Täthet eller utspritt?

Vindkraft har en effekttäthet på ca 1 watt per kvadratmeter. Jämför det med kärnkraftsreaktorerna i Forsmark som upptar en yta av ca 1 km2. Med en installerad effekt på 3100 MW så innebär detta en effekttäthet på 3100 watt per kvadratmeter. Forsmark kan försörja hela Stockholmsregionen med el. För att generera så mycket el med vindkraft som Forsmark gör, skulle man behöva minst 3100 km2 mark. En yta på mer än 5 x 6 mil med bara vindkraftverk.

Men vindkraftprojekt trotsar tätheten på andra sätt än att kräva enorma landområden. De gör också av med enorma mängder stål. Installation av ett enda vindkraftverk kräver ca 200 ton stål. De nyaste verken har en kapacitet på ca 4 MW. Dela fyra med 200, och du finner att ett sådant vindkraftverk kan producera ca 0,02 MW el per ton stål. Jämför det med en konventionell naturgaseldad gasturbin av typen General Electrics LM 6000. Den väger nio ton och kan generera nästan 43 MW, vilket innebär att den producerar cirka 4,7 MW per ton stål, alltså mer än 230 gånger mer än vad vindkraftverket gör.

Dessa siffror är endast ungefärliga och beräknar inte alla resurser som krävs för att producera el. Till exempel ligger vindkraftverk i allmänhet en bit från tätorter och kräver byggandet av många mil av högspänningsledningar, medan gasturbiner skall tillhandahålla gas i långa pipelines. Men även om detta tas i beaktande så är vindkraft en enormt resurskrävande process.

 

Dela detta inlägg

23 reaktion på “Täthet eller utspritt?

  1. 1
    Håkan

    Är inte det värsta slöseriet, den effektreserv som skulle krävas i ditt exempel om Stockholm skulle försörjas av enbart vindkraft? Hade vindkraften gjort sitt jobb skulle säkert materialåtgången kunnat ursäktas.

    Svenska kraftnät räknar med en tillgänglighetsfaktor på 90% av den installerade effekten för kärnkraft, vattenkraft och värmekraft. För vindkraft räknar de med en tillgänglighetsfaktor på 6%. Vilket även förefaller rimligt för den som uppmärksammat vindkraftens effektbidrag de senaste veckorna.

    Om Stockholms kontinuerliga effektbehov skulle vara 3100 MW skulle det i kärnkraftsfallet krävas en effektreserv på 310 MW och i Vindkraftsfallet 2914 MW.

    Att först bygga 4500 vindkraftverk och sedan tvingas backa upp det hela med ytterligare 94% av den redan installerade effekten med tex gasturbiner på halvfart. Det är där det stora jätteslöseriet kommer in. 

  2. 2
    Lars Cornell

    Man kan också beskriva det så här.

    Eftersom vinden varierar måste ett vindkraftverk byggas fem gånger större än den medeleffekt det ger ifrån sig. Det innebär att det blir fem gånger dyrare. Men till det kommer att vindkraftverk är mycket materialslukande i förhållande till avgiven energi.

    Till ovanstående kommer reglerkraften som också måste byggas. 

     

  3. 3
    S. Andersson

    En utmärkt liten räkneövning. Det är alltid nyttigt att ha klart för sig storleksordningarna.
     
    Jag har själv alltid argumenterat för kärnkraft på ett analogt sätt: En kemisk reaktion, förbränning av kol t ex, genererar energi i storleksordningen 1eV (elektronvolt=energienhet) per molekyl/atom. En kärnreaktion genererar ca 1MeV per atom. Det här stämmer hyggligt även på makronivå. Ett olje- eller kolkraftverk förbrukar ungefär en miljon ggr mer bränsle än ett kärnkraftverk med samma uteffekt. För kolkraft lär det väl vara lite mer t o m, 2-3 miljoner.
     
    Det finns en hel massa invändningar mot det här resonemanget men det är värt att känna till att det som gör kärnkraft så attraktivt är att bränslet har hög energitäthet. Samtidigt är det precis detta som gör det farligt. Definitionen på ett sprängämne är ju mycket energi lagrad i liten volym!

  4. 4
    Lars Cornell

    Jag läser nu ”Vindkraft bidrar till lägre pris”
    http://svt.se/2.22620/1.2710431/vindkraft_bidrar_till_lagre_elpris
    .
    Men det är bara skenbart. När det blåser minskar efterfrågan och då går priset ned. När det inte blåser går det upp. Det är självklart. Men av det kan man inte dra slutsatsen att vindkraften bidrar till lägre pris.

