Trender igen

Gästinlägg av docenten, meteorologen och klimatologen Tage Andersson

Ett enkelt sätt att visa temperaturutvecklingen är att plotta tidsserien. Med CRUs årsdata fås fig 1s stapeldiagram. Lägger man också in några glidande (löpande) medelvärden får man ungefär samma resultat som Liebmann et al. (2010),”Influence of Choice of Time Period on Global Surface Temperature Trend Estimates, redovisat i Bulletin of the American Meteorological Society, och som Pehr Björnbom diskuterat här på TCS. Deras figurer är nog så svåra att tolka och jag tycker att man kan förenkla diskussionen med fig 1.

Fig. 1. Global temperaturutveckling i grader C åren 1850-2011 enligt CRU (staplar). Glidande medelvärden för 10 (lila), 20 (blå), 40 (grön) och 80 (röd) år inlagda.

10 års glidande medelvärde för år x är alltså medelvärdet för den 10-årsperiod som slutar med år x. Om de ständigt ökar så har vi en längre period med övervägande stigande temperatur. Figuren visar att de senaste 30 åren har vi nästan alltid haft stigande temperatur. Det finns några små hack, ett par efter år 2000. Det enda vi kan säga om dem är att de hittills bara varit tillfälliga avbrott i en stigande serie. Detta innebär inte att vi kan förutsäga kommande temperaturer. Allt vi kan konstatera är en stegring som planat ut de senaste åren. Före 1960 finns rätt långa perioder med avtagande 10-årstemperaturer. Även för 20 och 40 års medelvärden finns perioder då de avtagit. Dock inga efter 1985. Medelvärden över 80 år visar inga negativa tendenser, efter 1985 är tendensen ca +0,1 grader per decennium. Mer än den linjära trenden för hela perioden som är + 0,045 grader C per decennium.

Ofta används en kortare period i debatten, 1979-2010, eftersom satellitdata finns från 1979. De fem tillgängliga serierna, NASA/GISS, NOAA/NCDC HadCRU och satellitdata från mikrovågssensorer, RSS och UAH ger då linjära trender mellan 0,14 och 0,18 grader C per decennium, se fig.2. Dessa trender är alls inte unika. Enligt fig 1 hade vi åren 1910-1940 ungefär samma linjära trend, 0,16 grader C per decennium.

Fig. 2. Global temperaturutveckling 1979-2010 enligt, NASA/GISS, NOAA/NCDC HadCRU, RSS och UAH. Efter Grant Foster och Stefan Rahmstorf. För tydlighet är kurvorna förskjutna 0,2 grader från varandra. ”Raw data” är inte rådata, utan de som resp institut rapporterat. I andra figurer har författarna eliminerat ”brus” från el Nino 1998, vulkanstoft och aerosoler och fått fram en jämn stegring med högsta värden 2009 och 2010.

Beträffande prognoser hävdar Green i Validity of Climate Change Forecasting for Public Policy Decision Making att, med tanke på klimatmodellernas nuvarande prestanda, bästa prognos är den naiva, oförändrad temperatur.

Att temperaturutvecklingen kan beskrivas av kvasiperiodiska svängningar med perioderna 6-8 år, 20 år och 60 år samt en linjär trend orsakad av CO2 hävdar Lin Zhen-Shan and Sun Xian (“Multi-scaleanalysisof global temperaturechanges and trend of a drop in temperature in the next 20 years
(Meteorology and AtmosphericPhysics 95, 115-121 (2007)
Lin Zhen-Shan and Sun Xian
The SchoolofGeographic Sciences, Nanjing Normal University, Nanjing, P. R. China

Störst bidrag lämnar trenden och 60-årsperioden. Liknande resultat har Akasofu presenterat. Han betraktar den linjära trenden som en återgång från lilla istiden.(On the recovery from the Little Ice Age, Natural Science, Vol. 2, No.11, 1211-1224 (2010)

Enligt bägge arbetena ska globaltemperaturen sjunka under de två närmast kommande decennierna. Dock otaliga klimatperioder har lanserats och väl kunnat beskriva observerade data men ej kommande. Strängt taget är de bara avancerade trender. Om sådana skriver Alex Cairncross:

A trend is a trend is a trend.
But the question is: will it bend?
Will it alter its course
Through some unforeseen force
and come to a premature end?

