På Second Opinion om reglerkraften

Elingenjör Claes-Erik Simonsbacka och undertecknad angriper Professor Lennart Söder, KTH, och Energimyndighetens påstående om att det går att integrera 30 TWh vindkraft i vårt elsystem utan åtgärder. Enligt KVA går gränsen vid 10 TWh. Artikeln finns på Second Opinion.

Läs och kommentera.

Glöm inte att klicka på LYFT UPP längst upp på artikeln

 

Dela detta inlägg

43 reaktion på “På Second Opinion om reglerkraften

  1. 1
    bom

    Fy fan för KTH (mitt gamla Alma Mater) som sjunker som en sten i all ranking!

  2. 2
    Christer Löfström

    Jag har för dåliga kunskaper i kraftöverföring för att skriva något vettigt om detta teknologiområde. Konstaterar däremot att artikelförfattarna anser att olika lösningar skall bedömas med avseende på klimatmässighet?!

    ”Det som också står utom all tvivel är att det inte går att lösa alla tekniska problem på bästa miljö- och klimatmässiga sätt eller att dessa kan lösas med hjälp av vilseledande/ofullständiga forskningsrapporter som beslutunderlag.”

    Försöker öka min kunskapnivå genom att följa danska ingenjören och tyska BDEW.

    http://ing.dk/artikel/128654-energiskifte-tyskland-investerer-massivt-i-nye-kraftvaerker

    http://www.bdew.de/internet.nsf/id/DE_Home 
     

  3. 3
    Holmfrid

    Lennart Söder är ganska ensam om uppfattningen att ”intelligent” styrning av elnätet räcker till för att reglera vindkraftens slumpmässiga elproduktion.
    IVA´s  Harry Frank, KVA´s Kullander menar att 10 TWH max kan klaras av.
       Frank har gedigna kunskaper i ämnet från ABB.

    Man kan nog misstänka att Söder vill ha en finansierad lekstuga för dessa övningar.

  4. 4
    Björn

    In och urkopplingar i kraftnät har väl alltid varit ett problem. Det är oundvikligt att det i brytnings- eller slutningsögonblicket, uppstår ett transient förlopp som kan fortplanta sig i stora delar av kraftnätets utbredning. Om vi nu får tusentals med vindkraftverk som kopplar i och ur beroende på vindens nycker, då får vi problem. El-kvaliteten kommer att påverkas markant och för att inte tala om reglerkraften som skall i och ur ständigt. Vindkraften som är helt onödig, skapar en instabil elnätsförsörjning, vars problem inte existerar i de ideellt förblindade beställarna.
     
     
     

  5. 6
    Slabadang

    Äpplen och päron!

    Jag begriper inte hur ”smarta elnät” används som ett argument FÖR vindkraft. Hur mycket ”smartare” elnät hade vi behövt utan vindkraftens och vilka kostnader för denna bi-effekt talar vi om? ”Dumnät” är ett mer relevant begrepp?

    Ni skall återigen ha ett tack från hela svenska folket då det kanke äntligen blir slut på korruptionen, där politiker föder ekonomiska särintressen genom att tillåta dem exploatera medborgarna.
    Investeringar i vindkraft är kapitalförstöring och samtidigt miljö och välfärdsförstöring. Ett hål i huvudet så stort att det får plats en hel cirkus.

  6. 7
    Peter Stilbs

    Hade det inte varit smartare att först undersöka om elnäten klarar fluktuerande elförsörjning i tid och rum innan man huvudlöst bygger jättelika vindkraftparker ?

    Mig veterligen pågår en sådan utredning – så dags nu ??

    Men man kan väl vänta sig att utredningens direktiv inte är neutrala? 

  7. 8
    S. Andersson

    Slabadang och Peter Stilbs: Jag har också alltid förundrats över detta med ”smarta” nät. Inte minst eftersom vi klarat elförsörjningen i mer än 100 år utan dem. Men jag befarar att vinstintressena i att bygga om och ut elgenererings- och eltransportsystemen nu har blivit till en äggläggande ullmjölkgris (fritt översatt från tyskans ”eierlegende Wollmilchsau”). ABB, vindkraftverkstillverkarna och en hel massa andra intressenter ser chansen att tjäna grova pengar på det här och kommer knappast att argumentera rationellt omkring detta.
     
    Peter S: Jag tror inte att nätplanerarna på Vattenfall och Svenska Kraftnät ens i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att någon skulle vara så korkad att basera framtidens elförsörjning på vindkraft. Därför finns det ingen sådan analys!
     

