Mer harmonisk analys

I en nypublicerad artikel av Nicolas Scafetta vidgas användningen av harmonisk analys som Douglass använt i den artikel jag refererade igår. Scafetta analyserar den globala medeltemperaturen tillgänglig i HadCRUTs databas. Den har i huvudsak insamlats från temometermätningar sedan 1850. Beräkningen av det globala medelvärdet har ifrågasatts många gånger, bl a här på TCS, men det är dessa medelvärden som är basen för den mediala uppståndelsen och den klimatpolitiska aktiviteten. Trots reservationer är det alltså dessa beräknade medelvärden vi måste förhålla oss till. Ett välkänt exempel är Phil Jones figur nedan.

Det är data av detta slag som utsatts för lineär regression vilken sedan påstås visa att den globala temperaturhöjningen är ca 0.8 oC/sekel. Det behövs ingen avancerad matematisk analys för att notera att den svarta kurvan har två huvudkomponenter: En svag, ev lineär trend uppåt och en periodisk svängning med en period på ca 60 år. Notera lokala maxima 1880 och 1940 och minima 1910 och ca 1970. Man kan också skönja en periodicitet på ca 20 år.

Det är den motsvarande matematiska analysen, och dess resultat som Scafetta nu publicerat. I tidigare arbeten har han argumenterat för att sökandet efter enbart linjär temperaturökning försummar den peridiodiska variationen, som troligtvis orsakas av astronomiska faktorer.

Harmoniska analys är en matematisk teknik för att projicera fram frekvens eller periodtid hos en varierande storhet. När Scafetta nu gör detta med HadCRUT3 temperaturdata får han ett spektrum med  toppar för  många olika perioder. Han väljer ut de fyra starkaste: 9.1 år, 10-11 år, ca 20 år och ca 60 år.  Det är intressant att jämför Scafettas motivering med Douglass’, som jag refererade igår.  Scafetta hänvisat till astronomiska förlopp i vårt planetsystem, solcykler, samverkan mellan solen och månen liksom mellan Jupiter och Saturnus. Man (t ex i “RealClimate”) kan hävda att detta är spekulativt, men Scafettas resultat bekräftar delvis hans motiveringar. Han påminner också om att redan Kelvin gjorde förfinade analyser av ebb och flodvariationer med hjälp av harmonisk analys. Beräkningar som fortfarande stämmer bra med verkligheten.

Douglass skäl att använda  en eller två subharmoniska frekvenser är teorin för icke-lineära oscillatorer. Det är inget fel med denna motivering, men den är inte på samma sätt verifierbar som Scafettas. Dagens astronomer borde ha observerationer och kunna räkna på dem för att uppskatta vad Jupiters, Saturnus  och solens inbördes lägen skulle kunna ha för inverkan t ex på  havsströmmar och ebb-flodvariationer.

Scafetta påpekar också att de knappa 200 år av observationer som vi har tillgång till, inte kan ge information om eventuella mycket längre perioder. Det som vi accepterar som en långsam återhämtning efter den lilla istiden, skulle i princip kunna vara en del av en långsam svängning, som också kan tänkas orsakad av astronomiska faktorer. Det har skrivits mycket om, och hur, jordens istider kan ha förorsakats av sådana mycket långsamma förlopp.

Nå, med de fyra olika frekvenser Scafetta räknat fram visar det sig att han kan åstadkomma betydligt bättre resultat än de s k GCM-modellerna, som hittills varit IPCC’s trumfkort. De har använts för att räkna fram “scenarior” för hur temperaturen kommer att öka fram till  år 2100. Scafettas övergripande slutsats är just att hans harmoniska modell + ett andragradsuttryck för en trendmässig temperaturökning är klart överlägsen alla GCM-modeller när det gäller temperaturprognoser.

Scafetta visar inledningsvis att GCM-prognoserna undertrycker de tydliga periodiska variationerna i figuren ovan. Den svarta, övre kurvan är  HadCRUT3’s globala medeltemperatur,

alltså baserad på temperaturmätningar. Den blåa kurvan är GISS ModelE simulering för ungefär samma tidsperiod, nedflyttad 1 oC för att skillnaderna skall synas bättre. De båda röda kurvorna är respektive rullande 4-årsmedelvärden. De 20- och 60-åriga variationerna har nästan försvunnit i den blå, och och ännu mer i den röda medelvärdeskurvan.  Ett längre citat från NIPCC-versionen av artikeln är på sin plats:

In fact, despite that the model reproduced a certain warming trend, which appears to agree with the observations, the model simulation clearly fails in reproducing the cyclical dynamics of the climate that presents an evident quasi 60-year cycle with peaks around 1880, 1940 and 2000. This pattern is further stressed by the synchronized 20-year temperature cycle.”

Eftersom den trendmässiga ökningen dominerar i GISSmodellen är det inte överraskande. att dess styrka överdrivs. Den trendfunktion som Scafetta erhåller utöver den harmoniska anpassningen är endast 1/3 av IPCC’s. Värdet stämmer utmärkt med de lägre värden på klimatkänslighet för ökningen av atmosfärens koldioxid, som Spencer m fl erhållit på andra sätt.

Scafetta har också intressanta resultat för det motsatta fallet – dvs när den globala medeltemperaturen inte stigit signifikant sedan år 2000. “GCM-förklaringen” till detta har som bekant varit aerosoler av olika slag bl a från Pinatubos utbrott 1992. Scafetta metodik visar att GISS- E och de andra GCM-modellerna överdriver den kylande effekten av vulkanutbrottet. Det är en direkt konsekvens av att man inte inkluderar den cykliska avkylningen, som ingår i den harmoniska beskrivningen.

