Faran med temperaturtrender på vissa bloggar

Figuren ovan visar hur man på en viss pro-AGW-blogg vill få det att se ut som att skeptiskt tänkande om klimatet bygger på dumheter (läs mer om denna blogg). Men figuren är egentligen bara trams eftersom man bygger sitt resonemang på alltför korta perioder för temperaturtrenderna.

I bloggartikeln Hur vanliga är platta och negativa globala temperaturtrender? har vi presenterat saklig information om temperaturtrender som bygger på en vetenskaplig artikel i ämnet. Figur 2 nedan kommer från denna artikel och avslöjar hur tricket som använts i bilden ovan fungerar.

Dela detta inlägg

45 reaktion på “Faran med temperaturtrender på vissa bloggar

  1. 1
    Ingvar Engelbrecht

    Lite länkar:
    101 tories protesterar mot windkraft
    http://www.telegraph.co.uk/news/politics/9061997/101-Tories-revolt-over-wind-farms.html
    Politiskt korrekt
    http://www.youtube.com/watch?v=kEMOJQ_MfTo
    Joe Nova. Monckton versus Cook
    http://joannenova.com.au/2012/02/cooking-the-books-monckton-replies-to-cook/#more-20133
    Gosselin, Der Spiegel
    http://notrickszone.com/2012/02/05/der-spiegel-features-the-climate-rebel-fritz-vahrenholt-germanys-climate-debate-starts-to-rock/
    Om EU, UDDebatt
    http://uddebatt.wordpress.com/2012/02/04/eu-an-unaccountable-mess-created-by-an-undemocratic-treaty-now-also-a-crony-bankocracy/
    CFACT.
    http://www.cfact.org/a/2088/Morano-on-Canadian-TV-Fighting-climate-billionaires
     

  2. 2
    Johan

    Företrädare för SI hänvisar ju ofta till 1998, och hur det inte blivit varmare, eller t o m kallare, om man utgår från just det året. T ex i GP nyligen. Det verkar ju onekligen som att SI har svårt att förstå det här med att korta trender (på 10-15 år) kan förväntas gå både upp och ner p g a andra viktiga faktorer, såsom solintensitet, utan att det betyder att AGW är falskt.
    Jag håller med om att den översta figuren är trams, det är just tramset som den syftar till att illustrera. Men på vilket sätt anser ni att den inte illustrerar SI:s faktiska argumentation?

  3. 3
    Bäckström

    Johan #2
    Om man räknar fom 1998 så har temperaturen inte ökat på 14 år.
    Detta ska sättas i relation till temperaturuppgången fom 1979 – tom 1998 vilket är 20 år. Det är värt att påpeka att vi snart, (om plattån fortsätter ett par år till), har haft lika lång tid av ”ickeuppvärmning” som vi har haft uppvärmning. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Speciellt då det i media talas om ”accellererande” uppvärmning, vilket uppenbarligen inte är sant.

  4. 4
    Daniel F.

    Bäckström #3,
     
    Mitt i prick. När det dessutom finns mycket som tyder på att slutet på 70-talet var slutet på en nedkylning sedan det varma 30- och 40-talen så blir det ännu mer intressant.
     
    Eftersom temperaturen uppenbarligen befinner sig på en långvarig platå (trots att CO2-halten stiger i samma takt som tidigare) så borde det vara intressant att avvakta och se vad som händer de närmaste 10-20 åren.
     
    Men nej. Enligt alla AGW-förhoppare så är allt värre än någonsin och alla måste genast göra som de säger. Sluta köra bil! Sluta flyga! Sluta konsumera!
     
    Utom de själva då, som i klimathotets namn måste vallfärda i tiotusental till det ena tropiska paradiset efter det andra för att komma fram till att det är ännu värre än de trodde förra gången de sågs.

  5. 5
    Vidar

    Kan inte påstå att jag begriper alla dessa diagram. Statistik är i bästa fall en vansklig vetenskap som kan beskriva hur det varit fram till nu. Kan vi inte helt enkelt acceptera att det är mänsklighetens förbaskade skyldighet att påverka miljön så lite som möjligt och sen jobba vidare från den utgångspunkten?

  6. 6
    Sten Kaijser

    Johan,

    det förefaller som om det finns en långvarig trend åtminstone sedan ungefär 1860 med en temperaturuppgång om drygt en halv grad per decennium. Förhoppningsvis kommer den trenden att bestå under det kommande århundradet.

