6:e AP-fonden spelar bort dina pensionspengar på gröna drömmar

I lördags granskade vi 6:e AP-fondens satsning på Vertical Wind. Bolaget, som utvecklat ett nytt typ av vindkraftverk, är konkursfärdigt. Vi fortsätter nu granskningen av AP-fonden och resultatet är skrämmande. Dina pensionspengar spelas bort genom bidrag till diverse gröna energisatsningar. Det handlar inte om kommersiella bedömningar. Det handlar att att ge ett förtäckt grönt stöd och offra dina pensionspengar. Om du tycker pensionen är låg så granska vad staten gör med dina pengar.

Från 6:e AP-fondens årsredovisning kan vi se många ”gröna” investeringar.

EkoNord Invest AB - investmentbolag. Resultat 2010 minus 3.1 Mkr. Noll anställda. Starka ägare som E.On, Ica, LRF, Arla, Sveaskog, Länsförsäkringar och 6:e AP-fonden. Bra kapitaliserat.

Ekoväst Invest AB - investmentbolag. Resultat 2011 -0.185 Mkr. Noll anställda.

Electric Generation AB - konsultbolag. Resultat 2010 -59 Tkr. Noll anställda. Ägare är nyckelpersoner, Energy Potential och 6:e AP-fonden.

Energy Potential AB – investmentbolag. Resultat 2011 -2.51 Mkr. En anställd nästan utan lön.

Seabased AB – vågkraft. Resultat 2010 minus 9.2 Mkr.

Vertical Wind AB - vindkraft. Resultat 2011 minus 8.9 Mkr. 6:e AP-fonden största ägaren. Konkursfärdigt. Kommer troligen inte att finnas kvar om ett år.

Vad som är gemensamt är att omsättningen är nära noll, dvs några intäkter skapas inte. För investmentbolag är detta inte så konstigt då vinsterna sker genom att sälja av aktier. Seabased har dock haft en del intäkter.

Låt oss titta närmare på Seabased AB. Mats Leijon sitter som ordförande och är samtidigt med i styrelsen för Vertical Wind. Fortum tillsammans med Energimyndigheten investerar ca 250 Mkr i en ny vågkraftpark som placeras på Västkusten. Effekten på vågkraftverket kommer att bli 10 MW. Energimyndigheten satsar 139 Mkr. Detta borde ge intäkter för Seabased AB. Huruvida det är kommersiellt lönsamt på sikt är tveksamt. Det handlar om bidrag för att testa ny teknik. Det behövs erfarenheter av driften här. Utanför Bohuslän är det inte alltid isfritt året om.  Frågan är – utan subventioner till vilken kostnad kan el produceras med denna vågkraftteknik?

Det finns många aktörer inom vågkraft. Ett annat är Ocean Harvesting baserat i Karlskrona. Här finns de tunga aktörerna E.ON och Fred Olson med.

Att testa tekniker för vågkraft låter bra. Vågenergi har som jag ser det ett antal fördelar framför vindkraft. Inte så fult, stör inte, dödar inte fåglar och jämnare produktion.  Sen tror jag inte vågenergi eller vindkraft har någon framtid alls på en osubventionerad marknad.

Om vi tittar på de personer som suttit i ledningen för 6:e AP-fonden kanske man förstår hur det fungerar.

Tidigare VD Erling Gustavsson utsåg sin särbo till VD i Xeratech. Bolaget plundrades sedan  [länk]. Uppdatering: Grundarna anklagades för plundring men friades senare av Ekobrottsmyndigheten. Slut uppdatering.

Erling Gustavsson 

Nästa VD Marianne Dicander Alexandersson kommer från statliga Apoteket. Hon har nu avgått i början av 2012 efter ett knappt ett år på VD-posten.

Marianne Dicander Alexandersson

Om Fortum, E.ON och andra satsar pengar på dessa projekt är det helt i sin ordning. Men att 6:e AP-fonden satsar pengar på detta sätt i gröna onoterade bolag är bidrag – inte kommersiella satsningar. 6:e AP-fondens pengar används av politiker för att testa de gröna drömmarna. Förlorare är medborgarna som får lägre pensioner.

