Hur vanliga är platta och negativa globala temperaturtrender?

Den utplaning av den globala temperaturen och till och med en negativ trend som nu kan ses i temperaturdata från våra vanligaste temperaturserier (till exempel HadCRUT, RSS, UAH, NCDC) har lett till mycket diskussion. Vi matas ständigt med argumentet att detta beror på återkommande naturliga variationer och att det därför inte säger någonting om den globala uppvärmningen. Frågan hur vanliga sådana trender är har faktiskt undersökts av en forskargrupp som detaljstuderat temperaturtrender för olika långa tidsperioder i HadCRUTs temperaturserie. Det visar sig att för väldigt korta tidsperioder är negativa temperaturtrender inte ovanliga medan en femton år lång period med en trend så låg som den senaste femtonårsperioden 1997-2011 inföll senast under 1960- och 1970-talen. Inte heller en tioårsperiod med negativ trend som vi nu ser 2002 – 2011 har tidigare infallit efter 1960- och 1970-talen.

Frågan om temperaturtrenderna diskuterades nyligen av Johan Rockström i ett ABF-förderag som Lena Krantz recenserade här på TCS. Rockström avfärdade det som dumheter att de utplanande temperaturkurvorna skulle kunna betyda någonting. Hur pass goda grunder har hans påstående att detta är så meningslöst att diskutera?

Frågan kom också upp i samband med de 16 forskarnas artikel i Wall Street Journal som SVT tog upp och i samband med debattartiklarna i GP.

I figur 1 ser vi temperaturtrender från Wood for Trees för HadCRUT3. För tioårsperioden 2002 – 2011 är trenden negativ -0,009 °C/år. För femtonårsperioden 1997-2011 är den 0,0013 °C/år (det vanliga argumentet att denna trend är missvisande låg beroende på El Niño 1998 håller inte då denna uppvägs av de två La Niña 2000 och 2001).

I en artikel i Bulletin of the American Meteorological Society av Liebmann et al. (2010), Influence of Choice of Time Period on Global Surface Temperature Trend Estimates, redovisar man beräkningarna av alla temperaturtrender i temperaturserien HadCRUT3. Man har alltså beräknat temperaturtrender för alla möjliga tidsperioder som varierar i längd från tre år upp till hela seriens längd.

I figur 2 ser vi ett av diagrammen från denna artikel. Diagrammet visar hur mycket den globala temperaturen ökat under en tidsperiod vars längd framgår av y-axeln. På x-axeln finns den tidpunkt vid vilken tidsperioden slutar. Temperaturökningen har beräknats genom att man bestämt trenden i °C/år för perioden (på samma sätt som vi gjort med Wood for Trees) och multiplicerat den med periodens längd.

Den av mig inritade blå horisontella linjen visar alltså hur temperaturökningen under en tidsperiod av tio år har varierat för tidsintervall som slutar mellan 1955 och 2009. Där denna linje korsar den blå lodräta linjen avläser vi 2002 på x-axeln. Detta innebär att denna skärningspunkt anger temperaturökningen för tidsperioden 1993 – 2002. Färgen visar att temperaturökningen för denna period var 0,3 – 0,4 °C (trenden var alltså 0,03 – 0,04 °C/år) vilket är ett maximum. Därefter minskar temperaturökningen.

Där de två svarta linjerna korsar varandra kan vi på motsvarande sätt avläsa temperaturökningen för femtonårsperioden 1991 – 2005. Denna var 0,4 – 0,5 °C per 15 år (trenden var alltså 0,4/15 – 0,5/15 = 0,027 – 0,033 °C/år). Detta är också ett maximum och därefter rasar ökningen snabbt.

Vi ser i figur 2 om vi går längs den blå linjen att en tioårsperiod med negativ trend förutom nuvarande står senast att finna för perioden 1969 – 1978. Så där väldigt vanliga är alltså inte sådana perioder med negativ trend.

För femtonårsperioder skall vi gå efter den inritade svarta linjen. Tidsperioden 1997 – 2011 hade temperaturtrenden 0,0013 °C/år enligt Wood for Trees. Detta ger temperaturökningen 15*0,0013 = 0,02 °C. Den senaste femtonårsperioden med en så låg temperaturökning var 1962 – 1976.

Man måste alltså gå mer än trettio år tillbaka i tiden för att finna motsvarigheten till de tioårs- och femtonårstrender som vi haft 2002 – 2011 och 1997 – 2011. Detta var under perioden 1940 – 1980 då temperaturen hade en sjunkande tendens.

 

Slutsats

De trender i temperaturen vi har för den senaste tioårsperioden och den senaste femtonårsperioden har inte förekommit någon annan gång de senaste 30 – 35 åren. Dessa trender är alltså inte något som förekommer så ofta. När de förekom föregående gång så var de förknippade med en längre period på omkrng 40 år med sjunkande temperatur.

 

Dela detta inlägg

55 reaktion på “Hur vanliga är platta och negativa globala temperaturtrender?

  1. 1
    Slabadang

    Bra Pehr!

    Lägger man till att vi under denna senaste tioårsperiod ”släppt ut” mer CO2 än tidigare så blir det än mer proböematiskt för CAGW.

    Mer intresant är att läsa alla de artiklar som jobbsar vidare med fokus på solen som visar betydligt större möjlighet att förklara tempförändringarna. CAGW gänget är liksom redan vetenskapligt förbrukade och kommer inte ge något svar på frågan.

    Sen kommer de få ett litet helvete när Salbys artikel publiceras.

