Globala temperaturjusteringar

 Gästinlägg av Tage Andersson

För att studera klimatet behövs väderobservationer. Först omkring 1850 fanns så många väderstationer att man hade någotsånär global täckning. För klimatet är de 160 år som gått sedan dess en kort minut. För oss är den lång, så lång att observationer av ett så komplext fenomen som vädret inte kan hålla oförändrade. Låt oss t.ex. ta vinden. För sjöfartens del gavs vindstyrkansom skulle uppskattas efter dess effekt på fullriggade örlogsskepp. Hur många väderobservatörer kunde se ett sådant skepp och hur vinden påverkade det? Efterhand försvann segelfartygen. Nu arbetar man med vindhastigheten, som mäts av instrument. Dock finns ju element som hela tiden observerats med instrument, som lufttryck och temperatur. Då är väl en observation från 1850 direkt jämförbar med en från idag? Faktiskt är det nästan så för lufttrycket. Orsaken är att man från början hade mycket exakta kvicksilverbarometrar, vars egenskaper är så väl kända att noggranna korrektioner kan anbringas. De avser kvicksilvrets temperaturberoende densitet, tyngdkraftsaccelerationen och kapillärkrafter. Ytterligare en korrektion behövs, nämligen till en gemensam nivå, vanligen havsytan. Denna blir något osäkrare, eftersom man måste anta en atmosfär mellan barometern och havsytan. Dock är mätningarna så bra att man med dem, genom att beräkna lufttrycksskillnader i horisontell led, kan bestämma (den geostrofiska) vinden och få fram bra vindklimatologi. För temperaturen är det sämre. Instrumenten har utvecklats, liksom strålningsskydd och ventilation. Lufttemperaturen varierar med omgivning, som avstånd till kust, vegetation och bebyggelse (städernas värmeöar). Dessutom har den en avsevärd dygnsvariation, som i regel är större än den storskaliga. Såväl strålningsskydd som ventilation har förbättrats, vilket leder till att man bör vänta att rekordhöga och rekordlåga temperaturer inträffat för länge sedan. Faktiskt styrker befintlig statistik detta. Dessutom kan samma geografiska plats inte behållas. Uppgift finns att genomsnittlig tid för en stationsplats är omkring 15 år. Undantag är extremt sällsynta. Ett är Observatoriekullen i Stockholm, samma plats sedan observationernas start 1756. Dock har staden vuxit enormt, en värmeö bildats, möjligen dock lägre än kullen.

En av temperaturens många betydelser är att världstemperaturen (= medelvärdet för hela globen av luftens temperatur nära jordytan) betraktas som KLIMATINDEX. För att kunna beräkna det behövs homogena temperaturserier, där variationen endast bestäms av vädret. Sådana söker man få genom homogenisering. Det är inget större problem för lufttrycket men väl för temperaturen.

Alla statliga meteorologiska institut (motsvarigheter till SMHI) är medvetna om temperaturmätningarnas svagheter och söker korrigera dem (homogenisering). Metoderna har varit nationella och olika. Före datorerna måste detta göras manuellt, väldigt tidskrävande, och de praktiska möjligheterna var begränsade. Ofta torde en eldsjäl utvecklat metodiken, satt sin personliga prägel på den, men inte dokumenterat den.

Climate Research Unit (CRU) har gjort ett förtjänstfullt arbete genom att globalt samla in data. De har kritiserat för att inte lämna ut dem. Det är (åtminstone för mej) oklart hur dessa data nationellt bearbetats. Möjligen kan osäkerheter här vara en orsak till att CRU inte vill lämna ut dem.

CRU är inte ensamma om att samla in data. Amerikanska Goddard Institute for Space Studies (GISS) och framförallt the Global HistoricalClimateNetwork (GHCN)gör det också. Alla homogeniserar dem, bl.a. genom att leta upp temperatursprång som anses bero på stationsförflyttningar. De utbyter data och deras temperasturer är inte oberoende. Däremot har de olika algoritmer för att beräkna medelvärden för globen.

Ett skräckexempel på homogenisering ger fig 1, från Eschenbach

Fig. 1. Exempel på homogenisering från GHCN. Knappt aldrig kan man få observationer från samma plats för så här långa serier. Den ursprungliga (raw) kurvan har fåtts genom att sammanfoga flera kortare serier från närbelägna stationer.

Detta är förmodligen ett undantag, men att de här institutionerna har gjort flera homogeniseringar, som resulterat i att tidigare delarna av serierna kylts och senare värmts, är remarkabelt.