Till slut något om möjligheten att använda den harmoniska modellen med empiriska koefficienter, för att på decennieskala förutsäga temperaturutvecklingen. Detta måste göras med förbehåll för variationer med längre perioder och oförutsägbara händelser, t ex vulkanutbrott. Scafetta visar att den anpassningsprocedur han använder är robust genom att göra dela upp den på de två delperioderna 1850-1950 och 1950-2011. Anpassningskoefficienterna blir något olika, men i båda fallen blir temperaturförutsägelsen för den andra halvan inom felgränserna.  I båda fallen blir också trendkoefficenterna så små att ökningen hamnar i intervallet 0.3–1.2 oC fram till år 2100. IPCC har som bekant föreslagit ökningen 1.5–3.6 oC under denna period. Efter den senaste IPCC-rapportens publicering har till yttermera visso många AGW-anhängare varnat för att ökningen kommer att bli än större  beroende på en eller annan enstaka observation eller modellberäkning. Det är alltså en markant skillnad i de båda modellernas förutsägelser.

Figuren nedan illustrerar en del av detaljerna i dessa resultat. De båda röda kurvorna är som ovan den uppmätta globala medeltemperaturen enl HadCRUT3. De gråa banden är motsvarande 4-årsmedelvärden. De tunna blå och svarta kurvorna är resultaten för Scafettas harmoniska analys när han använt 1850-1950 resp 1950-2010 för att beräkna anpassningskoefficienterna. Den gröna sektorn representerar IPCC’s prognosintervall fr o m år 2000. Det ljusblåa intervallet är den harmoniska modellens prognosområde – observera oscillationerna på ca 10, 20 och 60 år.

Det är uppenbart att den harmoniska modellens prognoser är klart bättre än IPCC’s GCM-beräkningar. Detta syns särskilt väl i delförstoringen för 2000-2011. Där finns “faciet”, dvs den uppmätta temperaturen. Den harmoniska modellen ger mycket god överensstämmelse i motsats till IPCC. Uppträdandet under 2000-talet har varit en svårighet för de, som under lång tid hävdat att “science is settled”. De har på senare tid, alltså i efterhand, infört diverse korrektioner för att förklara varför temperaturen inte ökat i enlighet med de de tidigare förutsägelserna.

Scafettas artikel är är ett intressant framsteg i klimatforskningen. De periodiska variationerna i den globala temperaturen har påpekats tidigare, men genom den matematiska analysen av dessa erhåller Scafetta nya resultat. Han visar att samtliga GCM-modeller missar dessa svängningar och överdriver den kylande effekten av vulkanutbrott. Han demonstrerar också att den harmoniska modellen ger bättre temperaturprognoser på decennielång sikt.

 

Angående referenser:

De två senare figurerna ovan har citerats från NIPPC-rapporten, som är en något “frispråkigare” version än de granskade fackartikeln. Den kan hämtas från SPPI Reprint Series: www.scienceandpublicpolicy.org

Tidskriftsartikeln: N. Scafetta, Testing an astronomically-based decadal-scale empirical harmonic climate model versus the IPCC(2007) general circulation climate models  Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics, (2011) doi:10.1016/j.jastp.2011.12.005e  kan hämtas från: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364682611003385

och i denna finns ett stort antal relevanta referenser

Artikeln i Physics Today, Mars 2008: Is climate sensitive to solar variability?”  behandlar skälen för att inkludera periodiska astronomiska förlopp i klimatprognoser.  Den finns tillgänglig på: http://www.physicstoday.org/resource/1/phtoad/v61/i3/p50_s1?isAuthorized=no

Dela detta inlägg

46 reaktion på “Mer harmonisk analys

  1. 1
    Ingvar Engelbrecht

    Ett tungt vägande argument för att Scafetta är på rätt spår är att uppdelningen i 2 perioder ger så pass samstämmiga resultat. Det eliminerar till stor del problemet med ”curvfitting”. Ett mycket intressant forskningsspår.

  2. 2
    Carl-Axel

    Hej

    Antagligen den mest spännande beskrivningen av klimatförändringar som jag i alla fall har sett. Tack C_G för en utmärkt beskrivning

  3. 3
    Jan-Erik S.

    Med all respekt!
    Varefter TCS utvecklats så har det i mina ögon utvecklats till att vända sig mot kunniga och pålästa.
    Elakt sagt så har TCS utvecklats till en sida för inbördes beundran. 
    Inget fel i det men hur göra för att folk i gemen ska förstå innehållet?
    Vi som skriver här inne är alla införstådda med den gigantiska bluff som påstående om ett klimathotet innebär.
    Klimathotet gagnar i princip bara regeringar och FN som kan genomföra skatte/avgiftshöjningar utan protester.
    Vem vill inte rädda klimatet (suck).

    Men…så till pudelns kärna:

    Hur ska man nå ut till allmänheten?

    Igen; med all rspekt så vore det bra med lite rapporter/analyser på ”lägre” nivå som ”Svensson” kan tillgodogöra sig.

    Tro mig, garanterat mindre än 5% av sveriges befolkning klarar av att läsa och förstå innebörden av de ofta visade diagrammen.  

    Förvisso så uppskattar jag alla ämnen här inne men det vore bra att rubricera ämnen med mer riktade budskap.

    Exempel: Rubrik som ”Mer harmonisk analys” gör inte att ”Svensson” sätter sig in det förvisso viktiga budskapet.
    Bättre kanske med ”Den globala medeltemperaturen ifrågasätts”.

    Kommentarer emotses gärna.           