    ” Människan styr inte över klimatet, människan styr inte ens halten  CO2 i atmosfären ” Det blir nåt för CAGW att suga på!! :)

    Ps Pehr läs artikeln jag länkade till i föregående inlägg. Det är numer tydligen ett antal kemister som rapporterat att de fått effekter liknande Rossis som överraskning vid experiment och som trott att de gjort något fel.:)

    Grekerna (Deflaikon) har öppet hus för företag och institutioner att med egna instrument få testa deras e-cat! De ska köra upp till 650 C utan isolering och där de öppnar e caten. Jag tycker att det är enormt spännande.

     http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3391426.ece

  2. 2
    Christina

    Intressant analys av materialet, med tanke på att författarna själva sammanfattar resultaten såhär:

    ”Changes for segments longer than 82 years have all been positive. Within the constraints of the statistical significance tests, the positive changes of long duration (several decades and longer) ending in recent years are determined to be extremely unlikely to have occurred by chance.(…) In contrast, changes shorter than a few decades can be either positive or negative. The recent cooling trend is evident in the global record beginning in 2001. Such changes, however, are not statistically significant and are in fact relatively common in the historical record.”

  3. 4
    Bengt Abelsson

    Christina: Du har helt rätt, men ur figur 2 kan vi se att trenderna 82 år och längre alla ligger i det positiva intervallet 0 – 0,01 K/år.
    Vi vet också att utsläppen av CO2 varit stora det senaste decenniet, och vi kan i alla fall vara överens (?) om att temperaturtrenden då inte varit påtagligt stigande.
    Vi kan också se att valet av statistisk metod etc påverkar resultatet:
    ” The determination of statistical significance depends largely on the assumed statistical process and parameters” (samma källa som din)
    Är vi säkra? Nej
    Behöver vi vara oroliga? Nej

  4. 5
    Thomas

    När jag tittar på den där figuren hittar jag två perioder med negativ trend över ett decennium: slutår ca 1967 och 1976.
     
    Pehr tycker det är långt att man får gå tillbaka mer än 30 år för att hitta motsvarande, men 30 år motsvarar bara tre tioårsperioder. Givet att vi har en överlag stigande trend kan vi inte ha avkylning mycket mer än så.Det motsvarar grovt att vi har uppvärmning två tredjedelar av tiden och avkylning en tredjedel.

  5. 6
    Bim

    Råkade komma in i ett tvprogram i går som visar forskare som mäter hastigheten som ytvattnet sjunker i de arktiska haven och håller de globala strömmarna igång (Golfströmmen etc.)

    Det visar tydligt  att den globala uppvärmningen och isarnas smältvatten redan minskat strömmarnas hastighet och att det i sin tur ger Nordeuropa ett iskallt klimat.

    De visade bilder av ett nedisat London där svällten härjar och där all industriell verksamhet avstannat. all trafik var lamslagen av kylan, bilar startar inte, all energiproduktion hade upphört.

     Det är ju oerhört påfrestande att veta att den globala uppvärmningen gör klimatet  så kallt att en stor del av mänskligheten dör ut.

    Det var så hemskt alltiohopa så jag började gråta och var tvungen att slå över till tv serien Glamour.
     Nu är jag glad igen när jag får läsa TCS. :D

  6. 7
    Ulf Sandmark

    Det finns en runa om Zbigniew Jaworowski, som också sörjde här på denna hemsida, i det nya numret av 21st Century Science & Technology, och bl.a. en viktig intervju om hur man bluffar om att radioaktiv strålning också är farlig vid låga doser: Dr. Edward Calabrese: How a `Big Lie’ Launched the LNT Myth And the Great Fear of Radiation,

  7. 8
    Lena Krantz

    Bim # 6

    Fast det där är intressant tycker jag eftersom jag misstänker att det finns naturliga fluktuationer som vi ännu inte har fysikaliska förklaringar till.
    En sådan förklaringsmodell går ut på att havsströmmar och då speciellt den stora runt jorden (termohalin cirkulationen) varierar i hastighet p g a fluktuerande salthalt. Salhalten i sin tur varierar p g a avsmältning och infrysning vid polerna. Det behöver ju inte finnas bara en förklaring men ändå, det hela tangerar det du såg på TV.

    Vad var det för program?

  8. 9
    Johan E

    Tipps för fredagsroligt.
     
    Be dina vänner på måfå skriva plus, minus eller noll i serier på trettio tecken. Vi leker väder/klimat så + är för stigande temperatur, – för sjunkande och o för oförändrad.
    Be dem sedan upprepa proceduren genom att kasta tärning:
    5-6 stigande; skriv ett +, 1-2 sjunkande; skriv ett – och 3-4 oförändrad; skriv o.
    Be dem ge dig serierna utan att berätta vilka som är vilka.
    Och nu kommer de roliga: Om du på förhand har tänkt på hur slumpmässiga serie ser ut, kan du med en sannolikhet på långt över 50% (c. 80%) berätta hur serierna blev genererade, och på så sätt bli kvällens hjälte, förutsatt att alla inte hunnit somna innan. 

    Den av människan genererade serien är slumpmässigare än fan själv och undviker trender i större grad en ren slumpmässighet.

    Vi ser trender där sådana inte finns. Människan vill vara på alerten och vidtaga nödiga åtgärder om fara nalkar. Också om hen (hi-hi) gör det i onödan. Av rent genetiskt-evolutionsmässigt orsaker, tror jag att det är såhär.

  9. 13
    Daniel F.

    Bertel #9,
     
    Jag läste eländet igår kväll. Man hoppas att hon skojar, men det tror jag inte.
     
    Det värsta är att vi har en energiminister som håller med på varje punkt. Mer vindkraft så löser vi detta. Jävla idioter!
     
    Hoppas de kommer ihåg att bygga ut ungefär 8ggr vårt elbehov bara. Så vi kan överleva vintrarna när vkv levererar 10-15% av installerad kapacitet…

  10. 16
    Pehr Björnbom

    Christina #2,
     
    Jo, jag tycker också att författarna har gjort en bra sammanfattning med den utgångspunkt som de haft. Det är helt riktigt som författarna säger att negativa trender på åtta år (det blir så i och med att författarna skrev texten för ett antal år sedan) är vanliga, precis som jag skriver i min artikel att kortare perioder ofta visar negativa trender. Men detta gäller alltså inte tioårstrender som jag visar i min artikel.
     
    Sedan är det naturligtvis också en värderingsfråga vad som menas med att trender är vanliga i detta sammanhang. Självklart är negativa trender vanliga under avkylningsperioden som inföll 1940 – 1980 men det är ologiskt att räkna med trenderna i denna period i det resonemang som vi för här.
     