GISS utnyttjade för några år sedan satellitobservationer av nattljuset från städer för att klassifiera stationer som urbana, halvurbana eller rurala för att bättre kunna kompensera värmeöarna. Se avsnittet ”History” 

Joseph D’Aleo har undersökt effekten av dessa och andra (okända) modifieringar i: CRU, NOAA and NASA Data Manipulation

Resultat, se fig 2.

 

Fig 2.Två versioner av världstemperaturens utveckling enligt GISS.

USHCNärUnited States Climate Historical Network.Efter stationsnedläggningar och flyttningar reviderades nätet och nya algoritmer för homogeniseringen infördes. En negativ trend från 1940 till 2000 blir positiv och 1930-talet är inte längre varmast, se fig 3. frånJoseph D’Aleo: NOAA, CONGRESS, USHCNV2 and an Expensive New ClimateNetwork

 

Fig 3. Två versioner av USAs temperaturutveckling.

Ytterligare exempel på resultaten av homogeniseringar ger Joanne Nova

Hon refererar här Lansner, som jämfört temperaturanomalier från kustområden och inland med varandra. Inlandet har större uppvärmning. En ny bearbetning av temperaturer över land har genomförts av BEST (Berkeley Earth Surface Temperature)

BEST behandlar endast landtemperaturer och deras överensstämmer väl med CRU och GISS. Över land som hav är det sena 1900-talets uppvärmning större än det tidigaste. Skillnaden mellan dem är störst över land. Därför visar AGW-are i regel landtemperaturer för att demonstrera uppvärmningen.

Notera dock att ingen av dessa författare ifrågasätter en global uppvärmning sedan 1850.

 

Dela detta inlägg

61 reaktion på “Globala temperaturjusteringar

  1. 1
    Olaus Petri

    Stort tack för detta Tage. Mycket lärorikt. Vet du möjligtvis när man gjorde den revidering som gjorde att ”T-pucklarna” (30-talet respektive 90-talet) bytte plats i rekordligan?

  2. 3
    Adolf Goreing

    Tack Tage, mycket nyttig info. Ang. satellitmätningar. Vad beror det på att man verkar vara så tveksam till att använda dessa som en guldstandard? UHI är ju omöjligt t.ex. Jag har förstått att en del ligger i driften från omloppsbanan som är svårt att kalibrera mot? För det handlar väl inte bara om att satelliterna inte visar samma uppvärmning som markstationerna – eller?

  3. 4
    Christopher E

    Adolf Goreing #3

    Nej, även satelliter fångar upp UHI. Varmluften över städer stiger flera kilometer och kan till och med generera antropogena åskväder. Rätt i den höjdzon där satelliterna mäter.

    Däremot till skillnad från markmätningar är inte urbana områden stakt överrepresenterade.
     

  4. 5
    Christopher E

    Ivh #2

    Det stämmer att Sverige likt tex USA har bättre långsiktig kvalitet (om än fortfarande med brister) på mätserierna. Det är därför kanske inte överraskande att både vi och de har ett markant varmare 1930-tal än de tveksamma globala rekonstruktionerna:

    http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.19428!image/temp2011prel2.png_gen/derivatives/fullSizeImage/temp2011prel2.png

    Sverige har de två värmerekordet just under 30-talet, precis som USA. Att mätningarna skulle visa mer då än nu stämmer inte. Även vid de stationer som inte är strikt ”urbana” har en igenväxning ofta skett. Dessutom öppnades väderskåpen för hand vid varje avläsning, vilket ventilerade termometern. Idag avläses de automatiskt med stängd lucka.
     

  5. 6
    HenrikM

    Ivh #2

    Vilka är det trettiotal väderstationer som inte är flyttade och inte är urbana? Jag hittade inte vilka dom var på SMHI:s hemsida.
     

  6. 7
    HenrikM

    När man läser på SMHI:s hemsida och tittar på temperaturserierna så verkar som om värmen i Sverige härrör sig först och främst från att det är varmare på våren. När jag fortsätter att läsa på SMHI:s hemsida så slår dom fast att växhuseffekten ”ligger i linje med” temperaturutvecklingen. Nu undrar då vän av ordning, den värmeökning som bara inträffar under våren ingår den i ”linjen”? Borde man se extra varma vårar som en effekt av växthuseffekten? Är det nån som vet?

  7. 8
    HenrikM

    Nu har jag ytterligare fördjupat mig i SMHI:s hemsida. Där finner jag under sidorna som beskriver de scenarios som beräknats för Sverige att  uppvärmning ska först och främst ske på vintern på grund av högre temperatur som i sin tur ger mindre snötäcke som sin tur ger högre temperatur.
    Hmmm… Visar inte de uppmätta temperaturserierna (med varma vårar) en tämligen motsägelsefull bild i förhållande till SMHI:s klimatmodeller?