  8. 9
    bom

    Jag betalade nyligen elräkningarna och konstaterade då till min förvåning att nätavgiften var tre gånger större än förbrukningsavgiften. Nätägaren är tyvärr Fortum och det var ju inte så länge sedan som elmätaren byttes till en digital sådan och den var tydligen inte direkt gratis.
    Det var väl något av vänsterpartierna som nyligen talade för att elnätet bör återgå i statlig ägo enligt principen ”Staten bör äga all infrastruktur”. Dom behövde väl någon generaldirektörssinekur för lämplig förtjänt partikollega?

  9. 13
    Christer Löfström

    Peter Stilbs #9
    Kan man … ?!
    När elbehovet är som störst, stänga flera kärnkraftverk samtidigt för uppgradering.
    Klara sig under lång tid utan Oskarshamnsverkets nr 1. (492 MW)
    (vibrationsproblem på HT turbin)
    Klara sig under lång tid utan en Ringhalsreaktor avstängd för att man glömde damsugaren.
    …..

    .

    Har du möjligen en länk till orginalrapporterna från KTH och KVA?

    Delar du numera Jonny Fagerströms åsikt att man skall ta klimathänsyn när man beslutar om framtidens system för att producera elektricitet? 

     

  10. 14
    István

    Re #10
    Äntligen ett argument för att bygga ut vindkraft. Jag gillar värme.

  11. 15
    Skogsmannen

    Adolf Goreing!

    Den där artikeln känns ganska märklig, måste avse lokal uppvärmning.  

    All rörelseenergi i de här sammanhangen brukar väl förr eller senare övergå till värmeenergi p.g.a. friktionen.

    Men artikeln stressar väl alltid någon vindkraftsentusiast, det brukar ju vara sant det som står i Nature. :)
       

  12. 16
    Hans H

    Att bygga ut vindkraften som nu,med storskaliga satsningar av ”gröna” direktörer och statsbyråkrater kan säkert aldrig bli vare sig ekologiskt eller ekonomiskt vettigt, men om man bor så till att man kan köpa en liten snurra direkt från Kina,på några Kvh…så kan det säkert lätta elräkningen på hösten,men hur många bor så.Men all vindkraft är inte galen.

  13. 17
    Skogsmannen

    Oj då, blev visst lite goddag yxskaft. Klart att uppvärmningen är lokal!

    Men resten av kommentaren funkar, tycker jag. :) 

  14. 18
    Adolf Goreing

    #15 Självklart är det lokatl eller möjligen regionalt. Dessutom handlar det väl mer om att man ändrar vindriktningar och annat. Vindkraftverk kan ju inte tillföra energi. Tyckte det ändå var kul med tanke på ”uppvärmningsskräcken”. Det borde också ge en och annan temperaturmätningsserie en konstig bias? Men antropogen är den resulterande temperaturtrenden helt otvedtydigt. Här kan ”förnekare” och ”alarmister” äntligen enas? ;)

  15. 20
    Tage Andersson

    Det snurrorna kan åstadkomma är ökad turbulens och värmeöar analoga med städernas

  16. 21
    Lennart Bengtsson

    Hej

    Atmosfärens totala dissipation uppgår till ca 3 W/m2 varvid kinetisk energi omvandlas till värme. Vindsnurrornas bidrag idag uppgår till ca 0.00012 W/m2 eller omräknat till ca 500 TWh/år och kan på sin höjd öka med en faktor ca 40 till 2050 om någon skulle komma på denna mindre smarta idé. Det finns med andra ord inget att oroa sig över.Värmen strålar dessutom ut mot rymden utan större fördröjning.

    Hsn

    LennartB 

  17. 22
    Christer Löfström

    Lennart Bengtsson
    Jag förmodar att du förstår Tyska.
    Jag vill gärna ha din kommentar till.
     http://www.hea.de/download-extern/positionspapier-smartgrid.pdf

    Jag befterlyser även en länk till KTH och KVA rapporterna som behandlar mängden vindkraft i det svenska elsystemet.