    Här bör vi se på den period när växthusgaserna anses ha starkt bidragit till temperaturhöjningen efter avkylningsperioden i fråga. Under perioden 1940 – 1980 anser man inte att växthusgaserna bidrog till temperaturhöjningen utan antingen uppvägdes de av kylande aerosolers inverkan eller så uppvägdes de av naturliga variationer. Som jag uppfattar det så finns det olika åsikter om hur de uppvägdes men konsensus om att de uppvägdes. Om de uppvägdes av naturliga variationer och inte aerosoler så bör detta för övrigt betyda att klimatkänsligheten är låg.
     
    När det gäller trender för längre perioder, såsom hundra år, så är de positiva och visar en temperaturhöjning på 0,8 grader. I min artikel förra veckan diskuterade jag vad detta kan innebära för klimatkänslighetens värde. Vad anser du om mina tankar om klimatkänsligheten?
     

  11. 17
    Jan E M

    De trender i temperaturen vi har för den senaste tioårsperioden och den senaste femtonårsperioden har inte förekommit någon annan gång de senaste 30 – 35 åren. Dessa trender är alltså inte något som förekommer så ofta. När de förekom föregående gång så var de förknippade med en längre period på omkrng 40 år med sjunkande temperatur.

    Jag måste ha missförstått det här med trender under 10-årsperioder och 15-årperioder.

    Som jag har lärt mig om trender under 10-årsperioder så jämför ett år eller ett antal år med motsvarande år 10 år tidigare. Om man jämför medeltalet för åren 1997-2001 med åren 2007-2011 så får man en 10-årstrend, inte en 15-årstrend. Om man jämför medeltalet för året 2002-2006 med medeltalet för 2007-2011 så får man en femårstrend.

    Om man jämför en lång period tillbaka i tiden, t ex 40 år Då kan man jämföra åren 1962-1971 med åren 2002-2011. En teperturökning på ungefär 0,6 grader, vilket blir 0,15 grader per årtionde. Om man jämför perioden 1992-2001 med 2002-2011 så var temperaturökningen 0,25 grader vilket är mer än medeltalet på för den längre perioden.

    När det varit en period som avviker från normalen åt ena eller andra hållet så brukar en rekyl komma. Det är inte sannolikt att den underliggande temperturstegringen är så hög som 0,25 grader per årtionde, så att när det varit en sådan period är det sannolikt att under en eftrekommande period så är temperaturökningen långsammare än den underliggande teperturökningen.

  12. 18
    Pehr Björnbom

    Jan E M #16,
     
    De linjära temperaturtrenderna enligt Wood for Trees beräknas genom att anpassa en rät linje till temperaturavvikelserna som funktion av tiden med användning av minsta kvadratmetoden. Om man alltså beräknar temperaturtrenden för 1997 – 2011 med Wood for Trees så är värdet 0,0013 °C/år lutningen hos den anpassade räta linjen (den längre räta linje som syns i figur 1 ovan).
     
    När Liebmann et al. (2010), från vilka figur 2 kommer, talar om temperaturtrender så använder de samma definition som Wood for Trees. När det talar om temperaturökningen för till exempel en femtonårsperiod (som kan avläsas i figur 2) så menar de temperaturtrenden multiplicerad med periodens längd. För femtonårsperioden 1997 – 2011 blir därför temperaturökningen enligt Liebmanns et al. definition 15*0,0013 = 0,02 °C.
     
    Jag vill minnas att jag sett någon information som läckt ut på webben från diverse epostsystem att man internt även bland tongivande klimatforskare med stark ställning inom IPCC har funderat på möjligheten att vi nu skulle kunna gå in i en avkylningsperiod liknande den som inföll 1940 – 1980. Men klimatet verkar att utvecklas mycket långsamt så det kan mycket väl ta många år innan vi säkert vet.
     

  13. 19
    Hans Danielsson

    Det nummer av Illustrerad Vetenskap som kom ut i dag har en artikel ”Torium ger säker energi” och ger en beskrivning om vilka möjligheter som Toriumreaktorer ger ”Toriumverk är hundra gånger mindre och 6000 gånger billigare i drift” än dagens kärnkraftreaktorer. Glädjande!

  14. 20
    Bertel

    Tack för denna utmärkta artikel Pehr, vilket åter visar, hur svag grund sk AGW-teoribygge/gissning vilar på, gällande bevisbarhet i RL(real life).  :)  

  15. 21
    Kurt Persson

    Finns det någon här som inte förväntar sig en ökning av medeltemp de närmaste åren. Jag tänker på kommande El Nino och ökande solfläckar.

  16. 22
    Peter Stilbs

    Bertel #19: jag läste häromdagen en artikel i Time Magazine (23 jan 2012, sid 40) om allmän Fransk attityd i skolor och motsvarande – man trycker enligt denna artikel hårt på matte och annat teori – vilket lett till denna gamla anekdot – något i stil med:

    En fransman blev förevisad en plan/ritning, och funderar ett tag, medan han betraktar den… – ”Jo, det kanske fungerar bra i praktiken, men fungerar det i teorin?”

  17. 23
    Ingvar Engelbrecht

    Kurt P. #20
    Jodå. Det finns även tecken på att vi kan få en ny ”Liten istid”. Men jag satsar inga pengar på vare sig det ena eller andra alternativet

  18. 25
    tty

    Peter Stilbs #21
     
    Påminner litet om ett gammalt visdomsord:
     
    Teori är när ingenting fungerar men alla vet varför
    Praktik är när allt fungerar fast ingen fattar hur
    Själva tror vi på att förena teori och praktik
    Ingenting fungerar och vi vet inte varför

  19. 26
    Jan E M

    Per Björnbom #17

    Om det är så att det finns en naturlig 60-årscykel med en topp strax efter 1940 resp 2000 så borde det vara en temperturminskning på gång trots att det är en långsiktig underliggande uppvärmning på gång. Då blir det en extrem temperaturökning mellan 2030 och 2060. 

