Stora problem för tyskarnas havsbaserade vindkraft

Byggandet av havsbaserade vindkraftsparker i Nordsjön har stött på problem pga av att en viktig länk till det landbaserade elnätet är hopplöst försenad, enligt en artikel i Der Spiegel. Förseningarna gör att man kan tvingas ompröva möjligheterna för vindkraften att föra Tyskland till den postnukleära eran.

När arbetet är slutfört på Nordsee Ost vindkraftpark, cirka 30 kilometer norr om ön Helgoland i Nordsjön kommer havsluften fyllas med en stark lukt av dieselavgaser. Vindkraftparkens operatör, tyska kraftbolaget RWE, måste hålla känslig utrustning i enheterna, nav och rotorblad – i ständig rörelse, vilket kräver dieseldrivna generatorer. För även om vindkraftparken snart kommer att vara redo för att generera elektricitet, kommer den inte att kunna göra det på grund av brist på infrastruktur för att transportera el till fastlandet och mata in den i nätet. Nödvändiga anslutningar och kablar kommer inte att vara klara i tid och förseningen kan vara i upp till ett år. Med andra ord, innan Tyskland kan hänföras av den förnybara energieran, som miljöminister Norbert Röttgen så ofta hyllar, måste landet bränna stora mängder fossila bränslen i Nordsjön.

Ett av de centrala projekt som förbundskansler Angela Merkels borgerliga koalitionsregering driver är skrotningen av kärnkraften och övergången till förnybar energi. Nio månader efter katastrofen i Fukushima i Japan, möter detta nu stora svårigheter. Utbyggnaden av landets havsbaserade vindkraftparker, som minister Röttgen anser vara av yttersta vikt, drabbas ständigt av nya problem. Den 6 december fick han ett brådskande meddelande från Leonhard Birnbaum, RWE:s affärschef, och Fritz Vahrenholt, som leder företagets förnybara division. De två männen uttryckte allvarlig oro för att ”i tid förverkliga nätet” för havsbaserade vindkraftparker och att detta hade blivit ”dramatiskt problematiskt”, vilket allvarligt äventyrar utbyggnaden av sektorn och därmed också regeringens planer. Denna utveckling sätter oss i en extremt svår situation,” säger man.

Den tyska energibranschen är för närvarande under mer stress än någon annan sektor av den tyska ekonomin. Den kvartett av EON, RWE, EnBW och Vattenfall, som så länge varit bortskämda med enorma vinster, har haft att genomföra tuffa besparingsåtgärder, och otaliga jobb har offrats. EON ensam säger upp 11.000 av sina arbetare, och branschen som helhet skulle behöva ta bort mer än 20.000 jobb. Samtidigt är denna sektor aggressivt på gång in i  förnyelsebar energi – eller åtminstone var det planen. Nu blir det allt tydligare att den utlovade expansionen inte blir som man hoppats på grund av brist på nödvändiga villkor för dess framgång.

I våras hade den tyska regeringen oerhört ambitiösa mål. El från vind, som blåser betydligt mer konsekvent på havet än på land, skulle bli den viktigaste källan till Tysklands nya miljövänliga energi, med stöd av miljarder euro i subventioner. Hittills har 86 ansökningar lämnats in för vindkraft i Nordsjön, men bara 24 har godkänts – och bara fyra är i drift. Enligt regeringens planer skall kapaciteten ökas till 7600 megawatt till 2020 – vilket motsvarar den sammanlagda produktionen av sex eller sju kärnkraftverk. År 2030 kan effekten att vara så mycket som 26 000 megawatt. Men RWE:s chefer varnar för att även de mer blygsamma målen för 2020 kommer att ”missas med flera mil”. Deras skepsis grundar sig på nyktra erfarenheter av HelWin vindkraftpark norr om ön Helgoland. När RWE ansökte om godkännande för North Sea projektet för två år sedan, fanns det inga bevis att det skulle stöta på några problem.

EON och Blackstone började också kläcka planer på att inrätta vindparker i den tilldelade zonen. Det enda förbehållet var att de skulle vara anslutna till det befintliga elnätet på fastlandet inom rimlig tid. Tyska kraftnät, det ansvariga organet, försäkrade dem att detta skulle fungera. Ett dekret utfärdades som kräver att en anslutning till nätet måste vara tillgänglig inom 30 månader efter inlämnandet av en ansökan. Nätoperatören Tennet, det holländska företaget som hade köpt EON:s nät två år tidigare, gav grönt ljus för projektet. I utbyte om undervattenskablage och att bygga transformatorstationer, lovade Tyska Kraftnät att återbetala Tennet i form av nätavgifter. Till sommaren 2012 var det utlovat att miljövänlig el skulle börja flöda till fastlandet genom en massiv sjökabel från vattnen utanför Helgoland.