  4. 4
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Jan-Erik S.  #3
    Jag kan hålla med dig om att ”harmonisk analys” är ett begrepp som ligger över mångas horisont, och att mitt inlägg är ganska tekniskt. Även om man vill skriva begripligt, så hämmas man som akademiker av att andra akademiker kanske hittar små oklarheter. Händer på TCS!
    Å andra sidan vill jag invända att par saker:
    1) De flesta TCS-inläggen är mindre tekniska än detta.
    2) Det är mitt intryck att TCS läsekrets är mer kvalificerad i teknik/naturvetenskap än Medelsvensson.
    3)Jag tror faktiskt att även denna Medelsvensson kan läsa diagram om intresset finns. Det vore sorgligt annars efter 9 års grundskola.
    4) I andra ändan av skalan tänker jag att journalister ofta underskattar sin läsekrets när det gäller teknisk förståelse och kunskap. Däremot får kultursidorna ganska ohämmat innehålla ”fina ord”.
    Till sist – för mig är TCS en ”nödåtgärd”, därför att våra vanliga stor media inte fungerar när det gäller upplysning i klimatfrågan. Vi skall skriva sådant som inte får plats i MSM. Enligt detta enkla kriterium så platsar ”Harmonisk analys” här.
    Hälsningar
    C-G
     

  5. 5
    Tage Andersson

    Problemet är ju ett vi inte får ut kritiken. Undantag finns som Ingarös ledare i SvD och Lennart Bengtssons Brännpunktsartiklar där. Eftersom det är väldigt svårt att få in artiklar i dagspressen misstänker jag att få försöker. Vi borde nog försöka mer. Även om TCS är en stor klimatsite har den få läsare relativt gammelmedia. Tror jag.

  6. 6
    Gaupa

    Hej!
    Jag tillhör ”gemene man”. Jag har lärt mig mycket av era bra skrivna artiklar och
    informativa länkar. Det som förut kändes svårt att tyda, börjar faktiskt bli lite begripligare, så…stort Tack, för en bra hemsida! :)
     

  7. 7
    Thomas

    Klassisk politikerursäkt, ”vi nådde inte ut med vårt budskap”, underförstått att egentligen så tycker ju alla som dem om de bara insåg det.

  8. 8
    Slabadang

    Jan Erik!

    Du redovisar en frustration du delar med alla som läser TCS. CAGW propagandan är så omfattande att den måste demonteras sten för sten.
    Den består samtidigt av flera byggnader och vi måste riva dem en efter en.
    Vårt problem är inte längre att bevisa alla motsägelser manipulationer korruption och att vetenskapen är allt annat än enig och i förhållande till det massiva motståndet och samordnade makten vi möter så lyckas vi bättre än vad du tror. De är helt enkelt skiträdda för oss. Insatserna är för ena sidan enorma där det för många handlar om att ha jobbet kvar eller ej, för SVT står hela företagets trovärdighet på spel och samma sak för många av våra politiker.Vi skeptiker har bara allt att vinna och inget att förlora.

    När vi nu besitter all den insikt som krävs för att visa att IPCCc s klimathot är ett korthus som faktiskt redan fallit,så handlar det om att för oss skeptiker att nu samla ihop den spretiga och omfattande krtiken av CAGW och strukturera den bättre och komprimera den för att kunna kommunicera den.

    SI/TCS har lyckats otroligt bra med att sprida information om galenskapen i vindkraft och spelat en stor roll för att nu motståndet emot den växer lavinartat. Tillgången till media MSM menar jag är viktig men det som sker på nätet och TCS är viktigare. Folk vet redan eller kommer att bli varse att TCS visste att klimathotet var en hysterisk överdrift och att ”klimatkrisen” var en stor lögn många år tidigare innan MSM och Public service.

    Folk kommer också förstå att det finns vetenskapsmän och forskare som man kan lita på och som inte drivs av politiska ambitioner utan vetenskapliga.WUWT firade 100 miljoner besök nyligen och lägger du till alla klimatskeptiska sidor så drar det iväg ordentligt och vi underskattar budkavelns effekter och en felaktig bild av MSMs btydelse.

    Vi håller helt enkelt på att förändra maktbalansen över den officiella ”sanningen” och det journalistiska etablissemang vi slåss emot och konkurrerar med tappar allt fortare sin legitimitet och folkförankring. De styr fortfarande över politkerna men det kommer att förändras. Vi har ytterligare ett motstånd och det är alla som blivit lurade utan egen vinning som inte vill ifrågasätta sin auktoriotetstro och egen förmåga att kritiskt granska sitt eget omdöme. Vi kommer allra sist kunna påverka dem som köpt klimathotet av endast ideologsika skäl och de är många.

    Titta på kommentarerna till artiklar bla av Wijkman och Rockström så blir oppositionen tydlig. Våra journalister är fullständigt medvetna om opinionen men gillar att topprida oss och ju mer besserwissrar de lyckas leka ju modigare” och ”bättre” journalister anser de sig vara. De spelar på sista versen och folk hatar i mycket stor utsträckning manipulativ pk åsiktsjournalistik.

    Vi har ett etablissemang som får allt tydligare gränser och ställer sig allt längre ifrån det folk de allt mer fruktar och nätet är det verktyg som skrämmer och pekar ut det allra mest. Deras enda reaktioner så här långt har varit att sluta sig ännu tätare ihop och vi skall hjälpa dem vidare i den riktningen för i samma hastighet tappar de sin legitimitet och med de bloggar som driver de frågor som konfronterar etablissemanget blir allt bättre och drar allt större publik. Det gör att skillnaderna mellan etablissemangets debatt skiljer sig allt mer ifrån den som förs på nätet och med hög kvalitet så vinner vi den trovärdighet etablissemanget förlorar och skillnaderna på villkoren för debatten och ”sanningen” blir tydlig.

    Vi ska vara otåliga men vi måste acceptera att vi har Ghandi strategin att jobba efter. First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you then you win ! (and then you laugh at them ).

