Nygren, får i artikeln lufta sina djärva planer, det gäller ju att hålla de namnkunniga styrelseledamöterna, aktieägarna och marknaden på gott humör!

Rabbalshede Krafts vd, Thomas Linnard, nöjer sig med att helt kort meddela, att den planerade börsnoteringen av Rabbalshede får vänta. Detta är nog det minsta problemet idag för Rabbalshede, som visar upp en total förlust för årets första nio månader om – 51 miljoner!

Sammanfattningsvis utgör den, med hänsyn till det starkt växande elöverskottet i Norden, tveksamt realistiska förhoppningen om framtida högre el- och certifikatspriser och ökade statliga ingrepp i prisbildningen det, som dessa bidragsberoende entreprenörer hoppas skall rädda bolagen. Alla är som sagt rejält illa ute redan idag.

Hur ser det egentligen ut, med värderingarna av ”immateriella värden” (förmögenhetsrättsliga icke fysiska tillgångar) i dessa bolags bokföring? Det var ju dessa värdens bortfall som så snabbt och överraskande för många, spräckte IT-bubblan på sin tid. Sjunker t.ex. värdet på byggrätterna och på nya projekt, som den norska analysfirman Montel nu observerat, uppstår troligen bokförda övervärden, som skall nedvärderas till gällande marknadsvärden. Tål bolagen detta, ovanpå ökande minusresultat i rörelsen, ökande amorteringskrav från bankerna, nedvärderingar av valutakontrakt och risker för förluster av inbetalda förskott och eller böter i samband med ingångna avtal om leveranser av utlandsbyggda vindkraftverk, som de kanske inte längre, med bristande finansiering kan fullfölja köpet av, bygga upp och sälja vidare?

Trots alla försök, som vindkraftsbolagen gör för att skönmåla situationen, kan vi lugnt konstatera, att det går raskt utför för dem alla. Framtiden ser allt mörkare ut, vilket inte är förvånande för en bransch, som är helt beroende av skattesubventioner och bidrag, för att kunna överleva.

Vindkraften gör ingen nytta för Sverige, varken ekonomiskt, för tryggheten i elförsörjningen, för klimatet eller för miljön. Att denna subventionerade miljöförstöring går allt sämre ekonomiskt, är bara naturligt. Så länge våra röstfiskande politiker inte inser vindkraftens bristande nytta för hushållen och för landet och slopar skattelättnaderna och subventionerna via elcertifikaten, som idag döljs på hushållens elräkningar, får vi ändå glädja oss åt att ekonomins lagar inte låter sig duperas lika lätt som politikerna. Det finns som synes stor risk för, att stålbadet i vindkraftsbranschen fortsätter.

Björn Törnvall

 

Dela detta inlägg

72 reaktion på “Orosmolnen hopar sig över vindkraftsbolagen

  1. 1
    Dividendum

    Bra artikel och nyttig information för vidare kanonmat i min vardagliga argumentation mot det här miljö- och kapitalförstörande vansinnet. Om det då var deras egna pengar, men nu är det ju för böfvelen folkets pengar de roar sig med. Hur mycket tar de här klownskolerekryterna ut i egen lön, månntro? Vad tjänar politiken och politikerna på det här?
    Utgör det här vindsnurrande vansinnet grund för Uppdrag Granskning? Finns det inga gränser för politisk dumhet  … alls?
    Varför har de inte självförtroende att testa sina idéer på den öppna marknaden? Det är endast där man kan avgöra om nåt är rätt prissatt och om det ligger rätt i tiden att införa något och fortsätta producera det… även när det gäller stora samhälleliga energiprojekt för framtiden.
    Jag tror de enbart förser sig själva ekonomiskt för att de kan och att de tycker att det här projektet inte ligger helt crazy beyond galenskap för den genomsnittlige, okunnige, halvt om halt politiskt ointresserade röstboskapen. Det är så de xxx tänker.
    Är politikens subventionerande locktoner så förrädiska på Näringslivsfoket att de inlåter sig i sån här djefla korruptionsverksamhet?
    Varför i hela, halva hallonvete finns det inte någon ekonomiskt kunnig näringslivsperson som står upp och talar om vilket ekonomiskt djevla vansinne det här är? Finns det ingen längre som har respekt för det Allmännas pengar?
    Who is John Galt?
     
     

  2. 2
    Dividendum

    Oj, ska vara ”ammunition” där i första meningen, inte ”kanonmat”. Skriver och redigerar lite för fort ibland. :-)

  3. 3
    bom

    Vi måste inse att miljöpartisterna är dom som sov på mattelektionerna och sedan slank in på journalist-socionom-juristbanorna. De kan inte räkna som vi som fick stort A och blev ingenjörer. De kan inte ens laga en punkterad cykelslang. De går på primitivt enkla tumregler ”vinden är ju gratis” (och solen) och så ”är de de goda” och så skall de ”rädda oss alla”. Det har de hållit på med nu i trettio år utan att ha lärt sig något nytt. Vi som förstår måste försöka öppna deras ögon och öron men de är förblindade av av sin religion och beroende av den politiska rikliga köttgrytan de snaskar i sig av. Se bara på bloggen Fredman på Kvarnberget och dennes analys av utfallet mot både Förbifart Stockholm och Österleden som är ett av deras senaste stolleprov. Miljöpartiet är farligt för Sverige eftersom de i en halv vågmästarroll mellan m och s kan diktera vilkoren för sitt stöd. sd är nu tredje största parti men det finns trots allt fyra till åtta procent som tror på mp. Vi verkar ha tröttnat på Reinfeldts fasoner och börjat luta mot s enligt en ny säkert gravt manipulerande undersökning. En minoritetsregering s+mp 2014 vore verkligen ur askan i elden. Vi får hoppas att vindkraften konkat innan 2014 annars får vi skiten i knäet ännu mer. Måtte bankerna kräva in sina vindkraftslån snarast!