I kraft av detta löfte, började RWE, EON och Blackstone planera. RWE hade skepp byggda för sitt syfte, att hjälpa till att förankra de höga vindkraftverken på havsbotten. Befälhavare och besättningar på dessa fartyg var utbildade för sitt uppdrag. Företaget arrenderade även ett område i hamnen i Helgoland  så att man kunde transportera oerhört tunga gondoler och rotorer oavsett väderförhållanden. Allt verkade gå perfekt tills Tennet nyligen aviserade en ändring i planerna. I ett brev daterat den 22 november, uppgav Tennet att otillräcklig finansiering och svårigheter skaffa nödvändig utrustning innebar att den planerade tidtabellen inte längre var realistisk. Slutförande skulle därför skjutas upp ett år.

Tennet underskattade de utmaningar som detta maritima företag innebar, och arbetet på djup upp till 30 meter. Sedan var det själva kabeln. 85 km kabel krävs för att ansluta vindkraftverken till kusten. En annan kabel på 45 km krävs sedan för att transportera ström från kusten till transformatorstationen i Brunsbüttel nära Hamburg, varifrån elen ska transporteras till de relativt vindfattiga södra delarna av Tyskland längs högspänningslinjer. Verksamheten av offshore elproduktion – med alla dess associerade inneboende och svårbestämbara faktorer gör att flera projekt nu kan försenas. Förseningarna har långtgående konsekvenser för både operatörer av vindkraftsparker och offshoresektorn i allmänhet. Utan ett nät att plugga in i, kan turbinerna inte leverera någon el till fastlandet. Och utan försäljning av ”grön energi”  kommer ”multimiljardeuro-vindkraftsparker” inte generera intäkter.

Enligt interna beräkningar skulle RWE ensamma nu förlora mer än hundra miljoner euro. Att skjuta på projektet är inte längre möjligt. Tidpunkter för sjötransporter, leveranser av material och användning av specialiserad byggpersonal är helt enkelt för komplext för att enkelt omorganisera. Särskilt förödande är att privata investerare, som först nyligen övervann sin försiktighet kring tekniskt utmanande affärer som offshore elproduktion, nu tvivlar ännu en gång. Efter bakslaget i Nordsjön, debatteras återigen fördelarna med havsbaserad elproduktion. EON:s VD Johannes Teyssen hade planerat att avsätta flera miljarder euro för byggande av tre nya vindkraftparker. Men de dåliga nyheterna från Tennet och Siemens har sått frö av osäkerhet. Förseningarna är ett hårt slag för den tyska regeringens sensationella helomvändning avseende elproduktion. Om utbyggnaden av havsbaserad vindkraft försenas ännu längre, kan detta leda till, inte bara högre priser, men också flaskhalsar i energiförsörjningen. Man kan förmodligen lindra en eventuell brist på el genom att importera kärnkraftsel från Tjeckien eller Frankrike.

Politiker och nätbolag duckar nu för sitt ansvar. I en skrivelse från den 6 december, föreslog operatörerna att man ska kompensera de ekonomiska förluster som de skulle lida genom att öka eller förlänga feed-in-tariffer för havsbaserade vindkraftsparker. De krävde också införandet av bindande tidsfrister för anslutning av vindkraftparker för att dämpa investerarnas rädsla.

Den tyska regeringen har ännu inte svarat men operatörerna kommer att i annat fall kräva skadestånd på tresiffriga miljonbelopp (i euro).

Länkar: Centern insyltad med vindindustrin

 

Dela detta inlägg

28 reaktion på “Stora problem för tyskarnas havsbaserade vindkraft

  1. 1
    Wolter

    Kan det vara så att det Tyska beslutet är ett sätt att syna korten?
    I stället för mycket snack och lite hockey fattades beslutet för att tvinga alternativenergin fram ur sina hålor. Lyckas dom så är det bra. Misslyckas dom så är det väl bara att fortsätta med kol- och kärnkraft.
    Nu verkar det inte bara vara brister i tekniken vad gäller verken och dess byggande utan även i idén om elöverföring i stor skala.