Anmärkningsvärt är hur mycket av de gröna investeringarna från 6:e AP-fonden som gått till Uppsala-klustret, dvs Electric Generation, Energy Potential, Vertical Wind och Seabased. Att dessa skulle vara kommersiella investeringar var för sig för 6:e AP-fonden kan inte stämma. Vilka personliga kopplingar 6:e AP-fonden haft till denna grupp borde utredas.

6:e AP-fonden verkar inte ha följt de metoder som vanliga riskkapitalbolag använder sig av. Att gå in mycket små bolag här och där som dessutom inte har någon verksamhet skulle aldrig ett ”riktigt” riskkapitalbolag göra. Affärsänglar passar bättre för detta. Men nu pratar vi om 6:e AP-fonden som förvaltar medborgarnas pensionspengar. Skrämmande hur pengarna slösas bort! Den enda gröna investeringen som med mycket hög risk ser vettig ut är Seabased.

Observera att det inte är bolagen i sig jag kritiserar. Bolagen och personerna bakom verkar seriösa. Min kritik gäller 6:e AP-fondens satsningar.

 

Dela detta inlägg

56 reaktion på “6:e AP-fonden spelar bort dina pensionspengar på gröna drömmar

  1. 1
    Lasse

    Jordnötspengar!
    AP fonderna skall förvalta framtida pension. Kanske är det så att vi även i framtiden behöver energi. Då bör alla som kan föra utvecklingen framåt i denna fråga stöttas i rimlig omfattning. Miljoner är rimligt!
    Kinas högste boss är i Sverige för att kolla in miljösatsningar. I Kina är det dimmigt av koleldning. Vårt goda rykte inom miljön kan byggas upp av dessa små sidoföretag. Var det någon som trodde Kina skulle bli marknadsledare inom solcellstillverkningen för 5 år sen, med allt vad detta innebär för solcellsekonomin?

  2. 2
    Per Welander Inläggsförfattare

    Lasse #1: Nej det är inte rimligt att pensionspengar satsas som bidrag till gröna bolag. Dessa pengar ska förvaltas så de ger avkastning och kan betalas ut till pensionärerna.

    Sen kan andra som staten, energibolag och privatpersoner satsa vad de vill i s.k. gröna bolag.  

  3. 3
    Peter Stilbs

    Min förutfattade mening om dessa ”gröna bolag” är att det i normalfallet är fråga om rent skojeri, i personligt vinstsyfte. Tyvärr finns det också akademiker som är inblandade i verksamheten.  

    Att våra pensionspengar inte ska stödja sådant är kristallklart – precis som Per skriver.   

  4. 4
    Thomas

    ”Tidigare VD Erling Gustavsson utsåg sin särbo till VD i Xeratech. Bolaget plundrades sedan”
     
    Läser man detta får man intryck av att särbon Åsa Rödén skall ha plundrat bolaget. Vad som hände var istället att Gustavsson anmälde grundarna av företaget för att ha plundrat detta. Ekobrottsmyndigheten lade dock ned utredningen. Motanklagelsen från dessa var att Åsa Rödén var en usel chef som saboterat företaget. Resultatet är i alla händelser att Xeratech gick i konkurs och Gustavsson tvingades avgå från sjätte AP-fonden.

  5. 6
    Bengt Abelsson

    Om efterklokhet:
    ”Had people listened to (James Hansen) twenty years ago, Manhattan wouldn’t be underwater now.” — Steve Goddard

  6. 7
    Ingvar Engelbrecht

    Det är väl helt klart att det till viss del handlar om vänskapskorruption.
    Och jag anser precis som Per och flera andra här att pensionsfonderna skall inte leka riskkapitalister. Om våra politiker vill leka riskkapitalister så får de använda egna pengar till det.
    Fan!
     