    Vidar – det bästa vi kan göra för miljön är att lyfta människorna ur fattigdomen. Då kommer alla att ha råd att vara rädda om sin egen närmiljö.

  7. 7
    Jan E M

    Precis vad skribenterna gör på den här bloggen. Letar efter statistska uppgifter som kan passa åsikten. Cherrypicking som det kallas.

    Man väljer att skriva om det som passar. För två år sedan skrev Jonny Fagerström att isläget i Arktis hade återgått till det normala och länkade till en månadsmätning. 2-3 månader senare skrev han aldrig det igen.

    För ett halvår sedan skrevs det mycket på den här bloggen att havsnivån sjunker. Nu har man slutat skriva om havsnivåns utveckling. Verkligheten med havsnivån passar inte att skriva på den här bloggen längre.

  8. 8
    Bengt Abelsson

    Vidar, under de ca 150 år det finns omfattande termometerdata har ”jordens medeltemperatur” varierat inom intervallet 288 – 288,8 K.
    I Giaever (nobelpristagare fysik 1973) tycker att det är anmärkningsvärt stabilt.
    Jag kan bara instämma.

  9. 9
    Slabadang

    Realclimate!

    Det går inte så bra för hockeygängets globala ”kommunikation”. Trots att de har tre dagars intervall mellan de senaste artiklarna så är det färre kommentarer än på lilla nationella TCS. :)
    WUWT vinner priser i parti och minut och är överlägset störst inom klimatområdet, Jonova har chans till att bli bästa vetenskapsblogg i Australien. Det mörknar allt mer för klimatalarmismen och allt fler tappar intresset´.

  10. 10
    István

    Intressant diagram här överst. Undras bara varför man väljer 1973 att starta med? Vi var ju mitt upp i istidshysterien då!
    Varför inte 1935 t.ex som startpunkt?

  11. 11
    Bäckström

    Slabadang #8
    Vetenskap avgörs iofs förhoppningsvis inte av populäritets-klick på diverse bloggar, men nog är det intressant att se skillnaden på antalet inlägg på WUWT vs RC, eller för den delen TCS vs UI.

    Kanske kan RC:s förhållandevis låga populäritet delvis kan förklaras med ihärdigt modererande och censurerande för att hålla skeptiska tankar borta? Det blir inte så mycket kvar då ;)
     

  12. 12
    Pehr Björnbom

    Johan #2,
     
    Du verkar inte ha tittat på diagrammet i figur 2. Detta visar att de låga tio- och femtonårstrender som vi nu ser inte har förekommet tidigare under den uppvärmningsperiod som vi haft sedan slutet av 1970-talet. Sådan trender förekom endast under avkylnings perioden dessförinnan.
     
    Dessutom ser vi i figur 2 att tioårstrenden minskat snabbt sedan ett maximum år 2002 då den var 0,4 – 0,5 grader och är nu negativ. Femtonårstrenden minskar snabbt sedan ett motsvarande maximum år 2005 och är nu omkring noll.
     
    Äen 20-års trenden minskar sedan ett maxium år 2005. Detsamma kan sägas om 30-årstrenden som minskar sedan ett maximum omkring samma år.
     
    Så det är inte bara att så låga tioårs- och femtonårstrender inte har förekommit tidigare under uppvärmningsperioden sedan slutet av 1970-talet. Även de längre trenderna är på väg ner så att bilden alltmer börjar likna den som vi hade före slutet av 1970-taloet.

  13. 13
    Pehr Björnbom

    Jan E M #7,
     
    Cherrypicking är när man tar fram data selektivt för att illustrera ett påstående utan att redovisa data som talar däremot. Den första figuren ovan är ett typiskt exempel på cherrypicking.
     
    Man påstår där att de negativa trender som diskuterats i klimatdebatten nyligen är vanligt förekommande. För detta ändamål tar man fram en hel serie trender för korta perioder på 6,7, eller 8 år där trenderna mycket riktigt ofta är negativa.
     
    Men man underlåter att nämna att de låga trender som nu diskuteras i klimatdebatten är för perioder på 10 – 15 år. För dessa periodlängder har det överhuvudtaget inte tidigare förekommit negativa trender för uppvärmningsperioden efter slutet av 1970-talet. Detta framgår tydligt av figur 2 från en peer-reviewad klimatvetenskaplig artikel publicerad 2010 (se tidigare artikel Hur vanliga är platta och negativa globala temperaturtrender?).
     