  4. 4
    Mats Jangdal

    Pehr G borde vara tillräckligt gammal för att minnas Curt Nicolins visdomsord. ”Att ge bidrag till företag är som att ge arsenik till hästar.”

  5. 6
    Dividendum

    @Bom: Anser dock att Sverige är på det sluttande planet, med de politiska alternativ som ges, och är dömt till ekonomisk ökenvandring eftersom vi nu endast tillåts att åla oss fram medelst hasning och endast användanda oss av att klösa med fingertopparna för att komma framåt och uppåt när det gäller sund ekonomisk utveckling, både för folk och samhälle. Jag tänker på bankpakten som stollen i Sagerska tänker skriva på.
    Välfärdsutvecklingens alla aspekter har kört ner i knäckträsket och står nu bara där och trampar … för att visa handlingskraft, liksom.
    Skall vi ha en chans att klara oss ur den här centraleuropeiska ekonomiska centralpolitiskt styrda Fyllekörningen så måste vi träda ut ur EU och köra vidare som ett tullfritt lågskatteområde utan några som helst indikationer på socialistisk förvriden ekonomisk centralstyrning som Alliansen och vänsterröran står för (jodå, både borgare och kommunister har sina tankar och teorier om hur kollektivet skall vallas).
    Vilka står för dessa sunda ekonomiska principer i dagens svenska politik? Ingen. Klartänkthet i dagens Status Quo är ingen lösning om nån funderar på Borgs prestationer. Det räcker inte för framtiden. Det är inte ekonomiskt HÅLLBART. Snälla nån, killen är en dussinekonom från Handels som är bäste elev i den europeiska G-klassen. Dom lär sig inget om ekonomi på Handels längre. Dom lär sig att ratta reglagen på ett mixerbord, ungefär som i en inspelningsstudio, efter teorierna som Keynes la fram samtidigt med Hayek och som de båda fick pris för samtidigt. Har nån hört talas Hayek? Hans ekonomiteorier gynnar nämligen inte den härskande politiska klassen.
    Det finns ingen som har några visioner för hur vi ska klättra vidare på välståndsstegen. De enda som har det är pyttiga Klassikt Liberala Partiet för dom har ännu inte kompromissat bort sina grundläggande värderingar om vad och vem politiken är till för.
    Halleluja … One Size fits all! The New Green-Communist-Conservative Credo.
    Fuck Me! Som han sa i Lilyhammer.

  6. 7
    Slabadang

    Kolla loopen!
     
    Centern -> pengar till SNF -> som genomför hysteriskt osaklig reklam för vindkraften-> ger subventioner till markägande bönder-> finansierade av skattepengar-> som går till att finansiera vindindustrin-> AP fonderna tvingas investera i vindkraften med ”grön policy” så aktiekurserna blir en bubbla -> När cirkeln är sluten så sätter sig Maud Olofsson som styrelseordförande i vindkraftsindustrin för att bevaka sina fortsatta intressen och skriker efter ännu mer subvntioner.
    Ser ni torskhuvudet på varje elabonnent och väljare?

  7. 8
    bom

    #4 PG är tillräckligt gammal för att ha glömt allt klokt som Nickolin sa. PG:s mjuka punkt är hans fåfänga. Han investerade mycket pengar i Arise enligt pilotskolan och jobbar nog som en iller för att bli av med skiten nu när den hamnat i fläkten. Maudans hela familj snurrar ju i samma fläkt men gummans politiska inflytande kommer väl att förhindra att att det blir konkurs där? Fråga er varför hon aldrig blev gödlandshövding som ju är den vanliga karriärändpunkten för misslyckade politiker?

  8. 9
    Dividendum

    ”Ser ni torskhuvudet på varje elabonnent och väljare?” Hahahahahahahahahahaha … :-)
    Som ett släggeslag på kyrkeklöcka … BAAAaaaannnnnggggg!!!!

  9. 10
    Dividendum

    Det är inte utan att man frågar sig hur i halva Halland den här världen fungerar så pass bra den ändå synes göra … trots den politiska klownskolan till utvecklingshindrande bromskloss i verklighetens epicentrum.
     