    Det säger sig självt, att något som är mycket dyrt i förhållande till alternativen inte klan förbilliga produkten. 
    .
    Tankefelet är, att vindkraft ökar den genomsnittliga prisnivån, bidragen måste ju tas någonstans ifrån. Fluktuationerna sker på en högre prisnivå.
    .
    ”Elpriserna fördubblades när kärnkraften krånglade” slutsats, höga priser är kärnkraftens fel.
    ”Under de blåsiga månaderna kunde man se en direkt korrelation med de låga elpriserna menar Annika Helker Lundström”, slutsats, låga priser är vindkraftens förtjänst. Ser ni den politiska demagogin?
    .
    När kommer det i ett svt-reportage att stå:  
    ”Nu går kärnkraften för fullt och nu är priserna låga, låga priser är således kärnkraftens förtjänst.”
    ”Nu står vindkraftverken still och nu är priserna höga, höga priser är således vindkraftens skuld.” 
     

  5. 5
    Thomas

    En kärnkraftsmotståndare skulle istället plocka fram hur enkelt det är att montera ned ett vindkraftverk medan ett kärnkraftverk genererar avfall som måste förvaras i tiotusentals år. Istället för att titta på yta kan han titta på tid. Att göra livscykelanalyser är komplicerat.

  6. 6
    Labbibia

    Thomas # 5

    Men måste det verkligen förvaras så länge? Om radioaktiviteten är så hög i materialet, kanske man skulle kunna mala ner det, göra bränslestavar  att använda, kanske inte i gen. IV, men kanske i gen V av kärnkraften?

    Vi vet inte vart den tekniska utvecklingen för oss, men om vi ser tillbaka, så kan vi konstatera att utvecklingen alltid gått enormt mycket snabbare än vad dåtidens ”siare” ens kunde tänka ut i sin fantasi. Och  då och då i rejäla språng…..

  7. 7
    Thomas

    Labbibia #6 med upparbetning kan man återanvända delar av bränslet redan i dagens reaktorer, men sådan har man i princip upphört med eftersom den inte är lönsam. Det handlar inte bara om att mala ned bränslet utan en hel del kemiskt processande där det inte är helt trivialt att hindra utsläpp. Med mer avancerade reaktorer och bättre upparbetning kan man i teorin återvinna det mesta av avfallet.
     
    Nu handlade dock mitt inlägg inte om vad man skall göra av avfallet utan hur man med selektiv argumentering kan få vad som helst att verka dåligt. Då talar man bara om dagens planer för hur kärnavfallet skall tas om hand, man skriver som om ett område med vindkraftverk inte kan användas till något annat osv.

  8. 8
    Ingemar Nordin

    Tack Jonny!

    Detta är ju kärnan i den naturvetenskapliga problemet med s.k. förnyelsebar energi. Sådan energi måste samlas in över stora områden, och ofta lagras över året. Jag tror att de som förespråkar sol, vind och vatten har en väldigt liten förståelse för dessa fundamentala teknologiska begränsningar. Det är ganska givet att en sådan energiproduktion orsakar mycket större skada på miljön än att använda den koncentrerade energi som naturen självt skapat, nämligen det fossila bränslet. Om sedan människan lyckas utveckla en riskfri och hållbar teknik för att även utnyttja kärnenergin, desto bättre.

  9. 10
    Gunnar Strandell

    Den stora utmaningen ligger i att hitta ett effektivt sätt att lagra och fördela energin.

    Låt oss jobba för ett genombrott på den punkten. Och vi kan ha tålamod. Just nu verkar CAGW vara upppskjutet och att de metoder vi redan har räcker i ytterligare 300-500 år.

    ”Don’t worry, be happy!”

  10. 11
    Holmfrid

    #6,  Labbida,
    Avfallets radioaktivitet klingar av snabbt.  Enligt uppgift från KBS-projektet är strålningen efter 1000 år nere på 1%.  Uppgiften 100000 år motsvarar bakgrundstrålning, vilket är orealistiskt lågt i sammanhanget (500 m djupt).  Strålning från den svenska berggrunden är betydande där uran finns i berggrunden på många platser i Sverige.  I Arvidsjaurs kommun är det olämpligt att dricka källvatten eller sitta länge på berg i dagen på vissa platser.

  11. 12
    Slabadang

    OT! Ang E-caten!

    Min infokanal har haft helt rätt så här långt angående e caten.