    Noterar att Oskarshamn 1 har stått stilla länge på grund av vibrationer i HT-turbin.
    492 MW 24 timmar/dygn i 300 dygn blir väl ca 3.5 TWh 

  18. 23
    bom

    #22
    Tyskarna förlitar sig på värmepumpar och elbilar som ”avstängbara förbrukare”. Elproduktionen skall styras från förbrukarsidan och inte som nu från produktionssidan. Eftersom man ska putta in småskvättar av el från många lokala producenter så kommer elnätet att inte längre att kännetecknas av överspänning nära kraftverket och konstant avtagande spänning i riktning mot förbrukarna.
    Du ska ha en styrning hemma som klipper när nätet bara kan leverera <215 V. Lyset får du ha kvar tills din elektronik har hunnit stänga av din elbil och din värmepump. Alltså inte åka-frysa-surna mjölken i kylskåpet etc. Dom spekulerar även i stor fryshus som en del av det som kan kopplas bort. Som jag ser det ett ständigt vinglande elnät som då och då går på knäna är deras lösning. Dom har 350.000 värmepumpar och 1500 elbilar och spekulerar i att det 2020 kan vara 1200000 resp 1000000 av den sorten. Detta då för en befolkning idag på 80000000 och då kanske 90M. Inte fan hjälper detta. Det som var nytt för mig var en fyra fem lagar om elen som verkar kunna sätta konsumenten på pottan ordentligt (så länge pottan inte är en eltoalett då!). En del av oss är väl döda 2020 men våra arma barnbarn får det inte lätt inser jag! Någon skrev om fotovoltaikbankrutterna att Tyskland är på samma höjd som Alaska och måste ha varit rena idioterna för att satsa på solceller vid 53 grader N. Stockholm ligger ju 59 g N och så skall vi enligt Excessen/Borg och Hatt förledas att satsa på solceller. Den där miljonen elbilar lär nog innehas av miljöpartister samtliga. Vi får det som på DDRtiden. Femton års kvoteringskö för en Eltrabant av återvunnen plast och lumpor.

  19. 24
    Ingemar Nordin

    Istvan #14,

    :-)

    Jag håller med dig. Mer värme! Dieseldrivna fläktar har enligt inlägget på WUWT använts i flera decennier för att hålla frosten borta från odlingarna i söder.

  20. 25
    Christer Löfström

    #23
    Har du länkar till KTH och KVA rapporterna som behandlar mängden vindkraft i det svenska elsystemet?

  21. 26
    S. Andersson

    Christer Löfström: Det där med att vi klarade oss utan kärnkraftverken. Jovisst men det har också inneburit att Karlshamnsverket med sina tre oljeeldade pannor tidvis och under långa perioder gått för fullt, plus en hel massa andra källor som annars inte används. Om det är bra för miljön betvivlar jag. Att det är dåligt för bytesbalansen är jag däremot säker på.
     
    Det tyska pappret baseras på den mest populära folksporten i Tyskland för närvarande: Önsketänkandet. När jag såg att de tror att det kommer att finnas en miljon elbilar i Tyskland om 8 år så var jag tvungen att ta en paus och hälla upp en whisky. Men, i sammanfattning är det så att de tänker sig att alla hushåll ska ha stora värmemagasin för husuppvärmning och för varmvatten. När det är elöverskott så värmer man på och sen ser man till att man har tillräckligt stora baljor med varmvatten så att det räcker när vindkraftverken står stilla. På samma sätt ska bilarna bara kunna laddas när det finns extra mycket el i näten. Alltihop kommer naturligtvis att fjärrstyras så att vi inte frestas att höja värmen när vi vill.
     
    Allt detta förefaller mig vara kvalificerat dravel. Det bygger på ett för mig obegripligt antagande om att en väldigt stor av elförbrukningen går till uppvärmning. Såvitt jag vet är det rätt ovanligt i Tyskland där de flesta hushåll är anslutna till naturgasnätet. Statistiken säger att bara 4% av husuppvärmingen 2007 var elektrisk.
     
    Värmepumpar är också populära precis som i Sverige och visst kan man lagra el som senare ska användas till värme i vattenbehållare. Men det är väl inte det som är problemet. Det är till allting annat: Kyl och frys, tvättmaskin, TV, belysning, PCn, mobilnätet, etc etc.

  22. 27
    Gunnar Strandell

    Björn #4
    Du sätter fingret på en viktig och kanske öm punkt. Hur upprätthåller man el-kvalitet i ett kaotiskt system?