    Att sammanfatta kritiken av CAGW till rubriker enkla att förmedla är kruxet.
    CAGWarna har konstruerat sina ”oneliners” och vi får hjälpas åt att bli effektiva på att konstruera våra. Att lyfta luren eller möta de klimathotskorrumperade med makt med mikrofon i hand betyder mer än vad vi tror.

    Jag har en del favoriter.

    Lär dig skilja på ”den samlade vetenskapen” och den vetenskap IPCC skrapat ihop. 

  9. 9
    Håkan Sjögren

    Thomas # 6 : De som säger att ”vi har inte nått ut med vårt budskap” har ofta lyckats så väl att de blivit avslöjade med byxorna nere. Mvh, Håkan.

  10. 10
    Tage Andersson

    Thomas #6 varför inte göra lite statistik över tidningarnas klimatartiklar? Eller skrämselprogandan i TV och radio

  11. 11
    Lena Krantz

    Jan-Erik S. #3

    Jag tror att du har en poäng. De mer ”tekniska” (eller hur man skall uttrycka det) är helt nödvändiga för att ge mer kött på benen. Men man skall ha klart för sig att väldigt många vet förbaskat lite vad gäller klimatet.

    Men det är mycket viktigt med en bra balans tycker jag.

  12. 13
    bert

    Ingemar#11
    Varför inte uppfinna en syntetisk fotosyntesmaskin? Problemet är väl att den förbrukar mycket energi?

  13. 14
    István

    Re #11
    Intressant artikel.
    ” alla förorenare skulle sättas under press att förbruka mindre koldioxid.” 
    Proklamerar DN .
    Undrar bara,  vilka buskar och träd som skall sättas under press?

  14. 15
    Mats Jangdal

    Får jag lämna min starkt förenklade version av de två sätten att göra prognoser. Med beskrivningen ovan och de skillnader i prognosutfall som redovisas känns det som om IPCC:s metod är ett slags ”ränta-på-ränta”beräkning, som gör att prognosen skenar iväg. Scafettas metod verkar ha en återkoppling till ursprungsvärdet som gör att prognosen inte skenar så.

  15. 16
    guy

    Lena#11
    Håller helt med dig. Förutom det tekniska får det mer en gärna finnas ”populär” vetenskapliga argument som var och en kan ta till sig och använda i samtal med vänner och bekanta.
    Jämför Eschenbach’s ”hiss-tal” på WUWT.

  16. 17
    bert

    Lena #11
    Jag kan kanske vara ett exempel på hur man kan uppfatta saker och ting gällande klimatdebatten. Växthuseffekten: Jag associerade omedelbart till växthus med omgivande glas och kvalmig luft. Jag tror att jag förstått, men helt säker är jag inte, att koldioxiden absorberar värmen, eller strålningen från jorden, och gör det redan från fotknölsnivå och att denna absorbering avtar med avståndet från jorden, ungefär som en elektrisk  laddning görs från en cylindrisk kropp. Eftersom det inte finns något tak på atmosfären, för det gör det väl inte? så avtar verkan av denna absorberande effekt. Det blir allt glesare mellan CO2-molekylerna och omgivande temperatur allt lägre så någon uppvärmning från oscillerande CO2- molekyler lär inte kunna värma jorden, som är varmare (om inte får man väl emigrera).

  17. 18
    Håkan Sjögren

    Bert # 17 : Det är riktigt att CO2-molekylerna blir glesare högt upp i luften, men den avlossade fotonen är helt oberoende av omgivningens temperatur. Det är riktigt att vi inte får någon uppvärmning av den återstrålande värmestrålningen för den kommer ju ursprungligen från jorden. Cirka 5 % av jordens värmestrålning har en våglängd,som ka absorberas av de 0,04 %, som är halten av ”växthusgasen”. Sedan strålar de genast ut den upptagna energin, men eftersom molekylerna roterar, räknar man  med att halvparten går ut i rymden och halvparten återvänder till jordytan. Det blir bara 2,5 % av utstrålningen och det är som att spotta en törstig dalkarl i halsen. Om jorden avger värme för hundra kronor,får den högst tillbaka värme för två och femti och därför bli varmare! Det är fel. Mvh, Håkan.

  18. 19
    Slabadang

    Det är lite roligt…

    De flesta påvisar en mycket relevant skeptisk hållning till e caten och väntar på det bevis de själva tycker att de behöver veta för att tro att den är sann. Vad jag tycker är intressant är vilka möjligheter denna teknik skulle kunna erbjuda och hur den skulle påverka den allmänna synen ”energibrist”.

    Enligt Rossi så krämar de ut 25 MW på 1 Gram Nickel och det sätter ”energiproduktion” med sina löjligt låga kostnader i helt ny omständighet. Klarar de av att driva e caten på högre temperarurer så kan vi producera el till samma låga skitkostnad.

    För de som talat om ”omfördelning” av resurser så blir det helt nya spelregler och även om det ligger en bit framåt med e cat drift med riktigt höga temperaturer att också driva fordon. Man måste tänka om helt och hållet och världen kommer se helt annorlunda ut. Fartygsdrift ? Kärnkraftverk vad blir det för något … ett eget nere i källaren i form av en e- cat ? Vad händer med världen om vi får värme och elenergi i överflöd?

    Det blir en rolig tankeövning och borde göras även utan e- caten. Varför har vi bestämt att EL ska vara dyrt och krångligt är det verkligen ett måste? Vilka hot/möjligheter kan vi räkna in? När (om) Rossi nu släpper sin e cat ut på marknaden i höst så står vi redan där inför fullbordat faktum.
    Jag tycker att det är så härligt spännande. Det blir en helt ny värld!!