Lin Zhen-Shan och Sun Xian lämnar ytterligare några intressanta synpunkter:

“Climate is not stable — Fact.
Climate will change — Fact.
Climate change is caused by natural phenomena — Fact.
Climate has changed before and will continue to do so — Fact.
Humans are causing climate change — Lie.
We can stop climate change if we stop driving and flying — Lie.”

De globala klimatmodellerna väntar stigande temperaturer. James Hansen hävdar att hans långtidsprognoser från 1988 visat sig bra. Som Björnbom visat här på TCS har hans prognosalternativ C, som lyckats bäst, helt felaktiga koldioxidhalter efter år 2000.  En sekellång prognos kan förstås inte verifieras efter 2 decennier. Dock borde verifikationsbördan ligga hos prognosmakaren. Verifikation mot oberoende data, det räcker inte att verifiera mot historiska data som använts vid konstruktionen av modellerna.

Som sammanfattning menar jag att temperaturserien tyder på att vi befinner oss i en period med stigande temperatur. Inget tyder dock på accelererande temperaturhöjning. Snarare en långsam som gynnar kalla klimat. Vad de senaste årens utplaning innebär återstår att se.

 

Dela detta inlägg

29 reaktion på “Trender igen

  1. 1
    Rutger

    Tage Andersson gör en liten jämförelse mellan den senaste trenden och en tidigare trend.  ”Enligt fig 1 hade vi åren 1910-1940 ungefär samma linjära trend, 0,16 grader C per decennium.”
    Det kan kanske vara intressant att veta vad man sa om klimatförändringarna på den tiden. Hans W:som Ahlmann (Sveriges främste polarforskare och världsledande forskare på sambandet mellan glaciärsmältning och klimat under 30- och 40-talet) sammanfattade detta i en föreläsning inför  American Geographical Society 1953,  en föreläsning i serien Bowman Memorial Lectures. Detta är en berömd föreläsningsserie till minne av den store geografen i USA  Isaiah Bowman.

    Titeln på föreläsningen var ”Glacier Variations and Climatic Fluctuations” och denna
    finns att ladda ned. Se http://www.archive.org/details/glaciervariation032833mbp
    I denna föreläsning framhåller Ahlmann studiet av glaciärer och hur de påverkas av klimatet. Hans visar att alla glaciärer är unika och påverkas på olika sätt av klimatförändringar och att glaciärerna på Spetsbergen är mer speciella än många andra.

    Den senare delen av föredraget från sidan 22 har rubriken

    ”The Present Climatic Fluctuation”
    Han säger att de största temperaturökningarna har varit på det norra halvklotet och allra störst ökning på Spetsbergen och Grönland. Klimatet tycks ha blivit mer maritimt på dessa platser. De klimatiska förbättringarna på Island kulminerade på 40-talet men även om även om temperaturen gått ned något så är det fortfarande varmare än åren som föregick 1925-1930.

    De ökande temperaturerna förklaras med en annorlunda atmosfärisk cirkulation och ökad transport av varmare luft söderifrån under de senaste 40 åren. Denna varmare luft på somrarna har lett till att glaciärer smälter mer. Allt detta går tillbaka på solvariationer och han hänvisar till en annan forskare Willett som anser att det är i första hand förändringar i UV-spektrat av solens strålar. Han har noterat tecken till att temperaturökningarna har avstannat och till och med börjat gå tillbaka. Han citerar Willett som anser att temperaturerna kommer att falla de närmaste 15 åren och att det kommer att bli ett temperaturminimum någon gång mellan 1960-65.

    Nu till de iakttagbara klimatförändringarna under första halvan av 1900-talet som Ahlmann beskriver.