    Det är just denna typ av cherrypicking som denna pro-AGW-blogg ägnar sig åt som jag vill kritisera. Man struntar dessutom i att ta hänsyn till det vetenskapliga arbete som faktiskt gjorts för att belysa problemen med att tolka temperaturtrender.
     

  14. 14
    Pehr Björnbom

    Apropå cherrypicking så beskylls ofta skeptiker för detta när de påpekar att temperaturtrenden från 1998 och framåt är nära noll,
     
    Då pekar pro-AGW-bloggar på att det år 1998 var en stark El Niño som ökade temperaturen. Därför blir temperaturtrenden missvisande.
     
    Men i själva verket är det pro-AGW-bloggarna som gör cherrypicking i detta fall.
     
    El Niño 1998 efterföljdes nämligenav ett utdraget La Nlñaförlopp 1999 och 2000 vilket man naturligtvis underlåter att nämna. Men detta La Nlñaförlopp uppvägde den ökade temperaturen 1998 så att temperaturtrenden inte alls behöver bli missvisande (den skulle till och med kunna vara missvisande åt andra håll, dvs. alltför positiv).

  15. 15
    Stickan

    Med den upplösning som färgplotten ovan har så ser det ju ut som om vi haft ungefär samma situations för 10-års trenden under  mitten av 80- och 90-talen. Visserligen ser man att 10-årstrenden är något lägre nu om man ökar upplösningen, men tittar man på t.ex. GISS så kan man inte dra slutsatsen att det skulle finnas några tecken på ett trendbrott. Ja, jag vet att  refererad artikel bara tittade på HadCRUT men det är ingen rocket-science att titta på andra serier, kolla på min senaste bloggpost  t.ex :-) Trams och cherrypicking  är vad du sysslar med Pehr. 

  16. 16
    Pehr Björnbom

    Stickan #15,
     
    Det är du som är oskärpt och dåligt påläst, Stickan.
     
    Det är precis som jag har sagt att det inte finns några negativa tioårstrender för mitten av 80-talet eller mitten av 90-talet. Färgkoden i figur 2 ovan visar att trenderna där var i intervallet 0 – 0,1 grader (följ den blå linjen).
     
    Tioårstrenderna hade ett maximum omkring 2002 på 0,4 – 0,5 grader och var 2006 – 2009 i intervallet 0 – 0,1 grader. Diagrammet slutar 2009 men med hjälp av Wood for Trees kan man följa hur tioårstrenden för HadCRUT3 har fortsatt att falla och den är nu negativ.
     
    Tioårstrenden var -0,03 grad per tio år för 2001 – 2011, -0,07 grader för 2001,5 – 2011,5 och -0,09 grader för 2002 – 2012.
     
    Även GISS visar enligt Wood for Trees en tioårstrend som gått från svagt positiv till svagt negativ , 0,004, -0,002 och -0,002 grader per tio år de sista tre månaderna av 2011 (GISS trender ligger i allmänhet högre än HadCRUT3 men då borde även ett diagram enligt figur 2 ovan ligga på en högre nivå).
     

  17. 17
    Stickan

    Den där färglada figuren kanske inte var den allra bästa illustrationen till det du ville säga Pehr? GISS visar svagt negativ trend vilket den också gjorde på 80- och 90-talet. Det enda man kan säga är svängningarna vi ser är fullständigt normala och att ingenting pekar på att den långsiktiga trenden ändrats. ”How sceptics view …” och ”mannen och hunden” är grymt bra illustrationer av ditt resonemang, och felet i detta!

  18. 18
    Pehr Björnbom

    Stickan #17,
     
    Jag kan bara konstatera att du förnekar de resultat som kommit fram i den vetenskapliga artikel som figur 2 ovan kommer ifrån.
     
    Det är helt klart att den bild jag givit ovan av hur trender för 10-15 år utvecklar sig är korrekt. Dessa trender är för HadCRUT3, GISS och andra temperaturserier mycket klart på nedgång de senaste säg fem åren vilket man lätt kan konstatera med hjälp av Wood for Trees.
     
    För 15-årstrenden så var den för GISS maximal på 0,3 grader per tio år omkring 2007 och har stadigt rasat till 0,1 grader per tio år vid slutet av 2011. För HadCRUT3 var den 0,25 grader maximalt omkring 2007 och har stadigt rasat till 0 vid slutet av 2011.
     