  19. 20
    bert

    Håkan #18
    Detta kommer att komma till användning vid mitt möte med en teknisk doktor och en som är VD för ett energiföretag med 800 anställda. VDn säger sig vara säker på att det är bäst att följa KVA och IVA och IPCC och regeringen och SNF och WWF och LO,TCO och …ja, Du förstår vilka svårigheter det finns. Därför behövs enkla, klara, gärna dräpande argument som ger möjlighet till businnes…desto bättre

  20. 21
    latoba

    I Rapport kl 18 idag fick miljöministern Lena Ek utan ifrågasättande framföra att vi måste minska på bilkörandet för att klimatförändringarna kräver det. Ingen tillstymmelse till ifrågasättande från reportern.

  21. 22
    Ingemar Nordin

    Slabadang #19 & bert 20,

    Vi behöver inte ens gå till e-catens eventuella framgång. De behöver tänka om lite varstans bara på grund av skiffergasen.

    http://www.thegwpf.org/energy-news/4777-shale-boom-cuts-electricity-prices-by-half.html

    T.o.m. Obama verkar ha insett att hypotesen om att energi kommer att kosta mer i framtiden inte stämmer. Man vinner inga val på att skyffla in mer och mer skattepengar på gamla medeltida teknologier som vindkraft. Och inte blir det fler jobb heller …

  22. 23
    hahn

    slabadang #19,
    Naturligtvis är de flesta skeptiska men sätter man av en kväll och tittar igenom vad den samlade världsexpertisen tycker/tror och väger in de senaste uppgifterna från NASA mm. så rör vi oss faktiskt allt länge och längre bort från tvivelaktig mark. Jag får säga att i nuläget betraktar jag det som en verklighet. Att det är en ren bluff förefaller allt osannolikare för var dag och faller numera i högre grad på sin egen orimlighet än att tekniken faktiskt fungerar.

    Och tankarna svindlar. Klimatdebatten i sin helhet bara försvinner. Vi kan resa närmast obegränsat. Krig om resurser blir omodernt. Folk i tredje världen får plötsligt tekniska möjligheter att bedriva rationell livsmedelsproduktion, och kan lagra föda. Ljus och vatten. Ja, vad kan man inte göra??

  23. 24
    Ingemar Nordin

    latoba #21,

     

    Det är fantastiskt bra uttalanden av Lena Ek! Klimatförändringarna kräver en kraftig reducering av bilåkande och resande. Just att lägga fokus på den centrala vetenskapliga frågan är jättebra.

    Att sedan Lena Ek gräver sin egen, och alliansens, egen grav är en bisak.

  24. 25
    HenrikM

    C-G
    Är inte kritiken mot analyser som denna att det är nummerologi. Dvs man försöker hitta samband i siffror utan den underliggande fysikaliska förståelsen? Vad är det som gör att man kan tro att detta kommer kunna förutspå framtiden? Är det inte antal mer eller mindre avancerade formler för att beskriva en kurva som man sen drar ut i framtiden? Jag tror i och för sig mer på det här än klimatmodeller, oftast kan man förutspå framtiden genom att helt enkelt leta trender i historiskt data… men … 
     

  25. 26
    Ingemar Nordin

    Klaga inte på mer harmonisk analys (lägg märke till ordvitsen!)! Den behövs om vi skall kunna hoppas på en bättre förståelse av hur klimatet fungerar. Som prognosinstrument är de enligt min mening i sig lika usla som IPCCs modeller. Enbart data säger inget om framtiden.

    Men, det är klart, om vi genom dessa analyser får en bättre insikt om mekanismerna bakom klimatförändringar så kanske även prognoserna blir bättre. Glappet mellan existerande data och framtida prognoser måste fyllas med teorier om bakomliggande mekanismer. Annars är det bara slumpen som spelar in om vi valt rätt harmonier (bland ett oändligt antal).

  26. 27
    Lennart Bengtsson

    Käre kollega Ribbing,

    Så länge det funnits temperaturkurvor har meteorologer, klimatologer osv. letat efter perioder i kaotiska funktioner. Så även otaliga lekmän. Ett villkor för att detta skall lyckas är att det finns en trolig  fysikalisk mekanism. Förutom dygns och årscykeln så har man hittills endast funnit ENSO som är kvasiperiodisk på ca 3-6 år. Solvariationerna har för liten amplitud.  Ett utmärkt test är att testa dessa  prognostiskt. Problemet är att man får vänta så länga att dagens människor har glömt det om de råkar vara vid liv då prognosen inträffar. Metoden var vanligt förekommande under 1800-talet och början av 1900-talet en tid då dessa idéer var särskilt populära. Inga av de prognoser som gjordes under denna tid har stämt eller i bästa fall råkat inträffa av en ren slump. Dessa ”prognoser” är av samma kvalité som börsprognoserna.
    Med undantag av ENSO prognoser som vid en väl utvecklad El Nino kan vara användbara 3-6 månader så ligger tiden för användbara prognoser på maximalt 1-3 veckor (beroende av väderlekstypen). Jag hänvisar till läsning av Ed Lorenz arbeten. De senaste vintrarna borde väl ändå ha fått de flesta att inse att långtidsprognoser är futila. Detta har ingenting med en långsamt fortlöpande global uppvärmning att göra och den kaotiska variationen sker  så vitt man kan se kring en stigande funktion i stället för en konstant.

    Hälsningar

    Lennart B 

  27. 28
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Henrik M kl 19:51

    Speciellt när det gäller Scafettas harmonisk analys, så är det inte ren numerologi.
    Det jag försökte framhålla var just att han har hittat perioder/frekvenser som har sina
    motsvarigheter i perioden för solfläckar, Saturnus och Jupiters relativa position etc.
    Det observerades t ex redan på medeltiden att klimatet samvarierar med solfläckarna. Korrelation
    bevisar inget orsakssammanhang, men t ex Svensmark har en hypotes, som bygger på att molnbildningen
    påverkas av den kosmiska strålningen. Den frekvensen hittar nu Scafetta – och det är ingen överraskning.
    Munkar observerade det på 1500-talet. Svensmark har publicerat data om den samvariationen på 90-talet.
    I mina ögan är det mer ”fysik” i att leta efter sådana frekvenser, än att trixa med justeringar
    av en linjär anpassning, som sedan ändå inte visar sig stämma. Dock håller jag naturligtvis med om att det
    vore värdefullt att oberoende bekräfta den harmoniska anpassningen. Om någon kunde visa att Scafettas
    amplituder för de olika frekvenserna skalar med styrkan hos den motsvarande astronomniska påverkan.
    Det vore bingo!