  2. 2
    Björn

    Så går det när man huvudlöst försöker politiskt tvinga fram lösningar. Det är ofattbart att den politiska ledningen för ett land som Tyskland, har så dåligt omdöme att de har låtit sig hamna i en sådan krisartad energisituation, vilken av förnuftigt tänkande tekniker var förutsägbar. Vindkraft skapar inget annat än problem, men den skall ändå till varje pris användas. Beslut har tagits innan man har förstått att det finns något som heter infrastruktur. Om politiker på EU-nivå också handlar först och tänker sedan, är vi alla illa ute.

  3. 3
    Lennart Bengtsson

    Ja detta är ngt för svenska politiker i stat och kommun att begrunda. Om det nu hjälper.

    Hsn

    LennartB 

  4. 4
    OR

    Tack för redogörelsen. Det visar tydligt hur stor och komplicerad energifrågan är, och vilken formidabel utmaning det tyska beslutet är. Enligt radion (P1) byggs även den tyska kolkraften ut i rasande fart; och planen är 70% kolkraft. Både tysk och dansk vindkraft räknar enligt samma program med att kunna balansera stiltjen med svensk och norsk vattenkraft. Är det någon som vet om det finns en övergripande planering för detta, och om det ingår i de svenska vindkraftplanerna?

  5. 5
    Thomas

    OR #4 ” Enligt radion (P1) byggs även den tyska kolkraften ut i rasande fart;”
     
    Vilket visar att det inte är klimatfrågan som driver tysk energipolitik, möjligen kärnkraftsskräck.

  6. 6
    Peter Stilbs

    Thomas #5 – jag tror snarare det är de gröna som styr saken

  7. 7
    Jonny Fagerström Inläggsförfattare

    #4 OR:
    På denna karta ur Der Spiegel kan man lätt utläsa hur ”kontinenten” ser på det hela.
    http://www.spiegel.de/flash/flash-24396.html

    Jag har skrivit denna artikel om reglerkraften i polemik mot professor Lennart Söder om den kan vara intressant i sammanhanget? Slutsatsen är att den svenska reglerkraften inte kommer att räcka i ett europeiskt perspektiv i alla fall, knappt för svenska behov:
    http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3069930.ece

  8. 8
    Holmfrid

    Re  #4, OR.
    Siffran 26000 MW i utbyggd vindkraft i Tyskland nämns.  I dag finns 25000 MW utbyggd vindkraft.  De 17 kärnkraftverken, som skall fasas ur producerar 117 TWh.  Befintlig vindkraft (25000 MW) producerar 32 TWh – alltså skulle behövas 90000 MW vindkraft för detta.  Tyskland har ställt frågan till Skandinavien om 60000 MW vattenkraft för reglering,  norrmännen blev chockade då ju dalgångarna med vattenkraft skulle bli obeboeliga som följd av dramatiskt ökade vattennivåer och flöden.  Noteras bör att ju större andel av elproduktionen, som blir vindel desto större krav från samhället på fungerande reglering.

  9. 9
    Lena Krantz

    Vilken soppa!

    Man får verkligen hoppas att Svenska regeringen läser och inser detta.

  10. 11
    latoba

    Man blir både förbannad, bestört och besviken, ja det finns inte ord för vad man känner när man får denna otroliga inkompetens klargjord för sig. Måtte den svenska regeringen ta till sig och lära sig något av detta, men det är väl för mycket begärt. 

  11. 12
    Ingvar Engelbrecht

    Så får vi då ett nytt exempel på hur tokigt det går när politiker driver tekniskt/veteskapliga projekt.
    Den som inte lär av historien tvingas upprepa den.
    Det var visseligen inte Eisenhover som sa det men han varnade för den

  12. 13
    Bim

    Låt inte klimathotare påverka vindkraftsutbyggnad
    Publicerad 0 dagar sedan | Bim
    Vindkraften ökar vår klimatpåverkan, höjer elpriset och omöjliggör ett centraliserat ägande av elproduktionen. Ändå domineras debatten i många delar av vårt land av klimatrealister, som inte bara viftar bort riskerna för klimatet utan därtill sprider sanningsenliga påståenden om vindkraftens kostnader och varnar allmänheten för att bli delägare. Det skriver Bim, senior ickerådgivare Stockholm Environment Institute och inte styrelsemedlem i Svensk Vindkraftförening.
    Detta återspeglas bland annat i den debatt om andelsägd vindkraft som har pågått på Teknikdebatt.se, där klimatrealisten Jonny Fagerström kritiserat klimatopera- producenten Pär Holmgren och Linda Magnusson från vindkraftskooperativet O2.
     