    1.    Arktisisens genomsnittliga tjocklek har minskat från 365 cm till  till
          218 cm
    2.    Bara i den ryska delen har drivisen minskat med 1 milj kvkm
    3.    Fartygssäsongen på Spetsbergen har ökat från 3 till ungfär 7 mån
    4.    Nordostpassagen hade inte kunnat användas om isförhållanderna
           var lika våra som tidigare     
    5.    Fiskarter har vandrat norrut. För första gången har torsken blivit 
           tillgänglig för eskimåerna på Grönland
    6.    Kustfisket av sillen har minskat och sillen finns nu ute i havet
    7.    Landdjuren i Europa och Asien finns nu längre norrut än tidigare.         En förändring som började i slutet av 1800-talet  men som 
           accelererat sedan 1910              
      8.  Fåglar har reagerat snabbt på uppvärmningen. En rapport från    
           Edelstam i Sthlm  visar att 25 % av alla nordens fåglar deltar i  
           denna rörelse mot norr    
    9.    Vintrarna har blivit mildare och vårarna varmare
    10.  Han nämner också uttorkning av fågelsjöar i Afrika
    11.  Finland som är ett land på marginalen har fått stora klimatiska  
           förbättringar
    12. Trädtillväxten ökar tydligt i norra Finland och liknande i Sverige och
           Norge
     13. De norra tallskogarna i Finland har inte satt några frö/kottar sedan 
           1850 men nu är det  fart på frösättningen i många olika 
           ålderskategorier    
    14.  Under 1921 – 1939 har rågskördarna ökat
    15.  Trädgränserna har krupit upp längs bergssidorna i Skandinavien
    16.  Med minskande glaciärer kan det bli problem för norska  kraftverk 
            tror han     
    17.  Stora förändringar på Island när det gäller växt– och djurliv
    18.  Sju nya fågelarter har börjat häcka på Island under de senaste 50
            – 60 åren
    19. 37 nya arter/underarter har börja besöka Island sedan 1938
    20.  Några arktiska och högarktiska fågelarter har försvunnit från Island

    I slutet diskuterar han åter de glaciala förändringarna under längre tider och han säger att glaciärerna nu är större än vad de var under den första kolonisationen av Island från år 870 fram till 1200-talet. Därefter ökar glaciärerna i storlek. Han berättar om gården Fjäll som byggdes omkring år 900 men övergavs 1695 och den begravde av isen 1708.
    Han avslutar sitt anförande med uppmaning till ytterligare studier.
    Det med fågelförändringarna på Island är intressant och man undrar vad som har hänt på senare tid. Undrar om det är någon på TCS eller som brukar kommentera här som vet något om detta.
    När en Australisk tidning  ”Sydney Morning Herald” 29 September 1951 skrev om klimatförändringarna på den tiden var det en självklarhet att citera Ahlmann. http://nla.gov.au/nla.news-article18233023  Texten är lite svår att läsa men den finns i justerad på http://rutgerstaaf.blogg.se/2012/january/polarforskare-2012-01-19.html  om någon vill läsa denna artikel.
     

  2. 2
    Rutger

    Tyvärr blev de olika punkterna annorlunda när det laddades upp.
    Hoppas det går bra att läsa dem ändå.

  3. 3
    Martin

    Rutger nr 1
    Jag är inte säker på att det var först på 1900-talet eskimåerna kunde fiska torsk på Grönland.
    Det beror förvisso på vad man menar med eskimåer. Inuiterna drev med början omkring år 1000 e Kr gradvis bort den tidigare Dorset-kulturen, det folk som vikingarna kallade Skrälingar.
    Det uppges, att torsken var vanligt förekommande kring Grönland på vikingatiden. Vattentemperaturen är optimal för torsk vid 2-13 grader, för fortplantning 4-7 grader.
    Torsken blev sällsynt kring Island-Färöarna åren 1600-1830. På 1930-talet kom den åter på allvar med värmen. 1933 gick den upp till 72 grader nord, alltså mer än halva Grönland. Torsken minskade sedan efter 50-talet.
    Man kan studera klimatet indirekt via bl a baskernas fångstjournaler. Baskerna hade salt och båtar de kopierat av vikingarna och var länge Atlantens främsta torskfiskare.
    Läs här om ämnet.
    http://klimat.wordpress.com/2006/08/15/torsk-bde-handelsvara-och-klimatindikator/r
     

  4. 4
    Bengt A

    Tage har ritat in grafer för glidande medelvärde i figur 1. Tyvärr är dessa glidande medelvärden felberäknade vilket är mycket märkligt med tanke på Tages bakgrund!? Framförallt ger de röda och gröna graferna i figuren ett intryck av en obruten trend av stigande temperaturer in i framtiden. Detta är en illusion skapad av det felaktiga beräkningssättet.