  7. 8
    bom

    Verkar som om det är hög tid att stänga ned sjätte apfonden? Varför finns det så många som sex? Fanns det så många ”förtjänta” politiker som behövde luxuös försörjning och fina titlar?

  8. 10
    Håkan

    => Thomas 4

    Jag förstår inte riktigt vad du invänder mot, företaget gick i konkurs under Åsa Rödéns ledning. Anklagelsen att grundarna plundrat bolaget förefaller bara vara blårök. 

    Tycker du att det är så här våra pensionspengar skall förvaltas, eller vad menar du egentligen?

    Fakta är att Sjätte  AP fonden brustit i sin Due diligence när man gick in med 70 miljoner av svenska löntagarnas pensionspengar i bolaget, och att VD tillsatt sin särbo att leda företaget, vilket hon bevisligen misslyckades med eftersom det gick i KK. Beskyllningarna mot de tidigare ägarna för bolagsplundring förefaller mest vara ett försök att mörka sina egna tillkortakommanden. Att denna affär ledde till att Gustavsson fick lämna sin post innan någon  ersättare utsetts talar sitt tydliga språk om var de ansvariga skall sökas.

    ”Saken är avskriven. Det gick inte att styrka brott”, säger Yngve Rydberg, vice chefsåklagare på EBM, till tidningen, och konstaterar att det inte var ett svårt beslut.”

    ”Stefan Nilsson säger att han i dag känner sig rentvådd. Ekobrottsmyndigheten har inte funnit några tecken på att bolaget tömts på pengar. Det fanns visserligen några småfel i bokföringen, men det handlade enligt DI bara om enklare saker som finns hos i stort sett alla bolag.”

  9. 11
    Christer Löfström

    En vänsterregering skapade lötagarfonder.
    En högerregering avskaffade dem och förde över pengaran til 6 ap-fonden och diverse forskningsstiftelser. (m)-politiker som högavlönande tjänstemän i stiftelserna?
    Jag minns inte fördelningen, men pengarna till forskningsstiftelserna har sannolikt orsakat större vänskapskorruption än 6 ap-fonden.
     
    Granskningen av forskningssatningarna är lika viktig som granskningen av ap-fonden.

    ** Kommentaren modererad **

     

  10. 12
    István

    Jordnötspengar var det.
    Tror att de flesta pensionärer åxå gillar jordnötter.

  11. 13
    bom

    Ja István pensionerna kommer nog att räcka till en riktigt liten påse jordnötter och inget mer.
    Ringo Starr´s första lag: Everything touched by the Governement turns to crap.

  12. 14
    Thomas

    Håkan #10 Jag invände mot att Per insinuerade att bolaget plundrats under Åsa Rödéns ledning. Någon plundring förefaller inte förekommit, och i de anklagelser som kommit handlade om perioden före hon tillträdde. 
     
    ”Tycker du att det är så här våra pensionspengar skall förvaltas, eller vad menar du egentligen?”
     
    Jag tycker man kan försöka vara sakligt korrekt i vad man skriver, speciellt när det är rena brottsanklagelser. Håller du inte med om det?

  13. 15
    Thomas

    bom #13 som om privata pensionsförvaltare skulle vara bättre… Där kan du få hela pensionen uppäten av olika avgifter.

  14. 17
    Håkan

    => Thomas 14

    Artikeln handlade om Sjätte AP fondens hantering av våra pensionspengar, Xeratech var ett av flera bolag som berördes.
    Sensmoralen i artikeln var om Sjätte AP fonden skall agera riskkapitalist och ”gambla” med våra pensionspengar i denna typ av verksamheter.

    Påståendet ”Bolaget plundrades sedan” var inte sakligt korrekt men det åtföljdes av en länk där händelseutvecklingen klarlades.

    Man kan alltid hitta något litet sakfel att gräva ned sig i men då tappar man också helheten.

    Frågan kvarstår alltså, Tycker du att detta är rätt sätt att förvalta våra pensionspengar?

