Cryosphere Today

 

Jag följer isutvecklingen i Arktis i stort sett dagligen från lite olika sajter som ex The Cryosphere Today. Ovanstående lite spännande notering vill jag göra er uppmärksamma på. Bilden till vänster är från 2/12 2007 och den till höger från 2/12 2011. Utbredningen är i stort sett densamma men det var en betydligt mindre del av isutbredningen som innehöll ca 100 %  is 2007 än vad det är nu, 2011.

Snötäcket är också större i år än 2007 förutom i vår lilla del av världen.

 

Dela detta inlägg

43 reaktion på “Cryosphere Today

  1. 1
    Olaus Petri

    Lena, det är mycket rutten is i år. Det duger inte för räven att raska på.

    Har du sett något om tjockleken? 

  2. 2
    Thomas

    Vad en sådan där bild framförallt visar är varför det är så små variationer i ismängd vintertid i Arktis: istäcket når land överallt utom i Nordatlanten och Berings sund. Det är bara där man får några variationer år från år.

  3. 3
    Labbibia

    Thomas.
    Och vad kan det komma sig tro?

    Är det den hiskeliga globala uppvärmningen som gör sig gällande, eller är det frågan om naturliga variationer beroende på vindar, havsströmmar och dylikt?

  4. 6
    bom

    Och Sveriges Katastrofradio P1 tuggar på så fradgan rinner ur mungiporna. Våra kärnkraftverk hotas nu av virvelstormar som kommer att bli mycket vanligare. De slungar in ”tunga saker” i kontrollrummen och slår sönder ”elektroniken” och vips har vi ett eget Fukushima. Allt allt allt är koldioxidens fel och vi måste skämmas och vara livrädda. Miljöpartiets gamla språkrör Peter E verkar dock numera mest syssla med att via hovräkenskaperna få tips om vilka porrklubbar som kan vara intressanta? Snart är det dock vinterdagjämning och vi går sedan mot ljusare tider. Då kanske radiojournalistkåren kan få till några mer uppiggande ämnen att mata oss med. Man kanske skulle skicka en Piggelin till Ergon et consortes? :-)

  5. 7
    charlie

    LBt #5
    Ska den begrundas som ännu ett avskräckande exempel på hur man INTE ska skarva data som är uppmätta på olika sätt. I detta fall något proxy-data med stor felmarginal och låg tidsupplösning som skarvas med data från satellitmätningar(?) på slutet.

  6. 8
    pekke

    Ytterligare en bild över iskoncentrationen i Arktis.
    http://www7320.nrlssc.navy.mil/hycomARC/navo/arcticicennowcast.gif
     
    Isdrift, som naturligtvis är beroende av vind, havsströmmar, kustlinje och öppna havsytor.
    http://www7320.nrlssc.navy.mil/hycomARC/navo/arcticicespddrfnowcast.gif
     
    Isutbredning enl. Arctic Roos:
    http://arctic-roos.org/observations/satellite-data/sea-ice/observation_images/ssmi1_ice_ext.png
     
    LBt, kan du inte fixa en graf över havsisen för 5 000 – 9 000 år sedan, när det tydligen var 2 – 3 grader varmare här i Norden och ekar växte långt upp i Norrland ?
    Enligt en studie som kom i år var det ovanligt med havsis sommartid i Arktis då.

  7. 10
    Björn

    Det är intressant att notera att iskoncentrationen har ökat på och kring centrala Nordpolen. Det går inte längre att förfalska verkligheten genom att fotografera isbjörnar på isflak och kalvande isberg, för satelliterna ser allt.

    Att packa snö till istäcken tar lång tid. Enligt SKB: s skrift ”Istiderna som kommer”, har istäcket återigen nått Skandinavien och dess maximala höjd beräknas bli kring vår ostkust om ca 60 000 år. Det kalkyleras med ca tre kilometer is över det som idag är Stockholm. När nedräkningen börjar är inte helt klart, men det kommer med tiden mycket nederbörd i form av snö som inte smälter bort under sommarperioderna. I ljuset av detta är det korkat att tala om CO2 som ett hot mot mänskligheten.
     
     

  8. 11
    pekke

    LBt #9
    Vad jag ser i den grafen är att klimatet var varmare för 2 000 till 10 000 år sedan och en lättare nedkylning har skett de senaste 2 000 åren.
    Hur stor 1900-talets uppvärmning är jämfört med 10 000 år proxydata vet vi inte eftersom inga riktiga kalibreringar går att göra mot moderna temperaturmätningar på data som är upp till 10 000 år.
     