  8. 9
    Ivh

    HenrikM #6
     
    Jag har sett en namnlista på de stationerna, men jag hittar inte den heller. Jag kommer ihåg två namn Haparanda och Frösön. Undrar om inte Målilla var med, men det kan jag osäker på.
     
    HenrikM #7
     
    Det har med ökad molnighet att göra. Moln dagtid ger svalare temperatur och nattetid varmare. Det är långa nätter på vintern. Att våren är varmare beror på att den kommer tidigare när vintern inte varit så kall.
     
    Det är mer komplicerat än så, men den här förklaringen är nog ganska lätt att förstå.
     

  9. 10
    pekke

    Här finns en lista på SMHI:s stationer, A för automat och står det 2099 på sluttid är de fortfarande i drift.
    http://www.smhi.se/k-data/tt.pdf
     
     
    Nåt jag funderat på är hur snabbt deras automatstationer( PT100 ) reagerar på en temperaturförändring jämfört med vanliga sprit/kvicksilvertermometrar för max/mintemperatur.
    Nån som vet ?
     
    Hittade en intressant studie om hur många högsommardagar ett antal platser utspridda över Sverige haft mellan 1917 0ch 2003, där visas också lite stationshistoria för de utvalda stationerna samt de problem som kan påverka mätningar och om svårigheter med att jämka ihop manuella och automatiska mätserier.
     
    http://www.gvc2.gu.se/BIBLIO/B-serien/B398.pdf

  10. 12
    HenrikM

    Ivh #9

    Jag har verkligen försökt få tag på Frösön temp-serie för hundra år. Var kan man finna den? Jag vet att när jag försökte förut så insåg att egentligen hade väderstationen flyttat från Östersund till Frösön. Vet du var man kan få tag på datat?
     

  11. 13
    HenrikM

    Ivh #9

    Jag tror just Frösön som ett exempel på en väderstation som inte har flyttat verkar vara helt fel. Läser följande:
     
    4.1.9  Östersund/Frösön 
    Stationens nuvarande läge är latitud 63°19′ N och longitud 14°49′ O. Idag ligger mätstationen på Frösön 297 m ö h, dit den flyttade 1980 från Östersund där den låg på 338 m ö h. SMHI har gjort homogenitetstest med parallella mätningar från Östersund och kommit fram till att man bör sänka gamla värden med 5-6 tiondelar för att få dem jämförbara med Frösön (Alexandersson muntligt 2003-12-08). 

      http://www.gvc2.gu.se/BIBLIO/B-serien/B398.pdf
     

  12. 14
    HenrikM

    Det står ingenstans i de officiella listorna att stationen Frösön har flyttat, egentligen ska det ju vara två helt olika stationer. Om jag förstod BEST-metodiken så var det att man inte kopplar ihop olika mätstationer utan man låter varje station vara för sig. Men hur i hela världen kan BEST veta att Frösön egentligen är två helt olika stationer?

    Det måste ju vara helt omöjligt att uppskatta en temperaturförändring för ett helt landområde med det data som finns. Hur ska man överhuvudtaget kunna veta om har gjort rätt? 

  13. 15
    Tage Andersson

    HenrikM
    Östersund ingick i det observationsnät som Vetenskapsakademien inrättade i slutet av 1850-talet. Stationen har flyttats flera gånger. Väderobservationer från Frösön startades förmodligen av Flygvapnet. F4 var en av deras äldsta flottiljer, en uppföljare till 4e flygkåren, som bildades redan 1926. SMHI bör ha data åtminstone om Östersundstationens lägen. 
    Homogenisering syftar ju bl.a. till att eliminera effekter av stationsförflyttningar. Förmodligen finns såväl nationella homogeniseringar som sådana av CRU, GISS och GHCN. En fråga då är ju hur bearbetade data de fått från de nationella instituten.

  14. 16
    HenrikM

    Jag blev väldigt fascinerad av det här och hämtade ner BEST-datasetet. Där fanns helt plöstligt två dataset för Östersund Frösön: 
    129141OSTERSUND FROSON    
    129142OSTERSUND FROSON AB    

    129141 har en serie som börjar 1949. 12942 har en serie som börjar 1973 och slutar 1977. 

    De har dessutom bara en tidsserie så BEST anser att man aldrig har bytt mätteknik eller att stationen är flyttad. Vad är det egentligen BEST har använt rå-rå-data eller är det redan ”fixat” av SMHI?

    Som det står i avhandling jag citerar ovan så skulle man ju korrigera siffrorna från en viss tid men det var ju MUNTLIG information.
     