    SAAB automobile hamnade i en liknande situtation för tillverkning och efterfrågan. De införde begreppet ”kravbalansering” för att göra rätt.
     :-( 
     

  23. 28
    bom

    Sorry Christer L har inte de efterfrågade länkarna. Så vill jag rätta i 23: Miljöpartisterna lär nog 2020 åka fordon som heter Zim, Zis och Zil (de är då kopior av de schabrakbilar som deras förebilder i Sovjetnomenklaturan for fram i). Ja om vi inte lyckas kasta ut dom från makten då. Med Kent Perssons idé om att M går samman med MP så får vi nog ligga i!

  24. 29
    Christer Löfström

    S Andersson #26

    Som du kanske såg av figuren på sid 4 i det tyska dokumentet så är där konventionella kraftverk med i bilden. Gissningsvis skall det eldas en hel del brunkol och framför allt gas i framtiden. Det som jag inte kan greppa är hur stor andel vindkraft det blir. Att man i Tyskland skulle skapa ett system som konsumenter upplever som dåligt (ransonering) är osannolikt.

    Beträffande svenk kraftindustri så tror jag de blev tagna på sängen av det som hände i Japan och hur man i reagerade i Tyskland.
    Kankse blev de så häpna att de glömde en damsugare i Ringhals.
    KVA-utspelet av bland andra meterolog Bengtsson är sannolikt tillkommet för att få upp kärnkraften på svensk dagordning igen. Innan Japanhändelsen var det krattat för en ersättare till O1.

    Det viktigaste som händer i Tyskland nu är förknippat med finansiering. Finns inga pengat till Kärnkraft i Storbritannien t.ex.
    Blir ingen ny kk utan skattesubventioner.

    Har du kanske länkar till KTH och KVA rapporterna som behandlar mängden vindkraft i det svenska elsystemet?

     

  25. 30
    bom

    Opps! Miljöpartistmaffian i SVT tuggar nu fradga om oljesanden i Alberta. Man visar fram James Hansen i spetsen för en hop av pöbel och han förklarar att oljesand är mycket värre än kol och att vi inte har en chans. Den svenska speakerrösten låter som Jens Ergon. Han vet inte hur man betonar bitumen-ordet! Sannerligen en framstående expert!

  26. 31
    S. Andersson

    Christer L: Min poäng var att väldigt lite av husuppvärmningen i Tyskland sker med el och därför finns det inte mycket att bidra med till de där värmepumpslagrena som faktiskt dessutom ökar elförbrukningen. (Det är nästan alltid så att för att spara energi så behövs det lite mer el.)
     
    Vad gäller Japan och kärnkraft blev vi väl alla tagna på sängen men mest av det enorma mediepådraget. Jag förstår fortfarande inte varför folk är så vansinnigt oroade. Om något så bevisade Fukushima att de GE-reaktorer man använde där är betydligt robustare än man trott. Ingen har dött och med de strålnivåer man har nu kommer sannolikt ingen att få några allvarligare men.
     
    Däremot kan man tycka att beredskapen i Japan var rätt dålig. I Diablo Canyon-verket i Kalifornien upptäckte man en förkastningsspricka i havet utanför kusten där verket är beläget. För att klara en rejäl jordbävning med tsunami vidtog man åtgärder som ska förhindra det som skedde i Japan.
     