    Hälsningar

    C-G

  28. 29
    Uffeb

    Lennart Bengtsson #27

    Tack för ett begripligt inlägg från en kunnig på området. Härligt att läsa för en sån som jag som vill lära mig mer utan att bli undanskuffad i ett envist läger när det gäller klimat (och väder).  

  29. 30
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Lennart Bengtsson kl 20.40
    Käre Lennart Bengtsson!
    Jag tror inte heller på att Douglass eller Scafetta kan göra pålitliga långtidsprognoser för vädret. Det jag finner övertygande är att det är ett misstag att inte inkludera harmoniska variationer, när man söker förutsäga (eller skriva ihop ”scenarior”för ) klimatet.
    De visar också att om man gör detta så blir den trendmässiga delen av temperaturökningen betydligt lägre, och man slipper ad hoc korrektioner för att temperaturökningen inte blir så stor som man tidigare påstått. Och som sagt, denna lägre trend stämmer hyfsat med vad andra forskare, med helt andra metoder, funnit angående koldioxidkänsligheten.

    Förresten: Vad menar du med ”solvariationer”? Du gör dig väl inte skyldig till det enkla knepet att endast betrakta den lilla variationen i solarkonstanten?

    Vänliga hälsningar

    C-G

  30. 31
    Helge

    Lennart Bengtsson #27

    Visst finns det fler, t.ex jordaxels lutning. Att solaktiviteter påverkar molnbildningen och därmed klimatet är ännu en hypotes men inte omöjlig.

    Bara för att det kan vara svårt att hitta och bevisa olika cykler, och de säkert förändras med årmiljonerna betyder inte att det därmed är bevisat att de inte finnas. Om man inte försöker hitta sambanden lär man inte heller finna några. Riktiga vetenskapsmän söker och om de har tur kanske de finner en och annan sanning.

  31. 32
    ThomasJ

    Harmonisk analys?? Näppeligen…:

    http://wattsupwiththat.com/2012/01/17/phil-jones-demonstrates-that-math-is-hard/

    Ja, matte är inte så lätt därför nedranns exakt per se. Det ÄR helt enkelt omöjligt att få 1+1 = 3 enligt mattens axiom. Däremot tycks det inom den utomordentligt ovetenskapliga s.k. ‘klimatvetenskapen’ på nåt djefla sätt ‘ha blivit’ möjligt att få 1+1 = [nästan] 3 och detta mha diverse [hemliga] manipulationer av ingångsdata. Ok, är med på att 1+1 nästan kan bli =3 OM jag ‘förstärker’ en av 1:orna till en 2:a. MEN om så sker så kräver jag visshet/motiv/begrundande (dock ej mr Hansens) om detta, förutom motivering naturligtvis. Hittills har inget, säger inget o/e ingen person [ur cAGW-kretsen] kunnat levererat sådan information – tvärtom!

    ‘Klimatvetenskap’ är nedranns fjärran Vetenskap, inte ens i närhet av en definition inom samma område, dvs. pseudovetenskap.

    Mvh/TJ

  32. 34
    Ingemar Nordin

    C-G #28,

    Det jag försökte framhålla var just att han har hittat perioder/frekvenser som har sina
    motsvarigheter i perioden för solfläckar, Saturnus och Jupiters relativa position etc.

    Detta är givetvis bra. Problemet, som jag ser det, är att världen och kosmos är full av cykler. Och då blir det liksom mest en lek att hitta korrelationer mellan observationsdata och någon eller några naturliga cykler. Ett bra datorprogram kommer att hitta massor med sådana korrelationer. Därför hänger allt egentligen på om det finns fysikaliska teorier som kan göra någon eller några korrelationer kausalt trovärdiga.

    Jag är medveten om att Scafetta lagt ned åtskillig energi på att hitta sådana trovärdiga kausala samband. Men jag skulle ändå, utan att ha fördjupat mig i den sidan av saken, vilja höja ett varningens finger här. Det finns så många andra faktorer som spelar in att det för mig framstår som lite svårsmält att t.ex. en Jupitereffekt skulle kunna slå igenom genom att ge upphov till ett tydligt cykliskt mönster. Det är så lätt att förledas av iakttagna, men slumpmässiga, korrelationer.

    Däremot tror jag, liksom du att det kan finnas ett heuristiskt värde i att med ”harmoniska analyser” istället för linjära få ut mer av observationsdata.

    Lennart Bengtsson #27,

    Jag är rädd att även du läser in alltför mycket i en tillfällig korrelation, nämligen den mellan CO2-ökning och temperaturen i slutet av 1900-talet. Den bakomliggande strålningsfysikaliska teorin verkar inte räcka till för att förklara 2000-talets utplaning.

  33. 35
    ThomasJ

    Lennart B.: Väntar fortsatt svar(en) på mina i tidigare trådar ställda frågor.