    Av figur 2 kan vi se att HadCRUT3 låg på noll senast i slutet på 1970-talet.
     
    För GISS kan vi inte säga om värdet 0,1 per tio år förekommit senare än 1970-talet eftersom en liknande vetenskaplig undersökning av GISS har inte gjorts som den som figur 2 kommer ifrån.
     
    Det är därför mycket rimligt att fråga sig om den utveckling som vi ser i dessa linjära temperaturtrender förebådar att vi är på väg in i en ny period med en långsiktigt minskande temperatur som vi hade under tidsintervallet 1940 – 1980.
     

  19. 19
    Thomas

    Pehr#18 ”För GISS kan vi inte säga om värdet 0,1 per tio år förekommit senare än 1970-talet eftersom en liknande vetenskaplig undersökning av GISS har inte gjorts som den som figur 2 kommer ifrån.”
     
    Ja, inte utan att ladda ned data och beräkna trenderna i typ Excel i alla fall. Tar typ tio minuter.

  20. 20
    Pehr Björnbom

    Thomas #19,
     
    Ja, inte utan att ladda ned data och beräkna trenderna i typ Excel i alla fall. Tar typ tio minuter.
     
    Du kan beräkna trenderna med Wood for Trees så ditt förslag är en nog omväg. Men de trender som kommer fram skall sedan plottas på samma sätt som man gjort i artikeln av Liebmann med flera (2010.
     
    Detta lär ta betydligt mer tid än du tror. Antalet femtonårsperioder är ju tolv stycken för varje slutmånad så det blir mycket data att gå igenom dvs. 120 trender per tioårsintervall. Och här talar vi om att undersöka vad som hänt sedan slutet av 1970-talet vilket blir upp mot 400 trender att beräkna.
     
    Och då har vi ändå bara beräknat en enda linje i diagrammet. När vi multiplicerar med antal periodlängder i y-led som vi skall göra beräkningen för så kanske det blir mer än 10000 trender som skall beräknas.
     
    Slutligen skall man beräkna konturkurvorna i diagrammet av typ figur 2 ovan. Detta tar säkert en hel del tid det också.
     

  21. 21
    Thomas

    Pehr #20 inte behöver du göra allt det där för att besvara frågan jag citerade. Det finns f.ö. en funktion för att räkna ut trend i Excel.

  22. 22
    Pehr Björnbom

    Thomas #21,
     
    Du har tydligen inte läst och begrundat artikeln särskilt noga.
     
    Det finns f.ö. en funktion för att räkna ut trend i Excel.
     
    Att du skriver detta visar verkligen hur ytligt du läser artiklarna du kommenterar. Här på TCS har denna funktion använts i många artiklar av såväl mig som andra.
     

  23. 23
    Stickan

    Pehr, GISS 15 årstrend var lägre 95 än idag! Det är sant oavsett om det publicerats i en tidsskrift eller på min blogg,  är du intresserad så kan jag ta fram färgplotten för GISS eller någon annan serie också, vi kanske kan skriva en artikel ihop :)

  24. 24
    Thomas

    Pehr #22 jag diskuterade inte artikeln utan den fråga som ställdes i #18.

  25. 25
    Pehr Björnbom

    Stickan 23,
     
    Pehr, GISS 15 årstrend var lägre 95 än idag! Det är sant oavsett om det publicerats i en tidsskrift eller på min blogg
     
    Jaså, så du menar att det du gör på din blogg är likvärdigt med vad som står i en peer-reviewad artikel i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift.
     
    Visst, det är möjligt men hur skall jag veta det.
     
    Jag tycker därför att du skall följa ditt eget förslag att du producerar en artikel liknande den som Liebmann med flera (2010) har gjort baserad på HadCRUT3 men på baserad på GISS i stället. Mycket nöje :)
     

  26. 26
    Stickan

    Att bestämma en 15-årstrend från givna data är något en gymnasieelev klarar, nu är du såå löjlig Pehr. Om du är intresserad så kan du ju gå in på wodfortrees och titta på den aktuella trenden (för den litar du tydligen på). Problemet är att du bara vill se de fakta som inte motsäger din något skruvade verklighetsbeskrivning. Kräver du en vetenskaplig undersökning i en pehr-reviewad tidskrift för att kunna bestämma dig för om du behöver paraply eller inte också :-)

  27. 27
    Pehr Björnbom

    Stickan #26,
     
    Nu har du tydligen slut på sakliga argument eftersom du måste ta till ad hominem :)
     
    Mitt råd till dig är att du studerar lite grundläggande atmosfärfysik så kan du delta i diskussionen av klimatfrågan på ett meningsfullare sätt. Jag brukar rekommendera Andrews lärobok, finns även här.