    Nu tolkar jag kanske BEST-datat fel…? Men jag tror jag har fått det rätt! 
     

  15. 17
    Tage Andersson

    Ivh, varifrån kommer uppgiften att Sverige skulle ha ett trettiotal stationer som inte flyttats på ett sekel? Den enda station som inte flyttats tror jag är Observatoriekullen i Stockholm. Stationer kan ju, och måste ofta, flyttas inom samma ort. Observatörer tröttnar avlider osv.

  16. 18
    Tage Andersson

    HenrikM. På Frösön finns en fd F4meteorolog, Roger Gyllenhammar. Han kan nog Frösöobservationernas historia och svarar gärna på frågor, tror jag.

  17. 19
    tty

    Tage Andersson #15

    Den militära vädertjänsten inrättades först 1944, innan dess sköttes den av en avdelning inom SMHA (nuv. SMHI). Detta fungerade dock inte så bra. Väderstationer vid flottiljer och vissa regementen (speciellt artilleriförband) fanns dock tidigare, men dessa fick inte full utrustning som SYNOP-stationer förrän i mitten av 40-talet.
     

  18. 20
    tty

    Det är nog möjligt att det faktiskt finns ett stationer som inte flyttats på ett sekel, men det är nog i så fall framförallt stationer på fyrplatser. Många av dessa har dock lagts ned på senare år.

  19. 21
    Ivh

    Henrik M #13
     
    Jag kan minnas fel, det har jag gjort tidigare. Jag hittar tyvärr inte uppgiften om vilka väderstationer det var. Jag kan inte säga om jag  läste det på nätet eller i en tidning. Jag kan ha blandat ihop det med de väderstationer som funnits sedan 1860. Av dessa har flera flyttats för att inte hamna inne i en tätort.
     
    BEST hade nog inga problem att se att det är olika väderstationer. De är ju koordnatmärkta. Det är om en väderstation flyttat mindre än 100 m som den kan få samma koordnatmärkning.
     
    Det svenska köldrekordet som är uppmätt hos SMHI är från 1966 från Vuoggatjålme. Den väderstationen var i drift från slutet på 40-talet till mitten på 90-talet. En vintersemester där vore väl något!
     
     
     
     

  20. 22
    Ivh

    Tage Andersson #17
     
    Det står i länken som jag hade i mitt tidigare inlägg.
     
    Det finns många orsaker till att flytta väderstationer, bl a för att de riskerar att hamna i urban miljö.

  21. 23
    tty

    IvH #21

    ”BEST hade nog inga problem att se att det är olika väderstationer. De är ju koordnatmärkta. Det är om en väderstation flyttat mindre än 100 m som den kan få samma koordnatmärkning.”

    Detta är vad man kallar barnatro. BEST använder i stor utsträckning GHCN-data som har felaktiga koordinater för i stort sett alla svenska stationer.  

  22. 24
    Christopher E

    100 meter flytt kan vara fullt tillräckligt för att två mätpunkter ska vara omöjliga att jämföra kontinuerligt. Det räcker med lä, skuggeffekter, hårdgjorda ytor, byggnader mm

    Utan att ha en aning, kan man gissa på att på en mätflytt till Frösön antagligen är till flygplatsen? En klassisk miljö för antropogent störda temperaturmätningar.

  23. 26
    Tage Andersson

    Ivh #22
    Så här står det i din referens:
    ”Det finns 30 mätserier i Sverige med i huvudsak obrutna mätningar av maximi- och minimitemperatur under perioden 1880-2009. Det vill säga under 130 år eller 13 decennier”.

    Man talar alltså om mätserier med i huvudsak obrutna mätningar av 2 temperaturer, (dygnets) max och min-temp. Man säger inte alls att serien ska komma från en geografiskt fix mätplats. Jag är rätt säker på att det bara finns en sådan i landet: Observatoriekullen i Stockholm.
    Christopher E. Så var det nog, Men trafiken  på Frösön var nog rätt låg. 

  24. 27
    Morgan

    Observatorielunden, tyvärr så är det inte så enkelt, den har flyttats visserligen bara några meter, men bland annat suttit på husväggen. Moberg har verkligen gjort ett seriöst försök att rekonstruera temperaturserien, men läser man hans handling så inser man att osäkerheten i äldre data är minst sagt uppenbar.
     