  20. 27
    István

    # Re 21, 25

    Det finns ingenting som är mera praktiskt än en fungerande teori! 
     

  21. 28
    Peter Stilbs

    Istvan – här är en till, med moderna implikationer för klimatfrågan:

    ”A hypothesis is always preferable to the truth, for we tailor a hypothesis to fit our opinion of the truth, whereas the truth is only its own awkward self.  Ergo, never discover the truth when a hypothesis will do.”

    — Niccolo Machiavelli, The Prince (1513).

  22. 29
    Gaupa

    Peter S. # 22

    Hehe, den varianten hade jag inte hört förut. :)

    Peter S. # 28

    Ack så sorgligt sant.

     

  23. 31
    Thomas

    Pehr #16 Under perioden 1940 – 1980 anser man inte att växthusgaserna bidrog till temperaturhöjningen utan antingen uppvägdes de av kylande aerosolers inverkan eller så uppvägdes de av naturliga variationer.
     
    Även under denna period bidrog ökningen av växthusgaserna till en höjd temperatur. Att det fanns andra faktorer som periodvis rentav var starkare än CO2-ökningen gör inte att denna inte hade någon effekt! Om CO2 ger en uppvärmning på 0,1 en grad och aerosoler under samma period ger en avkylning på 0,1 grad, kan man då säga att CO2 inte haft någon betydelse?
     
    Självklart är negativa trender vanliga under avkylningsperioden som inföll 1940 – 1980 men det är ologiskt att räkna med trenderna i denna period i det resonemang som vi för här.
    Om vi räknar bort perioder med avkylning, vare sig denna kommer sig av naturliga variationer eller av mänskliga utsläpp, då blir onekligen slutsatsen att perioder med avkylning är ovanliga för att inte säga obefintliga. Det är en truism. Det finns ingen anledning att räkna bort någon period.
     
    Om de uppvägdes av naturliga variationer och inte aerosoler så bör detta för övrigt betyda att klimatkänsligheten är låg.
     
    Logiken i detta undgår mig. Varför skulle stora naturliga variationer svara mot låg klimatkänslighet?

  24. 32
    Pehr Björnbom

    Jan E N #26,
     
    Om det är så att det finns en naturlig 60-årscykel med en topp strax efter 1940 resp 2000 så borde det vara en temperturminskning på gång trots att det är en långsiktig underliggande uppvärmning på gång. Då blir det en extrem temperaturökning mellan 2030 och 2060.
     
    Om klimatkänsligheten är låg så blir det inte så. I en artikel för några månader sedan räknade jag med den enkla EBM-modellen på ett fall med hög klimatkänslighet och ett fall med låg sådan.
     
    Som du ser leder en låg klimatkänslighet enligt UAH-gruppens åsikter endast till en måttlig temperaturökning på grund av AGW även om koldioxidhalten kommer att öka exponentiellt.
     

  25. 33
    Christopher E

    Thomas #31

    Där slår du in öppna dörrar. Pehr skrev att växthusgaserna *uppvägdes*, inte att de inte hade effekt.

    ”Varför skulle stora naturliga variationer svara mot låg klimatkänslighet?”
    Jag är med Pehr där. Därför att den höga klimatkänslighet som vissa föreslår inte skulle kunna uppvägas av någon känd naturlig ”forcing”. Om naturlig nedkylning hållt tillbaka effekten från de snabbt ökande växthusgaserna 1940-1975, är det troligaste att klimatkänsligheten från växthusgaser är låg. Nu stämmer ju sänkningen 1940-1975 rätt bra med en motsvarande förändring i solaktivitet under samma tid, och skulle det vara så, är det troligen ingen stark effekt i sig. Se tex här:
    http://www.climatic-research.com/image-global-warming/Slide05.png

  26. 34
    Pehr Björnbom

    Thomas #31,
     
    Jag förstår inte din första fråga. Vi är överens om att koldioxiden bidrog till att temperaturen blev högre men effekten av den ökade koldioxidhalten uppvägdes antingen av aerosoler eller av naturliga variationer. Därför minskade temperaturen i stället för att öka. Utan koldioxidens ökning hade naturligtvis temperaturen minskat ännu mer. Det viktiga här är inte vad som orsakade temperaturändringen utan att det var en sjunkande temperatur.
     
    Om vi räknar bort perioder med avkylning, vare sig denna kommer sig av naturliga variationer eller av mänskliga utsläpp, då blir onekligen slutsatsen att perioder med avkylning är ovanliga för att inte säga obefintliga. Det är en truism. Det finns ingen anledning att räkna bort någon period.
     
    Om inte om hade varit. Vi kan inte bortse från verkligheten. Temperaturen minskade trots att koldioxidhalten ökade och detta måste förklaras på det ena eller det andra sättet.
     
    Men huvudpoängen är att när vi är i en period med minskande temperatur så blir negativa och låga temperaturtrender vanliga. Men hittills har vi inte sett dessa negativa tioårstrender eller låga femtonsårstrender under en period av mer än trettio år.
     
    Men nu har dessa låga och negativa temperaturtrender kommit tillbaka. Frågan blir då vad detta betyder? Kan det betyda att vi går in i en ny lång avkylningsperiod vilket vissa ledande klimatforskare faktiskt har diskuterat internt som en möjlighet som jag nämnde i en kommentar ovan?
     
    Varför skulle stora naturliga variationer svara mot låg klimatkänslighet?
     
    De naturliga variationer som diskuterats (förutom till exempel solvariationer) är interna processer på planeten där energi utbyts mellan olika delar inom jorden. Ökad global medeltemperatur på grund av sådan naturlig variation innebär alltså inte att planeten tar upp mera energi utifrån.
     
    Om naturliga variationer orsakade temperaturminskningen 1940 – 1980 i stället för aerosoler så har den totala energin som jorden mottog på grund strålning varit betydligt större än när man räknar med aerosolernas effekt. Man får genom att aerosolernas effekt är mindre än man trott i så fall en större total radiativ forcing och detta gäller naturligtvis även andra perioder än just 1940 -1980. Med större radiativ forcing blir klimatkänsligheten lägre för en viss känd temperaturstegring.
     