    Jag håller sedan med charlie #7 att man inte får blanda proxydata med faktiska uppmäta temperaturer eller liknande värden från modern tid.

  9. 12
    Jan-Erik S.

    Varning!
    Nu kanske extrema väderhändelser som tromber medförande tunga föremål skada kärnkraftverken!
    Dessutom så kan isstormar skada känslig elektronik så att en härdsmälta kan ske. 
    Allt enligt ekot 11.00 och orsaken är naturligtvis klimatförändringen.
    Vet inte vad man ska säga.
    Jag blir helt enkelt förstummad.
    Finns det inga gränser för galenskaperna? 
       

  10. 13
    Labbibia

    Jan-Erik S. # 12

    Nej, tydligen inte….. :-(

    Undrar hur stor sannolikheten är för ett sådant scenario, jämfört med risken för att ett störtande trafikflygplan ska råka träffa, och allvarligt skada, något av våra kkv?

  11. 14
    Ulrik

    Jan-Erik S. #12

    Det torde vara Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som ligger bakom och där glöggyra redaktioner hämtar sina godbitar. Det kommer säkert mera.

    https://www.msb.se/sv/Start1/Nyheter-fran-MSB/Nyheter/24-riskomraden-for-svensk-krisberedskap/

    Det var väl MSBs Generaldirektör Helena Lindberg som för en tid sedan skrev en debattartikel i någon tidning om klimathotet i u-länder ur ett genusperspektiv eller hur det nu var. Tack och lov har jag redan glömt eländet. Kvar finns bara en djup misstro mot MSB.

  12. 16
    Ingvar Engelbrecht

    Fullständig panik. Korthuset rasar. Man springer hit och dit och lappar. Bara att prata om att isstormar kan skada känslig elektronik så att en härdsmälta kan inträffa är ju vimsigt pladder.  Eller medveten strategi för att skrämmas. Makabert skådespel.

  13. 17
    pekke

    Thomas #15
    Vi har inte den typen av vädersystem/fenomen som de har i Nordamerika där flera olika fronter kan kollidera och skapa våldsamma åskväder, tornados och isstormar.
     

  14. 18
    Thomas

    pekke 1921 hade vi en isstorm över Sverige så visst kan de inträffa även här.

  15. 21
    Åke N

    Det mest extrema väder var för ca 10 år sen, tror det var i början av november. Åkte från Ånge med en halv älg i skuffen och husvagn efter. Temperaturen var -8. Strax efter jag lämnat Ånge började det ösregna utan att temperaturen steg. Fick sakta ner till 20-30 km/tim. Regnet frös direkt när det kom i kontakt med vägbanan och även bilen. Fick stanna varannan km för att hacka loss isen från bilen. Jag hade dubbfria vinterdäck så i uppförsbackarna fick kolla efter nån grussträng att köra på. Det var nog ren tur att allt avlöpte väl. Så nog kan freezing-rain förekomma även här.

  16. 22
    Åke N

    Peter, när jag ser dina bilder så var nog inte min upplevelse lika extrem.

  17. 23
    pekke

    Thomas # 18
    Skillnaden är att det är ovanligt här i Norden jämfört med Nordamerika.
    1921 är ganska länge sedan va ?
    Där i mot kan vi ju få underkylt regn när temperaturen pendlar runt nollan, men det brukar bli ganska lokalt jämfört med Kanada och USA där det kan röra sig om flera delstater.

  18. 25
    Jan Lindblom

    #19

    Nja Peter, Söder om Wilhelmina början av juli 2001 så var haglen något större än 5 krona efter en tromb. Så det kan nog även bli upp till 5 centimeter. Jag var glad att vi inte åkte in i den tromben med vår då split nya bil. Mig veterligen så är hagel av denna storlek inget direkt unikt norröver. Något liknande rapporterades i Haparandabladet 1979 när jag låg  lumpen i Boden.

  19. 26
    tty

    LBt #9

    Enligt inlägget du länkade till började den nuvarande ”klimatanomalin” för 100-200 år sedan, och kan då rimligen inte ha orsakats av ökad klodioxidhalt, eftersom den ökningen inte började förrän på 1950-talet.

  20. 27
    Jan-Erik S.

    Thomas #15:
    Att du inte ger Dig!
    Anser du även att dessa relativt vanliga isstormar direkt eller indirekt kan slå ut elektroniken i kkv och i dess förlängning orsaka härdsmälta???
    Det var vad de sa på 11-nyheterna.   