  10. 11
    Ingemar Nordin

    Slabadang #7,

    Korruptionen inom den gröna energibranschen har nått enorma proportioner. I England så har/hade var och varannan minister sina fingrar djupt ner i syltburken och kan plocka hem miljonvinster från skattebetalarna. Den senaste i raden är förre energiministern Chris Huhne som nu jobbar inom energispararbranschen:

    http://www.dailymail.co.uk/news/article-2231145/Huhne-gets-job-energy-adviser-437-hour-company-provides-advice-cavity-wall-loft-insulation.html

    Tydligen är de gamla klassiska maffiabranscherna, spel, alkohol, droger och rå utpressning, inte ”fint” nog för de engelska lorderna. Men syftet att tjäna pengar på andra är detsamma.

    Christopher Booker har en drapa om EU och brittisk energipolitik:

    http://www.thegwpf.org/christopher-booker-david-cameron-backing-eus-green-design-energy/

    Följande uttalande av premiärminister Cameron tycker jag fångar på ett bra sätt hur mycket våra politiska ledare förstår sig på energi- och transportfrågor:

    “We need wind farms to power electric cars, says Cameron”

    Medveten manipulation, eller bara en otrolig naivitet? En som dock verkar veta vad hennes vansinnespolitik är till för är Angela Merkel:

    ”she told the European Parliament: “Of course the European Commission will one day become a government, the European Council a second chamber and the European Parliament will have more powers – but for now we have to focus on the euro and give people a little more time to come along.” In other words, the EU is still on track to become precisely that “government of Europe” that Jacques Delors was boasting about in 1989 (to which Mrs Thatcher famously responded “No, no, no”).”

  11. 12
    S. Andersson

    När Sandy rasade som värst dök det upp en liten diabolisk tanke i mitt huvud: Vad skulle hända om ett par vindkraftverk kollapsade i en rejäl höststorm? Undrar om tyskarna omedelbart skulle inleda en ny Energiewende isåfall? Att det förr eller senare kommer att hända håller jaför troligt. I en bidgragskorrumperad boom-bransch är det förprogrammerat att någon slarvat eller fuskat med betngblandningarna…
     

  12. 13
    Staffan

    #11:  Merkel’s ord att ”EU-kommissionen ska bli en regering” finns bl.a. hos EU-Observer:
    http://euobserver.com/institutional/118126
    Fast först måste man klara av det där med Grekland.  Och Spanien.  Och Portugal.  Och Italien… osv
    Vad gör man som pensionär om staten inte har råd att betala pensionen?  Flyttar ut i tält i någon skogsbacke?
    –  ”Lägg skulden på korruptionen som Grekland länge tolererade.  Eller på bankirerna.  Men lägg också ansvaret på de politiker och byråkrater i Europa som tog emot Grekland (och andra PIGS) i den gemensamma euron, och därmed satte dem i ständigt konkurrens-mässigt underläge, och nu vägrar skriva av skulder som de aldrig kan betala tillbaka.”
    Guardian 4 nov 2012,  ”Greece flirts with tyranny and Europe looks away”
    http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/nov/04/nick-cohen-greece-democracy-in-peril

  13. 14
    Svein Jargvoll

    Det kanske inte ser så mörkt ut för vindkraften endå. Från 1 januari blir kraftbolagen tvungna att köpa utsläppsrätter ( som dom tidigare har sluppit). Samtidigt finns det planer inom EU att kraftigt begränsa tilgången  på utsläppssrätter för att på det sättet få upp priset. Sammantaget kommer kostnaderna för t.ex vattenfall derför  öka med många miljarder Euro. Dessa kostnader vältras självklart automatiskt över på konsumenterna med kraftigt höjda elpriser som följd. Detta gynnar  vindkraften eftersom den i klimattermoligiska termer är ”ren”. 

  14. 15
    Ulrik

    Svein Jargvoll #14. Har Sverige godkänt detta? Vilka partier och vilken minister kan vi straffa?

  15. 16
    Ottar

    Svein & Ulrik #14 & 15

    Jag har också undrat över detta. Om 96-97 procent av Sveriges elproduktion redan är koldioxidfri, borde väl utsläppsrätterna inte spela någon större roll? Handlar det åter om att vi ska vara en del av EU, med en gemensam elmarknad, vilket alltså innebär att vi genom konstgjort höjda elpriser i Sverige ska subventionera elbolagen i andra länder? 

  16. 19
    Dividendum

    @12, Andersson:
    Då skulle du bara veta om de vindkraftverk som står stilla (fryser fast) uppe i Kanadensiska New Brunswick ute på nån vindpinad halvö så fort vintern kommer. Det blir så kraftig isbildning på hela anläggningen att den slutar producera det den ska. Men det gav väl arbetstillfällen ett tag där ute i obygden, kan jag tro. Här hittade jag också länken tursamt nog. Givetvis från WUWT.
    http://wattsupwiththat.com/2011/02/17/wind-power-fail/

  17. 20
    Dividendum

    Den här kommentaren är särskilt bra, apropå länken till WUWT jag skickade till Andersson:

    ”My favorite line is “We can’t control the weather”, yet the purpose of all these wind farms is supposedly to control the entire climate. Which seems to me a little harder to do.
    They probably don’t even comprehend the irony of the statement.”

  18. 21
    Svein Jargvoll

    Mina källor är SVR P1 klotet som hade ett program i veckan om detta. Enligt detta är det klubbat att energibolagen måste köpa utsläppsrätter från nyår. Om jag förstår det hela rätt fortgår fortsatt en diskution om kraftiga inskärpningar på handeln. Enligt en artikkel i Dagens Industri idag om problemen med vindkraftverken så förväntar sig bransjen höjda elpriser p.g.a utsläppsrätterna.