    Väldigt mycket i fråga om att förstå klimatets utveckling har att göra med frågan om aerosolernas kylande effekt. Osäkerheten om aerosolerna är stor. Om aerosolerna inte har den kylande effekt som man räknat med blir konsekvensen att klimatkänsligheten är betydligt lägre än man tidigare har fått fram.
     

  27. 35
    Tomas

    Hur vanliga är platta och negativa globala temperaturtrender?
     
    Tillåt mig svara med en motfråga: hur vanlig är en el Nino av 1998 års storlek?

  28. 36
    Pehr Björnbom

    Tomas #35,
     
    Tillåt mig svara med en motfråga: hur vanlig är en el Nino av 1998 års storlek?
     
    Motfråga till motfrågan: Vad har denna fråga för relevans med tanke på att El Niño 1998 uppvägdes av två La Niña år 1999 och 2000?
     
    Så även om El Niño 1998 var stark så kan det mycket väl vara så att det mycket utdragna efterföljande förloppet på två år med La Niña innebär att den beräknade temperaturtrenden 1997 – 2011 blev högre än normalt. Denna temperaturtrend kanske egentligen skulle bli negativ om man räknar bort effekterna av El Niño och La Niña.
     

  29. 37
    Thomas

    Christopher #33 Pehr skrev att växthusgaserna *uppvägdes*, inte att de inte hade effekt.
    Pehr skrev också ”anser man inte att växthusgaserna bidrog till temperaturhöjningen” det var den biten jag ansåg missledande, ja direkt felaktig givet att han senare vill räkna bort perioden helt. Av #34 att döma kanske Pehr bara uttryckte sig otydligt, men det var inte lätt för mig att veta.

     
    Ditt argument om klimatkänslighet håller inte. En hög klimatkänslighet har lika stor inverkan på avkylande forcings, vare sig dessa kommer från solen, aerosoler eller någon okänd naturlig mekanism. Om klimatkänsligheten är hög får vi bara en större uppvärmande effekt som under perioden uppvägdes av en lika mycket större avkylande effekt.
     
    Pehr #34 Temperaturen minskade trots att koldioxidhalten ökade och detta måste förklaras på det ena eller det andra sättet.
     
    Nu var inte frågan om exakt varför temperaturen går upp och ned utan hur vanligt det är med perioder då den går ned. Då är det ologiskt att som du försöka räkna bort perioden bara för att temperaturen då gick ned.
     
    Men hittills har vi inte sett dessa negativa tioårstrender eller låga femtonsårstrender under en period av mer än trettio år.
     
    Ju större stigande trend du har i förhållande till de naturliga fluktuationerna desto mer sällan förväntar du dig att se perioder med sjunkande temperatur. Om man inte hade någon trend väntar man sig intuitivt att temperaturen skall sjunka ungefär halva tiden, dvs man borde få decennier med sjunkande temperatur ungefär vart 20 år. Att vi nu får dessa perioder mer sällan är stöd för att vi har en trend uppåt. (Den som vill kan göra en analys och få ett mer kvantitativt riktigt svar).
     
    Ökad global medeltemperatur på grund av sådan naturlig variation innebär alltså inte att planeten tar upp mera energi utifrån.
    Lustigt, jag hade för mig att du trodde på Spencers tes att klimatvariationer kunde orsakas av spontana, långsiktiga variationer i molntäcket.
    Om du håller dig till att naturliga variationer bara kan handla om att energi flyttar inom systemet har du i och för sig rätt i att forcingen blir större, men du har fel i att det motsvarar en lägra klimatkänslighet. För att räkna ut klimatkänsligheten som kvoten mellan forcing och temperaturändring måste du titta på en period som är så lång att de naturliga variationerna är försumbara. Tänk dig annars en statisk situation utan någon ändring i forcings. Naturliga fluktuationer har du ändå så temperaturen ändras. Resultatet av ditt sätt att räkna skulle i detta fall bli en oändlig klimatkänslighet!

  30. 38
    Christopher E

    Thomas #37

    ”Ditt argument om klimatkänslighet håller inte. En hög klimatkänslighet har lika stor inverkan på avkylande forcings, vare sig dessa kommer från solen, aerosoler eller någon okänd naturlig mekanism.”

    Jodå, det håller, precis av den anledning du själv beskriver. Just därför att känsligheten går åt båda hållen, och det finns god anledning att anta att solens inverkan på kylning är liten (men inte oviktig!) under periden, följer att den motverkande uppvärmningen också är liten (mindre, eftersom den förlorade).

    Observera att det här är ett hypotetiskt resonemang. Eftersom ingen vet hur 1900-talet skulle sett utan ökade växthusgaser, går det inte att dra mycket slutsatser om vad som påverkade och hur mycket.

    Om jag får lägga mig i lite diskussionen med Pehr igen, så förstår jag inte varför man inte både kan acceptera intern energiomflyttning och förändringar i instrålning? ENSO är ju högst påtagligt exempel på en intern process som inte säger något om uppvärmning/nedkylning, utan bara flyttar runt värme osymmetriskt i förhållande till hur vi försöker mäta ”medeltemperatur”. Och eftersom solen är allt annat än konstant, är yttre faktorer lika påtagliga.

  31. 39
    Thomas

    Christopher #38 nu trasslar du in dig än mer. För att få en avkylning måste, oberoende av klimatkänsligheten, nettoforcing vara negativ. När du säger att den avkylande forcing bör ha berott på solen och bör ha varit liten säger du också att forcing från CO2-ökningen måste varit än mindre. Då är det beräkningarna om forcing från CO2 du anser vara fel, inte klimatkänsligheten. Sen är ditt antagande om att det måste varit solen som drev avkylningen högst tveksamt.
     
    ENSO är f.ö. exempel på en naturlig variation som inte bara flyttar runt värme utan även ändrar jordens energibalans eftersom den ändrar molnighet och energitransport genom latent värme när nederbördsmönstren ändras runt Stilla Havet.