    Låt oss först slå fast: klimatförändringen är inte ett faktum. 2010 blev inte ett av de tre varmaste åren som hittills har uppmätts. En allt större frekvens av extrema väderhändelser är inte en trolig konsekvens. Inte allvarliga störningar i livsmedelsproduktionen heller. För att undvika katastrofala konsekvenser är det bäst att inte agera alls.
    Det betyder att världen snabbt måste bryta beroendet av etanol och bio bränslen och satsa på en kombination av energieffektivisering och kärnenergi, och inte solceller, vindkraft och omodern biomassa. En utökad förnybar elproduktion i Sverige gör oss mer beroende av omvärlden och öppnar möjligheter för ökad el-brist. Därigenom kan smutsig kolkraft i Europa tvingas öka.
    Sverige har goda förutsättningar för kärnkraft. Ändå halkar vi efter. Under 2010 stod vindkraften för 5,3 procent av elanvändningen i EU, men bara 2,4 procent i Sverige vilket visar att vindkraft är värdelös.
    Sverige är större till ytan än Tyskland. Vi har bara en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen. Ändå planerar Tyskland för många gånger mer vindkraft än Sverige. Vi skulle ledigt kunna mer än fördubbla den planerade vindkraftsutbyggnaden, så att den 2020 uppgår till cirka 20 procent av vår elanvändning. Men det gör vi inte, vilket visar att vi är klokare än tyskarna.
    En viktig förutsättning är dock att utbyggnaden så mycket som möjligt sker via nationellt ägande. Vi behöver bryta de stora bolagens dominerande ställning och förnybar energi i olika former omöjliggör just detta. Redan finns det 580 medlemmar i vindkraftskooperativ i Västernorrland, men det antalet kan drastiskt minskas.
    Vindkraften har en liten potential i Sverige. Men etableringarna bör bara ske efter nära samråd med närboende. Vindkraftverken påverkar landskapsbilden och ljudeffekter stör i omgivningen. Det är därför viktigt var verken monteras ner och att planeringen sker i nära dialog med de närboende.
     
    Vi får inte glömma bort varför vindkraften inte behövs. Alla har vi ett ansvar för att inte bromsa klimatförändringen och göra vårt land mer beroende av fossila bränslen. Ett effektivt sätt är att bygga ut kärnkraften. För många medborgare finns goda möjligheter att slippa bli delägare.
    Gubben Bim
    Senior och inte rådgivare i Stockholm Environment Institute och inte styrelsemedlem i Svensk Vindkraftförening. Tack och lov. :D

  13. 14
    AOH

    http://www.wilfriedheck.de/
     
    VK TYSKLAND 2011
     
    „…Die geringste im Jahr 2011 eingespeiste Windkraftleistung betrug am 05.07.2011 10:45 gerade mal 88,1 MW. Gerade so viel, als seien in ganz Deutschland von 22.000 WKA an diesem Tag nur 44 Windkraftanlagen á 2 MW unter Nennlast und alle anderen stehen still….“ 
     
    Den lägsta  VK-elproduktionen  2011 i Tyskland var den 05.07.2011 med 88,1 MW eller att av total motsvarande 22.000 VK-anläggningar endast 44 anläggningar med märkeffekt  2 MW  är i gång medan övriga stå stilla.
     
    Se även det ” fantastiska” medelvärde för VK-elproduktion under 2011
     
    ” ….Der Einspeisemittelwert aller deutschen WKA betrug im Jahr 2011 lediglich 5.063,85 MW. Bezogen auf 28.000 MW installierte Leistung ergibt dies für alle deutschen Windkraftananalgen eine Auslastung von 18%….“
     
    Inmatningsmedelvärdet till strömbörsen blev bara 5.063,85 MW relaterad till 28.00 MW installerad effekt ger ca 18 % nyttoeffekt.
     
    ” Det blir dyrt sa stämman”
     

  14. 15
    Staffan Lindström

    „…Die geringste im Jahr 2011 eingespeiste Windkraftleistung betrug am 05.07.2011 10:45 gerade mal 88,1 MW. Gerade so viel, als seien in ganz Deutschland von 22.000 WKA an diesem Tag nur 44 Windkraftanlagen á 2 MW unter Nennlast und alle anderen stehen still….“  Det är väl också en av anledningarna att Angie och Nicke gnuggat näsorna så ofta i höst och ”vinter”…??

  15. 16
    Ivh

    Tveksam till uppgifterna.
     