  19. 22
    Björn Törnvall

    Stein Jargvoll # 21:

    Uttalandet från Peter Nygren i artikeln du nämner i DI är häpnadsväckande, vindkraftsbranschens mantra har ju varit, att de med sin produktion av vindel sänker elpriset. Nu visar de sitt rätta ansikte, med sina uttalade förhoppningar om krånglande kärnkraft och teorierna om elprisökningar när kraftbolagen måste betala för utsläppsrätterna! Nygren är givetvis ute för att lugna finansiärerna och aktieägarna, han har bara att hoppas på, att det ljus han tycker sig se i tunneln inte är loket. 

    Priset för utsläppsrätterna är redan inkluderat i priset för kolkondenselen. Detta påverkar endast elpriset i Sverige, när kolkondenselen p.g.a. en bristsituation för alternativ el, måste importeras till Sverige och då genom alternativprissättningen på NordPool blir prissättande för all el under aktuell period.

    Om priset på utsläppsrätterna höjs genom att de minskar i antal, kommer andra sätt att producera el att ta över, t.ex. solkraft i Tyskland, därmed kommer marknaden att sänka priset på utsläppsrätterna igen. Om priset på elcertifikaten stiger, kommer fler vindkraftverk att byggas, vilket sänker värdet på elcertifikaten, så är det tänkt att marknaden skall fungera och så fungerar den.      

  20. 23
    Ottar

    Svein Jargvoll #21
    Tack för hänvisningen till DI. Läser där att Arise Windpowers VD Peter Nygren hoppas på en smällkall vinter, krångel med kärnkraften och ett EU-beslut gällande utsläppsrätterna, för att om möjligt få upp elpriserna.

    Intressant kommentar i samma artikel av Ratos nya VD Susanna Campbell (Ratios äger Diab, som tillverkar komponenter för vindkraftverk):

    ”Jag tror att det behövs någon typ av strukturomvandling. Det är en lite omogen bransch som tyvärr inte är inte riktigt lika professionell som andra branscher.”

  21. 24
    Ingemar Nordin

    Svein J #21,

    Jag har inte sett något om att Polen, Baltikum och en lång rad fd öststater skulle ha svängt i frågan om att minska sina utsläppsrättigheter. Och det låter inte troligt att de skulle göra det, såvida inte Tyskland (vem annars?) kan muta dem …

  22. 25
    Frans

    Arise påstår i sin 9-mån rapport att förlusten hittills i år är 11 MSek,
    varav 16 MSEK de senaste tre månaderna. Den som läser balansräkningen finner dock att man dessutom hittills i år direkt mot egna kapitalet tagit en förlust av 50 MSEK i vad man kallar kassaflödessäkringar, vad det nu kan vara. Man kan ifrågasätta om revisorena kommer att godkänna detta. Den verkliga förlusten hittills i år är således mer än 60 MSEK.

  23. 26
    Argus

    Ju längre från ‘draksådden’ man kommer, ju sneare blir tankekarusellen. Jaha, hur ska Perfa reda upp det här? Min åsikt är att det inte går.
     
    Jag såg honom på ett julbord på Grand för ca 2 år sen. (Jag är inte en sån som han pratar med bara sådär.) Han verkade inte helt OK. Pratade på med ganska få i sällskapet. Inte helt stabil vid de uppdukade bufféborden (behöver inte vara av överlast). Ganska högljudda kommentarer av de erbjudna rätterna.
    Stalltips: satsa INTE dina pensionspengar på Perfa!
    Ha en Bra Fars’Dag! till er som innefattas! OCH till er andra också!

  24. 27
    Gunnar Strandell

    Bom #3
    ”De kan inte ens laga en punkterad cykelslang.”

    Tack för den kommentaren!
    Nu förstår jag varför miljöpartiet föreslagit rut-avdrag för cykelreparationer. :-D  

  25. 28
    Staffan

    #6:  ”The 2012 Legatum Prosperity Index” (UK) listar 142 länder efter ”välfärd”.
    Norge kommer först.  Visst.  Sedan Danmark.  Jo.  Och så – Sverige !
    (Finland kommer som nr 7 efter AU NZ CAN)
    Sverige är nr 2 (i världen) i ”Entrepreneurship Opportunity”,  nr 4 i ”Governance”, och nr 5 i ”Economy” och ”Personal Freedom”.
    http://www.prosperity.com/Ranking.aspx

    När man ser läget i EU – PIGS, Frankrike osv – och i USA, kan man inte tycka annat än att vi har det bra, mycket bra.
    Statsskulden.  Arbetslösheten.  Osv.
    Det blir problem framöver, egentillverkade problem, men det är en annan femma…

  26. 29
    Tålis

    Var nog en så där 8-10 år när jag lagade min första punktering. Mina barn lagar inte sina punkteringar. Det är jag det, som fortfarande får laga allas i familjens punkteringar torts att de räknas som vuxna. Frugan vägrar lära sig byta hjulen på bilen, så det gör jag alltid också. Jamen, säger jag du behöver inte byta, men se och lär för du kan få punktering. Nääää, inte ens det…
     
    Förresten, kanske min yngsta dotter klarar av/gör det. Hon blev för övrigt rånad på sin mobiltelefon av en s.k. ”kulturberikare” (snyltarinvandrare i min vokabulär) i september…
     
    Vindkraften hoppas jag möter sin död tidigt. Dock ståtar politiker för den 400 % ökade kostnaden för el. Hos oss förbrukar vi numera ca 20 MWh/år mot 30 för 20 år sedan. Dock, ju mer man sparat, desto mer har r*v*len höjt den fasta kostnaden; från ca 4-5 till 15 öre per kWh.