  32. 40
    Pehr Björnbom

    Thomas #37,
     
    Nu var inte frågan om exakt varför temperaturen går upp och ned utan hur vanligt det är med perioder då den går ned. Då är det ologiskt att som du försöka räkna bort perioden bara för att temperaturen då gick ned.
     
    Jag har ju inte räknat bort denna period. Tvärtom är ju denna period det centrala i mitt resonemang. När det är vanligt med låga eller negativa temperaturtrender så är det ett tecken på att vi är inne i en period med avkylning.
     
    Nu ser vi en femtonårstrend och en tioårstrend som är så låga som vi inte har sett sedan vi var inne i denna period 1940 – 1980 då jorden avkyldes. Alltså uppstår frågan om vi ånyo är inne i en sådan långvarig period med avkylning?
     
    Om man inte hade någon trend väntar man sig intuitivt att temperaturen skall sjunka ungefär halva tiden, dvs man borde få decennier med sjunkande temperatur ungefär vart 20 år. Att vi nu får dessa perioder mer sällan är stöd för att vi har en trend uppåt.
     
    Att vi har en uppvärmningstrend från 1800-talet, enligt BESTs kurva verkar den finnas med redan år 1800, finns det konsensus om. Alltså bör avkylningsperioder komma mer sällan och/eller vara mindre markanta än uppvärmningsperioderna, precis som du skriver. Detta är ingenting nytt.
     
    Men poängen är att ju längre och kraftigare avkylningsperioderna är desto mindre är den underliggande uppvärmningstrenden. Så om den negativa tioårstrenden och den låga femtonårstrenden som vi nu ser förebådar en lång avkylningssperiod så innebär det att den underliggande uppvärmningstrenden är liten och i sin tur att klimatkänsligheten är låg.
     
    Lustigt, jag hade för mig att du trodde på Spencers tes att klimatvariationer kunde orsakas av spontana, långsiktiga variationer i molntäcket.
     
    Nu kritiserar du återigen UAH-gruppens klimatvetenskapliga forskningsresultat. Du kräver av andra att de skall publicera klimatvetenskapliga artiklar i peer-reviewade tidskrifter för att bli tagna på allvar om de kritiserar klimatvetenskap. Men du ställer inte samma krav på dig själv. Så nu fick jag det sagt ;)
     
    Angående långsiktiga variationer i molntäcket så är detta en indirekt radiativ forcing som inte har tagits med vid beräkningar av klimatkänsligheten. Jag uppfattar inte att dessa ändringar i molntäcket skulle vara spontana utan de är en följd av långsiktiga variationer i cirkulation av luften och havet som ändrar förutsättningarna för molnbildning enligt mycket komplicerade sammanhang.
     
    Sådana långsiktiga molnvariationer sammankopplade med förändringar i havets och luftens cirkulation skulle kunna vara en förklaring till en långsiktig naturlig uppvärmningstrend, en trend på 0,5 grader per sekel som eventuellt ger utslag i BESTs omtalade temperaturdiagram. Det är så jag uppfattar UAH-gruppens tankegångar. När man tar in denna effekt i beräkningar av klimatkänsligheten får man fram så låga värden som 0,6 grader per koldioxidfördubbling.
     
    För att räkna ut klimatkänsligheten som kvoten mellan forcing och temperaturändring måste du titta på en period som är så lång att de naturliga variationerna är försumbara.
     
    Jo, och det är precis så som jag gjort i min senaste artikel om klimatkänsligheten.
     

  33. 41
    Christopher E

    Thomas #39

    Det är möjligt vi pratar förbi varandra här. Jag talar om CO2:s klimatkänslighet definierad som effekten av dubblad CO2, vilket inkluderar både förändring i ”växthuseffekt” och eventuella positiva och negativa återkopplingar. Det är denna definition som är den väsentliga. Jag konstaterar att den så liten att den uppenbarligen lätt överskuggats av effekter, som man på goda grunder kan anta vara naturlig intern och/eller yttre påverkan. Att sedan den rena återkopplingen i sig är rätt liten blir ju allt tydligare, men det är annan diskussion.

    Du missade att jag skrev att solexemplet var hypotetiskt och att resonemanget i detta fall därför inte var retorik för solens inverkan, även om den naturligtvis är en av de huvudmisstänkta. Att du tycker solens inverkan är tveksam behöver du inte nämna, det är liksom givet. Jag kan bara konstatera att alternativet aerosoler för den aktuella perioden är ännu mer tveksamt av flera anledningar.

    Vad gäller ENSO står jag fast vid att den i allt väsentligt är en intern variation, och ett bra exempel på en sådan. Visst, den ger mer moln på vissa ställen och mindre på andra, men det är ju det interna som är det allt överskuggande och ger falska toppar och dalar i de kurvor vi studerar. Min väsentliga anmärkning att det är märkligt att man inte tillåts acceptera både intern och extern varition svarade du dock inte på.

    Tror inte vi kommer längre, utan släpper dig till Pehr och originaldiskussionen igen. Jag har en bok om den utdöda Solitären att läsa nu, så det blir ingen mer datortid.

  34. 42
    Pehr Björnbom

    Christopher #38,
     
    Om jag får lägga mig i lite diskussionen med Pehr igen, så förstår jag inte varför man inte både kan acceptera intern energiomflyttning och förändringar i instrålning?
     
    Jo, du har rätt man kan acceptera att båda finns. Både intern energiomflyttning och förändringar i instrålningen som man inte tagit hänsyn till när man beräknar klimatkänsligheten från den observerade temperaturändringen över en tidsperiod kan vara orsak till att den beräknade klimatkänsligheten blir för hög.
     
    Om intern energiomflyttning är den rätta förklaringen till att den globala uppvärmningen går så långsamt jämfört med den ökade forcingen på grund av växthusgaserna så försvinner den negativa forcing som aerosolerna bidrar med helt eller delvis. När man beräknar klimatkänsligheten så leder detta till minskad klimatkänslighet och detta har jag diskuterat i min artikel förra veckan om klimatkänslighet.
     
