Klimathotet missbrukas som argument i miljödebatten

Bild från Wikipedia

En debattartikel i DN, Återvinn fler näringsämnen än fosfor i avloppsvattnet, är ett exempel på hur klimathotet överdrivs för att främja en viss åsiktsriktning i miljödebatten. Jag har reagerat på detta ofog i en replik Minskade koldioxidutsläpp svagt argument för att prioritera minskade kväveutsläpp.

Dela detta inlägg

17 reaktion på “Klimathotet missbrukas som argument i miljödebatten

  1. 1
    bom

    Agronomutbildningen är nog bra om man skall driva lantbruk. Att återvinna kväve-svavel-kalium ur avlopp är närmast en kemisk orimlighet. Fosfors kemi är förmånligare men den enorma utspädningen gör att verkningsgraden blir därefter. Kringkånkandet av tunnor med skit tog slut med adertonhundratalet liksom kolera och en del andra dödliga epidemier. Nu bortser jag ju från den gröna religionen som svävar fritt i en högre rymd och av utövarna aldrig bromsas eller påverkas av fakta och kunskaper!

  2. 4
    Pehr Björnbom

    Författarna är missnöjda med att Naturvårdsverkets angivit mål för återvinning av fosfor ur avloppsvatten men inte för återvinning av kväve. De påstår att användningen av kvävegödselmedel orsakar klimathot men detta motsägs av de argument jag framför i min replik.
     
    Det krävs inga fossila koldioxidutsläpp för att framställa kvävegödselmedel och naturgas är inte någon begränsande resurs för sådan framställning. Därför anser jag att författarna missbrukar klimathotet för att argumentera för en annan inriktning på forskningen om återvinning av näringsämnen i avloppsvatten än den som motiveras av Naturvårdsverkets målformulering.

  3. 6
    Pehr Björnbom

    bom #2,
     
    Att Johan Rockström är medförfattare fick mig att höja på ögonbrynen. Om det är någon instans i Sverige som skall hålla reda på en sådan övergripande systemfråga som den jag tar upp så är det väl just Stockholm Resilience Centre som Rockström leder.

  4. 7
    Dr Max

    Jag såg artikeln och tänkte som Pehr Björnbom att författargruppen verkligen var på svag is då det gällde klimatanknytningen. Men så måste man väl göra i dag för att få sin forskning gillad, godkänd och finansierad.
    Någonstans i mitt minne spökade en artikel med goda råd för forskare som vill publicera sig för allmänheten. Ett råd som fastnat var: ”Skriv inte som en professor!” Något som de sex professorerna och fyra ur fotfolket med fördel kunnat tänka på.

  5. 8
    bom

    Pehr#6 Vad som är värre med Rockström är hans ambition att bli Sveriges första science tsar och har han nästlat sig in i Reinfeldts framtidskommission. SEI eller SRC spelar ingen roll det är samma röra. Att tala för kväveåtervinning enligt upplägget är ren idioti. Fosforåtervinningen är rimlig vägt mot tillgången och en rimligare kemi men med dagens teknik lär det bli en P dyrare än Au eller tom Pt!

  6. 9
    ThomasJ

    Svårt är att bestämma vad/var ska vad letas upp för – åtminstone nära – korrekt information i aktuella frågor och därvid är det för mig förunderligt, att (milt uttryckt) medier som Dagens Nyheter o/e för den delen det s.k. publika servicen, m.fl…., öht tillmäts ens en ‘MAD’-artikels trovärdighet…

    För vissa, företrädesvis de inom vetenskräpsredaktion inom SR, måste Mr. Neuman framstå som avguden non-plus-ultra…  ;)

    Go Figure!

    Mvh/TJ

  7. 10
    ThomasJ

    Bom #8: Vilken av hydrans alla huvud(en) kan definieras till vem…?
    Ett av hydrans allra centrala huvud sitter definitivt mellan rockströmska axlar…

    Mvh/TJ

  8. 11
    Brady

    Pehr,
    It’s good to see a reference that appears to present an opposing viewpoint about The Baltic that is too seldom seen in the Swedish Media:
    ”I Helsingforskommissionens Baltic Sea Action Plan ar kraven helt orealistiska, skriver Helena Aronsson och Barbro Ulen pa SLU”
    Lars Håkanson would agree:
    Man kan fråga: Har miljöministern, allmänheten och våra politiker hör något om de betydande negativa effekter som ett genomförande av BSAP skulle få? Till exempel att stora delar av det svenska jordbruket skulle behöva läggas ned (enligt Jordbruksverket)?
    http://www.unt.se/debatt/ett-hav-av-logner-om-ostersjon-1136975.aspx
    Mybe I can incorporate this book into my critical thinking science class lessons about ”The Media & The Money in The Baltic”. 

  9. 12
    ALI.K.

    Smygtaktik med klimathotet, i miljöfrågor,dessa finns det mer av
    än vi tror.
    Det gäller ha ögon öppna nuförtiden.
    Bra P.B,i Uppsala finns förevändningar för projekt med underliggande
    miljö med underförståda klimatmål.
    Det finns olika kommiter som jobbar i ‘undergrund’med dylika spörsmål.
    ALI.K.

  10. 14
    ALI.K.

    Men det finns en god medföljande möjlighet med ‘klimatmålen’ det
    att Socialdemokrater med Borgerliga  driver igenom en bred lösning
    av energifrågan,kärnkraftens’ trumfkort’ med inga koldioxid utsläpp.
    ALI.K.

  11. 15
    HenrikM

    Två debatt-artiklar från DN, det verkar som om dom sakta börja vakna upp från den gröna drömmen.
    http://www.dn.se/ledare/huvudledare/gor-upp-om-karnkraften
    http://www.dn.se/ledare/huvudledare/tom-symbolpolitik

    Lite citat från ovan:
    Stora satsningar på biomassa och vindkraft kommer inte att räcka för att fylla tomrummet efter de gamla reaktorerna. Vad gör vi då? Importerar gas från Ryssland? Eller el som producerats i utländska kolkraftverk?

    Efter hand blev det dessutom allt tydligare att en stor andel av den etanol som användes hade svag eller rent negativ miljöeffekt när man tog med den inverkan på klimatet som själva etanolframställningen har.

    En komplikation med satsningen på biodrivmedel var också att den globala tillgången på biomassa är starkt begränsad. Etiskt sett är det tvivelaktigt att låta odling av energigrödor tränga ut livsmedelsproduktion.

    Om målet är att begränsa de globala koldioxidutsläppen är det ofta betydligt effektivare att i kraftverk ersätta kol med biomassa i stället för att omvandla biomassan till drivmedel för transportsektorn.

    Vad har hänt? Har någon satt på sig tänkarmössan?
     

Kommentarer inaktiverade.