  28. 28
    Stickan

    Pehr #27: Jag tycker du borde göra detsamma, och kanske en grundkurs i hur man analyserar data och signaler på ett meningsfullt sätt :-) Ad hominem, nä vet du vad, det är ju precis det ni skeptiker brukar ta till när ni får slut på argument. Så hemska påhopp har jag väl inte gjort, det ligger väl ändå långt under vad ni skribenter på TCS brukar hålla er med. Löjlig är ett ganska milt ord och och skruvad verklighetsbeskrivning gäller sak och inte person. Andrews bok har fått dåliga recensioner har jag sett, men den är rätt billig, kanske något att fundera på. Jag har förresten lagt upp en färgplott över GISS 10 – 40 årstrender för de senaste 90 åren om du är intresserad. Jag kommer förresten inom kort att visa varför din senaste analys av klimatkänsligheten är lite slarvigt utförd :-) Håll utkik på bloggen :-)

  29. 29
    Pehr Björnbom

    Stickan #28,
     
    Så trevligt att du jobbar på. Grattis till din snygga färgplott över GISS-data.
     
    Men om man skall kunna jämföra din färgplott och Liebmanns med fleras baserad på HadCRUT3 enligt figur 2 ovan så måste du använda samma gränser mellan färgerna, dvs. samma nivåer för konturlinjerna. Dessutom visar diagrammet i figur 2 ovan inte trenden i grader per tio år utan trenden per år enligt minstakvadratmetoden multiplicerad med antal år (femtonårsvärdena är alltså trenden för en femtonårsperioden i fråga i grader per år multiplicerad med femton etc.).
     
    Själva poängen jag vill illustrera ovan med figur 2 är ju skillnaderna mellan trender som är korta på 6, 7 och 8 år som är valda för pro-AGW-plotten i första figuren ovan och längre trender på 10 – 15 år.
     
    Men din plott för GISS innehåller bara trender ner till 10 år. Och då kan man naturligtvis inte göra denna jämförelse.
     

  30. 30
    Pehr Björnbom

    Stickan #28,
     
    Andrews bok har fått dåliga recensioner har jag sett, men den är rätt billig, kanske något att fundera på.
     
    Jag hittade följande fyra recensioner:
     
    Reviews
     
    ‘David Andrews has crafted a thoughtful introductory text on atmospheric physics that provides a comprehensive and yet easy to understand treatment of the fundamental physics underlying the broad field of atmospheric sciences.’
     
    Steven Businger, University of Hawaii
     
    ‘… an up-to-date overview of the field, should be a strong candidate for undergraduate level classes that introduce the subject of atmospheric physics, and it is a worthy addition for the library of any scientist or engineer interested in the filed of atmospheric sciences.’
     
    Steven Businger, Journal of Geodesy
     
    ‘… covers the three fundamental pillars of atmospheric physics – thermodynamics, radiation and fluid mechanics … the strength of this book is the way it develops the fundamental ideas of atmospheric physics without introducing too much extraneous detail … I expect this book to become a standard text for many atmospheric physics courses in future years.’
     
    Geraint Vaughan, Teaching Earth Sciences
     
    ‘… a good textbook for a thorough introduction to atmospheric physics.’
     
    Jörg Matschullat, Environmental Geology

  31. 31
    Ivh

    Pehr Björnbom
     
    Hur vore det att dett att du svarade på frågorna som Stckan och Thomas kommer med istället för att komma med spydiga kommentarer.
     
    Du borde se själv att det du sysslar med är cherrypicking. Det räcker heller inte med cherrypicking du måste därutöver fuska till det lite och kalla det för 10-årstrend när du jämför 2002 med 2011. Det är bara 9 års skillnad. Det är dessutom väldigt snävt att bara använda enstaka år.
    Ska du göra en riktig 10-årstrend skall du ta medeltalet av minst 5 år och jämför med medeltalet för lika många år 10 år tidigare,
    Det här felet gör ni konsekvent på den här bloggen.
     