  21. 28
    tty

    Nej, extrema isstormar typ mellanvästern i USA kan inte inträffa i Sverige. Vår geografi är fel. Det i alla avseenden våldsamma vädret i mellanvästern beror på att det är den enda platsen i Världen där man har ett sammanhängande lågland från Norra Ishavet och ett tropiskt hav, och där arktisk luft och fuktig tropisk luft alltså kan kollidera. Överallt annars finns det bergskedjor emellan som ”avfuktar” luftmassorna och därmed tar bort den mesta energin.

    De väderomslag som kan inträffa där måste upplevas för att man skall tro på dem. Jag har själv varit med om att temperaturen sjönk 20 grader på några minuter (från 25 till 5 plusgrader), och det var ingalunda något rekord.

  22. 29
    Lars Jonsson

    Ett speciellt fenomen inträffar kring de stora sjöarna som jag själv varit med om, på några få timmar  föll ca 1 meter snö och motorvägen bara stannade, varenda bil fick stanna och militären fick skicka ut bandvagnar för att rädda barnfamiljer etc – ganska ruskigt. Vi fick tränga ihop oss och köra värme i bilarna tills man slutllgen gav upp och pulsade i snön någon km till ”räddningen”, ett motell där man fick sova på madrasser.
    Se för övrigt på isbilden som Lena visar. I april 2008 skiftade PDO från sin varma till kalla fas. Detta syns på bilderna då specifikt Tjutkcher havet var isfritt under perioden i mitten av 2000-talet, men blev kallare under perioden därefter.
     

  23. 30
    Peter Stilbs

    Jan #25 – jag såg en grön sportbil med utländska skyltar parkerad vid KTH för några somrar sedan. Den såg ut som om man hade haft ett möte med 100 kulhammare (ungefär 5-cm’s intryck överallt på motorhuv, tak och bagage). Kan inte gärna varit annat än hagel.

  24. 31
    Jan Lindblom

    Peter #30 Jag håller med tror heller inta att det var annat an hagel. Det var det som jag nästan höll på att råka ut för, söder om Vilhelmina 2011.

  25. 32
    Thomas

    Jan-Erik #27, jag ser att det föll bort ett stycke i mitt inlägg medan jag editerade. Så här var det tänkt att börja: ”att en tromb eller isstorm skulle direkt skada ett kärnkraftverk på ett katastrofalt sätt verkar osannolikt, däremot…”
     
    (Med katastrofalt sätt menar jag skada på härden snarare än på kringstrukturer som generatorer, transformatorer etc)

  26. 33
    tty

    Thomas #32

    Hur skall den tromb eller isstorm vara beskaffad som kan skada generatorn i ett kärnkraftverk? Har du någonsin varit inne i en reaktorbyggnad? Generatorn är visserligen mindre väl skyddad än reaktorn, men det är ändå en hel del betong att komma igenom för att komma fram till den.
    Däremot är naturligtvis ställverket i viss mån sårbart för extremt väder. Högspänningstransformatorerna brukar dock också vara väl skyddade mot det mesta.

    Lars Jonsson #29

    ”Lake effect snow” är skälet till att jag aldrig flyger via Chicago (eller på plan som skall komma från Chicago) vintertid.

  27. 34
    Thomas

    tty #33 du tar dig inte in till generator, men det behövs heller inte nödvändigtvis. Kapar du ledningarna till ett stort kraftverk i drift har du en fruktansvärd massa energi som inte har någonstans att ta vägen och det kan orsaka en hel del skada typ att bränna ut en generator.
     
    Jag har varit inne i Studsvik och Ignalina.

  28. 35
    SatSapiente

    #34

    Kärnkraftverk är givetvis dimensionerade för plötslig förlust av yttre nät. Först försöker man reducera effekten till att enbart producera för eget behov, sk husturbindrift. Misslyckas detta snabbstoppas turbinen och ”den fruktansvärda energin” kyls bort i turbinkondensorn, sk dumpning. Om inte yttre nät återkommer tas reaktorns effekt ned lugnt och fint eller genom snabbstopp.

    Studsvik var en forskningsreaktor och producerade varken el eller ånga, men var intressantare att besöka än kommersiella kärnkraftverk. Man kunde stå vid reaktorbassängkanten och se den blå cherenkovstrålningen från reaktorn nere i vattnet.

  29. 36
    Thomas

    SatSapiente #35 Du beskriver hur det är tänkt att fungera, men det är väldigt svårt att garantera något i ett scenario med oväntat avbrott mot nätet.

