Spencers och Braswells fasplansanalyser, frågor och svar

Förra veckan diskuterade jag den fasplansmetod för att bestämma klimatkänsligheten som tillämpats av Spencer och Braswell (2010), (SB10). Samma principiella metod har tidigare använts av grupperna Gregory med flera (2004), (G04) och Forster och Taylor (2006), (FT06). Här följer några frågor och svar med anledning av detta.

F: Finns det oberoende belägg för att den fasplansanalysmetod som användes i SB10 fungerar?

S: Som jag beskrivit i artikeln förra veckan Jordens energibalans, klimatkänsligheten och fasplansdiagram så var SB10 inte först med att använda denna metod. Metoden skapades av G04 som använde fasplansdiagram för att bestämma klimatkänslighet hos en avancerad klimatmodell. FT06 använde sedan metoden för att bestämma klimatkänsligheten för en hel serie avancerade klimatmodeller. Det nya i SB10 var att använda denna metod på det verkliga klimatsystemet, en metod som dessförinnan alltså testats på avancerade klimatmodeller och visat sig fungera för att bestämma klimatkänsligheten.

F: Ger SB10s tillämpning av fasplansdiagram klimatkänsligheten enligt samma princip som G04 och FT06?

S Ja, principen är densamma nämligen att mäta lutningen på räta linjer i fasplansdiagrammet som uppkommit genom att den radiativa forcingen kunnat approximeras som konstant under en tidsperiod. Ur lutningen kan man räkna fram en klimatkänslighet. Fasplansdiagram från det verkliga klimatsystemet visar upp räta linjer med en ständigt återkommande lutning med samma värde som kan tolkas som att den radiativa forcingen kan approximeras som en konstant.

F: Vad innebär det att fasplansdiagram enligt tillämpningen i SB10 visar en mycket låg klimatkänslighet, jämfört till exempel med klimatmodellernas?

S: Det är inte lätt att veta i dagens läge. Detta resultat väcker frågor. Om de räta linjerna i fasplansdiagrammen för det verklig klimatsystemet inte är det som de ser ut att vara enligt teorin så måste de representera ett hittills okänt fenomen som man inte vet vad det är.

F: Har andra klimatforskare uttalat sig positivt om SB10.

S: Förutom att det finns peer reviewers som rekommenderat artikeln och en tidskriftsredaktör som accepterat den för publicering i en mycket framstående klimatvetenskaplig tidskrift känner jag till ett positivt uttalande av professor Kevin Noone, Stockholms Universitet, i samband med IVA-mötet framtidens klimat, oktober 2010. Han skrev i svaret på Fråga 7 i filen med svar på frågor: (KN) S&Bs analys erbjuder ett mycket spännande nytt sätt att försöka skilja mellan ”forcings” (”externa” förändringar) och ”feedbacks” (återkopplingsmekanismer). Det är klart att deras analys är nyttig och att flera forskare kommer att titta närmare på den i fortsättningen. Det är ingen överraskning att satellitobservationer och modeller skiljer sig vad gäller S&Bs fasplanskurvor.

F: Är Roy Spencer kreationist?

S: Kreationist används mot Roy Spencer som ett simpelt skällsord utan någon vettig definition. Wikipedias sätt att uttrycka saken ligger på en högre intellektuell nivå. De skriver att Roy Spencer är en förespråkare för intelligent design (ID) som en mekanism för arternas uppkomst.

F: Innebär Roy Spencers stöd för ID att SB10 skall betraktas som en vetenskaplig studie som man inte kan lita på?

S: Nej, detta är att använda ett ad hominemargument, något som inte bör användas i vetenskapliga sammanhang. Vetenskapliga studier skall endast bedömas med sakinnehållets värde som grund, inte på grundval av författarnas personliga egenskaper. Detta diskuteras till exempel i artikeln Ad hominem arguments in the service of boundary work among climate scientists av Souder och Qureshi (2012).

Dela detta inlägg

12 reaktion på “Spencers och Braswells fasplansanalyser, frågor och svar

  1. 1
    Labbibia

    Tack Pehr.

    En mycket bra förklaring på vad ”fasplansdiagram” är och hur de används inom klimarforskningen.

    Vad gäller den låga klimatkänsligheten…Är det inte så att verkligheten faktiskt ger de som förespråkar en låg klimatkänslighet rätt? Vilka mekanismer/krafter skulle det annars vara som hindrar den av modellerna prognosticerade temperaturhöjningen? Åren går och någon signifikant temphöjning har vi inte sett röken av på 10-15 år nu……

  2. 2
    Ingemar Nordin

    Labbibia #1,

    Den huvudsakliga försvarslinjen för att ändå hävda att klimatkänsligheten är hög måste väl vara att det finns en fördröjning i återkopplingarna: De intervall som fasplansanalysen omfattar är för korta för att visa på systemets verkliga klimatkänslighet.

    Men de modeller som G04 och FT06 testade ligger pyrt till.

  3. 3
    Labbibia

    Ingemar Nordin

    Jo, men hur skulle det gå till? Den enda tänkbara fördröjningen  skulle väl ändå vara att energin/värmen gömmer sig i havet? Ungefär som Tranberth resonerar?
    I atmosfären, där återkopplingarna väl ändå sägs påverka vattenångan mest (?), är ju cirkulationen av densamma så snabb, så  att positiva återkopplingar i atmosfären borde väl rimligen visa sig ganska snabbt i såfall?

    Du får ursäkta min okunnighet, men den är jag ju inte ensam om när det gäller klimatkänsligheten, tydligen…..

  4. 4
    Pehr Björnbom

    Labbibia och Ingemar,
     
    Artiklarna diskuterar denna aspekt av klimatkänsligheten. Jag ger några citat från FT06 som diskuterar denna fråga.
     