  27. 30
    ThomasJ

    Det som förvånar [mig] allra mest i dessa vkv-frågor är den i närmast fullständiga tystnaden från allehanda näringslivsorganisationer, vars intresse det borde vara, att tillse landets näringsidkare (men även ‘vanliga’ brukare) tillgång till säker och BILLIG el-energi. Enda(?) organisation som mig veterligt driver opinion mot vansinnet är Villaägarna, som angivit kostnaderna för el-certifikaten hittills till summa ~ 60 miljarder kronor…
    Inte ens Skattbetalarnas Förening visar, trots upprepade påpekanden, ett dyfts intresse att inkludera vkv-vansinnet i sina ‘Slöso-aktiviteter’. Suck!

    Och vidare om vkv; ljud, lågfrekvent sådant. Det har vkv-maffian undantryckts, att vkv-verk utgör mer/mindre hälsorisk pga det lågfrekventa ljudet dessa maskiner producerar. Argumentation som ”..det du inte hör, skadar dig inte..” Puh!
    De som argumenterar så kan la andas in CO o/e CO2 i mättade mängder (luktar inte) och efter några minuter kolla hur de mår…  :roll:

    Nu föreligger emellertid forskningsresultat i frågan, bra sammanfattat här:

    http://oto2.wustl.edu/cochlea/wind.html

    fler länkar i slutet av artikeln.

    Mvh/TJ

  28. 31
    Jan E M

    ThomasJ #30

    Du har rätt i att man inte hör så mycket från näringslivet om vindkraft. Trots det är det många av de börsnoterade företagen som satsar pengar i vindkraft.

    Jag har aktier i flera företag och några av dessa äger eller investerar i vindkraft, dock inte SAS. Det verkar som att det är halvstora företag med bra balansräkning och företag med hög elförbrukning som investerar i vindkraft. En vanlig policy hos elslukande företag verkar vara att de investerar så att elproduktonen täcker 65-80 % av elförbrukningen.

  29. 33
    BjörnT

    Intressant från International Energy Agencies senaste World Energy Outlook.

    Despite the growth in lowcarbon sources of energy, fossil fuels remain dominant in the global energy mix, supported by subsidies that amounted to $523 billion in 2011, up almost 30% on 2010 and six times more than subsidies to renewables. 

    men trots allt  

    A steady increase in hydropower and the rapid expansion of wind and solar power has cemented the position of renewables as an indispensable part of the global energy mix; by 2035, renewables account for almost one-third of total electricity output. Solar grows more rapidly than any other renewable technology. Renewables become the world’s second-largest source of power generation by 2015 (roughly half that of coal) and, by 2035,they approach coal as the primary source of global electricity. 

  30. 34
    Olaus Petri

    BjörnT #33
     
    Hur definieras ”subsidier” i detta fall? Min erfarenhet är att subsidier för ”renewable” är något annat än för ”fossil fuels”? I det förstnämnda fallet brukar det vara rena ”pengar in”, i det sistnämnda mindre skatt på befintlig vinst.
     
     

  31. 35
    BjörnT

    Olaus Petri: Subsidier kommer i ett otal olika former som jag har skrivit i några inlägg. De som avskyr någon företeelse som är subventionerad på ett eller annat sätt brukar anse att just den subsidien är särskilt skadlig och det som subventionerar nåt de gillar brukar de bortse ifrån.
     

  32. 36
    Pelle L

    Intressant detta om ”subsidier”!
     
    Var i närområdet finns exempel på subventionerad kolkraft?
     
    Detaljer tack!

  33. 37
    Olaus Petri

    Vilket är det då i detta fall BjörnT? Talar vi om ”pengar in” för att kunna nå vinst eller ”skattelättnader” som gör befintlig vint större? Eller både och? Döljer ditt citat en korg full med äpplen och päron?

  34. 38
    BjörnT

    PelleL: Här t.ex.

    Olaus Petri: Subsidiernas mångfald torde matcha den totala mängden frukter.  Och folk tenderar att gilla vissa frukter och ogilla vissa, precis som med subsidier….

  35. 39
    Olaus Petri

    Nja, det var inget bra svar. Att placera ”minskat skatteuttag på reell vinst” och  ”direkta livuppehållande åtgärder” under samma begreppsparaply är synnerligen förvirrande. Av detta följer att ditt ”fruktkorg” (citat) inte säger något kvalitativt om innehållet förrän du lyfter på duken som täcker den.
     