    Vad gäller vindkraftstatistik så finns det här
     
    http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Vindkraft/
     
    och här
     
    http://www.vindstat.nu/stat/index.htm

  27. 32
    Claes-Erik Simonsbacka

    Johan Montelius ställer följande intressanta frågar. ”Om svaret är som idag, från kärnkraft så är frågan vad skall vi då med vindkraften överhuvud taget?” ”Och till vilket pris?”
    Då vindkraften absolut inte är ett alternativ till kärnkraften, som baskraft, måste det tydliggöras vad det igentligen handlar om. Dvs. att kärnkraftens framtid inom svensk energipolitik måste klargöras inom de kommande, säg 2 till 3 åren. Sveriges 10 kärnkraftsreaktorer kan producera ca. 60 till 70 TWh baskraft per år och då är det naturligtvis oerhört viktigt och framför allt avgörande för vår framtida industriella konkurrenskraft, att en miljövänlig, fossilfri, driftsäker och tillförlitligt elkraftsförsörjning, som minst uppfyller nuvarande elkvalitétskrav kan garanteras.
    Av den totala svenska elproduktionen används ca 17 TWh till hushållsel, 28 TWh till uppvärmning, 26 TWh som driftsel samt ca 50 TWh inom industrin.
    Idag produceras vid de svenska vattenkraftverken ett normalår ca. 64 TWh. Variationen runt normalår är mellan +10 till -15 TWh beroende på variationer i nederbördsmängd. Enligt uppgift finns det en teoretisk utbyggnadspotential på vattenkraftverk till ca. 130 TWh. Av dessa anses 90 TWh vara ekonomiskt möjliga att utnyttja. Detta ger en utbyggnadspotential på ca 27 TWh. Större delen av dessa (21 TWh ) utgör dock vattensystem som är skyddade enligt miljöbalkens 4:e kapitel om nationalälvar och några andra älvsträckor. Av återstående 6 TWh har 3 TWh upptagits i riksdagens vattenkraftsplan. Av dessa har redan 1 TWh avslagits enligt naturresurslagen. Utbyggnadsmöjligheterna är små pga. folkligt motstånd i de berörda älvsträckorna och kritik från miljöorganisationer. Idag finns politiska beslut att uppnå en produktion om 66 TWh per år. Möjlig ytterligare utbyggnadspotential i skyddade älvsträckor uppskattas till ca. 5 TWh. De små vattenkraftsverkens utbyggnadspotential ur ekonomisk och teknisk synvinkel kan uppgår till 3-4 TWh.
    Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till de som inte förespråkar att nya kärnkraftsanläggningar skall ersätta våra gamla utgående anläggningar: Vilket/vilka elproduktionssystem skall ersätta bortfallet av den fossilfria och miljövänliga kärnkraftens (baskraftens) 60-70 TWh per år, om vi skall ha kvar våra basindustrier, minst med uppfyllande av nu gällande krav bl.a. med avseende på leveranssäkerhet, elkvalitét (spänningsgodhet) och som kommer att levereras till lägsta möjliga kostnader för oss elkonsumenter?

  28. 33
    bom

    S Andersson Dom där ”värmepumpslagren” var inget annat än vanlig golvvärme om jag fattade rätt? Om man sänker takhöjden (genom att höja golven) så kan man ju öka värmekapaciteten något.
    Om man vänder på Ergons synvinkel på oljesanden i Alberta och anlägger oljespillsvinkeln så handlar det ju om världens största oljespill som nu saneras. Fast det vore ju positivt och så får det ju icke framställas. Nu lades tonvikten vid 1200 indianer och franskkanadensare som bor kring Athabascasjön och floden. Dom har blivit mer välmående och därmed äldre och därmed mer utsatta för cancer. Man visade flodbrinkar svartrandiga av oljesand men orörda av människan är de naturligtvis ofarliga? Indianerna tätar sina kanoter genom att gno in dem med oljesand – säkert helt ofarligt eller. Nu skulle jag ha lust att ge en kommentar om miljöpartisten (nä han är visst kommunist va?) Ergon men avstår för att inte åka på regelbrott!
     

  29. 34
    CecilB

    Jag vill bara bidra med att säga att en viss Ingemar Nordin och en viss Johnny Fagerström tar i från tårna och jag gillar det inte. Lite propangandistiskt. Om det nu är ett fint ord nog eller inte vet jag ej. Jag bara dyftar en åsikt. Menar ingen illa. Att blotta sina åsikter öht är i min värld en stor grej, men sakligheten och fokus på fel saker tycker jag. et formalia. (bara drog till med något)

  30. 35
    CecilB

    Om in vill mig något så vet ni min e-post adress, hoppas jag. Jag gör och säger fel, men vill gärna stå för mig och vad jag tycker och säger. Konstruktiv kritik borde vara välkommen att diskutera.

  31. 36
    pekke

    OT.
    Ett par artiklar från Der Spiegel om krångliga miljö/klimatprojekt och mörkret som sänker sig över Tysklands solcellsindustri vilket drabbar östra Tyskland hårdast.
     
    ” Germany’s Failing Environmental Projects
    The energy-saving light bulb ends up as hazardous waste, too much insulation promotes mold and household drains are emitting a putrid odor because everyone is saving water. Many of Germany’s efforts to protect the environment are a chronic failure, but that’s unlikely to change. ”
    http://www.spiegel.de/international/business/0,1518,821396,00.html


    ” Setting Sun
    Eastern Germany Hit Hard by Decline of Solar ”
    http://www.spiegel.de/international/business/0,1518,830188,00.html
     
     
    Det är märkligt när en av Tysklands största tidningar ger en helt annan bild av det ” Gröna Sköna Tyskland ” som vi ständigt får höra om här i svenska media !