  25. 28
    Tage Andersson

    tty jag glömde fyrstationer. Där går det nog att hitta sekellånga serier. Ett nät av fyrstationer upprättades på 1850-talet, före vetenskapsakademiens nät De mätte vattenstånd och utförde meteorologiska observationer, 3 ggr per dygn tror jag. Observationer finns på SMHI, men nog endast som de handskrivna originalen. Omkring 1880 övertogs stationerna av den nyinrättade nautisk-meteorologiska byrån. Anmärkningsvärt är att flera av dessa stationer hade en vindmätare, konstruerad av amiralen Kreuger.
    De här stationerna vore något för BEST. HenrikM hittar du några svenska fyrar hos BEST? 

  26. 29
    Morgan

    Jobbar med mätinstrument och svagheten med PT 100 element är att kopparledningarna oxiderar med tiden vilket ökar motståndet i dessa. Det ökade motståndet tolkas av givarna som en högre temperatur än vad som verkligen mäts. Man skall inte blanda ihop detta med mätosäkerhet och nollpunktsdrift som om man har tillräckligt många givare tar ut varrandras fel, utan detta påverkas alla PT 100 givare åt samma håll och ju längre de suttit på plats desto större blir mätfelet.

  27. 30
    Tage Andersson

    Morgan, det är omöjligt att bibehålla samma mätteknik ens i decennier. Obskullen är ovanligt lyckad, trots allt. En längre serie finns från Uppsala. Med vissa avbrott. Den har flyttats flera gånger.

  28. 31
    HenrikM

    Har ytterligare tittat på BEST-datat. Jag måste göra nåt fundamentalt fel. Jag började inse att vintertemperaturerna var väldigt höga. Jag kollade en månad 1987-01. I BEST står det genomsnittet är -5,245. Men när själv räknar genomsnittet från datat från SMHI får jag till -12,6 (jag har då tagit genomsnittstemp varje dag och dividerat med antal dagar i månaden). Hur kan det vara en sådan skillnad? Jag måste göra nåt vansinnigt dumt.. Eller så gör någon annan nåt vansinnigt dumt.

  29. 32
    HenrikM

    Tage #28

    I min kommentar #31 -> Allt avser naturligtvis stationen Frösön.

    I BEST finns 289 stationer som är svenska. Jag vet tyvärr inte vilka som är fyr-stationer. 

  30. 33
    Christopher E

    Tage Andersson #26, 28

    Det är inte i första hand flygplanen som är problemen på en flygplats, utan de stora hårdgjorda ytorna. Alla vet nog skillnaden mellan en gräsäng och asfalterad väg en het sommardag. Varför jag gissade på flygplatsen är för det är en klassisk plats att flytta mätstationer till pga den ständiga bemanningen.

    Det är inte säkert heller att fyrplatser behöver vara bra bara för att de är kontinuerliga. Det viktiga är om en plats förändras till sin karaktär. Intressant nog beskrivs just en fyrplats med mätproblem pga vegetation i dokumentet jag länkar nedan. Scrolla en bit ner till ”Environmental errors”:

    http://www.john-daly.com/ges/surftmp/surftemp.htm

    Hela dokumentet är förresten intressant trots sin ålder. Jag har rekommenderat det förr.

  31. 34
    Tage Andersson

    Olaus Petri #1
    Ändringarna för USAs temperaturutveckling infördes nog år 2000. Ena diagrammet slutar 1999, det andra 2008 (eller 2009). Ett mastigt dokument, som jag bara orkat ögna igenom, beskriver metodiken.
    J. Hansen et al, 2002: A closer look at United States and global surface temperature change 

  32. 35
    HenrikM

    lvh #24

    Att flytta en väderstation från Österstund till Frösön så är det en eller flera kilometer, dessutom hamnar ju stationen på en ö i Storsjön där den nya stationen hamnar i ordentlig lutning mot söder (vad jag förstår står stationen vid Frösö-golfklubb och vad jag minns så sluttar det ner mot Storsjön där). Men BEST upplever alltså ingen flyttning. Märkligt.
    Det känns ju inte som om BEST har tagit orginaldata som det är sagt att dom ska göra. Jag har hela tiden trott att BEST-konceptet var tämligen begåvat där man skulle minska påverkan av individers ”trixande” av data. Men har BEST tagit halv-fixat data då är det ju helt värdelöst.

  33. 36
    Tage Andersson

    Christopher. Flygvapnets stationer var aldrig som de skräckexempel WUWT beskrivit. Jämfört med andra höll vapnet hög standard.

  34. 37
    Tage Andersson

    Henrik.
    Jag har inte SMHIs data för jan 1987, men den var svinkall i hela landet. Dina -12,6 för Östersund är rimligt. Det är inte -5.

     

  35. 38
    HenrikM

    Tack Tage #37 … En tröst i siffermöget!

    Jag jobbar med stora datawarehouse.  Skulle jag hantera data på det här sättet skulle stå på gatan inom en dag!
     