    Den grekiska varianten ”hyperion” har ett litet minus i form av att gamma strålningen från den är så pass hög att de måste avskärma reaktorn. Det är ändå mycket låg strålning det handlar om och Rossis egen e-cat har lägre vilket kan skvallra om att Grekerna har en mer effektiv reaktion i sin.

    Bedömningen är att Rossis ecat designmässigt kommer se väldigt annorlunda ut när den börjar tillverkas i sin första version. Byråkratin vet tydligen inte vilken prövning/tillstånd de skall tillämpa och vi får hoppas att det hindret inte blir så stort att det drar ut på tiden.

    Grekerna har bjudit in till minst sex kompetenta oberoende institutioner/experter för testning och utvärdering av sin e-cat.

    Fasen va alla kärnfysiker måste klia sig i huvudet. E-caten ska ju bara inte kunna fungera! Eller hur?? :) Å ändå så ryker mackapären ut värme och ånga. Det blir en helt ny värld och lyckas de få stabil drift uppemot 700 C så har vi elproduktionen fixad också för all framtid. Now thats a gamechanger!!

  12. 14
    Björn

    Intressant jämförelse. Man inser ur många aspekter på vindkraften hur onödig den är. Vindkraften är vid närmre analys ett politiskt projekt som endast kan överleva med skattebetalda bidrag.

  13. 16
    Holmfrid

    #12  Slabadang,
    IPCC och Greenpiss kommer att stoppa e-cat då det inte passar in i ”infrastrukturen”

  14. 17
    Ingvar Engelbrecht

    Holmfrid #16
    Om någon av de 2 aktörerna lyckas med att kommersialisera e-caten kan knappast miljörörelsen eller andra krafter stoppa den. Det är ett smart drag att sidsteppa politiken och vetenskapen och kliva rakt ut på marknaden

  15. 18
    Holmfrid

    #13  Labbibia,
    KBS rapporten finns på nätet.  sid. 45 finns fig.  s-13 och s-14  som visar de gigantiska säkerhetsmarginalerna  –  en orimlig ”overkill” vad gäller säkerhet.
    Man skall jämföra med riskerna från de kvicksilvermängder som med vindarna spritts från kolpannorna i världen under 100-tals år över land och vatten.  Det finns grunda sjöar i BD och AC län, där gäddorna för länge sedan stämplats som otjänliga som människoföda,  samma hittas i vattnen runt Grönland där sälarna tar skada.  I sak kan det kanske jämföras med ett ständigt pågående Tjernobyl.

  16. 19
    Labbibia

    Åke N # 15

    Jättetack för länken!
    Oerhört spännande. Vem fasen behöver titta på dåliga thrillers, när verkligheten är så oändligt mycket mer pulshöjande.

    Och om det som påstås i filmen är sant (vilket jag ändå utgår ifrån), så är det ju precis som du säger: En oerhörd skandal!

    Förutom likheterna med klimathotsskojeriet, så kan man även se tydliga likheter med hur den svenske uppfinnaren Håkan Lans blev behandlad av det industriella etablissemanget när han  utvecklade AIS-systemet. (ett positionsbestämningssystem för flyg och sjötrafik)

    http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5kan_Lans

  17. 20
    István

    Holmfrid # 11
    De tyska gröna och även SPD är ängsligare än så!
    Där pratar man om 200 000 år. Har även sett uppgift på 1 million år!
    Det är ju svårt. Det blir alltid kvar en reststrålning!
    Visserligen på homeopatisk nivå, men ändå.
    Sedan lönar det inte att börja prata om bakgrundsstrålning.
    Den är ju Naturlig!
    Är man ängslig för att flyttfåglar eventuellt tar med sig radioaktiva partiklar från Fukushima, då är man illa ute! Man kan få magsår av ångest. 
    Vill ogärna dra paralleller, men undrar ibland ändå om tyskarna är speciellt mottagliga för masshysteri och folkfördumning? 

  18. 23
    Holmfrid

    #20,  Istvan

    Tja tyskarna och fördumningen – det finns en ”mental Götterdämmung” i det tyska sinnet, som nog bidrog till excesserna på 30-talet och som poppar upp på järnvägsspåret till Gorleben bl a.  När 135 TWh kärnkraft är avstängd och ersatt med 100000 MW installerad vindkraft och  världens dyraste takbeläggning (solpaneler) på alla hus i Tyskland,  då kommer de finansiella skansarna i det tyska wirtschaftswundret att rämna och Tyskland glider ut i ett ekonomiskt ingenmansland i riktning Grekland i dag. Man får dock hoppas att de mentala mekanismerna inte driver tyskarna mot 30-talets excesser då. 

Kommentarer inaktiverade.