  15. 18
    Björn

    6: e apfonden är väl inte något riskkapitalbolag? Affärsområde life science har gått med drygt 18 Mkr minus. Där ingår bland annat bioteknik och investeringar i vindproduktionen. En pensionsfond får väl inte hålla på med ideella investeringar? Sparka de ansvariga!!

  16. 19
    S. Andersson

    Sådant här kallas korruption om det händer i Ryssland t ex. Här kallas det väl klimatsmarta investeringar.

  17. 20
    pekke

    OT !
    Månen påverkar mätningen av havsnivåerna !
     
    Månens bana runt jorden förändras +/- 5 grader ( 10 grader totalt ) från banans mitt under 18,6 år då den kommer tillbaka till utgångsläget.
    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Lunar_eclipse_diagram-en.svg
     
    Detta har inte räknats in i lokala nivåmätningar av havsnivån vilket kan ge felaktiga mätningar.
    Månecyklus giver overdrevne tal for havstigning
     
     
    Kanske det även påverkar Arktis klimat ?
    The influence of the lunar nodal cycle on Arctic climate
    http://icesjms.oxfordjournals.org/content/63/3/401.full
    Full artikel.

  18. 22
    Slabadang

    Politiseringen igen!

    Den utgör ett hot mot alla verksamheter och funktioner. Den öförenliga mix av funktion och ideologi som bir allt vanligare skapar dysfunktionalitet och otrygghet. jag talade med AP fondens förvaltare om konsekvenserna av den ”gröna” profilen i uppdraget som infördes och undrade hur detta skulle ställas emot kraven på avkstning och risk.

    Vad som är än mer intressant är att granska hur vägen fram till investeringsbesluten ser ut. Genom vilka händer har prospekten hamnat på AP fondens bord. Vem är avsändare och på vilka grunder har de kvalificerat för investeringar i konkurrens med alla andra.
    Hur stor andel av de  ”gröna” projekten har fått stålar och blivit godkända jämfört med andra i samma småskalighet.

    Frågorna hopar sig och efter KVA senkomna men mycket välkomna beskrivning av vindkraftssatsningen som ”obegriplig” så gäller det självklart även för pensionsinvesteringar i den samma. Att leka med andras pengar och trygghet på det här föraktfulla nonchalanta sättet är att undergräva förtroendet för både politiker staten och pensioner.   

  19. 23
    Ingvar Engelbrecht

    pekke 20!
    Visst är det kul hur det dyker upp nya kunskaper hela tiden!
    Fast det lär ju inte påverka IPCC.  ”They are on a mission!”  som Blues Brothers ungefär, fast inte lika kul.

  20. 24
    Christer Löfström

    Min kommentar i 11 är modererad för att jag ställde en fråga till Peter Stilbs och Pehr Björnbom.
    Ni som inte är insatta i svensk forskningsfinansiering kan kolla länkarna nedan.
    http://www.mistra.org/mistrasvensk/kapitalforvaltning.4.1a01f911006c9df6dc800021888.html
    http://www.stratresearch.se/sv/Om-SSF/SSFs-uppgift/Tillblivelse/

    Tillsamans fick dessa två stiftelser 8.5 miljarder av löntagarfondspengarna 1994.

    Hur påverkade detta er forskningsningsfinasiering, Peter Stilbs och Pehr Björnbom?
    En professor inom energi/miljöforskning-en utanför energiforskning.

  21. 25
    Peter Stilbs

    Christer #23 – jag vet inte varför Din kommentar blev modererad. Jag blev i alla fall inte gynnad av varken MISTRA eller SSF. Möjligen missgynnad – genom mekanismer där grupper som får anslag tär på högskolans egna – via s.k. motfinansiering av högskolans basmedel – och vissa andra mekanismer.

    MISTRA är ju smalt miljörelaterat. Tyvärr blev också SSF en Bryssel-EU-kopia, där sökområden var smala och bestämda av dess egna byråkrater.