    Det översta diagrammet visar med tydlighet hur en del kan plocka ut valda delar som passar ens åsikter. Den metoden används ofta på den här bloggen.
     
     

  32. 32
    Christer Löfström

    Ivh #31
    Du är en feg typ som inte vågar berätta vem du är, och vad du arbetar med.
    Raljerar med att du har arbetat på koleldat verk. Vilket, och med vad?
    Vilken reningsutrustning användes?
    I en av skattepengar subventionerad blaska skriver man ett husåhemskt reportage om kolkraftverk.
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/miljohot-far-svenskt-stod_6834683.svd
    Kolkraftverk är bra för människor som behöver elektricitet!

  33. 33
    Christopher E

    Ivh #31

    Men du reagerar inte alls på att hela översta diagrammet är ett praktexempel på ”cherry-picking” från AGW-lobbysidan, genom att välja ut just åren efter 1973, då det blivit varmare (för att försöka ge en bild av jämn uppvärmning). Visas en längre tidsperiod blir ju bilden en annan.

  34. 34
    Lena Krantz

    Ivh # 31

    Nu gjorde du en rätt vanlig tankegroda:

    1  - 2002
    2  - 2003
    3  - 2004
    4  - 2005
    5  - 2006
    6  - 2007
    7  - 2008
    8  - 2009
    9  - 2010
    10  - 2011
  35. 35
    Jan E M

    Lena Krantz

    Bara en tanke, om man jämför 2010 coh 2011 får man då en ettårig eller tvåårig tendens?

  36. 37
    Christina

    På tal om trender, platåer och avkylning.

    Regardless, 2011 predictably turned out to be another hot year.  Taking the average of the NOAA NCDCNASA GISS, and HadCRUT3 surface temperature records, 2011 was the 10th-hottest year on record.  When the effects of ENSO and solar and volcanic activity are removed, Foster and Rahmstorf find it to be in the top 5 hottest years on record.  Moreover, as the World Meteorological Association found, 2011 was the hottest La Niña year on record despite having the 5th-strongest La Niña influence since 1950, and the strongest since 1974 (Figure 3).  This is a clear indication that human-caused global warming continues its inexorable rise underneath the short-term effects of natural variability.

  37. 38
    L

    Christina, hur kan man urskilja ”human-caused” från natural? Finns det bara fyra busungar i klimatfamiljen?

  38. 39
    Pehr Björnbom

    Ivh #31,
     
    Hur vore det att dett att du svarade på frågorna som Stckan och Thomas kommer med istället för att komma med spydiga kommentarer.
     
    Förklara gärna vad i mina kommentarer som du upplever som spydigt. Jag har inte avsett att vara spydig.
     
    Lena har redan påpekat ditt felaktiga påstående när det gäller intervallet 2002 – 2011. Tack Lena! Trenden är alltså beräknad på basis av 120 månadsmedelvärden för den globala temperaturavvikelsen från och med januari 2002 till och med december 2011.
     
    Ska du göra en riktig 10-årstrend skall du ta medeltalet av minst 5 år och jämför med medeltalet för lika många år 10 år tidigare,
     
    Om du studerar den peer-reviewade vetenskapliga litteraturen på området så ser du att du har fel även på denna punkt. Du kan exempelvis läsa artikeln som figur 2 kommer ifrån Influence of choice of time period on global surface temperature trend estimates. Ditt påstående saknar vetenskaplig grund.
     
    Det översta diagrammet visar med tydlighet hur en del kan plocka ut valda delar som passar ens åsikter.
     
    Jo, man har i detta diagram plockat ut negativa trender för perioder som är 6 – 8 år långa för att motsäga alla de skeptiker som påpekar att det nu har börjat finnas trender mellan 10 och 15 år som är negativa.
     
    Men som jag visar med hjälp av figur 2 ovan från den peer-reviewade vetenskaplig artikeln i Bulletin of the American Meteorological Society så fanns det inga negativa trender på 10 – 15 år under det tidsintervall som diagrammet från pro-AGW-bloggen omfattar om man använder HadCRUT3 som temperaturdatabas. Diagrammet skulle inte ha kunnat ritas med sådana trender eftersom det inte fanns några negativa trender för så långa perioder (i andra databaser kan man kanske finna någon enstaka negativ trend men detta räcker inte för att rita ett sådan diagram).
     
    Så pro-AGW-bloggens diagram ovan motsäger alltså inte den skeptiska åsikten att temperaturökningen har stagnerat. Diagrammet ger en totalt missvisande bild.
     