    Fast jag tror nog att det egentligen är en svampkorg plockad utom synhåll från mykologisk expertis. ;-)

  36. 40
    BjörnT

    Oluas Petri: Jag hade inte förväntat mig något annat änåsikten  att subventioner av fossilkraft är bra men subventioner på förnyelsebart är inte det. Äpplen är goda, päron är äckliga.

  37. 41
    Jonas N

    Tyvärr … snacket om att fossila bränslen, eller kärnkraft är subventionerade är just bara falsk propaganda från främst de intressen som vill ha (eller fortsätta få dela ut) skattemdel till sånt man själv gillar.

    Att mha nya begrepp eller bara nyspråk skyla över detta ändrar inte faktum. Det är bara knep i debatten riktade mot de lättledda, och lika syftar mycket till att blanda bort korten.
    Det är som OP påpekar: Kan man inte ens få tecknet rätt på ett peningflöde, då är det verkligen inga bärkraftiga argument bakom.

    Men det finns en ännu grumligare och unken tanke bakom sådant tänkande. Nämligen att alla resurser egentligen borde tillhöra ‘det gemensamma’ (säger man oftas, men avser alltså överheten dvs statens tvångsmakt)

    Och med det perspektivet så kan ytterkantsvänstern alltså hävda att så länge någon (tex ett företag) har likvida medel kvar, så är dessa att betrakta såsom en ‘subvention’ från staten i meningen ‘ännu ej indrivna medel’

    Men bara då kommer man runt det fundamentala teckenfelt av att inte kunna skilja en utbetalning från en inbetalning.

  38. 42
    Christopher E

    Olaus Petri #34, 37

    Jag säger inte att det är så här, men i de mest extrema jämförelserna betraktas det ibland även som ”subsidier” när en energikälla inte betalar för påstådda eller hypotetiska skador. I fallet kärnkraft har motståndarna hävdat att det är en subsidie att de inte betalt försäkring för olyckor som aldrig hänt.

    Så subsidier är mycket riktigt ett vitt begrepp.

    Jag tror inte mycket på det där att fossila bränslen är så väldigt subventionerade. I en del u-länder kanske staten håller hjulen rullande så.

    Några kritiska funderingar:

    Håller de verkligen isär kraftproduktion och transport i studien? I morse när SVT körde detta gjorde de inte det.

    523 miljarder dollar är en rätt liten summa i förhållande till värdet av fossila bränslen.

    ”Förnybara” bränslen är betydligt mer subventionerade om de har en sjättedel av dessa ”subsidier”. Man bör tänka på att dessutom är sällan den dominerande förnybara vattenkraften subventionerad, så den sjättedelen tillfaller en globalt mycket liten mängd främst vind och sol. Då är 87 miljarder dollar per år väldigt mycket per kWh. Det är egentligen den skrämmande nyheten.

    Jag undrar hur mycket det kvar av de 523 miljarderna när man drar bort all straffbeskattning som de flesta länderna har på fossila bränslen? Jag skulle tro att det slår över på plus med stor marginal!

  39. 43
    Pelle L

    Nja BjörnT, bättre kan du väl?
     
    Amerikanska järnvägar har någon typ av bidrag och det går alltså till kolet? Kan väl lika gärna säga att det är lokförarna som subventioneras.
    Eller menar du att elektrifierade eller diesldrivna järnvägar får mindre subsidier?
    Måste säga att det var en ryslig sida du länkade till.
     
    Nu frågade jag ju om närområdet.
    Säg Nordeuropa om vi skall vara exakta.

  40. 44
    Olaus Petri

    BjörnT, skall jag tolka ditt svar som att du inte finner någon mening i att skilja mellan röda och svarta siffror i bokföringen? ;-)
     
    Dessutom: Flugsvamp förblir flugsvamp även om du byter namn på den. ;-)
     

  41. 48
    Christopher E

    Jag noterar också att länken i #38 inte beskriver subventioner som normala människor definierar dem. Man är väl inte direkt förvånad.

    Tror dock att IEA inte räknar med sådan aktivistmatematik, utan är mer seriösa. Fast jag tror inte de har dragit av skatteintäkterna från ”subventionerna” i enlighet med vad jag just skrev.

    BjörnT, ganska svagt av dig att inte kunna bemöta seriösa frågor på annat vis. 

  42. 49
    Adolf Goreing

    #45 externa kostnader igen. Då är isåfall subsidierna ÄNNU större för t.ex vndkraft än beräknat eftersom den extrema miljlöförstöring kring gruvbrytning av sällsynta jordartsmetaller inte är med och inte heller den kraftigt försämrade livskvaliteten runt vkv. För varje installerad kWh el från vindkraft som ersätter kärnkraft ökar dödsfallen med faktor 4 inberäknat kärnkraftolyckor. Också en externkostnad. Sedär! jag kan också fastän jag inte är subventionerad av Exxon.

  43. 50
    Jonas N

    Fantastiskt #45

    external costs of the electricity industry were as much as $6 billion

    Men skriver oförblommerat under att ifall bara konkurrensen kunde göras dyrare, skulle kunderna nog komma till dem.

    Och det är väl vad det hela handlar om.

  44. 51
    Christopher E

    Länken i #45 förklarar inte hur beräkningen gått till, men att studien finansierats av protestgruppen ”the Friends of Felton” antyder att den troligen är rejält skruvad.