    Om vi exempelvis tittar på den röda grafen så ska den beskriva medelvärdet för temperaturen för ett intervall på 60 år. Detta medelvärde ska sedan ritas in för ett årtal som finns mitt i intervallet och inte i slutet på intervallet som Tage gjort. Medelvärdet för åren 1951-2010 ska alltså inte ritas in vid årtalet 2010 utan istället vid årtalet 1980 (eller 1981. Egentligen bör man beräkna flytande medelvärde för ett udda antal år). Den metod som Tage använder förkommer inom vissa områden, exempelvis vid analys av aktiekurser och liknande, men passar inte alls här.
    Allt detta finns översiktligt och bra förklarat av Ole Humlum här:
    http://www.climate4you.com/DataSmoothing.htm

  5. 5
    Björn

    Från AGW-håll är det ett önsketänkande att temperaturserien skall stiga ständigt och gör den inte det, så måste data friseras eller på något annat sätt bekräfta önsketänkandet. Men temperaturen stiger eller faller oberoende av CO2, eftersom de naturliga faktorerna är så mycket större. Ältandet om CO2 är meningslöst vid sidan om närmandet till en ny istid och ett magnetiskt polskifte här på jorden.

    Eftersom de flesta av jordens befolkning bor på den norra halvdelen av klotet, är det därför viktigare att se över energiförsörjningen för att förlänga boendet så långt som möjligt innan den stora migrationen mot söder börjar. Visserligen kan det dröja några tusen år innan det blir mycket kallt, men vi vet inte ännu vilken tidsåtgång vi behöver för att klara teknikutvecklingen som är nödvändig för en dräglig övergång mot ett kallt klimat.
     

  6. 6
    Tage Andersson

    Bengt A
    Visst, det är bättre att förlägga det löpande medelvärdet till periodens mitt. Jag har  använt Excel som arbetar så här och förklarat tillvägagångssättet. Det påverkar inte mina slutsatser 

  7. 7
    Lars Jonsson

    Angående fåglarnas utbredning skulle jag vilja återkomma avseende Island, sitter på resande fot- Helt klart är dock att ett antal fåglar expanderade sina utbredningsområden under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 50-talet. I Sverige är skrattmåsen och turkduvan bra exempel.

  8. 8
    Bengt A

     Tage
    Jag förstår att det är lätt att gå fel här när det finns två olika sätt att beräkna glidande medelvärde på. Men att du nu, när jag påtalat felet, nöjer dig med att säga att det är ”bättre att förlägga det löpande medelvärdet till periodens mitt” gör mig lite orolig. Har du läst Ole Humlums sida som jag länkade till? Där står att läsa att även CRU gjort samma fel (men senare korrigerat detta) så du är i gott sällskap!

    Varför inte bara rita om diagrammet? Det är felaktigt och hör inte hemma i ett inlägg som ska föreställa att vara en vetenskaplig granskning av temperaturtrender.

  9. 9
    Johan E

    Jag reagerar på samma sätt som Bengt A. Man BÖR förlägga det löpande medelvärdet periodens mitt. Det är inte en definitionsfråga. Så som det är nu får man en felaktig bild.

  10. 10
    John Silver

    ””Raw data” är inte rådata, utan de som resp institut rapporterat.”

    He he he

  11. 11
    John Silver

    ”Figuren visar att de senaste 30 åren har vi nästan alltid haft stigande temperatur.”

    Irrelevant, det är bara väder, det är endast en (1) klimatdatapunkt.
    När ska ni börja diskutera klimat på den här bloggen?

  12. 12
    Validering

    En hel vetenskap som ägnar sig åt en ickefråga.

    Tack för bra artikel och för intressanta inlägg.!

    Ibland lutar jag mig tillbaka och undrar om inte människan blivit galen.
    Termometereran måste ha skapat huvudspöken hos forskarna när något helt naturligt blivit betraktat som något konstigt och avvikande.

    När man sätter klimatet i sitt eoniska perspektiv så framstår alarmismen som barnsligt löjlig.