    Det kan också vara så att det finns naturliga radiativa forcings som inte har tagits med i beräkningarna. Vi har ju en viss långsam temperaturökning. Ju större total forcing som orsakar denna temperaturökning desto lägre klimatkänslighet. Som jag beskrivit i kommentar #40 har UAH-gruppen framfört hypotesen om en ökande långsiktig forcing (som kanske har att göra med återhämtning från lilla istiden). När man beräknar klimakänsligheten så måste denna forcing läggas till de som man redan har tagit hänsyn till vilket leder till låg klimatkänslighet i beräkningen. Även detta har jag diskuterat i artikeln förra veckan om klimatkänslighet.
     

  35. 43
    Kurt Persson

    Björnbom för några veckor sedan ” In any case, one decade is not long enough to say anything about human effects on climate; as one forthcoming paper lays out, 17 years is required. Än har det bara gått 15 år … ”
    Finns det platta trender eller negativa om man testar på 17 år? Nej det gör det inte! Men om man plockar körsbär…
    Thomas har verkligen en poäng när han undrar om det finns fler El Nino -98. Där kan man se att 17-årstrenderna blir extrema! Kolla på Wood for trees!

  36. 44
    Pehr Björnbom

    Kurt Persson #43,
     
    Den kursiverade delen av citatet ”In any case, one decade is not long enough to say anything about human effects on climate; as one forthcoming paper lays out, 17 years is required” är inte mina ord utan kommer från Paul Voosens artikel
    CLIMATE: Provoked scientists try to explain lag in global warming. Den lilla ironin på slutet är däremot mina ord.
     
    Talet om att det behövs 17 år kommer från en studie med klimatmodeller så den slutsatsen har naturligtvis alla de osäkerheter som orsakas av osäkerheterna i dessa modeller.
     
    Min artikel härovan bygger däremot helt och hållet på observationer. Så de slutsatser som jag gör står alltså på betydligt säkrare grund än de slutsatser som bygger på klimatmodeller.
     
    Paul Voosen intervjuade ett flertal tongivande klimatforskare med hög IPCC-profil om varför temperaturen inte ökar, det som även har döpts till en hiautus i temperaturstegringen.
     
    Judith Curry har en serie spirituella kommentarer till de olika IPCC-forskarnas uttalanden i blogginlägget Candid comments from global warming scientists. Läs och njut av JCs fyndiga ironier.
     
    PS Thomas och Tomas är två olika personer och påståendet om El Niño 1998 har jag redan debunkat ett par gånger ovan.

  37. 45
    Johan E

    Allmänt om trender
    Pelle L

    Detta är en fortsättning på #9 som exemplifierar mänskans oförmåga att härma slumpen. En följd av detta är att mänskan ser trender där de inte finns.
     
    Det tycks finnas en konsensus att lineära trender skall beräknas med minsta kvadratmetoden. Men ingenting säger att en metod, där man i beräkningarna i stället ger absoluta värden på avstånden, skulle vara sämre. Minsta kvadratmetoden eliminerar negativa avstånd genom kvadrering, men varför inte räkna med absoluta värden?
    Argument mot minsta kvadratmetoden är att den favoriserar data som ligger långt från trendlinjen. Dessutom minimerar den inte summan på avstånden i kvadrat, vilket skulle vara mera logiskt. (Det sista tror jag att för många är en överraskning.)

    Det övergripande skall vi hålla i minnet; vi har att göra med icke-stationära serier, där delar av serier inte berättar något om själva serien. Det existerar inte några objektiva trender vare sig praktiska eller teoretiska.
    Ärligt sagt är jag ganska trött på att höra om trender som går än hit och än dit och mer eller mindre fantasifulla förklaringar till varför de bryts och om naturliga återhämtningar o.s.v. Det är litet så där som att lyssna till GCM förklaringar och bortförklaringar när det inte gått som det projicerats. (Läs: NASA Global Climate Change News: February 2012.)

    Med mer eller mindre fantasifulla förklaringar, och genom att variera tidsperspektiv, kan vi trolla fram vilka trender som helst.

    Till Pelle L: Ta en titt på #9 och visa den för dina barn. Jag tror att den skulle roa och förvåna er. 

  38. 46
    Stickan

    Samma vanliga tjat om avstannande uppvärmning. Igen! Kolla in någon annan serie också (t.ex.) GISS så kan du inte dra samma slutsatser. Men det gäller ju att plocka de finaste bären. Och till sist, skilj på klimat och väder.

  39. 47
    Kurt Persson

    Trots allt är det fortfarande bara Ingvar #23 som ”inte förväntar sig en ökning av medeltemp de närmaste åren.” Med anl av min fråga #21

  40. 48
    Pehr Björnbom

    Stickan #46,
     
    Liembann et al. (2010) som har skrivit artikeln där diagrammet i figur 2 finns publicerat har endast undersökt data från HadCRUT3. Men de skriver också i artikeln att skillnaderna mellan HadCRUT3 och GISS och andra temperaturdatabaser är obetydliga i detta sammanhang.
     
    Så man bör alltså komma till samma slutsatser om man använder GISS med samma metod.
     

  41. Pingback: Faran med temperaturtrender på vissa bloggar | The Climate Scam

  42. 49
    Tomas

    Pehr Björnbom, #36:
     
    Motfråga till motfrågan: Vad har denna fråga för relevans med tanke på att El Niño 1998 uppvägdes av två La Niña år 1999 och 2000?
     
    Motfråga till… osv: när du säger att den uppvägdes menar du alltså att de var lika kraftiga som 1998 års El Nino, fast i motsatt riktning? Vad har du för stöd för det påståendet?
     
    Så även om El Niño 1998 var stark så kan det mycket väl vara så att det mycket utdragna efterföljande förloppet på två år med La Niña innebär att den beräknade temperaturtrenden 1997 – 2011 blev högre än normalt. Denna temperaturtrend kanske egentligen skulle bli negativ om man räknar bort effekterna av El Niño och La Niña.
     