    Länken i #47 bekräftar Olaus Petris misstänke att ”subventionerna” till mycket stor del består av skattelättnader.  

  45. 53
    BjörnT

    Det låter på somliga här som om skattelättnader inte räknas som subsidier…  Antag att två enheter A och B bägge kan säljas för 125  kr på marknaden (de är perfekta substitut) och A kostar 125 att tillverka (ink vinst etc) och B 100 och skatten är 25 procent. Om A får en subsidie på 25 kr kommer både A och B att säljas för 125 kr. Om A i ställer slipper skatt så kan bägge fortfarande säljas för 125.   Vad är det för skillnad på dessa subventionsformer i praktiken?  Subsidier finns i otaliga former, en subsidie kan vara militär makt från hemlandet som garant att ett bolag från det landet vågar investera i en främmande region medan ett annat bolag från ett annat inte vågar. Då har skattebetalarna i det första landet i praktiken subventionerat (riskpålägget) för sitt bolag.  Sverige subsiderar t.ex. järnmalmen från den nya gruvan i Pajala (Northland) genom att ge dispens för frakt på lastbilar som egentligen är för tunga.

  46. 54
    BjörnT

    Hur många kommuner/motsvarande i andra länder har inte gett subsidier, öppna eller dolda till t.ex. Ryan Air för att de ska etablera sig……

  47. 55
    Christopher E

    BjörnT #53,

    Jag tycker allt det är en viss skillnad på att ett oljebolag tjänar lite mer på grund av en skattesubvention (alternativt säljer bensinen billigare till mig) eller om jag tvingas avstå en del av min inkomst för att finansiera ett vindsnurrebygge som annars inte skulle blivit av. Nu kan du ju för all del alltid hävda att skatt är en nollsumma, så att staten höjer min skatt om de får in mindre från oljebolaget, men det nollsummespelet tror inte jag på (de höjer min skatt till smärtgränsen oavsett vilket).

    Vad säger du annars om min fråga hur mycket skatteintäkter som kommer in från fossila sektorn jämfört med dessa påstådda subsidier?

    Att fossilindustrin har speciella skatter på sig vet vi, men har ”förnybara” det?  

  48. 56
    Olaus Petri

    BjörnT, kalla det vad du vill, men skall meningsfulla jämförelser och (ut)värderingar göras måste du ju bryta sönder den överordnande kategorin ”subsidier” i dess underavdelningar. För det finns ju uppenbarligen enorma skillnader på det olika saker du för in under begreppet subsidier.
     
    Skillnaden i prestanda mellan segelbåtar och motorbåtar vid stiltje upphör inte bara för att du kallar dem ”båtar”, eller hur? ;-)
     

  49. 57
    BjörnT

    Oluas Petri: Har aldrig sett någon som häcklar subsidierna mot förbyelsebar energi göra några kategoriseringar av subsidier heller. Båtmetaforen är inte särskilt upplysande enligt min mening….

  50. 58
    Slabadang

    Björn T
     
    Ska du diskutera skattesubventioner så måste utgångspunkten vara NOLL skatt eller lika beskattning. Att jämföra två skatteobjekt med redan olika skatter blir en debatt utan fäste.

  51. 59
    Håkan Bergman

    BjörnT #54
    Ett ypperligt exempel på att politiker inte ska tillåtas hålla på med sånt. En kommun subventionerar Ryan med skattepengar, samtidigt som staten förväntas hålla SAS under armarna, förlåt vingarna, med skattepengar. Hört mantrat ”vård skola omsorg”?

  52. 61
    BjörnT

    Slabadang. #58. Jaha..men diskussionen jag initierade på denna tråd gällde att vi har en hel flora av subventioner, där skatterelaterade sådana bara är en i mängden, och att det lätt blir en tendens att bara attackera den subvention som subventionerar det man ogillar.

  53. 62
    Jonas N

    BjörnT

    Nu är det svårt att förstå vad du ens försöker säga. Subventioner och diverse ingrepp i syfte att snedvrida marknaden har kritiserats otaliga ggr på principiella skäl här.
    Försöken att införa begrepp subsidier, eller externaliteter är främst ordlekar, och särskådar man argumenten (där sådant förekommer och anförs) blir detta ännu tydligare. Syftet är att vilja få pengar slussade åt ett visst håll (och ofta kostnader åt ett annat), men istället för att rakt och tydligt säga det, motiveras önskemålen med allehanda kringsnack och skepskäl ofta om annat inlindande i välklingande ord/syften/snömos.
     
    Det är samma sak som det är hela tiden: Håll ögat på bollen, och hantera det som är centralt. Kan du inte det, så kommoer ordlekar och aktivister finta bort dig … Och när du är bortfintad av allehanda nyspråk och nya ord, då är det det du är.

    Att blanda röda och svarta siffror, och kalla båda siffror är en utmärkt analogi. Att kalla båda för siffror, eller att kalla både insättningar och uttag för transaktioner leder tanken fel. 