  36. 39
    Staffan Lindtröm

    ”Christopher E { 22.01.12 at 12:35 }
    Adolf Goreing #3
     
    Nej, även satelliter fångar upp UHI. Varmluften över städer stiger flera kilometer och kan till och med generera antropogena åskväder. Rätt i den höjdzon där satelliterna mäter.
    Däremot till skillnad från markmätningar är inte urbana områden stakt överrepresenterade.”

    …Min hypotes sedan ett par år också…. Källa/källor??
     

  37. 40
    Gunbo

    Att ni orkar dissekera varenda liten síffra i temperaturmätningar! Bästa termometern är naturen, Den ljuger inte! 

  38. 42
    Gunbo

    Christopher #40,
    Ja, helt rätt! Och flora och fauna reagerar på luften – många gånger bättre än våra instrument!

  39. 43
    Christopher E

    Gunbo #41

    Gunbo, att mäta lufttemperatur innebär störande faktorer, men att använda sekundära biologiska proxies ökar komplexiteten många gånger mer, eftersom organismer påverkas av så mycket mer än temperatur.

    Den här AGW-diskussionen gäller upp till fem tiondels grad i genomsnitt under 1900-talet. Det kan du inte avgöra från vilket datum du hör göken eller när maskrosorna blommar. Hur var det nu med fästingens nordgräns, var det temperaturen eller en ökande rådjursstam? Och rådjuren då, temperatur eller förändrat jakttryck, odlingsförändringar? Men biologiska flumresonenang kan man visa vad som helst. Koldioxidgödsling, skadedjur, införda arter, nederbörd, föroreningar mm. Vissa arter flyttar sin nordgräns norrut och möter då andra som flyttar sin gräns söderut… Lycka till att avgöra om 1930-talet eller 1990-var varmast ur detta…

    Men om du benhårt håller fast vid tex växter är överlägsna mätinstrument är du alltså övertygad om att uppvärmningen under andra halvan av 1900-talet i princip aldrig ägt rum, för det är ju vad ”naturen” visar med trädringarna (att ignorera detta är ju vad hela ”hide the decline”-debaklet handlar om)?

    Med alla sina brister är det nog termometrar vi ändå får hålla oss till under den tid vi haft dem.

     

  40. 44
    HenrikM

    Gunbo

    Jag är helt enkelt nyfiken hur man gör. Från min horisont skulle jag aldrig dra slutsatser från något så här osäkert. Men jag har kanske fel. Mätningarna och sammanställningarna är kanske bättre än vad jag tror.

  41. 45
    Gunbo

    Christopher #43,

    Jag trodde att det handlar om klimatförändringar. ;-)

  42. 46
    pekke

    En annan lista på stationer från SMHI, visserligen så är den för månadsvärden men har verkligt startdatum och slutdatum för varje station som går att jämka ihop med stationsnummer från den andra listan.
    http://www.smhi.se/k-data/ttm.pdf
    Östersunds meteorologiska station har startår 1860, slutår 1980.
     
     
     
    Lars Kamél har en bloggsida från 2009 där han plockat ihop tempserier från olika håll för Östersund och Karlstad som visar hur rörigt det kan bli när data passerar genom flera händer.
    http://metrobloggen.se/faktavetdu/climategate_och_svenska_temperaturdata/
     
     

  43. 47
    Christopher E

    Gunbo #45

    Ett inte särskilt uttömmande svar från din sida.

    Men du får bestämma dig. Ska du bestämma ”klimatförändringar” från din fauna och flora och ignorera temperaturmätningar?

    Om du försöker benhårt hävda att ”naturen” är överlägsen termometrar får du nog motivera dig bättre.

            

  44. 48
    Johan M

    Christopher E #5
     
    Den temperaturserie som SMHI visar för Uppsala har enligt SMHI ”justerats nedåt för att motsvara gångna tiders mer lantliga miljö.” Om man laddar ner de data som finns hittar man det material som Hans Bergström vid UU har sammanställt. Där har man dels de uppmätta värdena dels de korrigerade och man kan då plocka ut den korrektion som gjorts.  Det är mycket intressant att då se att man har använt följande siffror:
     
    1900- 1916: -0,2
    1917 – 1936: -0,3
    1937 – 1951: -0,4
    1952 – 1959: -0,3
    1960 – 1980: -0,4
    1981 – 1997: -0,5
    1998 – 2010: -0,2
     
    Under det varma 30-talet har den uppmätta temperaturen alltså justerats ned med 0,5 grader i medel för året medan man under det varma 2000-talet nöjer sig med att minska med 0,2 .
     