    Eller varför inte ta en, garanterat mer harmoniskt (intern) inställning med referens (dokument) att hela ‘köret’ med cAGW & CO2 är pseudovetenskap från början tills nu…? 
    Go Figure!  ;) 

    Mvh/TJ
    PS: Sk*t i prestigous KVAs/IVAs – nada värde, as-is. Just do it, man! //DS

  34. 36
    Ingvar Engelbrecht

    Om man som Scafetta har gjort, delat upp datamänden i 2 lika stora delar och tagit fram koefficienter för bägge separat och det visar sig att de koefficienter som man får fram av den första halvan blir mycket lika de man får fram för den senare halvan så har ju modellen faktiskt styrka att prognostisera andra halvan med hjälp av koefficienter framtagna från den första halvan. Med störta säkerhet  finns det flera påverkansfaktorer samt ett antal ickeperiodiska faktorer som gör att hans modell inte är perfekt. Men det är ju självklart att hans metod har en bra grund att stå på i och med att han får de resultat han redovisat. Till skillnad från en enögd fokusering på koldioxid. Hans resultat ligger flera kategorier över IPCC:s modellresultat

  35. 37
    ThomasJ

    Det går ju utengemärkt bra att kontakta Lena Ek via regeringens hemsida.
    Där kan – företrädesvis! – ställas frågor till respektive regeringsmedlem, som t.ex. till Lena Ek: ” På vilka underlag, vetenskapliga – inga datamodeller – bygger Du Era uttalanden att där föreligger ett ‘Klimathot’? ”

    Adress (indirekt) till damen ifråga lyder:
    http://www.regeringen.se/sb/d/15196
    och går till ‘registrator’. Skriv meddelanden dit, begär få kvitto (det kommer per automatik = kopia av vad du skrivit), däremot förvänta inget svar från tilltalad ansvarig regeringsmedlem – det händer ALDRIG!.

    Elitistisk, få-grupperad styrning? Yes! Där sitter ett 5-8x personer i slutet rum, inga protokoll, inga mobiltelefoner, nada, hermetiskt tillslutet rum i vilket hrr/damer eliticum ‘bestämmer’ varthän detta samhälle går framgent. Och vad som hittills ‘producerats’ från det slutna rummet kan andast kostateras, att resultatet är suveränt negativt för samtliga medborgare (exkl. eliten,a asså) i detta samhälle!

    Arma land & dess medborgare!

    Mvh/TJ

  36. 38
    Lena Krantz

    ThomasJ # 37

    Jag har kontaktat Lena Ek. Det gällde inte klimatfrågan utan detta med lågenergilamplor och att hela kedjan inte var/är ordnad innan man införde dem. Det är den ju fortfarande inte så därav min fråga.

    Det är väl en månad sedan men ännu inte ett livstecken.

         

  37. 39
    AOH

    ”….Det är väl en månad sedan men ännu inte ett livstecken…..”
         http://www.regeringen.se/sb/d/15436/a/182587
     
    ”Lena Ek inbjuder till pressträff efter dialog om hanteringen av lågenergilampor
    Miljöminister Lena Ek träffar i morgon, onsdag 14 december, representanter från elektronikavfall- och återvinningsbranschen och från berörda myndigheter.”
     
    Lena K.  Förstår du inte själv att Lena Ek inte kan ha tid med en ”obetydlig” representant för SI när det finns stora klimatfrågor att ägna sig åt.    
     

  38. 40
    Stickan

    Intressant med sinustermer i kurvanpassningen, jag var själv inne på samma linje enligt http://stigmoberg.blogspot.com/2011/01/vi.html (sista figuren) men tyckte inte att det räckte till en artikel :-) 
    Jag tror att Scafetta slarvar i sin artikel i sin iver att fälla hatobjekten IPCC och GCMer. Om hans modell kunde korsvalideras (alltså 1850-1950
    modellen valideras på 1950-2011 och vice versa) så det är det starkt men det ligger en stor hund begraven. Han verkar använda de termer som ger det största bidragen (2:a ordningens polynom och 20 resp. 60 års komponenterna) identifierade på hela intervallet, och korsvaliderar enbart 9 och 10 års komponenterna. Sen använder han ett första ordningens polynom som han mycket löst resonerar sig fram till för prediktionen till 2100! 
    Nej, denna artikel är blaskig och fäller sannerligen inte IPCCs prognoser.
    Sen är det ju allmänt helt fel att man får en lägre temperaturtrend genom att lägga till några sinustermer i sin kurvanpassning (jag antar här att periodtiden  för den mest lågfrekventa termen är kortare än det intervall man tar sin trend över och att man inte körsbärsplockar de år man räknar trenden mellan, det är dock riktigt att för åren 1970 – 2000 så minskar sinustermerna trenden).
    Intressant är det dock med 60 och 20 års perioderna, låt oss hoppas att dessa beaktas av mer seriösa modellerare också,  om de nu inte redan har gjort det.

    AGW teorin krossas sannerligen inte av denna artikel, snarare stärks den eftersom sinuskomponenterna lätt förklarar att temperaturökningen varit något mindre det sista decenniet. 
    Tänk att det blir precis tvärtom ibland :-)
    Avslutningsvis Håkan Sjögren #18, om solen vill ha tillbaks den hundring den investerat så måste väl jorden jobba upp temperaturen så att den kan amortera mer än en hundring (nån snor ju 2,50 på vägen)?

  39. 41
    pekke

    OT
    Lite roliga mail från Tom Nelsons blog.
     
     Email 3282, July 2006, Olga Solomina to Keith Briffa: ”I am getting more and more concern about our statement that the Early Holocene was cool in the tropics – this paper shows that it was, actually, warm – ice core evidences+glaciers were smaller than now in the tropical Andes”
     
    Så det var lika varmt på södra halvklotet under tidigare Holocene ?
     
    Email 3265, June 2003: Climate realist Chris de Freitas: ”North American geologists repeatedly assert that the 19th century was the coldest century in North America since the LGM. To that extent, showing temperature increase since then is not unlike a mutual fund salesmen showing expected rate of return from a market bottom – not precisely false, but rather in the realm of sleight-of- hand”
     
    Stigande trender har visst bäst effekt om de börjar på en bottennivå !