  30. 37
    Pehr Björnbom

    En studie av isen i Arktis som säger något annat än en del studier som nämnts ovan är den danska studien av Sven Funder med flera som publicerades i Science i år:
    http://www.sciencemag.org/content/333/6043/747.abstract
     
    Vi har skrivit om denna studie i ett tidigare inlägg:
    http://www.klimatupplysningen.se/2011/08/29/dn-ser-issmaltningen-i-arktis-som-ett-hot/
     
    Man har visat att under Holocens varmaste period hade isen som minst bara hälften så stor utbredning som minimum år 2007. Så den isutbredning som vi hade år 2007 var alltså inte alarmerande liten, långt ifrån faktiskt.
     

  31. 38
    Pehr Björnbom

    Skall man välja mellan kärnkraftverk som kan orsaka olyckor typ Fukushima och en rejäl tipping point där klimatet börjar rusa mot aldrig tidigare skådad uppvärmning så verkar det väl bäst att välja kärnkraftverk.
     
    Så frågan om man skall ta riskerna med kärnkraftverk eller inte måste väl bli helt beroende av hur man bedömer klimathotet.
     

  32. 39
    Thomas

    Pehr #38, citerat från abstract till den artikel du hänvisar till:
    ” When the ice was at its minimum in northern Greenland, it greatly increased at Ellesmere Island to the west. The lack of uniformity in past sea-ice changes, which is probably related to large-scale atmospheric anomalies such as the Arctic Oscillation, is not well reproduced in models.”
     
    Om isläget inte visar på samma trend ens för olika delare av Grönland, hur pålitligt resultat ger då en studie som enbart fokuserar sig på Grönland för issituationen i hela Arktis? Den nya studien baserar sig på proxies runt hela arktiska bassängen, vilket i princip bör ge bättre resultat.
     
    Vi får väl se vad reaktionerna blir på de två artiklarna när folk hinner studera dem och publicera svar.

  33. 40
    Pehr Björnbom

    Thomas #39,
     
    Vi har som jag skrev diskuterat artikeln i följande blogginlägg:
    http://www.klimatupplysningen.se/2011/08/29/dn-ser-issmaltningen-i-arktis-som-ett-hot/
     
    Där framgår det Andrew Revkin, NYT, också har diskuterat studien. Revkin har ägnat sig åt att följa forskningen om Arktis under tio år och har kommit fram till att Arktis is inte kommer att försvinna inom den tidsskala som är aktuell i samband med klimatfrågan. Så här står det i TCS-artikeln:
     
    En bloggare som grundligt diskuterat studien och dess konsekvensker är Andrew Revkin i New York Times. Han är inte klimatskeptiker men drar ändå slutsatsen att isläget i Arktis inte kan anses som dramatiskt eller illavarslande. Han skriver:
     
    But even as I push for an energy quest that limits climate risk, I’m not worried about the resilience of Arctic ecosystems and not worried about the system tipping into an irreversibly slushy state on time scales relevant to today’s policy debates. This is one reason I don’t go for descriptions of the system being in a “death spiral.””
     
    Den arktiska isens dödsspiral är ett uttryck som den alarmistiskt inriktade bloggaren Joe Romm har lanserat.
     

  34. 43
    SatSapiente

    #36

    Någon absolut garanti för att klara yttre nätbortfall finns inte, absoluta garantier är sällsynta, men det finns praktisk erfarenhet av att det fungerar och det finns många reservsystem som provas regelbundet. Alla svenska kärnkraftverk har någon gång råkat ut för plötsligt nätbortfall och då har det visat sig att det fungerar som det är tänkt. 
    Det finns reservkraft i form av dieselgeneratorer som säkert kan ta ned reaktorn till säkert läge. Dessa generatorer kan startas och lämna full effekt på mindre än 30 sekunder.

    Turbin – generator – huvudtransformator är en rubust kedja som tål en hel del. Vid ett svenskt kärnkraftverk, jag säger inte vilket, hade man vid ett tillfälle råkat koppla fasningsutrustningen fel så man fick sk bomfasning, generator och nät låg 120 grader fel mot varandra när man fasade. Det dundrade till och small men inga större skador inträffade. Man kan närmast likna det vid att slänga in ett kvastskaft i ett snurrande cykelhjul. Skillnaden är att ”hjulet” snurrar med 3000 r/m och väger i storleksordningen 100 ton.

Kommentarer inaktiverade.