      

  22. 28
    Thomas

    Håkan #17 Målet för AP-fonden är att få bra avkastning till rimlig risk. Uppenbarligen kan man inte använda alla fondens pengar för riskkapitalinvesteringar, då blir risken för hög, men att använda en liten del för mer riskabla investeringar kan vara en rimlig strategi för att ge lite högre avkastning till rimlig risk. Idén bakom satsningar på sådana här småbolag är att även om många går i konkurs så betalar de som går bra för resten och mer därtill. Någon sådan analys har inte Per kommit med.

  23. 29
    Christer Löfström

    Peter Stilbs #24
    Jag vet att din typ av verksamhet skadades av stolligheterna.
    Jag valde dig och Pehr Björbom som exempel därför att ni bloggar här.
    Jag väntar på att Pehr Björnbom utalar sig.
     
    Till och med en sådan världsartist som reglerprofessorn Karl Johan Åström dök upp i förbränningslab för att se om han kunde knö sig in.

  24. 30
    Thomas

    Ingvar #26 intressant lösning. Det vanliga för att öka verkningsgraden för fotoceller är ju annars att man lägger flera celler med olika bandgap bakom varandra för att fånga upp fotoner med olika energi. Svårt att säga om detta har potential att bli en bättre lösning. Kanske kan sjätte AP-fonden satsa lite pengar i ett företag som undersöker möjligheten :-)

  25. 32
    bom

    #25
    Ha Ha dom byggde ett hotell intill en instabil bergvägg och hotellet sprack när berget trillade ner. Men EU-skylten står rostig kvar och lyser. Undrar om industriministern skulle satsa på ett sådant projekt? Nu skall hon prata human rights med Volvokineserna! När skall hon inse att tiga är guld? Först i femtioårsåldern kanske?

  26. 35
    Christer Löfström

    Jag räknade inte med någon reaktion från prof.em. Pehr Björnbom.
    Om någon skulle vara intresserad av varför jag försöker locka ut Bjönbom på arenan?
    Forskningsfinansiering är inte en ädel tävlan där den bäste forskaren belönas med anslag från skattemedel.
    När forskaren väl försått vad som är politiskt gångbart, gäller det att bilda nätverk.
    http://www.cecost.lth.se/project3.html
    http://www.energy.kth.se/proj/Projects/KCEC/Cooperation.htm

    För mig är det inte förvånande att Pehr Björnbom blev ”medveten om” överdrivet klimathot så sent, långt efter fria och seriösa betraktare. 

    Som pensionär ägnar han sig åt en fråga som Pielke Sr. fnyser åt.
    http://pielkeclimatesci.wordpress.com/2011/09/09/so-called-climate-sensitivity-a-dance-on-the-head-of-a-pin/

  27. 36
    Peter Stilbs

    Christer #34 – var inte insuinant mot Pehr.  Jag har känt honom i 25 år, och han har alltid framstått som en gediget seriös forskare med breda intressen och full integritet.

    Detta med ”nätverk” har periodvis varit ett krav från vissa anslagsgivare  – speciellt om man söker från ex EU. 

    I den svenska svängen har byråkraterna haft en 5-årscykel mellan gynnande av individuell excellens, nätverk med industri, gränsöverskridande forskning och jag vet inte vad…
     

  28. 38
    Håkan

    => Thomas 27

    I teorin är det ett gångbart recept att sätta 10% av kapitalet i ett antal småbolag och kallt räkna med att 9 av 10 går dåligt och det 10:e lyckas, men det är en verksamhet som mer passar riskkapitalister och hedgefonder.
    Konceptet kräver en närvaro och kunskap som oftast saknas hos förvaltare inom stat och kommun.
    Det är lätt att hitta fiaskon där stora summor av offentliga medel pumpats in i huvudlösa projekt tex Sekab där Etanol Jesus lyckats förföra tre norrländska kommuner att satsa 1.4 miljarder för etanolproduktion i Tanzania, Mocambique och Ghana.
    Ett annat exempel är Prosolvia där Statliga Industrifonden till sist blev sittande med Svarte Petter när alla andra backat ur.