  40. 42
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Stickan #40

    ‘Den begravda hunden’ du talar om ligger inte så djupt. Det må gälla den figur jag citerade, men om du också läser i avsnitt 3 (sid 9), så finner du beträffande ett annat arbete av Scafetta (2011b):

    ”..a harmonic model with aura/astronomical cycles with periods of 9.1, 10.5, 20, 30 and 60 years calibrated during the period 1850-1950 is able to carefully reconstruct the decadal and multidecadal oscillations of the temperature records since 1950. ” Och sedan vice versa …

    Han säger också (som Engelbrecht #1) ”This property is what distinguishes a mere curve fitting exercise from a valid empirical dynamical model of a physical system”

    När du skriver ” allmänt helt fel att man får en lägre temperaturtrend genom att lägga till några sinustermer i sin kurvanpassning” så förutsätter du att temperaturdata omfattar många perioder à 60 år – och så är inte fallet. Betrakta Phil Jones figure ovan så inser du att att en rät linje genom dessa oscillationer får ”för stor” lutning. Akasofu var tidig med att  geometriskt visa hur vårdslös linjäranpassning av den periodiska temperaturkurvan leder fel.

    Vänliga hälsningar

    C-G

  41. 43
    Thomas

    Ribbing #42, det finns så många periodiciteter att prova så länge man slipper komma med fysiska argument för varför de är så relevanta. Ta bara Jupiter där man har att välja på att ta dess omloppstid runt solen eller dess läge relativt jorden. På motsvarande sätt får man två möjliga frekvenser för alla andra planeter. Sen kan man tänka sig att Jupiters och Saturnus läge i förhållande till varandra ger en effekt.  Månen har diverse cykler förutom den vanliga månadscykeln osv.
     
    Det är bara prova sig fram tills man hittar några kurvor som med anpassning av fas och amplitud fungerar på temperaturkurvan, och det är mer eller mindre oundvikligt att det går att hitta en lämplig kombination.

  42. 44
    Ingemar Nordin

    Thomas #43,

    Ojdå, Thomas och jag på samma linje här …

    Då måste jag ha tänkt fel någonstans :-)

  43. 45
    Stickan

    #42 C-G:

    I den senaste artikeln ägnar Scafetta sig till 95% åt curve-fitting och sen predikterar han framtiden baserat på ett mycket löst resonemang. Läser man abstract ser det ut som att han validerar alla harmonics och inte bara de två minst viktiga.

    Mycket tveksamt anser jag, men de politiskt drivna debattörerna (som många här på TCS) nöjer sig väl oftast med att läsa en sammanfattning och struntar i om det är rätt eller fel bara det stödjer deras konspiratoriska idéer :-)

    Det är möjligt att han gjort bättre valideringar i tidigare arbeten men hur som helst ändrar inte hans sinustermer något gällande AGW-teorin. Som jag sagt tidigare så stärks den enbart eftersom dessa periodiska svängningar förklarar den minskning av uppvärmning vi sett under senaste decenniet.

    Gällande trendskattning så förutsätter jag det jag skrev tidigare, tror man att det finns periodiska förlopp av annan källa än uppvärmningstrenden så får man se till att man inte skattar trenden från ett minima till ett maximai det periodiska förloppet (eller vice versa).

    Mvh / Stig 

  44. 46
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Tomas #43

    Jag skrev uttryckligen att det gäller solens, Saturnus och Jupiters inbördes positioner och det är ganska självklart det fysiskt relevanta. De individuella perioderna bör rimligen vara ovidkommande.

    Överhuvud taget tycker jag att Ingmar, Stickan och Tomas med eller utan avsikt har undgått att uppfatta att Scafetta har fysikaliskt-astronomiska argument för de peridiciteter han har funnit empiriskt i klimatvariationerna. Han finner också att 20- och 60-årscyklerna har samma origo i fasanpassningen, dvs samma startår. Det tyder på ett gemensamt ursprung.

    Stickan #42

    Jag känner mig inte träffad av endera tolkningen av ditt tvetydiga epitet ”de politiskt drivna debattörerna”! Och när nu Ingemar står på din sida blir det ännu fånigare med detta etikettklistrande

    Läs om texten, så inser du att Scafettas trend är en oberoende, adderad funktion – inte en linjal mellan extrempunkter.

    Det mycket konstigt det du påstår att den harmoniska anpassningen stärker AGW-hypotesen! Är vi nu överens om att den bättre förklarar avplaningen i temperaturutvecklingen efter år 2000? Dvs, bättre än diverse ad hoc’s som hittills presenterats. Då har detta som konsekvens att trenden är mycket lägre än vad AGW och IPCC hittills förutsagt. För att nu inte tala om senare tids larm att det går ännu fortare.

    Och det blir som sagt helt klart att CO2-halten INTE dominerar eller dominerat temperaturutvecklingen sedan 1900!

    Vilka AGW-anhängare mer än du välkomnar dessa insikter? 

    Till slut en försonlig tank till er alla tre. Jag kan förstå att ni får dåliga vibbar (=”disharmoninska svängningar”) när någon söker astronomiska förklaringar till händelser på jorden. Det har en dålig historia alltifrån tyranners stjärntydare till veckotidningars horoskop!

    Likväl – det finns ”bra historier” också. Scafetta nämner som sagt Kelvins detaljerade beräkningar för tidvattnet. Douglass finner att en av hans variationer är synkroniserad med ENSO – det är ett argument för astronomiskt orsakad klimatvariation. ENSO brukar kallas ”intern variabilitet” – och inte förklaras alls! 

    Hälsningar

    C-G

Kommentarer inaktiverade.