  39. 40
    Pehr Björnbom

    Christina #37,
     
    Det där med att ta bort inverkan av ENSO på temperaturen är nog ganska godtyckligt. Eller vad anser du? Finns det någon kvantitativ teori för hur ENSO påverkar temperaturen?
     
    Men ändå lyckas Foster och Rahmstorf inte komma fram till att 2011 var mer än bland de fem varmaste åren.
     

  40. 42
    Håkan Sjögren

    Christina # 37 : Temperaturen varierar från natt till dag, från vinter till sommar och från år till år. Det saknas helt bevis för att mänskliga utsläpp av ”växthusgaser” på något sätt är inblandade. Om CO2 vore en växthusgas skulle de rekordstora utsläppen under förra året ha orsakat kraftigt höjd globat temperatur och inte kallare väder. Havsytorna skulle ha höjts kraftigt och man skulle ha hittat den saknade ”hotspoten” över tropikerna. Avsaknaden av dessa effekter visar med full evidens att CO2 inte heller är en ”växthusgas”.  Mvh, Håkan.

  41. 43
    Pehr Björnbom

    Här är mer diskussion om varför uppvärmning har stoppats;
     
    Two More Prominent German Climate Scientists (Latif and Marotzke) Break Ranks – Concede Natural Causes!
     
    Latif says that half of the 0.8°C of global warming we’ve seen since 1850 is due to natural causes. Marotzke says that ocean cycles stopped the warming over the last 12 years.
     
    Som jag diskuterade i min artikel om klimatkänslighet för ett par veckor sedan så innebär det att hälften av uppvärmningen sedan 1850 berott på naturliga orsaker att klimatkänsligheten är låg, klart mindre än 1 °C per fördubbling av koldioxidhalten.
     

  42. 44
    Labbibia

    Håkan Sjögren # 42

    Om inte annat så visar väl den obefintliga temperaturstegringen trots de rekordhöga CO2-utsläppen, att CO2:s klimatpåverkan är låg? Och att de naturliga variationerna övertrumfar eventuell påverkan från CO2?

  43. 45
    Christopher E

    Christina #37

    Jag förstår vart du vill komma med ditt citat, men jag är tveksam till resonemanget. Om man börjar plocka bort och lägga till temperaturpåverkan för att visa det man vill, är man ute på rätt osäker mark. Detta helt enkelt därför att storleken på dessa olika faktorer är mycket dåligt kända, liksom kunskapluckor om andra okända faktorer. Det är nästan givet att resultatet mest avspeglar grundinställningen hos forskarna i fråga, detta oavsett om övningen utförs av någon övertygad om stor klimatkänslighet från koldioxid eller övertygad om motsatsen.

    ”Medelemperaturen” på jorden (ett begrepp som i praktiken är lika svårt att definiera som att mäta, vilket medför ytterligare osäkerhet) är helt enkelt ett resultat av en mängd faktorer; några vi tror oss veta lite om, några vi är rätt osäkra på och inte minst en hel del vi inte har en aning om. Ödmjukheten borde komma av vi till exempel inte kan förklara temperaturuppgången på i snitt 0,5°/århundrade sedan botten på Lilla Istiden på 1600-talet. Då blir det rätt absurt att som i ditt citat helt självsäkert kalla återstoden av uppvärmningen efter att laborerat med några gissningar om övrig påverkan för ”antropogen”. Hur vet de tex. att temperaturuppgången från Lilla Istiden upphört just de senaste årtiondena? Att anta att vi hade haft nära ”status quo” utan mänsklig påverkan är ett märkligt inslag i klimatdebatten.

    Jag tror för all del det är rimligt att CO2 bidragit till viss del till temperaturen de senaste årtiondena, men det faktum att summan av alla övriga faktorer övertrumfat CO2 tyder på att dess klimatkänslighet är betydligt lägre än vad som antagits i tex. IPCC:s sammanställningar hittills. Detta påverkar projektionerna givetvis, för varje år som den prognosticerade accelererande uppvärmningen uteblir känns det alltmer osannolikt att verkligheten ska gasa ikapp gissningarna.

    Sammanfattningsvis, när det gäller ”topplistor” över varmaste år eller andra jämförelser, så tror jag inte vi har annat val än att jämföra åren såsom de är, med allt brus av faktorer vi har dålig koll på.

Kommentarer inaktiverade.