  32. 38
    Ulf L

    Smarta elnät? Vad är det egentligen. Vårat elnät är redan smart. När förbrukningen ökar höjs automatiskt produktionen och nya producenter in. Det är väl det som är reglerkraft. Ett sådant system är nödvändigt för en produkt som förbrukas samtidigt som den produceras.

    De måste mena något annat med ordet smart och för mig låter det misstänkt likt ransonering. För det är väl ett bättre ord för ett system när man kopplar bort konsumenter när förbrukningen blir för hög.
    Smarta elnät=ransonering är det så?

    Om det är så kommer det systemet i konflikt med elmarknaden. Både ransonering och marknad är två olika sätt att anpassa efterfrågan efter produktionen och jag ser inte hur de kan kombineras. 
    Under ransoneringen bestämmer en byråkrat vem som ska få tillgång och priset sätts efter förhandling med producenterna. Följden av en ransonering är också priskontroll, annars skulle en andrahandsmarknad uppstå.  

    Det får mig att misstänka att ”smarta elnät” är ett sätt att tillförsäkra våra elintensiva industrier tillräckligt med billig energi medan vi andra konsumenter kommer att betala elbolagens vinster.

    Jag ryser  

  33. 39
    Pelle L

    Nytt i SvD Näringsliv: Intervju med Vattenfalls förre VD Lars G Josefsson:
    Han säger bl. a.
    ”Sen kan man naturligtvis fråga sig hur mycket vindkraft vi behöver i det här landet. Det finns en risk att vi bygger för mycket. På något sätt måste vi bestämma oss för om vi ska ha kvar kärnkraften eller inte, för ska den finnas kvar, vad ska vi då med all vindkraft till?”
     
    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/tysklands-beslut-skulle-aldrig-ha-fattats-av-eu_7124147.svd

  34. 41
    Johan M

    Här är en länk till intressant statistik:
    http://www.svk.se/Energimarknaden/El/Statistik/Elstatistik-for-hela-Sverige/
     
    Man kan ladda ner siffror för elproduktion per timme för 2011 och se hur vindkraften egentligen beter sig. Vid slutet av året hade vi drygt 2000 vindkraftverk med en total installerad effekt på nästan 2800 MW. Det installerades nästan 800MW under året så vi kan räkna grovt och anta att vi under året hade ett medel på 2400MW.
    Om man tittar på statistiken timme för timme under året så måste man ge vindkraftsförespråkarna rätt i en sak – det blåser alltid någonstans. Vinden varierar dock så mycket i landet så att effekten går från 15 MW till 2300 MW. Under ca 1600h (dvs 18% av årets 8760h) så ligger effekten under 280 MW dvs 10% av installerad effekt (eller 12% av 2400MW) . 280 MW skall då ställas i relation till vår totala förbrukning som kan vara så hög som 25.000 MW under dessa timmar.  Vi har alltså under 18% av tiden ett bidrag från vindkraftverk som är från försumbart till 1% av vår förbrukning.
    Vi kan även avläsa att vindkraftsproduktionen endast under 85h låg över 2000 MW. Under 99% av tiden så ligger den alltså under 70% av installerad effekt (eller under 83% av 2400).
    Av de 100h som vi förbrukade mest el (mellan 23.200MW och 25.400MW) så bidrog vindenergin under fem timmar med något över 1000MW dvs 4% av behovet. Som värst var det den 23:e februari då vi behövde 25.363MW och fick ett bidrag med 237 MW. 
     
     
     
     
     
     

  35. 43
    Holmfrid

    Läser i lokalpressen om problem med vindkraften i bl a Malå kommun. Där påpekar komm.fullm. ordförande att planerad vindkraftutbyggnad har stoppats. Allmänheten klagar över outhärdliga ljud särskilt under vintern.  Informationen om markägarens ansvar vid konkurs eller avveckling av snurrorna är otydlig, eller nästan obefintlig.  Vindbolaget menar att markägaren får bila bort en halv meter och täcka med jord eller frakta bort till en kostnad av 5 milj. kr per snurra.  Alltså en påtaglig risk för markägaren.  Malåborna plågas i dag av 60 vindsnurror. Man har tidigare klagat hos regeringen (Carlgren) om att få en del av intäkterna som ”plåster på såren” – utan åtgärd men med hot överkörning av den kommunala bestämmanderätten

Kommentarer inaktiverade.