    För att få distans till IPCCs hockey klubba så tycker jag denna korta video får mig att skratta åt hela klimatspektaklet.

    http://www.powerlineblog.com/archives/2009/12/025172.php

    Jag undrar hur de som gått på hela alarmismen resonerar när de ser videon. Hur tänker man när man ger sig hän och börjar tro på en värld i undergång?
     

  13. 14
    Ivh

    Bengt A #7
     
    Tage har förklarat vad bristerna i hans diagram är och varför de är som de är.
     
    Men det hade varit lättare att förstå förändringarna om kurvorna inte hade varit förskjutna.
     
    Jag tycker Tage Andersson påpekar något viktigt:
     
    En sekellång prognos kan förstås inte verifieras efter 2 decennier
     
     

  14. 15
    Skogsmannen

    Validering!
    Kan det vara så att den ädla konsten att genomföra rimlighetsanalyser endast lever kvar i ingenjörsvetenskapen.
    I övriga vetenskaper förlorades denna förmåga då räknestickan försvann. :)

  15. 16
    Bengt A

     
    Jag ser nu att den röda kurvan är 80 års glidande medelvärde (jag skrev visst 60 år av misstag här ovanför). För att korrigera Tages diagram får man tänka sig att den röda grafen förskjuts 40 år åt vänster, den gröna grafen ska förskjutas 20 år åt vänster, den blåa grafen ska förskjutas 10 år och den svarta grafen ska förskjutas 5 år åt vänster. Intrycket av diagrammet blir då ett helt annat. Tage säger att ” Figuren visar att de senaste 30 åren har vi nästan alltid haft stigande temperatur” men det påståendet faller helt om de glidande medelvärdena beräknas korrekt.

    Med ett korrekt diagram faller din argumentation – är det därför du inte vill rita om diagrammet Tage?

  16. 17
    Stickan

    #15: Du är helt fel ute, det rör sig inte om någon ”felberäkning”, och Tages slutsatser påverkas inte av hur han presenterar data, som han ju redovisat. Man kan välja att presentera sitt medelvärde vid vilken tidpunkt man vill om man bara redovisar hur man gjort. Du har nog också missförstått problemet som Humlum diskuterade! Det gällde inte kausala vs icke-kausala filter, …
    F.ö. är Tages inlägg en klar kvalitetshöjning på TCS jmf. med det vanliga konspirationsteoretiska flummet, och det glädjer mig att han inte drar samma felaktiga slutsatser som Björnbom. Men citaten att människan inte påverkar klimatet är förstås skrattretande …

  17. 18
    Validering

    Skogsmannen!

    Jag litar på ingenjörer. De kan inte tillåta sig att konstruera saker som inte fungerar och lämnar inget ifrån sig utan att funktionen är testad.

    Vem skulle äka i en linbana konstruerad av klimatmodellerare? :)

  18. 19
    Validering

    Stickan!

    Jag tycker du kan titta på den video jag länkade till i mitt tidigare inlägg och därefter fundera över om inte ditt och andras slagsmål om statistiska slutsatser sker i en liten äggkopp guppandes på klimathistoriken stora hav?

  19. 20
    Ingvar Engelbrecht

    Validering.
    Jag är ingenjör, programmerare och modellkonstruktör. Det gäller att hålla isär verkligheten och modellen. En modell som inte är validerad mot en lång period av framtida data som inte använts när man skapade modellen är totalt värdelös.
    Valideras alltså  :-)

  20. 21
    Skogsmannen

    Ingvar, Validering!
    Kan det vara så att Stickan har missat Räkne-delen. :) :)

  21. 22
    Validering

    Ingvar och Skogsmannen!

    En ”Halv – Sticka” då kanske?

    Nätet är kul! :)

  22. 23
    Skogsmannen

    Validering, #17!

    ”Vem skulle äka i en linbana konstruerad av klimatmodellerare?”  

    Eller en meteorolig:  Chansen att linbanan håller i en vecka är ca 50 % därefter spårar den ut! 

  23. 24
    Pehr Björnbom

    Stickan #16,
     
    det glädjer mig att han inte drar samma felaktiga slutsatser som Björnbom.
     
    Jag ser inte att det finns några väsentliga åsiktsskillnader mellan mig och Tage i klimatfrågan så vad är det för felaktiga slutsatser du talar om?
     