    Korrigeringen är konsekvent upp till 1998 men där händer det något. I september sker en korrigering med +0,1 grad; den urbana effekten hade en avkylande effekt. Det mönstret upprepar sig under tvåtusentalet där enskilda värden i september har ökats med 0,2 grader?
     

  45. 49
    Johan M

    ” justerats ned med 0,5 grader”  0,4 skall det vara och om man tar två decimaler ser man en stigande siffra från 0,17 år 1900 till 0,42 år 1951.

  46. 50
    Christopher E

    Johan M;

    Intressant. Om man ska hålla på med justeringar är det ju rimligare att justera ned de som är nära modern tid med mer UHI-effekt.

    Detta känns bara  som vad GISS mfl håller på med; att förvränga så att nutiden ser varmare ut än dåtiden.

    Personligen tycker jag inte man ska justera alls, det kan bara bli fel då justeringarna är så schablonmässiga. Bättre då att använda rådatat och vara medveten om problemet i tolkningen.   

  47. 51
    Tage Andersson

    Värmeöarna över städer är mest utpräglade klara nätter med svag vind. Luftens temperaturvariationer är störst nära jordytan. Därför måste satelliternas temperaturskattningar ha svårt att upptäcka dem, eftersom de mäter strålning från fria atmosfären, från ganska omfattande vertikalskikt. Det finns studier som visar att konvektion, som startar åskmoln, initierats över städer. Möjligen skulle detta kunna ge någon grads temperaturhöjning, men en nattlig värmeö nära jordytan kan uppgå till flera grader. Bra beskrivning finns i Wikipedia
    http://en.wikipedia.org/wiki/Urban_heat_island

  48. 52
    Lars Kamél

    Det finns väldigt mycket klimatdata på European Climate Assessments hemsida http://eca.knmi.nl/ Tyvärr är temperaturdata mest i form av dagliga data, vilket blir rätt svårhanterligt om man inte har något program som kan räkna ut lite mer användbara månads- och årsmedel.

    Uppsalas temperaturmätningar gjordes först på nordsidan av den byggnad som Anders Celsius köpte för att ha som observatorium. Den ligger fortfarande kvar mitt i centrum, och är därmed en av få gamla byggnader i centrala Uppsala som har överlevt.
    När ett nytt observatorium byggdes utanför stan i mitten av 1800-talet flyttades temperaturmätningarna dit. Väderstationen flyttades runt lite i observatorieparken. En av de byggnader där instrumenten har huserat stod i alla fall kvar för åtta år sedan. En pyroman har härjat i parken, så kanske står den inte där längre.
    Så småningom växte stan ut till observatorieparken, som nu ligger omgiven av hus och gator.
    När geologiska institutionen byggdes ut till ett geocentrum, flyttade även meteorologiska institutionen och väderstationen dit. Det var omkring år 2000. Sannolikt gjordes parallella mätningar på nya och gamla stället några år för att se vilka skillnader som finns.
    Det nya stället ligger också i princip mitt i stan, så det är verkligen inget idealt ställe att mäta temperaturer.
    Uppsala har en av de längsta temperaturserierna i världen, men samtidigt är det tveksamt om den är särskilt användbar. Mätningarna har dels flyttats åtskilliga gånger. Dels har stan växt rejält sedan Celsius’ tid. Då var det några tusen invånare. Nu är det över 100000 i själva stan och 200000 i kommunen. 

  49. 53
    HenrikM

    Finns det någon i Sverige som är ansvarig för BEST-datasetet för Sverige? Vem kan man fråga om man frågor om det data BEST använder?

    Nåt som gör lite förvirrad är att man inte har versionshanterat datat i BEST. Vad händer om man hittar fel i datat, borde det inte vara praktiskt att man har alla versioner i ett och samma dataset, dvs samma månad kan finnas för samma station fast med olika versionsnummer. Det gör att man alltid kan komma tillbaka till samma dataset och kunna återskapa samma beräkning man gjort tidigare utan att för den skulle alltid behöva lagra undan egna kopior av datat. För man måste ju efterhand få ett antal rättningar av datat, datat är felinläst, felhanterat, en station delas upp i flera stationer etc.. Märkligt att när man gör nåt nytt att man inte tänker på versionshanteringen!

  50. 54
    Pehr Björnbom

    I en kommentar Jan 22, 2012 10:43 AM har Lars Karlsson på UI gjort anmärkningar på figur 3 ovan men han har uppenbarligen inte sett att mätpunkterna efter 1980 har flyttats uppåt i den nedre figuren jämfört med den övre, vilket är den poäng som Tage Andersson vill ha fram.
     