    Andra problem som kan uppstå är när en osund verksamhet med hjälp av offentliga medel konkurrerar ut livskraftiga privata företag ex Sjätte AP fondens hantering av Sportia.

    Riktigt problematiskt blir det när en statlig pensionsfond skall vara näringspolitisk aktör och dessutom inkludera miljö och klimatpolitk i placeringsfilosofin.

    Jag gratulerar dig till ditt stora förtroende för Sjätte AP-fondens riskhantering, ett förtroende jag inte delar.

    Vill jag ha mer risk i förvaltningen av mina pensionspengar kan jag lösa det genom att höja risknivån i tex mina PPM placeringar.

  29. 39
    Christer Löfström

    Insiunant?

    Det skedde mycket inom svensk forskningsfinansiering efter att löntagarfondspengarna blev tillgängliga.
    Under andra halvan av 1990-talet grundlades förutsättningarna för att ”klimathotet”, som Stockholmsinitiativet lägger så mycket tid på, skulle explodera och få så stor uppmärksamhet.

    I projektbeskrivningar inom förbränningsforskning försvann bättre verkningsgrad och ersattes med ”rädda klimatet”.
    Pehr Björnbom och andra professorer var med på detta.
    Jag, en enkel ingenjör, protesterade högjutt.

    På Teknisk Högskola. På EU-expertmöten. På Svenska företag. På organisationer inom svenskt näringsliv.
    Skrev insändare om hokeyklubbans nonsens. (McKitrick/McIntire)
    Försökte få publicerat McKitrick/Essex ”Taken by Storm” på svenska.

    Det var inte bara lågt till tak, taket och golvet låg på samma nivå!

    Jag är inte insiunant-jag är facit. Batsa!

  30. 40
    Pehr Björnbom

    Christer Löfström #34,
     
    Jag ser inte det konstiga i att jag innan jag gick i pension deltog i olika forskningssamarbeten. När det gäller SSF-projektet blev jag för övrigt inbjuden av programledningen att göra en projektansökan till projektpaketet Turbulent förbränning i konkurrens med ett annat projekt. Min ansökan vann varefter jag kunde anställa en doktorand som genomförde projektet. Kinasamarbetet var av formell karaktär och ledde inte till någon forskningsfinansiering för min del.
     
    Strategiska forskningsstiftelsen SSF finansierade alltså doktorandstudierna för en doktorand som jag var handledare för inom projektprogrammet Turbulent förbränning. Genom detta projekt kunde både doktoranden och jag utveckla våra kunskaper i modellering av komplicerade förbränningsförlopp.
     
    Det finns vid datormodellering av turbulent förbränning problem av liknande slag som vi ser med de avancerade klimatmodellerna, inte minst detta med komplexitetsparadoxen. Genom att göra modellerna mera komplicerade med flera delprocesser så hoppas vi att de bättre skall beskriva verkligheten men samtidigt blir det svårare att visa att det som modellen beräknar verkligen är sant.
     
    Men i turbulent förbränning hade vi i alla fall möjligheterna att göra experiment i laboratoriet för att testa modellerna. Detta är inte möjligt med klimatmodellerna.
     

  31. 41
    Thomas

    Håkan #37 ”Jag gratulerar dig till ditt stora förtroende för Sjätte AP-fondens riskhantering, ett förtroende jag inte delar.”
     
    Var har jag uttryckt något sådant förtroende? Det är mycket möjligt att du har rätt och att sjätte AP-fonden inte har kompetens att agera riskkapitalister ens med en liten del av fondens pengar, jag har inte studerat saken.
     
    Du ger exempel på misslyckade offentliga satsningar, men du tror väl ändå inte att alla privata satsningar lyckas? Det finns gott om exempel på huvudlösa investeringar där också.

  32. 42
    Håkan

    => Thomas 40
     
    ”Du ger exempel på misslyckade offentliga satsningar, men du tror väl ändå inte att alla privata satsningar lyckas? Det finns gott om exempel på huvudlösa investeringar där också.”
     