  24. 25
    Peter Stilbs

    Pehr #24 – strunta i ”Stickan”, han är på TCS bara för att avreagera sig verkar det.

  25. 26
    AOH

    Peter Stilbs # 25

    Jag tycker det är synd om ”Statistik – Stackarn – Modell – – Sti…n” som röner så lite gehör hos T C S.   ( Smily )

  26. 27
    Rutger

    Martin nr 3
    Tack för din intressanta referens om torsken som klimatindikator. Ahlmann utrycker sig på detta sätt om torsken men han kanske inte har studerat de gamla källorna tillbaka till vikingatiden. Angående torsken hänvisar han till ett par danska forskare.
    Lars Jonsson nr 7
    Kul att läsa att du vill ge oss en lektion om de isländska fåglarna.
    Kom på att naturvårdsveket har en intressant lista angående invandringen av svenska fåglar och andra däggdjur vilken går tillbaka till 1850. Har gjort en sammanställning av denna lista.
    Fågelförändringar i Sverige enligt naturvårdsverket
    I boken ”Biologisk Mångfald i Sverige” monitor 22 har nvv på s 19 en lista på nya däggdjur i Sverige sedan 1850. Denna lista baserar sig på uppgifter från artdatabanken. När man tittar på listan översiktligt ser man två stora tidsperioder med invandrade djur, mest fåglar. Den första perioden från 1900 till 1955 och den andra perioden från 1965 tills 2010 (sista året). Mellan 1955 och 1965 är det blankt.
    21 stycken arter kom hit på egen hand under första perioden och en togs hit av människan, kanadagåsen. Två arter dog ut i början på 1950-talet, svart stork och vit stork. Två arter skärfläckan och storskarven hade funnits här tidigare men försvann på 1880-talet.
    De arter som dyker upp under första perioden är i kronologisk ordning: myrspov, smådopping (dessa kan ha etablerats sig tidigare än 1900 enl nvv), forsärla, brun glada, kentsk tärna, nordsångare, trastsångare, rördrom, ängshök, svarthalsad dopping, skärfläcka, gräshoppsångare, sommargylling, kärrsångare, rosenfink, gulhämpling, mindre flugsnappare, storskarv, turkduva, dvärgsparv, lundsångare. Varje fågel prickas in på en tidsskala men vissa år är inte helt säkra.
     Denna klimatförbättring innebär att ungefär 3,82 fåglar per decennium började häcka i Sverige.
    14 arter som dyker upp under andra perioden är: skäggmes, tretåig mås, pungmes, vitkindad gås, busksångare, flodsångare, brandkronad kungsfågel, vassångare, blåstjärt, svarthakad buskskvätta, dammsnäppa, nilgås, toppskarv, svarthuvad mås. Under samma period försvinner dock: blåkråka, lunnefågel, mellanspett, tofslärka, härfågel och svartbent strandpipare.
    Under andra perioden invandrade 14 arter vilket innebär 3,11 arter per decennium.
    Vi kommer säkert att få fler fåglar som invandrar till Sverige. Sverige har alltsedan istiden varit ett invandrarland för olika arter och i detta avseende ökar den biologiska mångfalden i vårt land fortfarande.
    I en artikel från Lunds Universitet   http://www.lu.se/o.o.i.s?id=708&news_item=7693 Klimatanpassning svårt för Europas fåglarsägs det
    ”Både fjärilar och fåglar svarar på klimatförändringarna, men inte tillräckligt fort för att hålla jämna steg med ett allt varmare klimat. Vilka ekologiska effekter detta har på längre sikt vet vi inte, säger Åke Lindström…. Fjärilarna har anpassat sig snabbare till den varmare temperaturen och har i snitt flyttat 114 km norrut, medan fåglarna enbart flyttat 37 km norrut….. En oroande aspekt av detta är om fåglarna kommer ur fas med fjärilarna, eftersom fjärilslarver och insekter i allmänhet utgör en viktig födokälla för många fåglar, säger Åke Lindström.”
    Jag undrar om fjärilar och fåglar även var ur fas under 1900-talets första del eller var det ingen som studerade det lika noggrant?
     
     
     

Kommentarer inaktiverade.