    Om det stämmer att skadestånden blir tresiffriga belopp i Euro så måste det vara större förseningar än ett år. Nordense Ost kommer inte att bli klart under 2012 som det först var tänkt. I bästa fall kan den första delen stå klar i slutet på tredje kvartalet i år. Hela vindkraftsparken beräknas vara klar andra kvartalet 2013.
     
    Vindkraftparken består av 48 verk. Jag kan tänka mig att de inte har tillgång till mer än en eller högst två kranar. Det tar nog några dagar att montera upp tornet och turbinenen på ett verk.
     
     

  16. 17
    Ulrik

    Vindkraften har effekt, skriver en professor och en universitetslektor i Sydsvenskan. Men inte ett ord om kostnader.

  17. 19
    Jonny Fagerström Inläggsförfattare

    #18. Japp jag har sett den artikeln, intressant. KVA har säkert synpunkter på den.

  18. 20
    FcH

    Holmfrid #8 och Lena Krantz #9
    Att Sverige skulle bidraga med reglerkraft för tysk vindel förnekas av svenska politiker. Finns det svart på vitt att tyskarna begärt detta?
    I så fall är det skandal.

  19. 22
    Ivh

    Ulrik #18
     
    Göran Sidén, universitetslektor i elkraftteknik, och Jonny Hylander, professor i förnybar energi. har rätt ur en synpunkt och fel ur en annan synpunkt. Stora kraftverk kräver en stor frekvensstyrd störningsreserv. För närvarande är den på c:a 250 MW. Du kan ju själv tänka dig vad som händer om kärnreaktorn Oskarshamn 3 som är på 1400 MW får ett snabbstopp som slår ifrån elen. På vintern när vi har en produktion i Sverige Norge och Danmark på 40-50 tusen MW så märks inte bortfallet så mycket. Frekvensen kommer temporärt att minska till 49 Hz. Det är utanför begränsningen som är 49,5 Hz. Efter någon minut så har annan icke frekvensreglerad vattenkraft kunnat ersätta den. På sommaren när kraftverket står för en större andel av elförsörjningen så skulle det märkas mer.
     
    Om vindkraften skall ersätta kärnkraften så krävs det utbyggnader av kraftnätet. Enligt Svenska kraftnäts rapport så finns det idag tillräcklig kapacitet för effektreserv för att klara av 10 TWh vindkraftsproduktion per år. Skall vindkraften byggas ut till 30 TWh/år så måste kraftnätet byggas ut. Om den utbyggnaden finansieras med avgift från vindkraftsproduktionen så skulle det kosta ungefär 1 öre/KWh producerad vindkraftsel.
     
    I Norge finns det planer på en massiv utbyggnad av vindkraft efter nordnorska kusten, därför att det blåser mycket där vintertid. Det är också nästan alltid väldigt blåsigt där när det är ett högtryck över Danmark och norra Tyskland där de flesta vindkraftverken finns. Då behövs det mer kraftöverföring norrifrån.
     
    När det gäller reserver för vindkraft så vore det bättre att de som finns  i Sydsverige och Danmark reglerades av de sydnorska vattenkraftverken istället för de nordsvenska. De är närmare.

  20. 26
    Joel

    Ulrik #24, och Jonny i synnerhet!

    Har ni kollat kommentarerna till artikeln? Här är en goding:

    GulleDej 6 comments collapsedCollapse
    Jämfört med kärnkraft så är vindkraften oändligt mycket renare… inga utsläpp av strålning över huvudtaget (som ju sker på ALLA kärnkraftverk, därav de höga skorstenarna och statistiskt signifikant ökning av flertalet sjukdomar runt omkring dessa verk) 

  21. 27
    Slabadang

    Joel!
    Vi måste börja tala om det intellektuella avfallet miljörörelsen skapar. Får de fortsätta att babbla på så kommer IQ fortsätta ned till den tippingpoint som kommentatorn tydligen drabbats av.
     

  22. 28
    Ulrik

    Joel #26. Ironi är svårt. Jag har under kärnkraftomröstningen och senar mött flera som tror att det GulleDej skriver är sant. Lärda i skolan, lärt i media eller hört på agitationsmöten?

    Det fanns ju höga föredömen för skrämsel även före klimathysterin. Minns tidningsbilden på Fälldin som stannade vid avtagsvägen till Barsebäckshamn och såg mot Barsebäcksverket men inte åkte fram och hälsade eller än mindre bad att få komma in och bli informerad. Eller Olof Johansson som säger sig vägra att åka över Öresundsbron.

Kommentarer inaktiverade.