    Eller så kan det mycket väl vara så att temperaturtrenden skulle ha blivit extremt positiv om man räknar bort effekterna av El Niño och La Niña! Visst är det kul att spekulera? :)

  43. 50
    Pehr Björnbom

    Tomas #50,
     
    Motfråga till… osv: när du säger att den uppvägdes menar du alltså att de var lika kraftiga som 1998 års El Nino, fast i motsatt riktning? Vad har du för stöd för det påståendet?
     
    Det finns inget sätt som jag känner till att beräkna det energiöverskott eller energiunderskott som dessa fenomen orsakar. Det enda man kan konstatera är att La Niña-episoderna höll på i två år (men mindre intensiva) med El Niño var kortare och mer intensiv. ENSO är en oscillation mellan två tillstånd. En oscillation brukar betyda att man efter att den är fullbordad har återgått till ett normaltillstånd.
     
    Eller så kan det mycket väl vara så att temperaturtrenden skulle ha blivit extremt positiv om man räknar bort effekterna av El Niño och La Niña! Visst är det kul att spekulera? :)
     
    Det är en ren spekulation att El Niño 1998 på grund av att den hade ett högt index skulle påverka temperaturtrenden så att den blir för låg som du vill påstå. Det är mycket mer logiskt att oscillationens två delar uppväger varandra så att en temperaturtrend som innehåller den fullständiga oscillationen inte påverkas.
     
    Du tog för övrigt bara upp El Niño utan att nämna de efterföljande La Niña men du kanske inte kände till dessa? ;)
     
    Jag kan inte se att Liebmann med flera (2010) i sin artikel Influence of Choice of Time Period on Global Surface Temperature Trend Estimates ens nämner att El Niño eller La Niña skulle kunna påverka temperaturtrenderna. Saken är helt enkelt inte relevant för de resonemang om temperaturtrender som jag för i artikeln ovan.
     

  44. 51
    Tomas

    Pehr #44,
     
    Thomas och Tomas är två olika personer och påståendet om El Niño 1998 har jag redan debunkat ett par gånger ovan.
     
    Du har i alla fall delvis rätt. :)
     
    Pehr #51,
     
    Tack för att du är ärlig nog att erkänna att du inte har något stöd för att 1998 års El Nino skulle uppvägas av de efterföljande La Nina-perioderna. 
     
    Det enda man kan konstatera är att La Niña-episoderna höll på i två år (men mindre intensiva) med El Niño var kortare och mer intensiv.
     
    Och då man sysslar med least-squares fit (som Liebmann med flera gör) så får ju just intensiva El Nino- och La Nina-perioder större inverkan på resultatet.
     
    Jag kan inte se att Liebmann med flera … ens nämner att El Niño eller La Niña skulle kunna påverka temperaturtrenderna. Saken är helt enkelt inte relevant för de resonemang om temperaturtrender som jag för i artikeln ovan.
     
    Jag kan inte se att de nämner solen heller. Med din logik skulle alltså solen inte ha någon som helst påverkan på jordens temperatur? ;)
     
    Det är en ren spekulation att El Niño 1998 på grund av att den hade ett högt index skulle påverka temperaturtrenden så att den blir för låg som du vill påstå.
     
    Ja, poängen var att jag spekulerade precis som du. Det gläder mig att du inser svagheterna med den metoden. Men som tur är behöver man inte spekulera, då <a href=”http://iopscience.iop.org/1748-9326/6/4/044022″>Foster och Rahmstorf</a> tittat på vad som händer om man tar bort påverkningarna från t.ex. ENSO och aerosoler. Resultatet är intressant! :)

  45. 52
    Tomas

    Blev lite fel där när jag försökte lägga in en länk. Förhoppningsvis går artikeln trots det att hitta.

  46. 53
    Pehr Björnbom

    Tomas #52,
     
    Man kan fråga sig hur artikeln av Foster och Rahmstorf passar in i bilden av ett globalt klimat som påverkas av utifrån tillförd värmeeffekt (radiative forcings) som påverkas av mänskliga utsläpp.
     
    I min artikel om klimatkänslighet så ser man från figur 1, det nedre diagrammet, att netto tillförd värmeeffekt genom strålning till jorden, ökade starkt 1980 – 2000. Men efter år 2000 har denna totala tillförda nettoeffekt inte ökat. Detta diagram kommer från GISS och James Hansens forskning.
     
    Foster och Rahmstorf skriver däremot i Conclusions:
     
    The resultant adjusted data show clearly, both visually and when subjected to statistical analysis, that the rate of global warming due to other factors (most likely these are exclusively anthropogenic) has been remarkably steady during the 32 years from 1979 through 2010.
     
    En konstant stigande uppvärmningssignal stämmer alltså inte med en radiativa forcing som först har stigit i tjugo år men sedan har kommit till en platå. Det är något som inte stämmer mellan de två kurvorna.
     
    Den sista delen i Conclusions lyder för övrigt på följande sätt:
     
    The close agreement between all five adjusted data sets suggests that it is meaningful to average them in order to produce a composite record of planetary warming. Annual averages of the result are shown in figure 8. This is the true global warming signal.
     
    Its unabated increase is powerful evidence that we can expect further temperature increase in the next few decades, emphasizing the urgency of confronting the human influence on climate.
     
    Det de skriver i sista meningen kan tolkas som att de har en underliggande klimatpolitisk agenda. Rahmstorf har tidigare uttalat sig med specifika politiska krav på ett nytt socialt kontrakt så detta är ingen orimlig tolkning.
     
    De skriver denna del utan att för ett ögonblick reflektera över om i vilken mån denna globala uppvärmningssignal kan innehålla en blandning av en human och en naturlig komponent.
     
    De nämner inte med ett ord att uppvärmningssignalen inte stämmer med hur den radiativa forcingen har utvecklats enligt GISS.
     
    Men på denna punkt kan vi alltså konstatera att klimatvetenskapliga forskningsresultat från två olika håll, Potsdam Institute och GISS, klart motsäger varandra.

  47. Pingback: Trender igen | The Climate Scam

Kommentarer inaktiverade.