    Enligt FT06 bör den klimatkänslighet som man får fram med metoden innefatta effekten av återkopplingar från moln, vattenånga, ändringar i jordytans albedo och ändringar i atmosfärens temperaturprofil (lapse rate). Den tar inte hänsyn till effekten av mer långsamma återkopplingar som de som kommer från inlandsisar och kolcykeln.
     
    Med avancerade klimatmodeller har man funnit att klimatkänsligheten för långa perioder på så där en 500 år inte kan ses som en konstant.
     
    FT06 utgår i sin egen analys att klimatkänsligheten kan antas konstant för perioder upp till ungefär 200 år.
     
    De tidsperioder som kan ses i analyserna av det verkliga klimatsystemet med fasplansanalyser enligt SB10 är upp till två år. Man borde då kunna få med återkopplingarna från moln, vattenånga och atmosfärens temperaturprofil. Jordytans albedo innefattar ju hur utbredningen av snötäcke ändras och där måste man säkert ha många år för att kunna få någon relevant information.
     
    Men vad jag förstår är moln, vattenånga och atmosfärens temperatur profil en stor del av de höga klimatkänsligheter som redovisas av IPCC. Så även om man måste räkna upp värdena från ett värde på 0,6 så pekar det ändå på mindre än 1 om 0,6 motsvarar återkopplingar från moln, vattenånga och temperaturprofilen.
     
    As interpreted here, the equation is approximate as it only considers climate feedbacks that turn out to be proportional to global mean temperature changes (i.e., it considers the part of the energy budget from clouds, water vapor, surface albedo, and lapse rate change that are proportional to global mean temperature change). These temperature changes are largely governed by the ocean mixed layer relaxation time. Therefore this equation may not accurately reflect the impact of more slowly responding aspects of climate, such as ice sheets or the carbon cycle.
    :::::::
    On long time scales (~500 yr), there is evidence from AOGCMs that climate sensitivity can evolve with time.
    :::::::
    We assume that for the ~200-yr integrations described here, climate sensitivity is invariant for each AOGCM: tests described in section 5 of this paper support this assumption.

  5. 5
    Ingemar Nordin

    Så SBs studier visar alltså att alla de faktorer som har betydelse på kort sikt (luftfuktighet, moln) inte ger den höga klimatkänslighet som IPCC påstår. Återstår då långsiktiga återkopplingar. Men det är bara det att sådana inte finns med i de klimatmodeller som IPCC använder (rätta mig om jag har fel). Så hur man än vänder och vrider på detta så är deras klimatmodeller som används för att beräkna klimatkänsligheten odugliga.

    SB visar också, som minimum, att det inte går att urskilja forcing och feedback ur de data som satelliterna mäter upp. Ett citat från JoNova:

    They (SB) demonstrate the near impossibility of establishing climate sensitivity over long time frames. But if climate sensitivity to CO2 is as low as they find, and dwarfed by potential cloud forcing, it would mean no postponed effect from CO2. We have had all the effect there is and there will be no stored heat lying dormant to cause future climate change.

    http://joannenova.com.au/2012/04/the-incredible-power-of-clouds-and-roy-spencers-work/

  6. 6
    Labbibia

    Ingemar Nordin # 5
    Du citerar Jo Nova:

    We have had all the effect there is and there will be no stored heat lying dormant to cause future climate change.”

    Nej, ingen lagrad värme. Låter logiskt för en amatör som mig i allafall, med tanke på vad Argo-bojarna berättar för oss.

    Men vad med CO2-halten i atmosfären? Den sägs ju stiga med ca 800 års eftersläpning när den globala temperaturen stigit……Och eftersom CO2 betraktas som den näst viktigaste växthusgasen, så måste det ju ändå innebära en positiv återkoppling? Förvisso logaritmiskt avtagande när halten stiger, och med en rejäl fördröjning, men ändå?

  7. 7
    Labbibia

    Pehr # 4

    Det är ju lustigt, om det stämmer som du säger, att moln skulle räknas som positiv återkoppling? Eller missförstår jag? ”Hög klimatkänslighet” kanske även kan innebära negativa återkopplingar? Som väl ändå moln får antas vara?

  8. 8
    Pehr Björnbom

    Labbibia #7,
     
    De avancerade klimatmodellerna har mer eller mindre positiva återkopplingar från moln.
     
    Resultaten från fasplansanalyserna enligt SB10 som jag berättat om tyder på att den sammanlagda återkopplingen från vattenånga, moln och temperaturprofilen är i hög grad negativ.
     
    Det är alltså en stark motsättning mellan det man får fram med SB10s fasplansanalyser och det som de avancerade klimatmodellerna säger.
     

  9. 9
    Adolf Goreing

    #6 Intressant tanke, 800 års efersläpning… Hade vi inte, ungefär, MWP då? Kan en del av den moderna uppvärmningen härledas från eftersläpning?

  10. 10
    Labbibia

    Adolf Goering # 9

    Din tanke var bland det första jag skrev här på TCS, för att testa den bland ”kunnigt folk”.

    Allas vår Thomas var dock över mig som en hök den gången, och menade att det inte kan stämma eftersom haven blir ”surare”.

     

  11. 11
    Häkan Sjögren

    Ingemar Nordin # 5 : Kan det inte vara samma fenomen med den höga klimatkänsligheten, som IPCC räknat fram, som med neutrinernas ljushastighet-överstigande hastighet, nämligen glappkontakt i maskineriet?Mvh, Håkan. 

  12. Pingback: Testa hypotesen om låg klimatkänslighet med fasplansmetoden! | The Climate Scam

Kommentarer inaktiverade.