    Visst är det så, men ingen är tvingat att finansiera ett privat riskprojekt, till skillnad från när våra skattepengar och/eller statliga pensionspengar skvätts iväg av tjänstemän som tror att de är Warren Buffet.

  33. 43
    István

    Kan det löna sig att bygga spårvagn i en liten (men trevlg) turisthåla med 20000 invånare? Det känns kanske tveksamt, icke desto mindre så finns den spårvagnen, nybyggd och fin så en göteborgare skulle bli avundsjuk.
    Hålan heter Torre del Mar i Andalusien.
    Det här en av dom offensiva satsningarna som Spanien gjort sig så bemärkt av.

  34. 44
    Peter Stilbs

    Christer ‘#38. Jag vaknade först 2003 när klimatpropagandan spårade ur totalt i Sverige, tack vare Naturvårdsverket.

  35. 45
    Thomas

    Felet idag är snarare att all forskning måste kunna påvisa konkreta tillämpningar. Eftersom mycket forskning är av typen grundforskning där man inte vet om och i så fall vad den skall vara bra för bli det floskler för att få finansiering, om dessa sen handlar om klimat eller något annat spelar inte så stor roll.

  36. 46
    Ingemar Nordin

    Thomas #45,

    Felet idag är snarare att all forskning måste kunna påvisa konkreta tillämpningar.

    Jag håller helt med om att detta är ett grundläggande problem för svensk (och EUs) finansiering av forskningen idag. Jag har inget emot om forskningen är ”nyttig”. Men samtidigt behövs ren grundforskning, för att ta reda på hur det ÄR – oavsett om det är nyttigt eller ej. Historiskt sett så har kombinationen av ren grundforskning och ”tillämpad” forskning varit lyckosam.

    Problemet idag är att politiker tror att de kan styra forskningsfronten genom speciella satsningar på, för dem, särskilt behjärtansvärda områden. Och de missförstår då vilka villkor som måste gälla för den fria grundforskningen. Klimatforskningen är ett typexempel på ett sådant missförstånd.

  37. 47
    Pehr Björnbom

    Christer Löfström #39,
     
    Jag läste i dokumentet som beskiver projektprogrammet Turbulent förbränning. Där finns en allmän del och sedan beskrivningar av de olika doktorandprojekten.
     
    Växthusgasproblematiken omnämns i den allmänna delen, första sidan, andra stycket (min fetning):
     
    However, in recent years the traditional goals of compactness, reliability, economy and high combustion efficiency have been supplemented by the additional goal of reducing emissions of environmentally harmful substances such as soot, carbon monoxide, nitrous oxides, sulphurous oxides and unburned hydrocarbons. Apart from local and regional effects on air and water chemistry some of these substances are known to have potentially global climatic effects, i.e. so called ‘greenhouse’ gases. Due to the sheer volume of world-wide power generation based on combustion it is no longer possible to regard the atmosphere as an infinite domain into which any amount of hazardous waste may be injected without adverse effects on living conditions. At the same time there is a consensus that there is no short term alternative to the current high level of consumption of energy based on the combustion of fossil or bio fuels. This change of perspective has had a large impact on the ‘turbulent combustion’ field, leading to an intensive search for new types of combustion devices and processes which fulfil all environmental requirements.
     
    Jag antar att du syftar på den typen av skrivningar. Men att man bytt ut verkningsgrad (dvs. efficiency) mot att ”rädda klimatet” stämmer inte. I stället omnämns både behovet av ökad verkningsgrad, vikten av miljövänligare förbränning och att växthusgaser kan ha en potentiell global klimateffekt (texten i detta stycke är för övrigt utformad oberoende av min medverkan, jag ansvarade för texten som beskriver mitt projekt).
     
    Det var just sådana inslag i samband med forskningsfinansiering som gjorde att jag blev nyfiken på klimatfrågan och beslöt att gå på KTHs klimatmöte år 2006.
     