    Vidare är det et fundamentalt fel att sätta pris på ‘externaliteter’ vilka inte motsvaras av en faktiskt kostnad. Sådant är ingen skillnad mot tex:

    Du (individ A) har kränkt individ B:s känslor (försämrat hans miljö), ge därför mig (aktör C) en godtyckligt satt summa (motsv ‘priset’)  för den kränkningen. För det skall kosta att kränka andra …  

    Så låter det ofta och dylika resonemang är A och O inom den branschen (den som säger sig företräda det goda, hävdar sig företräda allt möjligt sådant som inte kan tala för sig själv, och gör sig till ombud för det/dem).

  54. 63
    Pelle L

    Björn T 
     
    Du började ”bevisa” hur subventionerat kolet är med en rysarsajt från USA.
     
    När jag önskade lite mer närliggande exempel (jag har svårt att sätta mig in i näringslivsstrukturen på andra kontinenter) kommer du dragande med Austalien och Texas.
    Är det bästa du kan? Närområdet Björn T?
     
    Jag frågar inte för att frondera, utan för att jag vet hur kraftproduktion av olika slag beskattas och subventioneras här hemma, och jag är nyfiken på de påstådda kolkraftsubventionerna.
    Och jag undrar varför vi har så lite kolkraft här hemma om det är så subventionerat.
     
    Vad jag tror mig förstå är ju att med marginalprissättningen får vi betala ett högre pris när vi behöver importera kolkraft.
    Varför bygger vi inte egna sådana kraftverk och håvar in subventionerna, likaväl som att vi bygger mängder med skatte- och certifikatsubventionerade vindkraftverk?
     
    Att energi beskattas och subventioneras helt annorlunda på andra kontinenter, t.ex. att dieseln i Venezuela kostar tio öre litern bryr jag mig inte så mycket om faktiskt.

  55. 64
    BjörnT

    PelleL: du kanske ska kolla min ursprungspostning som handlar om WORLD Energy Outlook, Var hävdar jag att kol subventioneras i närområdet. Nu nygger du halmgubbar.

  56. 65
    Pelle L

    OK Björn T,
    jag förstår att du inte vill gå in i en detaljerad diskussion.
    Kanske enklare att hålla det hela på en global skala.
     
    Men en stilla undran: Om kolkraften, som står för, vad är det, 40% av jordens elkraftproduktion, var kommer dessa enorma subventioner ifrån?
    Det hela måste ju finansieras på något sätt.
    Vem menar du betalar?

  57. 66
    BjörnT

    PelleL: Uppmanar dig ännu en gång att läsa ursprungspostningedn. Jag citerar, jag påstår inget. Men jag tror att IAE har hyfsat torrt på fötterna när de framför sina slutsatser.

  58. 67
    Håkan Bergman

    BjörnT #66
    Dokumentet fortsätter så här:
     
    ”The cost of fossil-fuel subsidies has been driven up by
    higher oil prices; they remain most prevalent in the Middle East and North Africa, where
    momentum towards their reform appears to have been lost.”
     
    Det handlar alltså om att skydda den inhemska befolkningen i den regionen från effekten av stigande världsmarknadspriser. Ska vi gissa på den arabiska våren, ett försök att gjuta olja på vågorna, råd har dom definitivt. Inte riktigt som att Svenne kör sin Volvo på subventionerad bensin.

  59. 68
    ThomasJ

    Apropos ‘subventioner':

    – Whatta do you á doa for á living?
    – I á killa people!
    – Huh?
    – A no problema! I á killa you for nothing!

    Typ: ‘Vi’ sätter fast en CO2-skatt o/e annan (valfritt!) skatt på varu-utbyten (-tjänster oxo..) och definierar därefter vad som är ‘subvention’ eller ej… Jösses djefvlar!

    Go figure!

    Mvh/TJ

  60. 69
    ThomasJ

    EIA har definitivt en herrans massa fukt under sina fötter! Á contraire!

    Go – keep on going – Figure!  :-D 

    Mvh/TJ

  61. 70
    Ulf L

    Håkan #67

    Precis. Det är förmodligen de oljeproducerande länderna där befolkningen får köpa oljeprodukter till ett pris som ligger närmare produktionskostnaderna än världsmarknadspriset. Är det så man beräknat subventionerna ökar dessa av sig självt när oljepriset stiger. Det är också en rätt liten del av den värdet av oljehandeln precis son Christopher E påpekat.
    Det verkar definitivt inte vara kostnaden av externiliteter som BjörnT:s länkade till.

    Btw BjörnT. Vårt grannland Tyskland subventionerar sina stenkolgruvor rätt kraftigt. Att ta upp ett ton stenkol kostande ca 160 euro år 2010. Världsmarknadspriset var då ca 85 euro/ton.

  62. 72
    Ulf L

    Nej du har nog rätt, men i länder utan egna oljekällor kommer subventionerna att bli en belastning när oljepriset stiger. Där finns det ett incitament att minska subventionerna. 
    I länder med oljekällor kommer det inte att märkas annat än att man  tjänar mindre pengar än man skulle gjort annars. Att minska subventionerna i ett samhälle som med nationaliserade oljebolag är nog rätt svårt. Alla kommer att skrika ”oljan och oljebolagen tillhör oss, varför ska ska vi betala lika mycket som västerlänningarna” Att förklara varför är en rätt svår pedagogisk uppgift.

Kommentarer inaktiverade.