    I stället anmärker han på de två linjerna i diagrammen som Tage Andersson inte ens har kommenterat i sin artikel.
     
    En anonym kommentator påpekade felet men Lars förstår tydligen inte hur det ligger till. I stället skriver efter ett meningsutbyte i ett sista svar till kommentatorn Jan 23, 2012 10:17 AM:
    Jag vet inte vem ”anonym” är, men han illustrerar tydligt attityden på TCS/SI: erkänn aldrig ett fel, ens när det är uppenbart.
     
    Jojo ;)
     

  51. 55
    Håkan Sjögren

    HenrikM # 7 : Du frågar ”Borde man se extra varma vårar som en effekt av växthuseffekten?” Det bör man inte eftersom ”växthuseffekten” är helt obefintlig Den finns bara i AGW-arnas våta drömmar och är helt tillbakavisad av vetenskaplig forskning. ”Växthuseffekten ”tillkom ”i brist på annat” när ”klimatforskarna” i FN:s panel IPCC skulle förklara den svaga globala uppvärmningen på 0,7 grader på 100 år, samtidigt som halten CO2 i atmosfären ökat med flera tiotals %. Mvh, Håkan.

  52. 56
    Daniel F.

    Pehr #54,
     
    Jag såg det också. :) Ännu ett i raden av självmål från UI-Lars. I sin näst sista kommentar vill han dessutom jämföra den röda linjen med den sista svarta datapunkten…
     
    Jag tycker faktiskt lite synd om honom. Kan ingen hjälpa stackarn att förstå att han gör bort sig?

  53. 57
    Johan M

    Jag frågade Hans Bergström om siffrorna efter 1998 och mycket riktigt så flyttades stationen till sin nuvarande plats vid Geocentrum (som ligger lite längre från city. Fram tills år 2000 gjordes kontrollmätningar vid båda platserna för att avgöra hur den nya platsen kunde passas in i temperaturserien.
     
    För den intresserade kan jag rekommendera artikeln (som är svår att hitta) ”Daily air temperature and pressure series for Uppsala 1722-1998″ där Bergström mfl går igenom hur man rekonstruerat serien från de källor man har. Ett spännande arbete som matchar en detektivroman; var stod utrustningen, när målades den, när på dygnet lästen den av mm. Man får rätt bra förståelse för hur svårt det är att återskapa historiska data.

  54. 58
    Pehr Björnbom

    Daniel F #56,
     
    Lars Karlsson påstod i natt i en ny kommentar Jan 24, 2012 03:56 AM att Tage Anderssons mening En negativ trend från 1940 till 2000 blir positiv och 1930-talet är inte längre varmast, se fig 3 skulle vara felaktig.
     
    Men det är exakt så som Tage Andersson skriver. Punkterna i det nedre diagrammet efter år 1980 har flyttats uppåt jämfört med det övre diagrammet. Punkterna för 1990 – 1999 har flyttats så att det blivit 0,3 grader varmare i nedre diagrammet.
     
    Den röda trendlinjen, som är det löpande femårsmedelvärdet, kommer därför att också flyttas uppåt mer än 0,15 grader. Temperaturökningen på 0,15 grader från 1940 till 2000 i det undre diagrammet skulle egentligen ha varit en temperaturminskning om inte dessa mystiska ändringar hade gjorts.

  55. 59
    Daniel F.

    Men Pehr, i det nedre diagrammet går ju den röda linjen ända fram till 2007!!!
     
    Hur kan du förneka det? Litar du inte på Den Samlade Kunskapsmassan™?
     
    ;)

  56. 60
    Tage Andersson

    Lars Karlsson, UI, har i flera inlägg kommenterat fig 3 i min artikel. Igår sände jag följande till UI

    ”Eftersom fig 3 i min artikel tydligen är för svår för dej och du varken förstår Anonyms eller Björnboms förklaringar föreslår jag att du går till http://stevengoddard.wordpress.com/2011/02/15/data-corruption-at-giss/
    Leta fram blinkbilden där!”

    Vart det tagit vägen vet jag inte. Jag hittar det inte hos dem.
    Goddards artikel är bra och blinkbilden visar ypperligt datamanipulationen. 

  57. 61
    Daniel F.

    Tage, Lars har naturligtvis censurerat, nej förlåt, modererat, nej, refuserat din kommentar, men han är dum nog att kommentera den i kommentarerna. Jag såg det precis.
     
    Det är inte första gången de publicerar svar på kommentarer som de inte publicerar. Krångligt det där…
     
    Jag har också hänvisat till just den där bilden, men eftersom det då framgår hur fel han har så måste han väl mörka, stackarn…

Kommentarer inaktiverade.