    I vilket fall så leder ju sådana skrivningar till att man blir uppfattad som en av de 97% av alla klimatrelaterade forskare som stöder AGW (enligt hur sådana forskare definieras i sådana typer av undersökningar av forskningslitteraturen om jag förstått saken rätt ;)
     

  38. 48
    Thomas

    Ingemar ”Problemet idag är att politiker tror att de kan styra forskningsfronten genom speciella satsningar på, för dem, särskilt behjärtansvärda områden.”
     
    Jag tvivlar på att politiker tror sig kunna styra forskningsfronten, däremot är de livrädda för att ”slösa bort” några pengar på sådant som inte har en klart definierad nytta. Det är ju skattebetalarnas pengar, och sådana får man inte riskera på osäkra investeringar som vi fått klart för oss här i tråden.
     
    Nu har de flesta forskare lärt sig rätta nivån av bullshit så de kan komma med fagra löften och sedan göra vad de ändå ville göra, eller, deprimerande nog, vad de redan gjort, dvs EU systemet gynnar också ofoget att man söker pengar för sådant man redan gjort, eftersom man då vet att man kan leverera och göra alla glada. Pengarna använder man sedan till att göra sådant som kan ge resultat man kan använda nästa gång man söker pengar.

  39. 49
    Pehr Björnbom

    Thomas #48,

    Nu verkar det som du börjar få en förståelse för de mekanismer i samband med forskningsfinansiering som vi misstänker bland annat har underblåst klimatalaristiska uttryckssätt hos forskare.
     

  40. 51
    Thomas

    Pehr #49 det jag talar om är bara ansökningar till finansiering som inte har något att göra med vad de skriver i övrigt.

  41. 52
    Ingemar Nordin

    Thomas #48,

    Jag vet inte om vi egentligen är oense på denna punkt. Men jag anar en viss blåögdhet från din sida när du säger:

    Jag tvivlar på att politiker tror sig kunna styra forskningsfronten, däremot är de livrädda för att ”slösa bort” några pengar på sådant som inte har en klart definierad nytta.

    Om politikerna hade månat om skattebetalarnas pengar till grundforskningen så hade de inte inrättat ett system som innebär att de själva kan styra forskningen genom fonder och ”särskilda” satsningar. Då hade de låtit grundforskningen i allt väsentligt (med vissa undantag för stora pengar för dyr utrustning) styras av de enskilda forskarna och deras bedömning om vad som är viktigt.

    Det är klart att ”nyttigheten” i termer av exportindustri, jobb och skatteintäkter är centralt för politiker som vill bli omvalda. Men grundforskning ger sällan en sådan avkastning inom en mandatperiod. Jag tycker mig ana att politiker också är drabbade av samma typ av hybris när det gäller grundforskning (och utbildningar) som då det gäller framtidens teknik; de tror sig veta bäst – och kan inte låta bli att gå in och mecka i sådant som de inte borde lägga sig i.

  42. 53
    Ann L-H

    OT Från P1 i morse – Nya EU-regler! Det måste vara sant det som påstås i tex vetenskapsradion, fast det gällde ju hälsokost. Nästa inslag handlade om klimat och var sig likt.

  43. 55
    ThomasJ

    Slabadang #54: Tack för länk! Nåt att tänka på för Sverige?  ;)

    Mvh/TJ

  44. 56
    Håkan Sjögren

    Christer Löfström # 39 : Löntagarfonderna var ju ett försök att använda företagens pengar till att socialisera företag. Lyckligtvis stäcktes ju dessa planer. Det hade faktiskt varit bättre att kasta pengarna i havets djup än att använda dem till sitt ursprungliga ändamål. Kan man sedan använda pengarna till vetenskaplig forskning är det ju så mycket bättre. Tyvärr kan man befara att pengarna till stor del används till att stödja ”klimatforskning” ad modum IPCC. Mvh, Håkan.

Kommentarer inaktiverade.